PM angående 10-årsdagen av stormen Gudrun och hur erfarenheterna av stormen har påverkat skogsbruket

Transkript

1 Datum (5) Skogsenheten Jonas Bergqvist Tfn PM angående 10-årsdagen av stormen Gudrun och hur erfarenheterna av stormen har påverkat skogsbruket Bakgrund Stormen Gudrun drabbade södra Sverige 1 natten mellan 8 och 9 januari Omkring 75 miljoner skogskubikmeter skog blåste ned vilket motsvarar en normal årsavverkning i hela landet och tre årsavverkningar i Götaland. Initialt var det viktigast att ta till vara skadade träd och röja upp nedblåsta skogar. För att hindra att virket förstördes och att skadeinsekter massförökades var detta tvunget att ske inom ett par år. Arbetet komplicerades genom fler stormfällningar de följande åren, framförallt stormen Per år 2007 samt genom omfattande utbrott av skadeinsekter. Månaderna efter stormen fördes en intensiv diskussion om hur lämpligt det var med så mycket gran i Götaland och om lämpliga skötselmetoder för att minska stormskador. Ett återväxtstöd skapades för att stimulera skogsägarna att återbeskoga de stormfällda områdena och det var särskilt inriktat på att stimulera en ökad plantering med lövträd. Arbetet efter stormen Hur väl lyckades då skogsbruket med sitt stormarbete och med att anpassa sig inför framtida stormar? Framgångsrik upparbetning av stormskadat virke Upparbetningen och uttransporten av virket genomfördes inom cirka 1,5 år vilket var en stor logistisk prestation. Trots detta fick granbarkborren två svärmningssäsonger att föröka sig på. Den varma sommaren 2006 blev det två generationer granbarkborrar och den övervägande delen av de stora angreppen på stående skog det året skedde efter midsommar. I januari 2007 fällde stormen Per cirka 16 miljoner skogskubikmeter. Stormvirket blev i mycket hög grad angripet av granbarkborre våren 2007, men tack vare en intensiv upparbetningsinsats fungerade stormvirket som fångstvirke och räddade skogarna från de mångdubbelt större skador som 1 De län som drabbades var: Skåne, Blekinge, Hallands, Kronobergs, Kalmar, Västra Götalands, Jönköpings, Östergötlands, Örebro och Södermanlands län samt Nykvarns och Södertälje kommuner i Stockholms län. M:\Stormen Gudrun 10 år\pm_stormen_gudrun_10_år_141215_slutversion.docx

2 Skogsstyrelsen (5) först befarades. Därefter har skogsbrukets insatser i kombination med några svalare somrar fått ner mängden barkborrar till mer normala nivåer. Återbeskogningsarbetet lyckades Återbeskogningsarbetet drogs inledningsvis med svåra flaskhalsar i arbetet, det var brist på det mesta som plantor, markberedare och plantörer. De efterföljande stormarna komplicerade arbetet ytterligare. Trots detta har återbeskogningen lyckats och en lika stor andel areal översteg skogsvårdslagens miniminivå som innan stormen, det vill säga att skogsägarna lyckats lika väl med föryngringen av skog efter stormen som åren innan. En viktig skillnad jämfört med före Gudrun är att självföryngrad björk utgör en större andel (cirka 30 procent jämfört med cirka 20 procent före stormen) av de träd som bedöms bli en del av den framtida skogen. God återväxt, men med för stor andel gran Cirka 80 procent av de träd som blåste ned i Gudrun var gran. När återväxtstödet skapades med syfte att stödja skogsägarnas återväxtarbete reserverades medel för ungefär hektar lövskogsplanteringar. Återväxtstödet konstruerades även så att kostnaden för skogsägaren blev lika oavsett vilket trädslag man valde. Lövträdsplanteringar är vanligen betydligt dyrare än barrträdsplanteringar, bland annat för att man behöver skydda plantorna med hägn mot älg, hjort och rådjur. Av de cirka hektar som beviljades återväxtstöd planterades mindre än 3000 hektar, ungefär 3 procent med lövträdplantor. Lärk och tall planterades på cirka 4 procent vardera och sitkagran planterades på cirka 1 procent. Vanlig gran planterades på cirka 87 procent av arealen. Dominansen av gran ökar risken för framtida skogsskador Det blev således inte en stor omställning i trädslagsvalet och med facit i hand kan man undra varför. Den viktigaste orsaken är sannolikt att påfrestningen på skogsägarna efter Gudrun var mycket stor och att då samtidigt lägga om sin skogbruksstrategi, vilket inte är enkelt, kan ha varit övermäktigt för många. Nya trädslag innebär andra typer av skador och skötselmetoder som man ska lära sig att behärska. Vad som kanske är mer bekymmersamt är att granen fortsätter att dominera skogsägarnas trädslagsval idag och användningen av alternativa trädslag tycks snarare ha minskat något sedan åren efter Gudrun. Detta innebär stora risker inför framtiden, särskilt med beaktande av klimatförändringarna. Stora arealer granskog planteras på marker där tall är lämpligare och i framtiden kommer dessa skogar att vara mycket utsatta för skador som storm, rotröta och barkborre. En viktig förklaring till skogsägarnas ovilja att plantera tall är de omfattande viltskadorna från älg, hjort och rådjur. Skogsstyrelsen arbetar därför på flera plan för att få till en bättre balans mellan tolerabla skador på skog och en god viltstam. Inte minst genom projektet Mera Tall i Kronobergs län.

3 Skogsstyrelsen (5) Skötsel kan ge bättre skydd mot stormar Skogar kan genom skötsel anpassas till att tåla en viss stormpåfrestning. Det gäller då att bland annat utföra röjnings- och gallringsarbetet när bestånden är relativt unga. Stora arealer av de nya skogarna efter Gudrun är fortfarande oröjda och i dessa skogar finns det en stor risk att man även kommer efter med gallringsarbetet vilket då skulle medföra ökade risker för framtida stormfällningar. Röjningsarbetet efter Gudrun skapar cirka 2000 årsarbeten Stormen Gudrun och efterföljande stormar kommer att påverka skogsbruket i centrala Götaland under lång tid framöver. Behovet av röjning i de ungskogar som uppkommit efter stormen Gudrun är mycket stort. En preliminär inventering i Kronoberg tyder på att ungefär halva arealen ännu inte är röjd. En grov uppskattning är att röjningsarbetet efter Gudrun motsvarar cirka 2000 årsarbeten, eller 200 heltidstjänster under 10 år. Stormungskogarna har ett stort inslag av självföryngrad björk. En hög andel av markerna är bördiga och växtliga. Det medför att det blir mycket att röja. Det krävs oftast två röjningar. Alla ungskogar kommer inte att röjas under den s.k. röjningsfasen. Då kommer röjningen istället göras i samband med att skogen gallras. Ett stort antal entreprenörer har startat eller utökat sin verksamhet med ungskogsröjning. Den avgörande faktorn för att dessa entreprenörer och småföretag har fått en marknad är att skogsägandet förändrats till att bli en beställarroll. Det vill säga att från att en hög andel av skogsarbetet utfördes av självverksamma skogsägare till att man idag lägger ut arbetet på andra. En förändring som pågått under många årtionden, men som har blivit allt mer påtaglig när röjningsarbetet blivit så omfattande. Det finns inga lagkrav som säger att en skogsägare måste röja sin ungskog, men det finns såväl ekonomiska som miljömässiga vinster med att göra det. Att röja ungskogen skapar en skog som innehåller grövre träd, vilket ökar lönsamheten i gallring och slutavverkning. Genom att gynna vissa trädslag och lämna lämpliga områden oröjda kan skogsägare också ta tillvara och skapa nya naturvärden i sin skog.

4 Skogsstyrelsen (5) Stormen Gudrun i siffror Omkring 75 miljoner skogskubikmeter skog blåste ned vilket motsvarar en normal årsavverkning i hela landet och tre årsavverkningar i Götaland. Totalt skadades skog på cirka hektar. 80 procent av det som blåste ner var gran. Fyra procent av de stående träden drabbades av insektsangrepp, vilket motsvarar runt fem miljoner skogskubikmeter. Skador av storm och granbarkborre i Götaland sedan 2005 Totalt har cirka 97 miljoner skogskubikmeter i Götaland fällts av stormar sedan En uppskattning visar att utöver detta så angreps cirka 3,2 miljoner skogskubikmeter av granbarkborre. Detta understryker vikten av att sköta sin skog så att risken för stormskador minskar. År Storm Volym fälld skog skogskubikmeter (m 3 sk) Volym angripen av granbarkborre, skogskubikmeter (m 3 sk) 2005 Gudrun 75 miljoner ,5 miljoner 2007 Per 16 miljoner 0,8 miljoner m3sk 2008 Flera mindre stormar 3 miljoner 0,7 miljoner ,2 miljoner 2013 Simone 1,5 2 miljoner 2013 Sven 0,7 0,8 miljoner Mindre skador. Summa cirka 97 miljoner 3,2 miljoner

5 Skogsstyrelsen (5)