Skogsskador i Region Mitt 2012
|
|
- Per Gunnarsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Skogsskaderapport Region Mitt för (5) Datum Diarienr 2013/423 Magnus Hedspång, Ulf Lindenbaum, Sven-Olle Larsson, Magnus Frimodig, Per-Olov Ringnér, Jörgen Sundin, Niklas Åberg, Clas Fries Skogsskador i Region Mitt 2012 Denna rapport har tagits fram av skogsskadesamordnarna i Skogsstyrelsens sex distrikt i Region Mitt (omfattande Dalarnas, Gävleborgs, Jämtlands och Västernorrlands län) och sakansvarige för skogsskador i norra delen av landet (Clas Fries). Underlag har samlats in genom egna fältobservationer samt genom kontakter med kollegor vid Skogsstyrelsen och skogsföretag. En samlad beskrivning av skogsskador inom Region Mitt är den första i sitt slag. Den kommer tillsammans med liknande rapporter från Skogsstyrelsens övriga fyra regioner att ligga till grund för en nationell rapport. Den läsare som vill ha mer upplysningar om skogsskador eller diskutera skogsskador kan vända sig till berört Skogsstyrelsedistrikt. Skador 2012 att särskilt uppmärksamma De skador som kan anses vara mest angelägna att uppmärksamma är: Följdskador av stormen Dagmar (fortsatt stormfällning och angrepp av granbarkborre (GBB) och dubbelögad bastborre). Andra stormfällningar. Snöbrott i ett stråk från södra Dalarna upp mot östra Gästrikland och södra Hälsingland mellan jul och nyår Älgskador. Skador av gråbarrsjuka. Efter redovisning av dessa fem grupper av skador redovisas ett urval av skadesamordnarnas övriga skadeobservationer och kommentarer rörande skogsskador. Följdskador av stormen Dagmar Stormen Dagmar drabbade mellersta Sverige natten december 2011, med ca 4,5 miljoner skogskubikmeter fällda. Mer än hälften av volymen bedöms av fallit i landskapen Hälsingland och Medelpad. Omfattande skador skedde även i södra och östra Jämtland samt i östra Härjedalen. I söder drabbades landskapen i Mälardalen och västerut till Värmland, men där var skadorna mindre. Mest skador uppkom i traditionellt stormkänslig skog (fröträdställningar, hyggeskanter och nygallrade bestånd). Postadress Besöksadress Telefon Organisationsnr E-post Huvudkontor Vallgatan skogsstyrelsen@skogsstyrelsen.se Skogsstyrelsen Jönköping Fax Momsreg.nr Jönköping SE
2 Skogsstyrelsen (5) Dagmar kännetecknas av att förhållandevis mycket tall skadades (det finns mycket tallmarker i norra Hälsingland och östra Härjedalen). Uppröjningen försvårades av att skadorna fanns spridda över stora landskapsavsnitt och att mycket snö föll veckorna efter stormen. Ca 1 juni ej tillvaratagna volymer. Vid Skogsstyrelsens avstämning med skogsföretag och föreningar i Dagmarområdet den 28 maj 2012 bedömdes att ungefär 10 % av den kända stormfällda volymen gran då var kvar i skogen och att skogsbruket bedömde att den mesta av denna volym skulle tas tillvara senast 1/7 respektive 15/7 (gränsdatum enligt 29 ). Graden av tillvaratagande av stormfällt virke varierade naturligt nog inom regionen, dock utan att det finns underlag att ange mer exakt hur. Distrikten i Dalarna rapporterar att upparbetningen gott bra och Södra Jämtlands distrikt att m 3 sk skadad skog tagits omhand. Stormepisoder under 2013 ledde på sina håll till nya skador där Dagmar tidigare förorsakat skador. Rapporter finns från Hälsingland och Medelpad om skador på tidigare lossryckta träd och i nya hyggeskanter efter Dagmar. Skador av GBB och dubbelögad bastborre rapporteras varit små till närmast obefintliga under Den regniga och svala sommaren gav motståndskraftiga träd så att till och med liggande träd kunde försvara sig. Från Jämtland anges att man kunde hitta enstaka hårt angripna liggande granar men att ingen stående skog tycks ha angripits. Samstämmigt är alltså att det finns lämpligt yngelmaterial för GBB kvar i skogen inom delar av Dagmarområdet. Mest kritiskt tycks det vara i Dagmarområdets tyngdpunkt, dvs i norra Hälsingland, Medelpad och östra Jämtland. Särskilt här finns alltså all anledning att fortsätta och att slutföra uppröjningsarbetet efter Dagmar. Skaderisken framöver avgörs av om sommaren 2013 blir varm och torr eller sval och fuktig. Större märgborre. Som en följd av Dagmar kommer det sannolikt att bli en ökning av större märgborre. Det finns många liggande tallar med angrepp och våren 2013 kommer nykläckta märgborrar att göra näringsgnag i kronor i stående skog. Sådana angrepp ger mindre och kortvarig tillväxtnedsättning. För att tallar ska dö av märgborreangrepp krävs att de från början har kraftigt nedsatt vitalitet. Det tidigare inrättade norra bekämpningsområdet utökades från den 1 mars 2012 som en följd av Dagmarstormen (med bland annat E45 som västgräns). Även det södra bekämpningsområdet (tidigare täckande delar av Gudrun- och Perområdet i Götaland) utökades från 1 mars med landskapet Hälsingland. (Se SKSFS 2012:2.) Andra stormfällningar Från Norra Jämtlands distrikt rapporteras att en tromb fällde en större mängd skog öster om Strömsund, uppskattningsvis ca 1000 m 3 med SCA som mest drabbade skogsägare.
3 Skogsstyrelsen (5) I södra delen av Bergs kommun stormfälldes skog under våren och försommaren Snöbrott i ett stråk från södra Dalarna upp mot östra Gästrikland och södra Hälsingland Snöbrott uppstod mellan jul och nyår 2012 i ett stråk från södra Dalarna (framför allt i Smedjebackens kommun) upp mot östra Gästrikland och södra Hälsingland (Lingbo upp mot Alfta och i trakten av Njutånger). Särskilt drabbades yngre nygallrad skog. Även kantzoner med skador efter Dagmar med glest stående träd och många lutande träd har fått en extra påfrestning av snötrycket. I södra Dalarna skadades minst ett par hundra hektar. Skadornas omfattning i de norra delarna är för närvarande inte kända. Älgskador Inom Region Mitt genomförs under 2012 inte någon annan systematisk och objektiv inventering av älgskador annat än i Gävleborgs län där Äbin (Älgbetesinventeringen) gjordes. Redovisningen nedan utgörs därför av samlade bedömningar av mer subjektiv karaktär från fyra distrikts skadesamordnare och av några resultat från ÄbinBIN i Gävleborg: Södra Dalarnas distrikt. Älgskadorna varierar mycket inom distriktet. Särskilt i söder förekommer att skogsägare planterar mer gran och slutat att plantera tall på grund av älgskaderisken. I västra delarna av distriktet börjar förekomma mer trädbildande individer av rönn och sälg, vilket kan vara ett tecken på att skadorna kan vara i minskande i dessa områden. Behovet av att kunna genomföra Äbin i Dalarna är stort. Kronhjortsskador finns i Siljansnäs, i övrigt inom distriktet lokalt och i ringa omfattning. Skador av kronhjort finns också inom Gävleborgs distrikt (rapporter om nya skador finns för 2011, däremot ej för 2012). Norra Dalarnas distrikt. Älgen är den enda skadegöraren som har någon större omfattning varje år (trots vargen). Detta år skiljer sig inte från andra. Skadebilden varierar lokalt. På många håll är älgstammen på väg upp och därmed ökar betestrycket. Gävleborgs distrikt. Under 2012 Äbin-inventerades ungefär 1/3 av länet. Inventerade bestånd lottades bland 1 4 m hög ungskog med minst 10 % tall. Sex områden inventerades: Norra Hälsingland (23 % av alla tallar hade färska älgbetesskador), Strömsbruk (10 %), Ljusnan-Voxnan (5 %), Öster-Ljusnan (16 %), Långvind (8 %), Södra Gästrikland med Furuvik (12 %). Medeltal för de sex områdena är 12 % färska skador på alla tallar. För finns Äbin-data på andel färska skador på tallhuvudstammar (obs ej alla tallar, som ovan) för resterande delar av länet. Medeltal för de 12 områdena är 15 % färska skador på tallhuvudstammar (variation från 6 % i Voxna till 34 % i Hedesunda). Antal oskadade tallar var i medeltal 750 per ha.
4 Skogsstyrelsen (5) Observera att i många av de inventerade bestånden tillkommer oskadad gran och björk. Medelåldern på inventerade bestånd är ca 8 år och medelhöjden ca 2 m. Detta gör att det tar många år innan medelbestånden växer förbi gränsen för älgens fodersök, vilket i sin tur gör att man i vissa bestånd och områden kommer få en förgraning. Norra Jämtlands distrikt. Här finns en hel del observationer om betydande skador. Skadedrabbade områden är älvdalarna. Det finns också rapporter om betydande skador öster om fjällkedjan (Alsens församling). Det rör sig om koncentrationer av vandringsälg. Västernorrlands distrikt. Eftersom det inte gjorts någon inventering går det ej att uttala sig säkert om läget. Kanske är skadenivån ungefär på samma nivå som tidigare. Gråbarrsjuka Gråbarrsjuka omnämns här eftersom den särskilt uppmärksammats från två distrikt. I Norra Jämtlands distrikt anges att gråbarrsjukan verkar ha ökat i frekvens det senaste decenniet. Den förekommer på ett antal platser, främst söder om Östersund. Från Norra Dalarnas distrikt anges att gråbarrsjukan sticker ut jämfört med andra skadesvampar, vilka har legat på relativt låga nivåer. Angrepp förekom under året över hela distriktet och på vissa håll var de omfattande. Biologi och skötsel. Gråbarrsjuka angriper år gamla tallar. Mest angrips träd i beståndskanter, eftersom det är där duschen av sporer kommer. Svampen brukar endast drabba en mindre del av ett bestånd. Angreppen är vanligare på bördiga än på magrare marker, dvs vanligare där tall planetrats på typiska granmarker. Bestånd angripna av gråbarrsjuka bör inte skötas på särskilt sätt, vanlig röjning och gallring gäller. Svampen ger tillväxtnedsättning. Om det vill sig illa kan den finnas flera år i ett bestånd och därför medföra betydande tillväxtnedsättning under den perioden. 1 Övriga skadeobservationer Sorkskador. Efter det svåra sorkåret 2010/2011 verkar sorkpopulationen ha kraschat i norra delen av Region Mitt (detta anges från Norra Jämtlands och Västernorrlands distrikt). I Södra Dalarnas distrikt har däremot 30 hektar plantskog skadats av sork, spritt över distriktet. 1 Skötselråd av Per Hansson, skogspatolog vid SLU i Umeå.
5 Skogsstyrelsen (5) Snytbagge. Distrikten har antagligen lagt olika vikt vid rapportering av skador av snytbagge. Skadesamordnaren i Gävleborgs distrikt anger att Behandlade plantor används nu av de större aktörerna i Gävleborg. Någon direkt förändring från 2011 är inte noterad utan möjligen att snytbaggen är klart etablerad och en allvarlig störning i planteringar som gör att behandling blir mer regel i länet. Från Södra Dalarnas distrikt finns enstaka rapporter om snytbaggeskador. Ett hygge på 10 hektar som planterades efter hyggesvila i tre år fick så kraftiga skador att det var tvunget att planteras om. En bedömning som görs bland skadesamordnare är att det är viktigt att skogsägare är uppmärksamma på snytbaggen och svarta bastborren i föryngringarna. Antagligen finns stora oupptäckta skador av dessa och idag är det ganska få markägare i regionen som följer upp föryngringar på ett sätt som gör att de får kunskap om avgång på grund av skadeinsekter. Knäckesjuka rapporteras från Vansbro kommun, mindre än 10 hektar sammanlagt. Törskate har drabbat ett 45-årigt tallbestånd på typisk tallmark i Mörsil, Norra Jämtlands distrikt. Ungefär vart 10:e träd.
Stormen Dagmar fällde 4-5 miljoner skogskubikmeter från Mälardalen i söder till Jämtland och Västernorrland i norr
PM 1(5) Datum 2012-01-11 Diarienr 2012/121 Clas Fries Box 284, 901 06 Umeå clas.fries@skogsstyrelsen.se Tfn 090-158314 Stormen Dagmar fällde 4-5 miljoner skogskubikmeter från Mälardalen i söder till Jämtland
Läs merSkogsskador i Region Nord året 2013
Skogsskaderapport Region Nord för 2013 1(9) Datum 2014-04-09 Diarienr 2014/980 Bjarne Almqvist, Magnus Frimodig, Björn Lehto, Anders Lindqvist, Per-Arne Malmberg, P-O Ringnér, Jörgen Sundin, Rikard Vesterlund,
Läs merSkogsskador Region Nord 2014
RAPPORT Datum 2015-03-09 Diarienr 2015/653 1(8) Elin Lindström Jönsson, Gullik Nilsson, Björn Lehto, Anders Lindqvist, Per-Arne Malmberg, P- O Ringnér, Jörgen Sundin, Rikard Vesterlund, Niklas Åberg, Bo
Läs merSkogsskador inom Region Nord 2016
Skogsskaderapport Region Nord 2016 Datum 2017-03-08 Diarienr 2017/433 1(8) Jörgen Sundin, Magnus Frimodig, Niklas Åberg, Anna Marntell, Bjarne Almqvist, Rickard Vesterlund, Anders Lindqvist, Björn Lehto
Läs merSkogsskador i Region Väst 2012
Region Väst för 2012 Datum 2013-03-05 Diarienr 2013/423 1(5) Ingemar Strid, Ingvar Persson, Anders Settergren, Håkan Kollander, Anders Bäckman, Bengt KR Johansson, Lars Karlsson Skogsskador i Region Väst
Läs merSkogsskador i Region Nord 2011
PM: Skogsskaderapport 2011 Datum 2012-01-25 (Text till karta 2 justerad 2 feb.) Diarienr 2012/338 1(8) Clas Fries, Anders Lindqvist, Per-Arne Malmberg Skogsskador i Region Nord 2011 Denna rapport har tagits
Läs merSkogsskador i Region Mitt 2013
1(7) Datum 2014-04-28 Diarienr 2014/783 Alf Olofsson, Rolf Gransvik, Ulf Lindenbaum, Magnus Hedspång, Sven-Olle Larsson, Stefan Forsberg, Erik Häggkvist, Sven Kihlström, Staffan Dackman, Linda Munter,
Läs merSkogsskador Region Nord 2015
Datum 2016-02-17 Diarienr 2016/529 1(6) Elin Lindström Jönsson, Björn Lehto, Anders Lindqvist, Per-Arne Malmberg, Magnus Frimodig, Jörgen Sundin, Clas Fries, Rikard Vesterlund, Niklas Åberg, Bo Leijon
Läs merSkogsskador i Region Mitt 2017
Skogsskaderapport Region Mitt 2017 Datum 2018-01-22 Diarienr 2018/656 1(x) Stefan Forsberg, Magnus Hedspång, Nils Frank, Karin Wågström, Lars Gullberg, Hans Källsmyr Skogsskador i Region Mitt 2017 Inledning
Läs merPM angående 10-årsdagen av stormen Gudrun och hur erfarenheterna av stormen har påverkat skogsbruket
Datum 2014-12-15 1(5) Skogsenheten Jonas Bergqvist jonas.bergqvist@skogsstyrelsen.se Tfn 036-35 93 25 PM angående 10-årsdagen av stormen Gudrun och hur erfarenheterna av stormen har påverkat skogsbruket
Läs merSkogsskador i Region Öst 2012
Region Öst för 2012 Datum 2013-02-28 Diarienr 2013/423 1(5) Milena Stefanovic, Lennart Weidinger, Anna Cederholm, Niklas Peil, Lars Strand, Karin Wågström, Lars Karlsson Skogsskador i Region Öst 2012 Denna
Läs merAnpassning av Svensk PEFC standard vid tillvaratagande av stormfällt virke och/eller barkborreangripna träd i områden drabbade av stormen Dagmar
Anpassning av Svensk PEFC standard vid tillvaratagande av stormfällt virke och/eller barkborreangripna träd i områden drabbade av stormen Dagmar Bakgrund Stormen Dagmar drabbade mellersta Sverige natten
Läs merSkogsskador i Region Syd 2017
Skogsskaderapport Region Syd 2017 Datum 2018-01-30 Diarienr 2018/429 1(8) Stig Hermansson Skogsskador i Region Syd 2017 Inledning Denna rapport har tagits fram gemensamt av skogsskadesamordnarna i Skogsstyrelsens
Läs merSkogsskador i Region Syd 2013
Region Syd för 2013 Datum 2014-03-10 Diarienr 2014/783 1(11) Ingemar Strid, Ingvar Persson, Håkan Kollander, Anders Settergren Anders Bäckman, Bengt KR Johansson, Milena Stefanovic, Lennart Weidinger,
Läs merSkogsskador i Region Mitt 2018
Skogsskaderapport Region Mitt 2018 Datum 2019-02-01 Diarienr 2019/411 1(x) Stefan Forsberg, Magnus Hedspång, Nils Frank, Karin Wågström, Lars Gullberg, Hans Källsmyr Skogsskador i Region Mitt 2018 Inledning
Läs merSkogsskador i Region Nord 2018
Skogsskaderapport Region Nord 2018 Datum 2019-03-11 Diarienr 2019/547 1(10) Anna Marntell Regional skogsskadesamordnare Region Nord Skogsskador i Region Nord 2018 Figur 1. Karta över Västerbotten och Norrbotten
Läs merVarför blir det utbrott av granbarkborre? Martin Schroeder, Inst Ekologi, SLU
Varför blir det utbrott av granbarkborre? Martin Schroeder, Inst Ekologi, SLU Innehåll (1) Historik utbrott (2) Vad styr hur stora skadorna blir (3) Var dödas träd (4) Situationen i Västernorrland (5)
Läs merSkogsskador i Region Mitt 2014
Stefan Forsberg, Erik Häggkvist, Kristoffer Almqvist Karin Wågström, Magnus Hedspång, Åsa Lundberg, Hans Källsmyr Datum 2015-04-24 Diarienr 2015/1033 1(10) Skogsskador i Denna rapport har tagits fram av
Läs merSkogsskador i Region Nord 2017
Skogsskaderapport Region Nord 2017 Datum 2018-03-05 Diarienr 2018/949 1(8) Per-Arne Malmberg, Björn Lehto, Anders Lindqvist, Rickard Vesterlund, Elin Lindström Jönsson, Jörgen Sundin, Niklas Åberg, Anna
Läs merSkogsskador i Region Syd 2016
Skogsskaderapport Region Syd 2016 Datum 2017-02-28 Diarienr 2017/692 1(x) Anna Cederholm, Stig Hermansson, Håkan Kollander, Bertil Lundahl, Ingemar Strid, Ingvar Persson, Christian Persson, Anders Bäckman,
Läs merÄBIN Västerbotten 2012
ÄBIN Västerbotten 212 Skogsstyrelsen Skogsbruket Älgvårdsfonden Bo Leijon ÄBIN i älgförvaltningen ÄBIN är en objektiv, kvalitetssäkrad älgskadeinventering för en adaptiv, kunskapsbaserad älgförvaltning
Läs merRiktad skogsskadeinventering av törskaterost 2008
Institutionen för skoglig resurshushållning 2009-01-30 Sören Wulff Per Hansson Riktad skogsskadeinventering av törskaterost 2008 Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) genomförde för andra året i rad en riktad
Läs merSnytbaggeskador i Norrland
Snytbaggeskador i Norrland Preliminär sammanställning av resultat från sex års inventeringar, 2006 2011 Claes Hellqvist Göran Nordlander Institutionen för ekologi, Uppsala Version 1 2012 01 27 Inledning
Läs merÄlgbetesinventering Gävle-Dala viltförvaltningsområde 2010
Älgbetesinventering Gävle-Dala viltförvaltningsområde 2010 Sammanfattning Under våren och försommaren 2010 har Skogsstyrelsen genomfört en älgbetesinventering inom Gävle-Dala viltförvaltningsområde. Inventeringen
Läs merSkogsskadenätverkets årliga träff 5/12, 2018
Skogsskadenätverkets årliga träff 5/12, 2018 Mötessammanfattning Mötet fortlöpte enligt planerat program. Merparten av de inbjudna deltagarna deltog och dagen fylldes med bra diskussioner och en tydligare
Läs merÄBIN Norrbotten Skogsstyrelsen Skogsbruket Älgvårdsfonden. Bo Leijon
ÄBIN Norrbotten 2012 Skogsstyrelsen Skogsbruket Älgvårdsfonden Bo Leijon ÄBIN i älgförvaltningen ÄBIN är en objektiv, kvalitetssäkrad älgskadeinventering för en adaptiv, kunskapsbaserad älgförvaltning
Läs merSCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10
SCA Skog Contortatall Umeå 2015-02-10 Kort historik 50-talet (40-60 m 3 sk/ha) Avveckling av skräpskogar Björkavverkningar 60-talet Inriktning mot gles äldre skog Öka tillväxten med gödsling 70-talet Lite
Läs merSkogsskador i Region Mitt 2016
Skogsskaderapport Region Mitt 2016 Datum 2017-02-23 Diarienr 2017/639 1(x) Stefan Forsberg, Magnus Hedspång, Nils Frank, Karin Wågström, Lars Gullberg, Hans Källsmyr Skogsskador i Region Mitt 2016 Inledning
Läs merNationell Riktad Skogsskadeinventering (NRS) 2015
Nationell Riktad Skogsskadeinventering (NRS) 2015 Sören Wulff Foto: Sören Wulff Arbetsrapport 447 2015 Sveriges lantbruksuniversitet ISSN 1401 1204 Institutionen för skoglig resurshushållning ISRN SLU
Läs merNationell Riktad Skadeinventering (NRS) 2013
Nationell Riktad Skadeinventering (NRS) 2013 Sören Wulff Foto: Sören Wulff Arbetsrapport 406 2013 Sveriges lantbruksuniversitet ISSN 1401 1204 Institutionen för skoglig resurshushållning ISRN SLU SRG AR
Läs merÄlgbetesinventering. Jämtlands län område 2 och 6 samt förvaltningsområdet Ragunda-Hammerdal
Älgbetesinventering Jämtlands län 2009 - område 2 och 6 samt förvaltningsområdet Ragunda-Hammerdal 1 2 Älgbetesinventeringen i Jämtland 2009 Sammanfattning Under våren och försommaren 2007 har älgbetesinventeringen
Läs merNationell Riktad Skadeinventering (NRS) 2014
Nationell Riktad Skadeinventering (NRS) 2014 Sören Wulff Foto: Sören Wulff Arbetsrapport 432 2014 Sveriges lantbruksuniversitet ISSN 1401 1204 Institutionen för skoglig resurshushållning ISRN SLU SRG AR
Läs merÄBIN Norrbotten ÄFO 1, 2 och 6. Beställare: Skogsbruket. Med stöd av Skogsbruket Älgvårdsfonden Skogsstyrelsen
ÄBIN 2013 Norrbotten ÄFO 1, 2 och 6 Beställare: Skogsbruket Med stöd av Skogsbruket Älgvårdsfonden Skogsstyrelsen 2013-08-23 ÄBIN är en objektiv stickprovsmetod ÄBINområde Km-ruta Bestånd Provyta ÄFO 100
Läs merSkogsskador i Region Syd 2018
Skogsskaderapport Region Syd 2018 Datum 2019-02-08 Diarienr 2019/438 1(12) Mats Carlén Skogsskador i Region Syd 2018 Inledning Denna rapport har tagits fram gemensamt av Region Syds skogsskadesamordnare,
Läs merFörökningsframgång för granbarkborre i stormfällda och dödade granar i Medelpad och Jämtland under 2015
Uppsala 2016-02-25 Professor Martin Schroeder Institutionen för Ekologi, SLU Förökningsframgång för granbarkborre i stormfällda och dödade granar i Medelpad och Jämtland under 2015 Granbarkborredödade
Läs merI denna folder presenteras kortfattat projektets
Det går att minska de omfattande betesskadorna på tall. Det går också att öka andelen tall i skogen. Och det går att göra genom ökad samverkan mellan jägare och skogsägare, något som båda grupperna tjänar
Läs merSkogsstyrelsens arbete efter stormen Gudrun och Per - Seminarium i Ås 2010-02-09 Tema barkborrar
Skogsstyrelsens arbete efter stormen Gudrun och Per - Seminarium i Ås 2010-02-09 Tema barkborrar Stormar 2005 Stormen Gudrun ca 75 milj. m3sk 2007 Stormen Per ca 16 milj. m3sk 2008 Stormar ca 3 milj. m3sk
Läs mer3-25 september 2018 och 6 oktober februari 2019.
BESLUT 1 (5) Enheten för natur och vilt Enligt sändlista Jakttider för älgjakten jaktåret 2018/2019 Beslut Länsstyrelsen beslutar, med stöd av 3 a jaktförordningen (1987:905) och bilaga 2 till denna förordning,
Läs merÄlgbetesinventering. Västernorrlands län Område 11(förvaltningsområde Örnsköldsvik) Område 12 (del av förvaltningsområde Strömsund - Junsele)
Älgbetesinventering Västernorrlands län 2010 Område 11(förvaltningsområde Örnsköldsvik) Område 12 (del av förvaltningsområde Strömsund - Junsele) 1 Älgbetesinventeringen i Västernorrland 2010 Sammanfattning
Läs merNyckelbiotopsinventering på Västra Ekedal (Kil 9425)
Nyckelbiotopsinventering på Västra Ekedal (Kil 9425) Värmdö kommun Stefan Eklund 2013-05-24 Figur 1 Tallticka RAPPORT Västra Ekedal 2013 Postadress Besöksadress Telefon Organisationsnr E-post Huvudkontor
Läs merInstitutionen för skoglig resurshushållning NRS Riktad skogsskadeinventering av törskaterost i Norr- och Västerbotten
Institutionen för skoglig resurshushållning 2012-10-30 Sören Wulff Per Hansson NRS 2012 Riktad skogsskadeinventering av törskaterost i Norr- och Västerbotten För att effektivisera övervakningen av skogsskador
Läs merSkador på tallungskog orsakade av älgbete på marker i Fredriksberg 2008
FAKTABLAD Skador på tallungskog orsakade av älgbete på marker i Fredriksberg 2008 Arbetet är beställt av: Bergvik Skog AB Rapport 11-2008 Svensk Naturförvaltning AB www.naturförvaltning.se Bakgrund För
Läs merNationell Riktad Skogsskadeinventering (NRS) 2016
Nationell Riktad Skogsskadeinventering (NRS) 2016 Foto: Sören Wulff Sören Wulff Arbetsrapport 466 2016 Sveriges lantbruksuniversitet ISSN 1401 1204 Institutionen för skoglig resurshushållning ISRN SLU
Läs merReferensområden för klövviltförvaltning i södra Sverige
Referensområden för klövviltförvaltning i södra Sverige Ett projekt inom programområde Skog, Fortlöpande miljöanalys (Foma), SLU Kronhjort. Foto: Lars Edenius Årsrapport 2015 Lars Edenius, Vilt, fisk &
Läs merUppföljning av planteringar med Conniflexbehandlade. Claes Hellqvist SLU, Institutionen för ekologi
Uppföljning av planteringar med Conniflexbehandlade plantor Claes Hellqvist SLU, Institutionen för ekologi På uppdrag av Svenska skogsplantor AB har SLU, Institutionen för ekologi, under 2007, 2008 och
Läs merÄlgbetesinventering (ÄBIN) 2015
Älgbetesinventering (ÄBIN) 2015 HÄR SKA KARTA IN SOM BESKÄRS TILL LÄMPLIG STORLEK. Kartan visar ÄFO i länet samt det slumpmässiga stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta
Läs merÄlgbetesinventering (ÄBIN) 2015
Älgbetesinventering (ÄBIN) 2015 Kartan visar områdets avgränsning samt det slumpmässiga stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov görs en statistisk skattning
Läs merTallföryngring i Sverige: aktuell situation, problem och möjligheter
Tallföryngring i Sverige: aktuell situation, problem och möjligheter Jonas Bergquist Älg Älg, rådjur, dovhjort, kronhjort Plantering av tall i södra Sverige Naturlig föryngring av tall i södra Sverige
Läs merÄlgbetesinventering 2016
Älgbetesinventering 2016 ÄFO: Östersund-Sundsvall, delomr. 1 Län: Jämtland Kartan visar ÄFO-områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov
Läs merÄlgbetesinventering (ÄBIN) 2015
Älgbetesinventering (ÄBIN) 2015 Län: ÄFO: Områdets areal, (ha) 145300 Värmland Bergslagskanalen Inventeringen av detta område koordineras av Skogforsk med finansiering av skogsbruket. Skogsstyrelsen står
Läs merÄlgbetesinventering 2019
Älgbetesinventering 209 ÄFO: Ljusnan_Voxnan Län: Gävleborgs län Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov görs en statistisk
Läs merReferensområden för klövviltförvaltning i södra Sverige
Referensområden för klövviltförvaltning i södra Sverige Ett projekt inom programområde Skog, Fortlöpande miljöanalys (Foma), SLU Kronhjort. Foto: Lars Edenius Årsrapport 2013 Lars Edenius, Vilt, fisk &
Läs merRiktad inventering av skador på skog
Institutionen för skoglig resurshushållning 2007-10-26 Sören Wulff Per Hansson Riktad inventering av skador på skog 1. Inledning Riktad skogsskadeövervakning innebär att i objektiva inventeringar övervaka
Läs merÄlgbetesskador i tallungskog
ÄLGBETESSKADOR I SÖDRA GÄSTRIKLANDS VFO 2009........................................................................................................... Älgbetesskador i tallungskog Södra Gästriklands VFO
Läs merMiljömålet levande skogar från ord till handling i länet
LokalEko 2 2014 Strömsund, Åre, Krokoms och Östersunds kommuner Bergs, Härjedalens, Bräcke och Ragunda kommuner Norra och Södra Jämtlands Distrikt Miljömål Miljömålet levande skogar från ord till handling
Läs merNaturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen
Sundsvall 2012-03-13 Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen Bengt Gunnar Jonsson Mittuniversitetet, Sundsvall Skurken Mittuniversitetet i projektet Utveckling av feromon för dubbelögad bastborre
Läs merÄlgförvaltningsplanernas måluppfyllelse
Älgförvaltningsplanernas måluppfyllelse Linköping November 2018 1 Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 5 3 Analys av statistik på riksnivå... 7 4 Analys av statistik gällande Götaland...18 5 Analys
Läs merSkoglig inventering/naturvärdesinventering inom Grundviken
Östra Värmlands distrikt Magnus Nordström Gräsdalsgatan 15, 653 43 Karlstad magnus.nordstrom@skogsstyrelsen.se Tfn 054-55 57 18 RAPPORT GRUNDVIKEN 1(6) Datum 2010-07-02 Er referens Catharina Knutsson Karlstads
Läs merÄlgbetesinventering och foderprognos 2017/2018
Älgbetesinventering och foderprognos 2017/2018 Äbinresultat för ÄFO registrerade i Jämtlands län Kartan utgörs av de ÄFO som är registrerade till länet samt det stickprov av kilometerrutor där inventering
Läs merBetesskador av älg i Götaland
Betesskador av älg i Götaland Konsekvenser för virkesproduktion och ekonomi OM SÖDRA Södra grundades 1938 och är Sveriges största skogsägarförening med mer än 50 000 skogsägare som medlemmar. Södra är
Läs merRådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten
RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.
Läs merHej! Här kommer rådgivningskvittot digitalt. Jag skickar brochyr också men de kommer med post nästa vecka.
Stockholms distrikt Stefan Eklund Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se Tfn 08-51451462 Fastighet VÄRMDÖ-EVLINGE 9:1 Kommun Värmdö Församling Värmdö Kopia för kännedom 1(2)
Läs merÄlgbetesinventering 2016
Älgbetesinventering 2016 ÄFO: Mellersta Norra Län: Skåne Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov görs en statistisk
Läs merÄlgbetesinventering 2018
Älgbetesinventering 2018 ÄFO: Jönköping 4 Län: Jönköpings län Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov görs en statistisk
Läs merÄlgbetesinventering 2018
Älgbetesinventering 2018 ÄFO: Jönköping 6 Län: Jönköpings län Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov görs en statistisk
Läs merÄlgbetesinventering 2018
Älgbetesinventering 2018 ÄFO: Mellersta Norra Län: Skåne län Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov görs en statistisk
Läs merÄlgbetesinventering 2018
Älgbetesinventering 2018 ÄFO: ÄFO 7 Län: Värmlands län Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov görs en statistisk
Läs merÄlgbetesinventering och foderprognos 2017
Älgbetesinventering och foderprognos 2017 ÄFO: Ljusnan_Voxnan Län: Gävleborgs län Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov
Läs merSkogsbruksplan. Viggen Dalby Torsby Värmlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Gunnel Dunger
Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Viggen Dalby Torsby Värmlands län Ägare Gunnel Dunger Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2013 dec. 2014-2023 Miltander, Nygren Sammanställning
Läs merFrågor och svar om granbarkborrar i skyddade områden i östra Götaland 2019
2019-04-17 Frågor och svar om granbarkborrar i skyddade områden i östra Götaland 2019 Sommaren 2018 var extremt torr och varm. Det skapade en situation med torkstressade granar, och omfattande granbarkborreangrepp.
Läs merSLU Åke Lindelöw Sören Wulff Rapport Normaltillstånd av barkborrepopulationen
SLU Åke Lindelöw Sören Wulff 2010-11-19 Rapport Normaltillstånd av barkborrepopulationen Kan man beskriva ett normaltillstånd för granbarkborre? Normaltillståndet kan beskrivas som en nivå (population,
Läs merÄlgbetesinventering 2016
Älgbetesinventering 2016 ÄFO: Östersund-Sundsvall Län: Jämtland Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov görs en statistisk
Läs merÄlgbetesinventering och foderprognos 2015/2016
Älgbetesinventering och foderprognos 2015/2016 Västra Götalands län Kartan visar slumpvis utlagda kilometerrutor där inventering i ungskog har skett under 2015 och 2016. Ur detta stickprov har en statistisk
Läs merSamråd om skogsbruksåtgärder
SAMRÅD 1(3) Datum 2015-03-05 Ärendenr A 67163-2014 Hallands distrikt Anders Hejnebo Ryttarevägen 8, 30262 HALMSTAD anders.hejnebo@skogsstyrelsen.se Tfn 035-136835 Er referens MAST00191878_1_1_T orpa Fastighet
Läs merNaturvårdsåtgärd nyckelbiotop, Ekeby 4:1
Ärende 4 1 (2) TJÄNSTESKRIVELSE 2018-01-16 Miljökontoret Miljönämnden Naturvårdsåtgärd nyckelbiotop, Ekeby 4:1 Dnr: 2018-154 Sammanfattning av ärendet I samband med nyckelbiotopsinventering som genomfördes
Läs merRemiss: Skogsstyrelsens policy för skogsskador orsakade av hjortdjur
Bilaga 1 Nr 1(6) 2017/1147 Remiss: Skogsstyrelsens policy för skogsskador orsakade av hjortdjur Ställningstaganden Skogsstyrelsens ställningstaganden indelas i målbilder och ståndpunkter. Målbilder beskriver
Läs merÄlgbetesinventering 2018
Älgbetesinventering 2018 ÄFO: Östersund_Sundsvall Delomr. 1 Län: Jämtlands län Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett inom delområdet.
Läs merÄlgbetesinventering 2016
Älgbetesinventering 2016 ÄFO: Norrtälje S Län: Stockholm Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov görs en statistisk
Läs merRapport från inventering av naturområden vid Välsviken i Karlstads kommun
RAPPORT 1(6) Datum 2013-08-29 Diarienr Västra Värmlands distrikt Roger Gran Sundsgatan 17, 661 40 Säffle roger.gran@skogsstyrelsen.se Tfn 0533-46176 Rapport från inventering av naturområden vid Välsviken
Läs merÖvervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 2011
Övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 211 Åke Lindelöw SLU Inst f ekologi 1 Övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 211 Genomförande Tre
Läs merSCA Skog. Utvärdering enligt svenska FSC -standardens kriterie
SCA Skog Utvärdering enligt svenska FSC -standardens kriterie 8.2 2016-06-01 I enlighet med kraven i den svenska FSC-standardens kriterie 8:2 övervakar och utvärderar SCA Skog verksamhetens utfall enligt
Läs merÄlgbetesinventering 2016
Älgbetesinventering 2016 ÄFO: Gävle-Dala Län: Dalarna Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov görs en statistisk
Läs merÄlgbetesinventering 2018
Älgbetesinventering 2018 ÄFO: 6. Örebro läns sydöstra Län: Örebro län Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov görs
Läs merÄlgbetesinventering 2018
Älgbetesinventering 2018 ÄFO: Östersund_Sundsvall Län: Jämtlands län Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov görs
Läs merÄlgbetesinventering 2016
Älgbetesinventering 2016 ÄFO: Köping-Västerås Län: Västmanland Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov görs en statistisk
Läs merInfoträff i Älghult Här ska tallen frodas
Här ska tallen frodas Mera tall! Infoträff i Älghult Den 4 april ordnas en träff i Älghult dit alla som är intresserade av projektet är välkomna. Vi hoppas kunna engagera så många jägare och markägare
Läs merSkogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress
Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län Ägare Adress Dagrun Fransson Hjälmseryd 570 02 Stockaryd Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20120823
Läs merSkogsbruksplan. Öbyn 1:36 Blomskog Årjäng Värmlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Sven Åke Martinsson
Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Öbyn 1:36 Blomskog Årjäng Värmlands län Ägare Sven Åke Martinsson Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 21-6-22 21-219 Karl Larsson Sammanställning
Läs merÖvervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 2013
Övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 213 Åke Lindelöw SLU Inst f ekologi 1 Långsiktig övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 213 Genomförande
Läs merÄlgbetesinventering 2019
Älgbetesinventering 209 ÄFO: Kronoberg 6 Län: Kronobergs län Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov görs en statistisk
Läs merÄlgbetesinventering 2019
Älgbetesinventering 209 ÄFO: Oskarshamn Län: Kalmar län Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov görs en statistisk
Läs merÄlgbetesinventering 2019
Älgbetesinventering 209 ÄFO: 09 Bergslagskanalens ÄFO Län: Värmlands län Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov
Läs merÄlgbetesinventering 2019
Älgbetesinventering 209 ÄFO: Östersund_Sundsvall Län: Jämtlands län Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov görs
Läs merÄlgbetesinventering 2018
Älgbetesinventering 2018 ÄFO: Norrbotten 1 Län: Norrbottens län Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov görs en statistisk
Läs merÄndringar i skogsvårdslagstiftningen 1 januari 2016
INFORMATION 1(5) Datum 2015-12-22 Diarienr 2015/1087 Tillsynsenheten Jörgen Ringagård 551 83 Jönköping jorgen.ringagard@skogsstyrelsen.se Tfn 036-359315, fax 036-166170 Ändringar i skogsvårdslagstiftningen
Läs merSCA Skog. Utvärdering enligt svenska FSC -standardens kriterie
SCA Skog Utvärdering enligt svenska FSC -standardens kriterie 8.2 2018-05-01 FSC kriterie 8:2 I enlighet med kraven i den svenska FSC-standardens kriterie 8:2 övervakar och utvärderar SCA Skog verksamhetens
Läs merÄlgbetesinventering och foderprognos 2015/2016
Älgbetesinventering och foderprognos 2015/2016 Uppsala län Kartan visar slumpvis utlagda kilometerrutor där inventering i ungskog har skett under 2015 och 2016. Ur detta stickprov har en statistisk skattning
Läs merBekämpning av skador från granbarkborrar
Bekämpning av skador från granbarkborrar Finns det döda granar eller stormfällda träd i din skog? Skogscentralen 2014 { 2 } Gå till skogen kontrollera framför allt gamla grandungar! Upptäcker du stående
Läs merDEN NYA ÄLGFÖRVALTNINGEN - HUR BLEV DEN? Göran Bergqvist Nationellt klövviltansvarig Svenska Jägareförbundet
- HUR BLEV DEN? Göran Bergqvist Nationellt klövviltansvarig Svenska Jägareförbundet NÅGRA MÅL I DEN NYA ÄLGFÖRVALTNINGEN (DET FINNS FLER ) Adaptiv Kostnadseffektiv Markägarsidans inflytande stärkas ÄLGFÖRVALTNINGSOMRÅDEN
Läs merÄlgbetesinventering 2018
Älgbetesinventering 2018 ÄFO: 7. Tiveden Län: Örebro län Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov görs en statistisk
Läs mer