Delrapport för projektet Granbarkborrens förökningsframgång 2010

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Delrapport för projektet Granbarkborrens förökningsframgång 2010"

Transkript

1 Bilaga 1 Uppsala Martin Schroeder Inst Ekologi SLU Delrapport för projektet Granbarkborrens förökningsframgång 2010 Under sommaren har granbarkborrens aktivitet följts upp i fem av de skyddade områden som följts varje år efter stormen Gudrun: Kråketorp, Marieholmsskogen, Moens, Vintermossen och Fiolen. Dessa områden valdes eftersom de tillhörde de av våra undersökningsområden där det under föregående år dödades flest träd av granbarkborre. Det innebär att vi där vet att det fanns lokala övervintrande populationer av granbarkborre. Därmed ökade också chansen att det även under 2010 skulle komma att dödas träd i dessa områden. I varje område valdes grupper av levande granar ut som stod i direkt anslutning till fjolårsdödade granar och därmed löpte en förhöjd risk att angripas. Antalet valda levande träd var 140 i Kråketorp (fördelade på tre delområden), 30 i Fiolen (samma delområde), 153 i Marieholmsskogen (fördelade på tre delområden) och ca 100 träd vardera i Moens och Vintermossen. Den första inspektionen genomfördes juni när det bedömdes att en stor del av huvudsvärmningen var över (jmf Figur 2). Träden klassades då i tre olika kategorier: ej angripna, träd med förmodade lyckade angrepp (torrt borrmjöl) och träd med förmodade misslyckade angrepp (inborrningarna misslyckats på grund av kådutrinning). Bedömningen gjordes utan att man skar upp barken. Träden i de olika kategorierna märktes upp med snitselband. I de områden där det då fanns lyckosamt angripna träd skars ett gångsystem upp på vart och ett av fem träd (om färre än fem lyckosamt angripna på alla som fanns) och det noterades om det fanns larvgångar eller inte. En andra inspektion genomfördes 5 8 juli när alla träden inspekterades igen och nytillkomna angripna träd noterades och märktes upp. Vid detta tillfälle inspekterades gångsystem på fem träd per område (färre om det inte fanns så många), som klassats som lyckade angrepp vid den första inspektionen (undantag Moen där inga angripna träd påträffades vid första inspektionen men där ändå modergångar inspekterades på senare angripna träd). På vart och ett av dessa träd skars fem modergångar upp och modergångslängd, om föräldrardjur fortfarande fanns kvar i själva modergången, längden på larvgångarna, storlek på larver, förekomst av puppor, ungskalbaggar och kläckhål noterades. Totalt inspekterades 92 modergångar på detta vis. På en yta av 15 x 45 cm (samma storlek som våra barkprov) räknades också alla ingångshål. Dessutom inspekterades träd även i ett sjätte område, Svartebro (som inte besöktes under den första inspektionen), vid detta tillfälle. Totalt inspekterades 25 modergångar från fem olika träd där. Där togs också ett barkprov från det enda påträffade trädet där avkomman 1

2 huvudsakligen bestod av ungskalbaggar (ett av de fem träden där modergångar inspekterades). En tredje inspektion utfördes 2 5 augusti när alla träd inspekterades igen. Vid detta tillfälle togs 15 barkprov vardera (på 7 m höjd) från Kråketorp och Marieholmsskogen. Alla dessa härrörde från träd som var angripna vid den första inspektionen. Senare angripna träd (dvs nya angrepp som påträffades vid den andra inspektionen) bestod då bara av modergångar utan larvgångar och några få med larvgångar varför det var för tidigt att ta barkprov på dessa. Inga nya angripna träd påträffades vid denna tredje inspektion. Resultat och diskussion Flest angripna träden påträffades i Marieholmsskogen och Kråketorp (Figur 1). Endast ett fåtal angripna träd påträffades i Fiolen och Moens (inga angripna träd vid första inspektionstillfället, 10 lyckosamt angripna träd vid det andra inspektionstillfället). Inga angripna träd påträffades i Vintermossen. Att de flesta angripna träden påträffades just i Marieholmsskogen och Kråketorp är inte så förvånande då dessa två områden bör ha haft de överlägset största lokala populationerna (dvs. de områden där det dödades flest träd under 2009). Tidsmässigt förlopp av angrepp Huvuddelen av de angripna träden påträffades vid den första inspektionen (Figur 1). Ett undantag var Moen där inga angripna träd påträffades under den första inspektionen men 10 nya angrepp vid den andra inspektionen. Inga nya angripna träd påträffades vid den tredje inspektionen. Att de flesta angripna träden påträffades vid den första inspektionen är en intressant observation då det enligt Skogsstyrelsens svärmningsövervakning varit en betydande svärmningsaktivitet även efter att den första inspektionen utfördes (Figur 2). Av de fyra övervakningsområdena presenterade i Figur 2 ligger Asa och Ljungby närmast mina undersökta reservat (med undantag för Svartebro). I dessa övervakningsområden fångades 53 % (Ljungby) till 64 % (Asa) av alla granbarkborrar (fångade till och med vecka 31) efter det första inspektionstillfället. Om resultatet är representativt verkar det som om dessa senare svärmande djur varit mindre effektiva på att döda träd. Men det är också möjligt att dessa senare svärmande barkborrar framförallt angripit träd på nya platser (som fallet var i Moen). En lägre effektivitet i att döda träd senare på säsongen skulle kunna bero på att tätheten av svärmande djur under varje enskild dag/dagar varit lägre jämfört med under huvudsvärmningen och att de då haft svårare att övervinna trädens försvar eller varit mindre benägna att ens försöka. En annan förklaring skulle kunna vara att trädens motståndskraft förändrats eller att de först angrep de med lägst försvarsförmåga. Vi har inga data på trädens försvarsförmåga men en tidigare norsk studie indikerar snarare att trädens motståndskraft blir lägre senare på sommaren. 2

3 Utveckling Inspektion av enskilda gångsystem vid första inspektionstillfället (14 17 juni) visade på korta modergångar (de flesta 1 2 cm långa, den längsta 4 cm lång) och inga larvgångar. Med tanke på att huvudsvärmningen startade ca fyra veckor före denna inspektion (se Figur 2) var det förvånande att utvecklingen inte hunnit längre. Observationen indikerar att antingen blev träden angripna sent under huvudsvärmningen (vecka 22, se Figur 2) eller att utvecklingen stannat upp. För det senare alternativet talar ett experiment utfört i trakten av Asa av Niklas Björklund som dokumenterade samma fenomen och där man också visste när varje träd blev angripet (Niklas Björklund, muntligen). Vid det andra inspektionstillfället (5 8 juli) hade utvecklingen tagit fart och i en majoritet av modergångarna fanns senare utvecklingsstadier än ägg (Figur 3). I Kråketorp, Marieholmsskogen och Vintermossen innehöll 66 % av modergångarna larver medna ungskalbaggar påträffades enbart i 4 % och puppor i 7 % av modergångarna. I 83 % av modergångarna fanns det dessutom föräldrardjur kvar. Samtliga dessa träd var angripna före den första inspektionen. I Svartebro (inte inkluderat vid den första inspektionen och därför vet vi inte när angreppen skett) hade utvecklingen gått avsevärt mycket längre och i samtliga inspekterade modergångar fanns senare utvecklingsstadier än ägg. Där innehöll majoriteten av modergångarna puppor och ungskalbaggar förekom i nära hälften av modergångarna (Figur 3). I ett av träden hade dessutom huvuddelen av avkomman utvecklats till ungskalbaggar och dessutom hade en betydande andel av dessa redan kläckts. Detta träd stod soligt eftersom att närstående äldre dödade träd hade brutits av vilket kan ha bidragit till den snabba utvecklingen. I Svartebro fanns det föräldrardjur kvar i endast 40 % av modergångarna. I Moen, där angreppen skett mellan det första och det andra inspektionstillfället, fanns inga puppor och ungskalbaggar. De inspekterade träden i Svartebro var lite mer solexponerade (glesare med träd runt dem) än träden i Kråketorp och Marieholmsskogen vilket kan ha bidragit till skillnaden i hur långt utvecklingen gått. Svartebro är dessutom geografiskt skiljt från de andra områdena genom att det ligger betydligt sydligare och västligare. Av övervakningsområdena inkluderade i Figur 2 ligger Ljungby, Torup och Tönnersjöheden närmast Svartebro. Gemensamt för dessa områden är att en betydligt större del av svärmningen inträffade under den första veckans huvudsvärmning (vecka 20) jämfört med i Asa. Detta skulle kunna indikera att inborrningarna därför också i medeltal startade tidigare i Svartebro än i övriga områden. En annan möjlighet är att vädret varit mer gynnsamt under utvecklingen. Men prognoserna för när den nya generationen granbarkborrar skall vara färdigutvecklade skiljer sig inte nämnvärt åt mellan försöksparkerna Asa (11 juli) och Tönnersjöheden (13 juli) (information från Ola Langvall). En tredje möjlighet är att tiden från inborrning till att larvgångar börjar utvecklas av någon anledning varit kortare i Svartebro. Den stora andelen föräldrardjur som fanns kvar i modergångarna vid den andra inspektionen i Marieholmsskogen och Kråketorp indikerar att syskonkullsvärmningen då ännu inte startat i någon större utsträckning. 3

4 Angreppstätheter och förökningsframgång Sommarens provtagning indikerar att angreppstätheten fortsätter att sjunka och att förökningsframgången fortsätter att öka under 2010 jämfört med under 2008 och Vi får se om dessa skillnader står sig när vi inkluderar fler barkprov senare i höst från andra skyddade områden än Kråketorp och Marieholmsskogen och inte minst från angrepp i den brukade skogen. Observera att jag ännu inte heller räknat någon statistik på data presenterade nedan. Sedan 2008 har den genomsnittliga angreppstätheten sjunkit med ca 100 modergångar per m 2 per år. I medeltal var angreppstätheten 436 modergångar per m 2 bark i år jämfört med 533 under 2009 och 633 under 2008 (då tätheten var som högst). På motsvarande sätt har den genomsnittliga förökningsframgången i medeltal ökat med drygt 0.2 döttrar per hona per år sedan Medeltalet för i år var 0,96 nya döttrar per barkborrehona jämfört med 0,75 under 2009 och 0,52 under Produktionen av nya barkborrar per m 2 bark var också den högre under 2010 (836) än under 2009 (665) och 2008 (513). Slutsatser Huvuddelen av angreppen i de här undersökta områdena inträffade under svärmningens första del. Det verkar ha tagit lång tid innan utvecklingen av avkommor i angripna träd tog fart. Angreppstätheten verkar fortsätta att sjunka och förökningsframgången att fortsätta att öka. Avslutningsvis är det viktigt att komma ihåg att delrapporten grundar sig på ett begränsat material insamlat från ett fåtal platser vilket innebär att förhållandena kan ha varit annorlunda på andra ställen inom Gudrun-området och framförallt också ute i den brukade skogen där vi ännu inte tagit några prover. Avslutningsvis Stort tack till Dragos Cocos och Helena Johansson för arbete utfört i fält och på laboratorium. 4

5 Antal träd Oangripna Lyckade angrepp juni Nya lyckade angrepp 5-8 juli Misslyckade angrepp Figur 1. Antal träd utan inborrningar (oangripna), med lyckade inborrningar (lyckade angrepp) och misslyckade inborrningar (misslyckade angrepp) av granbarkborre som påträffades vid de två första inspektionerna i tre av de fem studerade områdena. Vid det tredje inspektionstillfället (2 5 augusti) påträffades inga nyangripna träd i något av områdena. 5

6 Kumulativ fångst (%) Asa Ljungby Torup Tönnersjöheden Vecka Figur 2. Kumulativ fångst av granbarkborrar från fyra olika platser i Skogsstyrelsens svärmningsövervakning. Fällorna töms på måndagar. Kurvorna är baserade på data presenterade på Skogsstyrelsens hemsida. Fram till och med vecka 31 hade det fångats ca granbarkborrar i Asa, 7600 i Ljungby, 3500 i Torup och 4200 i Tönnersjöheden. De lodräta strecken visar när vi gjorde gjorde vår första inspektion (strecket längst till vänster), andra inspektion (mittersta strecket) och tredje inspektion (strecket längst till höger). Asa ligger närmast Kråketorp, Marieholmsskogen, Vintermossen, Moen och Fiolen medan Tönnersjöheden och Torup närmare Svartebro. Ljungby ligger ungefär lika långt från Svartebro och de övriga reservaten. 6

7 Andel av modergångarna med de olika stadierna (%) Kråketorp, Marieholmss kogen, Vintermosse n Svartebro Figur 3. Andel modergångar med förekomst av olika utvecklingsstadier och föräldrardjur av granbarkborre vid det andra inspektionstillfället (5 8 juli) i de fem reservaten som följdes vid alla de tre inspektionstillfällena (Övriga) och Svartebro. I Kråketorp, Marieholmsskogen och Vintermossen var de inspekterade träden angripna vid det första inspektionstillfället medan de i Moen var angripna mellan det första och den andra inspektionen. 7

Uppsala Martin Schroeder Inst Ekologi, SLU Box Uppsala. Granbarkborrens förökningsframgång under 2010

Uppsala Martin Schroeder Inst Ekologi, SLU Box Uppsala. Granbarkborrens förökningsframgång under 2010 Uppsala 2010-11-18 Martin Schroeder Inst Ekologi, SLU Box 7044 750 07 Uppsala Granbarkborrens förökningsframgång under 2010 1 Bakgrund Granbarkborrens förökningsframgång under 2010 är en viktig pusselbit

Läs mer

Uppsala Martin Schroeder Inst Ekologi, SLU Box Uppsala. Granbarkborrens förökningsframgång under 2009

Uppsala Martin Schroeder Inst Ekologi, SLU Box Uppsala. Granbarkborrens förökningsframgång under 2009 Uppsala 2009-10-08 Martin Schroeder Inst Ekologi, SLU Box 7044 750 07 Uppsala Granbarkborrens förökningsframgång under 2009 1 Bakgrund Granbarkborrens förökningsframgång under 2009 är en viktig information

Läs mer

Övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 2011

Övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 2011 Övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 211 Åke Lindelöw SLU Inst f ekologi 1 Övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 211 Genomförande Tre

Läs mer

Övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 2013

Övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 2013 Övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 213 Åke Lindelöw SLU Inst f ekologi 1 Långsiktig övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 213 Genomförande

Läs mer

Varför blir det utbrott av granbarkborre? Martin Schroeder, Inst Ekologi, SLU

Varför blir det utbrott av granbarkborre? Martin Schroeder, Inst Ekologi, SLU Varför blir det utbrott av granbarkborre? Martin Schroeder, Inst Ekologi, SLU Innehåll (1) Historik utbrott (2) Vad styr hur stora skadorna blir (3) Var dödas träd (4) Situationen i Västernorrland (5)

Läs mer

Förökningsframgång för granbarkborre i stormfällda och dödade granar i Medelpad och Jämtland under 2015

Förökningsframgång för granbarkborre i stormfällda och dödade granar i Medelpad och Jämtland under 2015 Uppsala 2016-02-25 Professor Martin Schroeder Institutionen för Ekologi, SLU Förökningsframgång för granbarkborre i stormfällda och dödade granar i Medelpad och Jämtland under 2015 Granbarkborredödade

Läs mer

Misslyckade angrepp av granbarkborrar - Slutrapport

Misslyckade angrepp av granbarkborrar - Slutrapport Misslyckade angrepp av granbarkborrar - Slutrapport Niklas Björklund & Bo Långström Institutionen för Ekologi, SLU. Bakgrund En pilotstudie år 2008 visade att misslyckade angrepp av granbarkborre förekommer

Läs mer

SLU Åke Lindelöw Sören Wulff Rapport Normaltillstånd av barkborrepopulationen

SLU Åke Lindelöw Sören Wulff Rapport Normaltillstånd av barkborrepopulationen SLU Åke Lindelöw Sören Wulff 2010-11-19 Rapport Normaltillstånd av barkborrepopulationen Kan man beskriva ett normaltillstånd för granbarkborre? Normaltillståndet kan beskrivas som en nivå (population,

Läs mer

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog?

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Skogscentralen och Skogsforskningsinstitutet 2014 { 2 } Gå ut i skogen och kontrollera framför allt dina gamla granbestånd!

Läs mer

Utvärdering av "Sök och plock - sommar" - Slutrapport

Utvärdering av Sök och plock - sommar - Slutrapport 2009-11-02 Utvärdering av "Sök och plock - sommar" - Slutrapport Niklas Björklund & Martin Schroeder Institutionen för Ekologi, SLU. Sammanfattning Den 10 juni 2009 beslutades att projektet Sök & Plock

Läs mer

Utvärdering av storskalig barkborrebekämpning med feromonfällor

Utvärdering av storskalig barkborrebekämpning med feromonfällor Slutrapport 12 januari 2010 Utvärdering av storskalig barkborrebekämpning med feromonfällor Bo Långström 1, Gunnar Isacsson 2, Anna Björklund 1, Niklas Björklund 1 1 SLU, Uppsala, Box 7044, 750 07 Uppsala

Läs mer

Bekämpning av skador från granbarkborrar

Bekämpning av skador från granbarkborrar Bekämpning av skador från granbarkborrar Finns det döda granar eller stormfällda träd i din skog? Skogscentralen 2014 { 2 } Gå till skogen kontrollera framför allt gamla grandungar! Upptäcker du stående

Läs mer

Slutrapport för projektet: Utveckling av en temperatursummemodell för granbarkborrens biologi i Götaland

Slutrapport för projektet: Utveckling av en temperatursummemodell för granbarkborrens biologi i Götaland Modell-rapp.doc, 2011-10-28 Slutrapport för projektet: Utveckling av en temperatursummemodell för granbarkborrens biologi i Götaland Bo Långström & Petter Öhrn SLU, inst f ekologi; Uppsala Kostnadsram:

Läs mer

Snytbaggen - åtgärder i Norrland. Handledning producerad av Snytbaggeprogrammet vid SLU Kontakt:

Snytbaggen - åtgärder i Norrland. Handledning producerad av Snytbaggeprogrammet vid SLU Kontakt: Snytbaggen - åtgärder i Norrland Handledning producerad av Snytbaggeprogrammet vid SLU Kontakt: www.snytbagge.se Snytbaggeskador i Norrland Skador av snytbagge på barrträdsplantor betraktas allmänt som

Läs mer

Skogsstyrelsens arbete efter stormen Gudrun och Per - Seminarium i Ås 2010-02-09 Tema barkborrar

Skogsstyrelsens arbete efter stormen Gudrun och Per - Seminarium i Ås 2010-02-09 Tema barkborrar Skogsstyrelsens arbete efter stormen Gudrun och Per - Seminarium i Ås 2010-02-09 Tema barkborrar Stormar 2005 Stormen Gudrun ca 75 milj. m3sk 2007 Stormen Per ca 16 milj. m3sk 2008 Stormar ca 3 milj. m3sk

Läs mer

Almsjuka på Gotland Vi behöver din hjälp för att rädda de gotländska almarna!

Almsjuka på Gotland Vi behöver din hjälp för att rädda de gotländska almarna! Almsjuka på Gotland Vi behöver din hjälp för att rädda de gotländska almarna! Almsjukan är en mycket allvarlig svampsjukdom som sprids med almsplintborren (en liten skalbagge) eller via rötterna. En annan

Läs mer

Bevakning av bladsvampar Del 2. Effekt av bekämpning vid olika tidpunkter efter första angrepp.

Bevakning av bladsvampar Del 2. Effekt av bekämpning vid olika tidpunkter efter första angrepp. 49 Bevakning av bladsvampar 8 1 Del. Effekt av bekämpning vid olika tidpunkter efter första angrepp. BLAD- SVAMPAR Betorna växer nu för fullt och snart nog är det dags att börja kontrollera fälten för

Läs mer

Pilotstudie för att kartlägga förekomsten av bastborreskador på granplantor 2015

Pilotstudie för att kartlägga förekomsten av bastborreskador på granplantor 2015 Pilotstudie för att kartlägga förekomsten av bastborreskador på granplantor 2015 Stefan Eriksson, Ann-Britt Karlsson & Kristina Wallertz Rapport/Report 13 Asa 2016 Pilotstudie för att kartlägga förekomsten

Läs mer

Uppföljning av planteringar med Conniflexbehandlade. Claes Hellqvist SLU, Institutionen för ekologi

Uppföljning av planteringar med Conniflexbehandlade. Claes Hellqvist SLU, Institutionen för ekologi Uppföljning av planteringar med Conniflexbehandlade plantor Claes Hellqvist SLU, Institutionen för ekologi På uppdrag av Svenska skogsplantor AB har SLU, Institutionen för ekologi, under 2007, 2008 och

Läs mer

Fångstvirkesfällor mot barkborrar

Fångstvirkesfällor mot barkborrar Fångstvirkesfällor mot barkborrar Gångsystem från granbarkborrar. Angreppen av barkborrar kan bli omfattande Angreppen av barkborrar i södra Sverige kan utvecklas till en rysare. Förra årets milda väder

Läs mer

Handlingsplan för bekämpning av granbarkborren år 2008

Handlingsplan för bekämpning av granbarkborren år 2008 Datum 2008-01-31 Diarienr 2008/597 1(10) Handlingsplan för bekämpning av granbarkborren år 2008 Bakgrund Den 1 november 2007 fastslogs (protokoll 266) Skogsstyrelsens ståndpunkter och strategi för de närmaste

Läs mer

MEDDELANDE 1 2007. Övervakning av insektsangrepp. - Slutrapport från Skogsstyrelsens regeringsuppdrag. Lennart Svensson

MEDDELANDE 1 2007. Övervakning av insektsangrepp. - Slutrapport från Skogsstyrelsens regeringsuppdrag. Lennart Svensson MEDDELANDE 1 27 Övervakning av insektsangrepp - Slutrapport från Skogsstyrelsens regeringsuppdrag Lennart Svensson Skogsstyrelsen mars 27 Författare Lennart Svensson Fotograf Gunnar Isacsson Papper brilliant

Läs mer

Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet. SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra jordbruksförsöksdistriktet

Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet. SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra jordbruksförsöksdistriktet Bibliografiska uppgifter för Kålfluga - ett viktigt skadedjur i höstraps? Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare Utgivningsår 2004 Nr/avsnitt 57 Författare Nilsson C.

Läs mer

Granbarkborren och andra skadeinsekter på granskog

Granbarkborren och andra skadeinsekter på granskog Granbarkborren och andra skadeinsekter på granskog Per Olof Hedgren Många insekter, men få skadegörare Av våra ca 25 000 olika insektsarter är det bara en handfull som angriper levande granskog eller lagrat

Läs mer

Viltskadestatistik 2009

Viltskadestatistik 2009 Viltskadestatistik 2009 Skador av fredat vilt på tamdjur, hundar och gröda STATISTIK OCH PROGNOSER FRÅN VILTSKADECENTER 2010-1 Innehåll Inledning...2 Delområden i statistiken...3 Rovdjursforum... 4 1.

Läs mer

Inventering av snäckor i fem östgötska rikkärr

Inventering av snäckor i fem östgötska rikkärr 1(6) Inventering av snäckor i fem östgötska rikkärr Utförd 2006 och 2009 2(6) Inventering av snäckor i fem östgötska rikkärr Utförd 20062006-2009 Inventeringen har genomförts som en del i EU-LIFE-projektet

Läs mer

Granbarkborren scenario - bekämpning. Hussborg Gunnar Isacsson

Granbarkborren scenario - bekämpning. Hussborg Gunnar Isacsson Granbarkborren scenario - bekämpning Hussborg 2014-09-23 Gunnar Isacsson Innehåll Gissningar om framtiden Bekämpningsåtgärder Förebyggande åtgärder Övervakning gbb 2014, norra bekämpningsområdet Hemsö

Läs mer

Granbarkborrens mortalitet under vintern 2008/2009

Granbarkborrens mortalitet under vintern 2008/2009 Bilaga 4. Uppsala 29-6-11 Martin Schroeder SLU Inst för Ekologi Box 744 75 7 Uppsala Granbarkborrens mortalitet under vintern 28/29 Introduktion Syftet med denna undersökning var att uppskatta dödligheten

Läs mer

RAPPORT 2006/9 INVENTERING AV STRANDMILJÖER VID DALÄLVENS MYNNING EFTER STRANDSANDJÄGARE Cicindela maritima. Pär Eriksson

RAPPORT 2006/9 INVENTERING AV STRANDMILJÖER VID DALÄLVENS MYNNING EFTER STRANDSANDJÄGARE Cicindela maritima. Pär Eriksson RAPPORT 2006/9 INVENTERING AV STRANDMILJÖER VID DALÄLVENS MYNNING EFTER STRANDSANDJÄGARE Cicindela maritima Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO Pär Eriksson KARTOR Lantmäteriet 2006, SGU Länsstyrelsen

Läs mer

Årsberättelse 2009 Siljansfors försökspark Jädraås försökspark Helena Lundhammar

Årsberättelse 2009 Siljansfors försökspark Jädraås försökspark Helena Lundhammar Rävbergsvägen, Siljansfors. Datum 13.11.2009. Foto Helena Lundhammar Årsberättelse 2009 Siljansfors försökspark Jädraås försökspark Helena Lundhammar Innehållsförteckning 1. Icke försöksarbeten inom Siljansfors

Läs mer

Två innebörder av begreppet statistik. Grundläggande tankegångar i statistik. Vad är ett stickprov? Stickprov och urval

Två innebörder av begreppet statistik. Grundläggande tankegångar i statistik. Vad är ett stickprov? Stickprov och urval Två innebörder av begreppet statistik Grundläggande tankegångar i statistik Matematik och statistik för biologer, 10 hp Informationshantering. Insamling, ordningsskapande, presentation och grundläggande

Läs mer

Viltskadestatistik 2005

Viltskadestatistik 2005 Viltskadestatistik 2005 VERSIONER AV VILTSKADESTATISTIK 2005...2 INLEDNING...3 DELOMRÅDEN I STATISTIKEN...4 ROVDJURSFORUM...5 RENSKÖTSELOMRÅDET...6 OM STATISTIKEN...6 TAMDJUR...7 OM STATISTIKEN...7 BEVILJADE

Läs mer

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2016

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2016 Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2016 Bakgrund Provfisket inleddes år 2003 med Nordic-nät. Utförs årligen i augusti. 45 stationer undersöks, indelade i olika djupintervall, se karta. Fisket görs på

Läs mer

Biotopsskyddsutredning, Torpa-Sjöbo 2:10, Borås. 2 Områdesbeskrivning

Biotopsskyddsutredning, Torpa-Sjöbo 2:10, Borås. 2 Områdesbeskrivning PM TITEL Biotopsskyddsutredning, Torpa-Sjöbo 2:10, Borås DATUM 22 augusti 2013 TILL PEAB Sverige AB KOPIA FRÅN PROJEKTNR. Erik Heyman ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg Sverige TEL

Läs mer

Granbarkborrens mortalitet under vintern 2009/2010

Granbarkborrens mortalitet under vintern 2009/2010 Bilaga 2 Uppsala 2010-06-21 Martin Schroeder SLU Inst för Ekologi Box 7044 750 07 Uppsala Granbarkborrens mortalitet under vintern 2009/2010 Introduktion Syftet med denna undersökning var att uppskatta

Läs mer

PM angående 10-årsdagen av stormen Gudrun och hur erfarenheterna av stormen har påverkat skogsbruket

PM angående 10-årsdagen av stormen Gudrun och hur erfarenheterna av stormen har påverkat skogsbruket Datum 2014-12-15 1(5) Skogsenheten Jonas Bergqvist jonas.bergqvist@skogsstyrelsen.se Tfn 036-35 93 25 PM angående 10-årsdagen av stormen Gudrun och hur erfarenheterna av stormen har påverkat skogsbruket

Läs mer

Riktad skogsskadeinventering av törskaterost 2008

Riktad skogsskadeinventering av törskaterost 2008 Institutionen för skoglig resurshushållning 2009-01-30 Sören Wulff Per Hansson Riktad skogsskadeinventering av törskaterost 2008 Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) genomförde för andra året i rad en riktad

Läs mer

Högt kväveupptag senaste veckan

Högt kväveupptag senaste veckan Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 19, 2016 Högt kväveupptag senaste veckan Sedan mätningen förra veckan har vi haft väldigt varmt väder, vilket har gjort att kväveupptaget kommit igång

Läs mer

Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen

Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen Sundsvall 2012-03-13 Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen Bengt Gunnar Jonsson Mittuniversitetet, Sundsvall Skurken Mittuniversitetet i projektet Utveckling av feromon för dubbelögad bastborre

Läs mer

NATURVÅRDSUTLÅTANDE LAVFLORAN UTMED MÖLNDALSÅN I MÖLNLYCKE

NATURVÅRDSUTLÅTANDE LAVFLORAN UTMED MÖLNDALSÅN I MÖLNLYCKE NATURCENTRUM AB NATURVÅRDSUTLÅTANDE LAVFLORAN UTMED MÖLNDALSÅN I MÖLNLYCKE 2010-10-23 Lavinventering utmed Mölndalsån, Mölnlycke, Härryda kommun Naturcentrum AB har genomfört en översiktlig inventering

Läs mer

Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2014

Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2014 Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2014 Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1976: 1976 1983; djupnät i Finbofjärden. 1983 1986; kustöversiktsnät användas i mindre omfattning. 1987 2008; fullt

Läs mer

Influensarapport för vecka 47, 2016 Denna rapport publicerades den 1 december 2016 och redovisar influensaläget vecka 47 (21 27 november).

Influensarapport för vecka 47, 2016 Denna rapport publicerades den 1 december 2016 och redovisar influensaläget vecka 47 (21 27 november). Influensarapport för 47, 2016 Denna rapport publicerades den 1 december 2016 och redovisar influensaläget 47 (21 27 november). Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Vad visar övervakningssystemen?...

Läs mer

Skogsskador i Region Nord året 2013

Skogsskador i Region Nord året 2013 Skogsskaderapport Region Nord för 2013 1(9) Datum 2014-04-09 Diarienr 2014/980 Bjarne Almqvist, Magnus Frimodig, Björn Lehto, Anders Lindqvist, Per-Arne Malmberg, P-O Ringnér, Jörgen Sundin, Rikard Vesterlund,

Läs mer

Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/) Bakgrund

Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/) Bakgrund Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/) Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1976: 1976 1983; djupnät i Finbofjärden. 1983 1987; kustöversiktsnät börjar

Läs mer

Vilka skogsskador kan vi förvänta oss framöver? Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen

Vilka skogsskador kan vi förvänta oss framöver? Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen Vilka skogsskador kan vi förvänta oss framöver? Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen Föredragets innehåll Klimatförändringar Befintliga skogsskadegörare i nytt klimat Nya skadegörare på gång Vad kan vi göra

Läs mer

Kartläggning av och räddningsinsatser för salamanderpopulationerna i Olovslundsdammen, Bromma

Kartläggning av och räddningsinsatser för salamanderpopulationerna i Olovslundsdammen, Bromma Kartläggning av och räddningsinsatser för salamanderpopulationerna i Olovslundsdammen, Bromma Martina Kiibus, 2012-08-16 Sammanfattning Olovslundsdammen är en av Stockholms stads individtätaste vattensalamanderlokaler.

Läs mer

Sommarrapport En genomgång av sommarturismen i Sverige , samt Visitas medlemsföretags prognos inför sommaren 2016

Sommarrapport En genomgång av sommarturismen i Sverige , samt Visitas medlemsföretags prognos inför sommaren 2016 Sommarrapport 2016 En genomgång av sommarturismen i Sverige 2008-2015, samt Visitas medlemsföretags prognos inför sommaren 2016 BAKGRUND OCH INNEHÅLL Sommarmånaderna är en mycket viktig period för den

Läs mer

Faktablad om provfisket i Lumparn 2016

Faktablad om provfisket i Lumparn 2016 Faktablad om provfisket i Lumparn 2016 Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1999: 1999 2010; nät serier ( ) 2010 -> Nordic-nät tas i bruk och används tillsvidare ( ). Tre stationer i nordost utgick

Läs mer

Faktablad om provfisket i Lumparn 2015

Faktablad om provfisket i Lumparn 2015 Faktablad om provfisket i Lumparn 2015 Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1999: 1999 2010; nät serier ( ) 2010 -> Nordic-nät tas i bruk och används tillsvidare ( ). Tre stationer i nordost utgick

Läs mer

Lokaleko. skogsägare kan göra. Tappa inte sugen, det gäller att hålla i och hålla ut! Följ årets svärmingsövervakning på Skogsstyrelsens

Lokaleko. skogsägare kan göra. Tappa inte sugen, det gäller att hålla i och hålla ut! Följ årets svärmingsövervakning på Skogsstyrelsens Lokaleko Information från Skogsstyrelsen Nummer 2 I 2016 Västernorrlands distrikt LEDARE. VANJA STRAND, DISTRIKTSCHEF Utmaningen ökar! Du som äger skog, bidrar till många värden genom att aktivt bruka

Läs mer

Majsmottet en ny skadegörare i Sverige

Majsmottet en ny skadegörare i Sverige Majsmottet en ny skadegörare i Sverige Nationell Växtskyddskonferens 10 november 2015 Cecilia Söderlind 1, Gunnel Andersson 2 och Louise Aldén 1 Jordbruksverket 1 och Kalmar 2 Majsmottet (Ostrinia nubilalis)

Läs mer

Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands Bro kommun November 2012

Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands Bro kommun November 2012 ADOXA Naturvård org.nr.590419-1037 F-skattsedel finns Skogshall 640 24 Sköldinge Telefon: 0708-804582, Pg 456 10 12-8 E-mail: janne.elmhag@adoxanatur.se Janne Elmhag Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands

Läs mer

Inventering av groddjur i Hemmesta sjöäng

Inventering av groddjur i Hemmesta sjöäng Sebastian Bolander Diarienr 11SPN/0074 Datum 2011-08-02 Inventering av groddjur i Hemmesta sjöäng Innehållsförteckning Inventering av groddjur i Hemmesta sjöäng...1 Innehållsförteckning...1 Introduktion

Läs mer

Kan man undvika stormskador?

Kan man undvika stormskador? Kan man undvika stormskador? Kristina Blennow Tänk dig ett hygge. Frågan är vilket trädslag du skall välja för nästa generation skog. Gran växte här tidigare. Vad du skall välja beror självfallet på många

Läs mer

Inventering av hasselmus på fastigheterna Hjälmaröd 9:59 m fl Vitemölla, Simrishamns kommun

Inventering av hasselmus på fastigheterna Hjälmaröd 9:59 m fl Vitemölla, Simrishamns kommun på fastigheterna Hjälmaröd 9:59 m fl Vitemölla, Simrishamns kommun Rapport den 21 juli 2013 Reviderad den 12 mars 2014 På uppdrag av Söderberg & Ask Arkitektkontor AB Uppdragstagare: Tomelillavägen 456-72,

Läs mer

Om rovdjur och förvaltningen av dem. så tycker länets jägare med jakthund

Om rovdjur och förvaltningen av dem. så tycker länets jägare med jakthund Om rovdjur och förvaltningen av dem så tycker länets jägare med jakthund Länsstyrelsen en samlande kraft Sverige är indelat i 21 län och varje län har en länsstyrelse och en landshövding. Länsstyrelsen

Läs mer

Faktablad om provfisket i Lumparn 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/)

Faktablad om provfisket i Lumparn 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/) Faktablad om provfisket i Lumparn 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/) Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1999: 1999 2010; nät serier ( ) 2010 -> Nordic-nät tas i bruk och används tillsvidare

Läs mer

KOPPLINGAR TILL LÄROPLANEN

KOPPLINGAR TILL LÄROPLANEN TALLENS TALANGER DEN HÄR ÖVNINGEN RIKTAR SIG TILL ÅK 4-6. MED TALLENS TALANGER FÅR ELEVERNA UTFORSKA TALLEN OCH DESS INVÅNARE. VI UNDERSÖKER TALLEN SOM ETT EKOSYSTEM OCH FUNDERAR ÖVER NÄRINGSVÄVAR, POLLINERING

Läs mer

nita NATIONELLT IT-ANVÄNDARCENTRUM Författare: Olle Findahl

nita NATIONELLT IT-ANVÄNDARCENTRUM Författare: Olle Findahl WORLD INTERNET INSTITUTE OLLE FINDAHL INTERNET I ETT INTERNATIONELLT PERSPEKTIV DEL 1. Internet är en teknologi för de unga, välbeställda och välutbildade. Så ser bilden ut av Internets spridning i Europa.

Läs mer

De stora rovdjurens antal och föryngring år 2002

De stora rovdjurens antal och föryngring år 2002 1 Riistantutkimuksen tiedote 190B:1-7. Helsinki 20.9.3 De stora rovdjurens antal och föryngring år 2 Ilpo Kojola Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet uppskattade de stora rovdjurens minimiantal i slutet

Läs mer

Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna. Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet

Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna. Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna Årsrapport 2010 Sveriges lantbruksuniversitet Enheten för skoglig fältforskning 2011 Redaktör: Mikaell Ottosson Löfvenius Ätnarova Lat 67 05' N Long

Läs mer

Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006

Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006 Tina Hedlund, Aquanord 2006-06-22 Rapport Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006 Undersökningen utförd av Tina Hedlund Aquanord Bakgrund Hösten 2005 utfördes två elfisken i Vojmån och ett elfiske

Läs mer

Skadeinsekter i höstraps i Västsverige under hösten

Skadeinsekter i höstraps i Västsverige under hösten Skadeinsekter i höstraps i Västsverige under hösten Uddevallakonferensen 2016 Lars Johansson Jordbruksverkets Växtskyddscentral Skara Innehåll Förväxlingsrisker Skadeinsekter i höstraps under hösten o

Läs mer

RAPPORT 2008/12 ÄLVÄNGSSKÖTSEL samt inventering av urskogslöpare Platynus longiventris i naturreservatet Bredforsen, Uppsala län.

RAPPORT 2008/12 ÄLVÄNGSSKÖTSEL samt inventering av urskogslöpare Platynus longiventris i naturreservatet Bredforsen, Uppsala län. RAPPORT 2008/12 ÄLVÄNGSSKÖTSEL samt inventering av urskogslöpare Platynus longiventris i naturreservatet Bredforsen, Uppsala län Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson KARTOR Pers Stolpe Lantmäteriet 2008,

Läs mer

Nästan alla (97%) har kunskap om organ- och vävnadsdonation

Nästan alla (97%) har kunskap om organ- och vävnadsdonation Sammanfattning 97 av samtliga respondenter känner till möjligheten att efter sin död donera organ och vävnader, vilket är samma siffra som för 08. De flesta (77) kan tänka sig att donera organ och vävnader,

Läs mer

Vad man bör tänka på när man har en liten ras? Erling Strandberg, professor vid institutionen för husdjursgenetik, SLU, Uppsala

Vad man bör tänka på när man har en liten ras? Erling Strandberg, professor vid institutionen för husdjursgenetik, SLU, Uppsala Vad man bör tänka på när man har en liten ras? Erling Strandberg, professor vid institutionen för husdjursgenetik, SLU, Uppsala Norsk Buhund är en ganska liten ras i Sverige. För en liten ras finns det

Läs mer

Storm och barkborrar Hussborg 23-24 september. Välkomna!

Storm och barkborrar Hussborg 23-24 september. Välkomna! Storm och barkborrar Hussborg 23-24 september Välkomna! Varför ett projekt? Bakgrundsbeskrivning Anna Marntell, idékläckare och projektägare Foto: Anna Marntell Innehåll och hållpunkter Tisdag Riskmedvetenhet

Läs mer

Utbud och köpintresse bedöms öka Stark förväntan på stigande priser, särskilt i Norge Tempot har skruvats upp i Sverige och bromsat in i Norge

Utbud och köpintresse bedöms öka Stark förväntan på stigande priser, särskilt i Norge Tempot har skruvats upp i Sverige och bromsat in i Norge VÅR 2014 Utbud och köpintresse bedöms öka Stark förväntan på stigande priser, särskilt i Norge Tempot har skruvats upp i Sverige och bromsat in i Norge Nordens största undersökning om bostadsmarknaden

Läs mer

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske 2015. Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12)

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske 2015. Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12) Nätprovfiske 2015 Löddeån- Kävlingeån Sid 1 (12) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 3 3.1 Lokaler 3 3.2 Fångst 4 3.3 Jämförelse med tidigare fisken 7 3.4 Fiskarter 9 4 Referenser 12 Sid 2 (12)

Läs mer

Fiske efter svartmunnad smörbult (Neogobius melanostomus) i anslutning till fem hamnar, Gotland, 2015

Fiske efter svartmunnad smörbult (Neogobius melanostomus) i anslutning till fem hamnar, Gotland, 2015 Fiske efter svartmunnad smörbult (Neogobius melanostomus) i anslutning till fem hamnar, Gotland, 2015 Beskrivning På uppdrag av Länsstyrelsen i Gotlands län har burfiske efter svartmunnad smörbult (Neogobius

Läs mer

Älginventering från flyg i Krokstrand - Vindelådalen Krutfjell - Västansjö och Skalmodalsområdet

Älginventering från flyg i Krokstrand - Vindelådalen Krutfjell - Västansjö och Skalmodalsområdet Älginventering från flyg i Krokstrand - Vindelådalen Krutfjell - Västansjö och Skalmodalsområdet December 2005 1 Förord Denna älginventering från flyg har utförts på uppdrag av Mittskandia. Inventeringen

Läs mer

Sveriges lantbruksuniversitet Asa försökspark

Sveriges lantbruksuniversitet Asa försökspark Sveriges lantbruksuniversitet Asa försökspark Carina Härlin Stefan Eriksson Magnus Petersson 2008-01-21 Preliminära resultat från 2006 års fältförsök med mekaniska plantskydd mot snytbaggeskador, resultat

Läs mer

Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning

Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Biotopkartering Syfte Biotopkartering är en väl beprövad metod för inventering och värdering av skyddsvärda naturmiljöer. Syftet är att med en rimlig arbetsinsats

Läs mer

Älginventering från flyg i Vebomarksområdet

Älginventering från flyg i Vebomarksområdet Älginventering från flyg i Vebomarksområdet Februari 2007 1 Förord Denna älginventering från flyg har utförts på uppdrag av Länsstyrelsen Västerbotten. Inventeringen har utförts av Erics BioJobtjänst.

Läs mer

Rapport: Sida 1(9) Plockanalys av Sopor till förbränning 2014

Rapport: Sida 1(9) Plockanalys av Sopor till förbränning 2014 Rapport: Sida 1(9) 1. Sammanfattning låter göra regelbundna analyser av innehållet i östersundsbornas soppåsar; s.k. plockanalyser, för att följa upp hur bra vi i Östersund, är på att sopsortera. I oktober

Läs mer

Vildsvinsrapport 2011

Vildsvinsrapport 2011 Jakttimmar Sida 1 av 8 Vildsvinsrapport 211 Under säsongen 211 genomfördes vildsvinsrapporteringen som skett under föregående år. På grund av bristande information har ej kretsen deltagit. Det man ser

Läs mer

TILLVÄXT OCH ÖVERLEVNAD HOS NIO OLIKA PLANTTYPER AV GRAN

TILLVÄXT OCH ÖVERLEVNAD HOS NIO OLIKA PLANTTYPER AV GRAN TILLVÄXT OCH ÖVERLEVNAD HOS NIO OLIKA PLANTTYPER AV GRAN Karin Johansson Institutionen för Sydsvensk Skogsvetenskap SLU, Alnarp INLEDNING Beroende på specifika problem som kan uppstå på planteringsplatsen

Läs mer

Björnstammens storlek i Jämtlands och Västernorrlands län 2015

Björnstammens storlek i Jämtlands och Västernorrlands län 2015 Björnstammens storlek i Jämtlands och Västernorrlands län 2015 Rapport 2017-2 från det Skandinaviska björnprojektet Jonas Kindberg och Jon E. Swenson www.bearproject.info Inledning För förvaltningen av

Läs mer

Inventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011.

Inventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011. Inventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011. Mattias Lif På uppdrag av markägaren Swedavia AB och Länsstyrelsen

Läs mer

BESKÄRNING Morfologi och grundläggande strukturer, samt kort om trädsjukdomar. Vi börjar med stammen och grenens uppbyggnad

BESKÄRNING Morfologi och grundläggande strukturer, samt kort om trädsjukdomar. Vi börjar med stammen och grenens uppbyggnad BESKÄRNING 2017-02-21 Morfologi och grundläggande strukturer, samt kort om trädsjukdomar. Vi börjar med stammen och grenens uppbyggnad Träd och buskar är uppbyggda av Små små celler. Alla växtceller har

Läs mer

RSV-rapport för vecka 12, 2014

RSV-rapport för vecka 12, 2014 RSV-rapport för vecka 12, 2014 Denna rapport publicerades den 27 mars 2014 och redovisar RSV-läget vecka 12 (17-23 mars). Lägesbeskrivning Antalet RSV-diagnoser har legat på ungefär samma nivå veckorna

Läs mer

Nytt klimat nya skogsskador Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen

Nytt klimat nya skogsskador Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen Nytt klimat nya skogsskador Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen Foto: Anna Marntell, Skogsstyrelsen Klimatförändringar och transport via världshandeln ger Fler möjligheter för främmande arter att nå Sverige.

Läs mer

Försökshandboken. 6. Registreringar. 6.2 Gradering av svampsjukdomar

Försökshandboken. 6. Registreringar. 6.2 Gradering av svampsjukdomar Försökshandboken 6. Registreringar 6.2 Gradering av svampsjukdomar Reviderad: 2011-03-01 Gäller från: 2011-03-01 Ersätter: 6.2 Gradering av svampsjukdomar daterad 2009-03-01 Allmänt I det följande beskrivs

Läs mer

Spillningsinventering av älg i Norn

Spillningsinventering av älg i Norn Spillningsinventering av älg i Norn Foto: Jonas Lemel Juni 2005 Rapporten är beställd av: Bergvik Skog Svenska Jägareförbundet Rapport 14-2005 Svensk Naturförvaltning AB www.naturforvaltning.se Bakgrund

Läs mer

Full fart på den svenska hotellmarknaden

Full fart på den svenska hotellmarknaden Full fart på den svenska hotellmarknaden Utveckling första tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46 40 35 25 00

Läs mer

Slutgiltiga resultat från inventeringar av lodjur i Sverige 2007/08

Slutgiltiga resultat från inventeringar av lodjur i Sverige 2007/08 Slutgiltiga resultat från inventeringar av lodjur i Sverige 2007/08 Nationell sammanställning över länsstyrelsernas resultat från inventeringar av lodjur. Version 1.1 2 Innehåll Versioner...3 1. Inledning...4

Läs mer

Tomma ledningsschakt i Stenkvista

Tomma ledningsschakt i Stenkvista Tomma ledningsschakt i Stenkvista Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning Våmtorp 1:7, Stenkvista sn, Eskilstuna kommun, Södermanlands län SAU rapport 2012:10 Anneli Sundkvist SAU rapporter

Läs mer

Tillväxteffekter hos träd som toppats med helikopter vid kraftledningar

Tillväxteffekter hos träd som toppats med helikopter vid kraftledningar Nr 407 1998 Tillväxteffekter hos träd som toppats med helikopter vid kraftledningar Redovisning av uppdrag från Elforsk AB Folke Pettersson SkogForsk, Glunten, 751 83 UPPSALA Tel: 018-18 85 00 Fax: 018-18

Läs mer

Beräkning av björnstammens storlek i Norrbotten 2010

Beräkning av björnstammens storlek i Norrbotten 2010 Beräkning av björnstammens storlek i Norrbotten 2010 Jonas Kindberg och Jon E Swenson Skandinaviska björnprojektet Rapport 2011:6 www.bearproject.info Bakgrund Ingen inventering baserad på björnspillning

Läs mer

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag Handelsbarometern Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag Juni 2016 Framtidsindikatorn fortsatt på låg nivå Framtidsindikatorn för juni månad ligger på -21, vilket

Läs mer

RSV-rapport för vecka 8, 2015

RSV-rapport för vecka 8, 2015 RSV-rapport för vecka 8, 2015 Denna rapport publicerades den 26 februari 2015 och redovisar RSV-läget vecka 8 (16/2 22/2). Lägesbeskrivning Antalet laboratoriebekräftade fall av respiratory syncytial virus

Läs mer

Beskrivning av använda metoder

Beskrivning av använda metoder Faktablad om provfisket i Ivarskärsfjärden 2010 (http://www.regeringen.ax/.composer/upload//naringsavd/fiskeribyran/faktablad_om_pro vfisket_i_ivarskarsfjarden.pdf) Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes

Läs mer

Lektion på Gröna Lund, Grupp 1

Lektion på Gröna Lund, Grupp 1 Lektion på Gröna Lund, Grupp 1 Jetline Tåget är 9,2m långt. Hur lång tid tar det för tåget att passera en stolpe? Hur fort går tåget? Var under turen tror du att känner man sig tyngst? Lättast? Om du har

Läs mer

PM Översiktlig naturvärdesbedömning, tillhörande planprogram för Hallersrud 1:67, Hammarö kommun

PM Översiktlig naturvärdesbedömning, tillhörande planprogram för Hallersrud 1:67, Hammarö kommun Version 1.00 Projekt 7390 Upprättad 2015-12-21 Reviderad PM Översiktlig naturvärdesbedömning, tillhörande planprogram för Hallersrud 1:67, Hammarö kommun Sammanfattning En inventering har skett i samband

Läs mer

F2 Introduktion. Sannolikheter Standardavvikelse Normalapproximation Sammanfattning Minitab. F2 Introduktion

F2 Introduktion. Sannolikheter Standardavvikelse Normalapproximation Sammanfattning Minitab. F2 Introduktion Gnuer i skyddade/oskyddade områden, binära utfall och binomialfördelningar Matematik och statistik för biologer, 10 hp Fredrik Jonsson Januari 2012 I vissa områden i Afrika har man observerat att förekomsten

Läs mer

Naturvärdesinventering på Åh 1:20 m fl Uddevalla kommun

Naturvärdesinventering på Åh 1:20 m fl Uddevalla kommun Naturvärdesinventering på Åh 1:20 m fl Uddevalla kommun På uppdrag av HB Arkitektbyrå Maj 2013 Uppdragstagare Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund Niklas.Franc@naturcentrum.se Tel. 0303-72 61 65 Fältarbete:

Läs mer

Uppåt på den nordiska småhusmarknaden Ökat utbud av bostadsrätter i Norge och Danmark

Uppåt på den nordiska småhusmarknaden Ökat utbud av bostadsrätter i Norge och Danmark VÅR 2015 Uppåt på den nordiska småhusmarknaden Ökat utbud av bostadsrätter i Norge och Danmark Räntan påverkar den nordiska bostadsmarknaden Nordens största undersökning om bostadsmarknaden Nordic Housing

Läs mer

Trädinventering av Allégatan i Mönsterås

Trädinventering av Allégatan i Mönsterås 2014-12-16 Trädinventering av Allégatan i Mönsterås Ecocom AB på uppdrag av Mönsterås kommun Inledning Ecocom AB har fått i uppdrag av Mönsterås kommun att genomföra en inventering av träden längs Allégatan

Läs mer

Student 2012. Uppföljning av projektet Student 2011. En rapport från Miljöförvaltningen Robert Wedin MILJÖFÖRVALTNINGEN. Maj 2012

Student 2012. Uppföljning av projektet Student 2011. En rapport från Miljöförvaltningen Robert Wedin MILJÖFÖRVALTNINGEN. Maj 2012 MILJÖFÖRVALTNINGEN Student 2012 Uppföljning av projektet Student 2011 En rapport från Miljöförvaltningen Robert Wedin Maj 2012 www.stockholm.se/miljoforvaltningen BAKGRUND OCH SYFTE År 2011genomförde

Läs mer

Resultat från de ekologiska potatisförsöken 2012

Resultat från de ekologiska potatisförsöken 2012 1(7) Institutionen för växtproduktionsekologi Jannie Hagman 2012-12-18 Resultat från de ekologiska potatisförsöken 2012 Jordbruksverket finansierar en provning av olika potatissorter som kan vara lämpliga

Läs mer