Mätdonet bör fungera tillförlitligt under alla drivningsförhållanden.

Transkript

1 BILAGA 1 VIRKESMÄTNING MED SKÖRDARE 1(5) VIRKESMÄTNING MED SKÖRDARE 1 Definition Mätdonets egenskaper 3 Krav på mätdonet Med virkesmätning med skördare avses att volymen hos virke som upparbetas med avverkningsmaskin mäts vid upparbetningen med hjälp av maskinens mätdon. Mätningen bör föregås av åtgärder som säkerställer att mätningen utförs i enlighet med överenskomna dimensions- och kvalitetskrav. Avverkningsmaskinens mätdon bör ha följande egenskaper: - mätning av en del av det upparbetade virkets eller stammens längd och diameter - volymuträkning sektionsvis och registrering av resultaten med 0,001 m 3 noggrannhet - uträkning av volymen för rotända på rotblock enligt bilaga 1 eller - sifferfönster där längd och diameter anges - utskrivning också på papper - registrering och utskrivning av justeringsvärden - möjlighet att kontrollera enskilda mätvärden - val av stammar som behövs för att kontrollera att mätdonen fungerar genom stickprov samt registrering av stammarnas mätuppgifter och resultaten 3.1 Teknisk tillförlitlighet Mätdonet bör fungera tillförlitligt under alla drivningsförhållanden. 3. Kontrollmöjligheter och justering Mätdonets mätningstekniska egenskaper bör vara möjliga att kontrollera och justera, och de justeringsvärden och justeringstidpunkter för längd och diameter som använts medan partiet mätts bör gå att skriva ut. 3.3 Utskrivning av mätuppgifterna Med tanke på utskrivningen av mätuppgifter registreras följande uppgifter: - stamantalet enligt stamslag - mätningspartiets volym enligt stamslag och sortiment eller stamdel - antalet bitar enligt sortiment Mätningsresultatet kan vid behov skrivas ut (också på skiftet), och mellanutskrivningen får inte störa mätningen av hela partiet. Mätdonet bör med tanke på kontrollmätningen ge en separat utskrift som gäller det parti som kontrolleras och där mätningsresultaten anges enligt bit och ända till de sammanlagt åtminstone hundra senaste bitarna eller minst femtio senaste stammarna med en noggrannhet av åtminstone 0,001 m 3.

2 4 Mätningsmetoder 5 Grundmätning 3.4 Uppbevaring av mätningsresultaten Mätningsresultatet för det inmätta partiet skall uppbevaras i mätdonets eller kringutrusningens minne tills hela partiet har mätts. Samtidigt skall det säkerställas att alla mellanutskrifter som hör till partiet har beaktats. Partiets volym mäts och räknas ut bit för bit med hjälp av formeln för cylindrar eller stympade koner utifrån diametervärden som mätts upp med 10 cm eller kortare mellanrum och mätintervallet. Diametern mäts på bark med utjämnande 1 mm klasser och vid längdmätningen används utjämnande 1 cm klasser. Diametern för rotända på rotblock (0,0-1,3 m) fastställs kalkylmässigt på 1,3 m avstånd från fällsnittet på basis av uppmätt diameter. Uträkningen utförs med tillämpning av tabellen för formeln för rotprofilen enligt trädslag i bilaga eller motsvarande tabell (bilaga 3). Volymen för rotända på rotblock fastställs på basis av dessa kalkylmässiga diametrar enligt samma princip som för den övriga delen av stammen. När upparbetningen av det parti som skall mätas inleds skall arbetstagaren förvissa sig om att det är fråga om ett nytt mätningsparti. Samtidigt säkerställer han att identifieringsuppgifterna för det nya partiet och de sortimentsspecifika och/eller stamdelarnas dimensions- och kvalitetskrav har lagrats i mätdonet. Arbetstagaren bör kontrollera mätdonets funktion på nytt när det parti som skall mätas börjar upparbetas. Dessutom skall han kontrollera och vid behov justera mätdonets funktion på basis av de uppgifter som erhålls om mätdonets funktion (kapitel 6) samt i situationer där förändringar inträffar i sådana förhållanden som inverkar på apparatens funktion (temperatur, barklossning, trädbeståndets egenskaper m.m.). Avverkningsmaskinens mätdon skall vid behov justeras enligt tillverkarens anvisningar. De kontroller av mätdonsinställningarna som arbetstagaren utför skall registreras. Registreringen kan också ingå i avverkningsmaskinens mätdon eller kringutrustning. Om störningar som påverkar mätningsresultatet konstateras i mätdonets funktion under mätningen avbryts mätningen omedelbart. Mätningsresultatet för det virke som upparbetats fram till detta sparas och gränsen märks ut på ett synligt sätt i terrängen. Om störningen i mätdonet förhindrar att mätningen med avverkningsmaskinens mätdon fortgår mäts det virke i mätningspartiet som upparbetats efter detta med någon annan metod som det ministerium som är behörigt i virkesmätningsfrågor har fastställt. Arbetstagaren svarar för att rätt sortiment eller stamdel antecknas för bitarna. Efter avslutad avverkning tillställer arbetstagaren omedelbart arbets- eller entreprenadgivaren och den som innehar avverkningsrätt de mätningsresultat som gäller partiet. 6 Kontroll av mätdonets funktion vid grundmätning Arbetstagaren skall regelbundet kontrollera att mätdonet fungerar. Vid kontrollen jämför han längderna och diametrarna på de bitar som tillverkats av sampel med de mått som avverkningsmaskinens mätdon registrerat. Samplet skall väljas slumpmässigt och stickproven skall tas med minst 3 arbetsdagars mellanrum med beaktande av den mätnoggrannhet som

3 7 Kontrollmätning uppnåtts. Stammarna mäts enligt samma princip som vid kontrollmätning (kapitel 7.). Kontrolluppgifterna om mätdonets funktion utnyttjas vid precisering av kontrollen. 7.1 Allmänt En väsentlig del av virkesmätningen med skördare består i att mätningen samt mätnings- och uträkningsresultaten kontrolleras. Med hjälp av kontrollen övervakas att mätningen är korrekt och att arbetstagaren iakttar överenskomna dimensions- och kvalitetskrav. 7.. Mätning av kontrollbitarna Vid kontrollen kan längden av en högst 1 m lång sektion användas. Bitarna mäts med klave på följande sätt: - Diametern mäts genom korsklavning på bark med 1 mm noggrannhet och 1 m mellanrum. Mätpunkterna är på rotblock 1,3 m, 1,5 m,,5 m osv. och den sista bitdelens mittpunkt samt på övriga delar 0,5 m, 1,5 m osv. och den sista bitdelens mittpunkt. - Bitens längd mäts med 1 cm noggrannhet. Bitens volym räknas ut som summan av sektionerna, som kuberats enligt formeln för cylindrar. Av rotända på rotblock mäts den första diametern på 1,3 m avstånd från fällsnittet. Vid kontrollen fastställs rotändans (0,0 1,0 m) volym på basis av denna diameter genom tillämpning av tabellerna för formeln för rotprofilen enligt trädslag i bilaga 3 eller motsvarande formler. Tillämpas mätning som baserar sig på stamdelar skall kontrollbitarna mätas på samma sätt. Bitarna kan även mätas med någon annan teknik som har samma noggrannhet eller med en bättre teknik. 7.3 Kontrollmätning Kontrollmätningen utförs av den som innehar avverkningsrätten, av entreprenadgivaren, arbetsgivaren eller en person som de befullmäktigat. Vid kontrollmätningen kan också andra mätningsparter eller företrädare för dem närvara. Innehavaren av avverkningsrätten, entreprenadgivaren eller en person som de befullmäktigat utför kontroller på basis av de uppgifter som erhålls om mätdonets funktion (kapitel 6) och i övrigt vid behov. Kontrollen gäller alla avverkningsmaskiner, vilkas resultat används som överlåtelse- eller arbetsmått. Var och en av avverkningsmaskinerna skall kontrolleras minst varje halvår. Kontrollen skall utföras även då säljaren, köparen, innehavaren av avverkningsrätten, arbetsgivaren, arbetstagaren eller en företrädare för dessa så kräver. Härvid ges meddelande om kontrollen i förväg till de andra mätningsparterna, men inte till arbetstagaren. Resultaten av kontrollmätningen bör stå till alla parters förfogande. 7.4 Storleken av det parti som kontrollmäts Kontrollen utförs som sampelmätning. Storleken av det parti som kontrollmäts skall vara minst 30 bitar av huvudträdslaget, dock så att från varje sortiment tas minst 10 bitar, ifall storleken av det parti som skall kontrollmätas inte räknas ut medan kontrollmätningen pågår.

4 Om mängden av ett sortiment är liten på en stämplingspost, kan minimiantalet 10 bitar tillämpas på sortimentsgruppen. Om 10 bitar av sortimentsgruppen ändå inte kan fås ihop, kan sortimentsgruppen i fråga lämnas okontrollerad. Storleken av det parti som kontrollmäts kan även fastställas med hjälp av följande tabell. Spridning, % Mätningsbehov som gäller bitar, uträknat på basis av volymmätningens spridning, st Mätningsbehov som gäller bitar, uträknat på basis av längd- och diametermätningens spridning, st Antalet bitar i kontrollpartiet skall fastställas så att som resultat av kontrollen erhålls en relativ volymskillnad på 95 % reliabilitetsnivå. För säkerställande av kontrollresultatets statistiska noggrannhet kan antalet bitar som behövs räknas ut medan kontrollmätningen pågår enligt följande formel: S 3,84 (1) D där S = standardavvikelsen för de enligt bit uträknade relativa mätningsdifferenserna och D = konfidensintervallets bredd Med konfidensintervallets bredd avses det tillåtna fel som beror på samplingen. Som konfidensintervallets bredd används 1,5 % vid mätning av längd och diameter och 1 % vid mätning av volym. När formel 1 används blir resultatet det antal mätobservationer som anges i ovan nämnda tabell. För uträkning av spridningen måste minst 5 bitar av vart och ett sortiment som skall kontrolleras mätas. När sampelstorleken räknas ut på basis av längd- och diametermätningens spridning används de större av dessa värden för uträkning av kontrollpartiets storlek. 7.5 Mätnoggrannhet och rättelse av mätningsresultatet Grundmätningens resultat anses vara godtagbart om differensen i förhållande till grundmätningen då det gäller timmer- och massavedssortimentsgruppen eller klassen för stamdelar är högst ± 4 % i det kontrollparti som ingår i en stämplingspost. Om timmer- eller massavedssortimentsgruppens eller klassen för stamdelars andel i kontrollpartiet är högst 10 % kan också en större mängddifferens godkännas, om kontrollpartiets sammanlagda differens i förhållande till grundmätningen inte är större än ± 4 %. Om kontrollresultatet inte kan anses vara godtagbart företas ytterligare en kontroll för säkerställande av mängddifferensen. Den inriktas på den sortimentgrupp eller klass för stamdelar vars mätningsresultat inte är godtagbart. Om resultatet efter kontrollen inte är godtagbart skall mätdonet justeras.

5 8. Meningsskiljaktighet Om den genomsnittliga differensen mellan kontrollmätningarna blir större än det ovan nämnda talet, rättas grundmätningsresultatet. Då rättas mätningsresultatet inom sortimentgruppen eller klass för stamdelar i enlighet med de sortimentsvisa eller klassvisa mängddifferenserna. Rättelsen gäller den virkesmängd på en stämplingspost som har avverkats i mätningspartiet efter den senaste registrerade justeringen eller kontrollen av justeringen av mätdonsinställningarna. Meddelande om ett kontrollmätningsresultat som lett till rättelse skall skickas till alla mätningsparter. En part som är missnöjd med grundmätningens resultat kan underrätta den part som svarar för grundmätningen om sitt missnöje och begära officiell mätning inom ramen för de tidsfrister som anges i virkesmätningslagen. Om officiell mätning inte har begärts inom ramen för de tidsfrister som föreskrivs i virkesmätningslagen anses grundmätningens resultat vara slutligt.

6 BILAGA 1 (1) FORMEL FÖR ROTPROFILEN VID VIRKESMÄTNING MED SKÖRDARE Vid fastställande av volymen för rotändan på rotblock (0,0 1,3) vid virkesmätning med skördare används följande formel: D L a [ 1+ ( a0 (1,3 L) + a1 (1,3 L) )/ 100] D1, 3 = (formel 1) där D L = diametern på L avstånd från fällsnittet, cm a 0..a = parametrar per trädslag, som erhålls med formlerna 4 L = avstånd från fällsnittet, m = diametern på 1,3 m avstånd från fällsnittet, cm D 1,3 På rotändans form inverkar bl.a. trädslag och trädets grovhet. Parametrarna för rotändan (a 0...a ) fastställs på basis av modeller för trädslagen, där trädets diameter 1,3 m från fällsnittet är oberoende variabel. I följande formler ingår modellerna för parametrarna: 3 0 a00 + a01 D1,3 + a0 D1,3 + a03 * D1,3 a04 * a = * + D (formel ) 4 1,3 1 a10 + a11 D1,3 + a1 D1,3 a13 * a = * + D (formel 3) 3 1,3 a0 + a1 D1,3 a * D1,3 a = + (formel 4) där D 1,3 = min (45;D 1,3 ) * a 00..a = koefficienterna för olika trädslag i tabell 1 * Då det gäller större träd (d 1.3 >45 cm) antas rotändans relativa form vara densamma som på 45 cm stammar. Detta räknas ut så att maximivärdet för formlerna 4 begränsas till 45 (cm). TABELL 1 Koefficienterna enligt trädslag Trädslag a 00 a 01 a 0 a 03 a 04 Tall 4,30-1,34 0, , Gran 30,46-3,399 0, , , Björk 7,04 -,004 0, , a 10 a 11 a 1 a 13 Tall 1,00 0,381-0, Gran - 0,35 0,143 0, , Björk 0,41 0,440-0, a 0 a 1 a Tall 7,70-0,33 0, Gran 1,65-0,556 0, Björk 8,85-0,300 0,00407

7 BILAGA 3 TALL, koefficienterna för rotprofilen ( ) 1 (3) Avstånd från fällsnittet, m Förklaring till förkortningen: d 1,3 = diametern på 1,3 m avstånd från fällsnittet, cm

8 BILAGA 3 GRAN, koefficienterna för rotprofilen ( ) (3) Avstånd från fällsnittet, m Förklaring till förkortningen: d 1,3 = diametern på 1,3 m avstånd från fällsnittet, cm

9 BILAGA 3 LÖVTRÄD, koefficienterna för rotprofilen ( ) 3 (3) Avstånd från fällsnittet, m Förklaring till förkortningen: d 1,3 = diametern på 1,3 m avstånd från fällsnittet, cm