Almsjuka på Gotland Vi behöver din hjälp för att rädda de gotländska almarna!
|
|
- Siv Bergström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Almsjuka på Gotland Vi behöver din hjälp för att rädda de gotländska almarna!
2 Almsjukan är en mycket allvarlig svampsjukdom som sprids med almsplintborren (en liten skalbagge) eller via rötterna. En annan viktig spridningsväg är genom sågar och andra verktyg som använts i sjuka träd. Om ingenting görs kan i stort sett hela öns almbestånd försvinna inom några decennier men genom att bekämpa sjukdomen kan vi få ner spridningshastigheten avsevärt. Hur den har kommit hit vet vi inte, men troligen har den kommit till ön med ved eller virke av alm som varit smittad. Alm på Gotland Almen är ett av våra ståtligaste träd och finns ofta i miljöer som vi människor tycker om: ängen, hagmarker, parker, alléer och kyrkogårdar. På Gotland växer två almarter vilt: lundalm och skogsalm och av dem är lundalmen den vanligaste. Alm finns över hela Gotland, men vanligast är den i ett bälte mitt på ön och i ett mindre område på södra Gotland. Andra arter av alm finns planterade i parker och alléer. Bladen känns igen på att de är sågtandade och har en skev bladbas. Skogsalmens blad känns lätt igen på att bladen är sträva. Lundalmen har ibland korklister på grenarna och är då omisskännlig. Lundalmen känns igen på sina sågtandade blad med skev bladbas. Unga kvistar har ofta karakteristiska korklister. Foton: Måns Persson Stoppa almsjukan! - använd inte alm till ved
3 Vad är almsjuka? Almsjuka är en svampsjukdom som täpper igen trädets ledningsbanor, så att det så småningom dör. Det finns två olika arter av almsjuka och här på Gotland är det den mest aggressiva arten (Ophiostoma novoulmi) som hittats. Den kan ta död på en alm inom några veckor. Almar med angrepp av almsplintborre. Barken har lossnat när hackspetten varit framme och den rödtonade underbarken syns tydligt. Foto: Martin Andersson Så sprids almsjukan Almsplintborren sprider sjukdomen lokalt Almsjukan sprids av almsplintborrar, små skalbaggar som i hela sin livscykel är knuten till alm. De lägger ägg i sjuka eller döende almar. Anledningen till att almarna är i dålig kondition kan vara almsjuka men träd dör ju även av andra orsaker. Den art som finns här på Gotland tandad almsplintborre, kan lägga ägg både i tunn och grov bark samt i liggande träd och ved. Honan gnager en rak gång längs fibrerna i träet och lägger ägg i gången. När äggen kläckts gnager sig larverna rakt ut åt sidorna vilket ger ett karakteristiskt mönster. Larverna övervintrar under barken och förpuppas under våren. De kläcks som färdiga skalbaggar och flyger ut i maj/juni för att näringsgnaga främst på friska almskott. Om trädet där de levde som larver var sjukt så har de med sig svampsporer på kroppen och smittar ner de nya träd som de gnager på. Almsjukan sprids också via rötterna till närstående almar. Lundalmen är expert på att dels föröka sig vegetativt via rotskott, dels på rotsammanväxning av skilda individer. Om almsjukan gått ned i rötterna ska man därför ta hänsyn till en riskzon runt trädet vid bekämpningen. Larvgångar från almsplintborre. Notera särskilt de karaktäristiska spåren (gnaggången från moderskalbaggen) på stammen, som alltid går i trädets längdriktning. När äggen kläcks äter sig sedan larverna från modergången, ut åt sidorna. Foto: Martin Andersson
4 3-4 mm Almsjuka på Gotland Vi behöver din hjälp för att rädda de gotländska almarna! lllustration: Gunilla Wärnström, paintboxdesign
5 Människan sprider sjukdomen regionalt och lokalt Vi människor bidrar till att sprida almsjukan både inom ett område, men framför allt till nya avlägsnare lokaler. Dels görs detta genom förflyttning av smittad obarkad almved och dels via användning av smittade verktyg med almsjukesvamp som suttit kvar på redskapen och oavsiktligt ympats in i friska träd. Almsjukan kom förmodligen till Gotland genom införsel av smittat, obarkat virke från svenska fastlandet eller Baltikum. Larver från almsplintborre. I naturlig storlek är de 3-4 mm stora. Foto: Martin Andersson Hur känner man igen almsjuka? Titta efter vissna grenar och kvistar (även sly kan angripas av sjukdomen). Almsplintborren gnager bark i de tunna grenarna och sprider då almsjukesvampen. Snart flaggar trädet med gula eller bruna löv i de drabbade grenarna och efterhand så dör hela trädet. Ofta kan man se det redan i juni. På vintern är det svårare, men man kan möjligen se att knopparna inte utvecklas. Almsjukesvampen ses som mörka strimmor under barken, i splintveden, på en angripen alm. Foto: Måns Persson Sjuk alm som flaggar. De översta kvistarna har börjat vissna. En angripen alm dör inom två år. Foto: Inga-Lena Östbrant
6 Titta efter angrepp av almsplintborrar. Ofta syns det som några millimeter stora runda hål i barken där borrarna har tagit sig in eller ut. Om man tar av barken kan man se en 3-4 cm lång gång, och från den utgår smalare gångar åt sidorna. Hackspettar är förtjusta i borrarnas larver och ofta kan man se att barken har lossnat där de har varit framme. Det syns tydligast på vintern, då stammen lyser röd där hackspettarna har hackat. Det är dock inte säkert att trädet har almsjuka bara för att det finns almsplintborrar i det. För att säkerställa att det verkligen är almsjuka (träd kan ju dö av andra orsaker) kan man prova att såga av drabbade grenar. Svampen sprids i almens kärlsträngar och bildar en mörk missfärgning. I ett grensnitt syns prickar som ibland bildar en sammanhängande ring i den yttersta årsringen. Man kan även se mörkfärgningen som violetta strimmor om man täljer av bark. Almsjukan framträder som en mörkfärgning strax innanför barken på drabbade kvistar och stammar. Foto: Måns Persson. Desinficera redskapen! Verktyg måste desinficeras med rödsprit och helst även brännas av efter att ha använts i misstänkt sjuka almar, även om du inte såg några tecken på almsjuka!
7 Checklista för att förhindra spridningen av almsjukan Såga inte i ALM Såga inte i almar, vare sig i sjuka eller friska, de kan då dra till sig almsplintborrar. Om du måste såga ner almar, kontakta Skogsstyrelsen först för rådgivning. Om du har sågat i en alm (även frisk) ska sågen desinficeras efteråt. TRANSPORTERA INTE VED Transportera inte almvirke eller ved. Om vi människor undviker att hjälpa till med spridningen så ökar chansen att vi kan begränsa vidare smitta. Det är mycket troligt att almsjukan har kommit hit med ved, flis eller virke från fastlandet. lagra inte VED Lagra inte obarkad almved. Även om veden inte är drabbad av almsjukan så är det en utmärkt yngelplats för almsplintborrarna och ju fler almsplintborrar det finns, desto snabbare kan almsjukan spridas. Du kan använda almved om du barkar den, men då måste barken brännas direkt. KONTAKTA OSS OM DU HAR VED Kontakta Skogsstyrelsen om du har almved liggande! RAPPORTERA in sjuka almar Rapportera in misstänkta fall av almsjuka till Skogsstyrelsen. OM DU HAR EGNA TRÄD SOM HAR ALMSJUKA Om du har almsjuka träd måste dessa träd avverkas och brännas så snart som möjligt och absolut innan våren då almsplintborrarna börjar flyga. Ta inte bort trädet själv utan att först ta kontakt med Skogsstyrelsen så att du kan få gratis rådgivning och hjälp med att ta bort träden. Ring genast när du upptäcker tecken på almsjuka! Inom ett par veckor kan sjukdomen ha nått rotsystemet och då blir den mycket svårare att bekämpa. Desinficera dina VERKTYG Verktyg måste desinficeras med rödsprit och helst även brännas av efter att ha använts i misstänkt sjuka almar, även om du inte såg några tecken på almsjuka!
8 Våra åtgärder Skogsstyrelsen, Länsstyrelsen, Gotlands kommun, Svenska kyrkan m.fl. arbetar tillsammans för att begränsa almsjukan. Inventeringar görs men observationer från allmänheten är viktiga för att få en uppfattning av förloppet och spridningen av almsjukan. Skogsstyrelsen Gotlands distrikt Tfn växel Text: Inga-Lena Östbrant, Illustration: Lars Bäckman, Layout: Martin Andersson Omslagsbild: Almallé i Sanda, Foto: Måns Persson Baksida: Döda almar i Halmstads centrum, Foto: Måns Persson
Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog?
Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Skogscentralen och Skogsforskningsinstitutet 2014 { 2 } Gå ut i skogen och kontrollera framför allt dina gamla granbestånd!
Läs merBekämpning av skador från granbarkborrar
Bekämpning av skador från granbarkborrar Finns det döda granar eller stormfällda träd i din skog? Skogscentralen 2014 { 2 } Gå till skogen kontrollera framför allt gamla grandungar! Upptäcker du stående
Läs merGranbarkborre Biologi och bekämpning
Granbarkborre 2019 Biologi och bekämpning Biologi Effekter i landskapet, Kråketorp Kråketorps naturreservat Stormskador efter Gudrun och Per, vindfällen upparbetades inte Drygt 200 ha, i stort sett all
Läs merBESKÄRNING Morfologi och grundläggande strukturer, samt kort om trädsjukdomar. Vi börjar med stammen och grenens uppbyggnad
BESKÄRNING 2017-02-21 Morfologi och grundläggande strukturer, samt kort om trädsjukdomar. Vi börjar med stammen och grenens uppbyggnad Träd och buskar är uppbyggda av Små små celler. Alla växtceller har
Läs merHolländska almsjukan på Gotland
Holländska almsjukan på Gotland I Sverige sedan 1950 talet, påtaglig skadegörare sedan 80-talet Påträffades på Gotland 2005 Bekämpningsåtgärder mellan 2006-2012 på Gotland Finansiering: Naturvårdsverket,
Läs merÄger du ett gammalt träd?
Äger du ett gammalt träd? Då har du något speciellt i din vård Projektet Värna skyddsvärda träd ska öka kunskapen om trädens värde. Sexton kommuner i Västra Götaland och Halland vill gemensamt visa hur
Läs merUppsala Martin Schroeder Inst Ekologi, SLU Box Uppsala. Granbarkborrens förökningsframgång under 2009
Uppsala 2009-10-08 Martin Schroeder Inst Ekologi, SLU Box 7044 750 07 Uppsala Granbarkborrens förökningsframgång under 2009 1 Bakgrund Granbarkborrens förökningsframgång under 2009 är en viktig information
Läs merAction C6- vaccinering
Action C6- vaccinering Beskrivning av utförda åtgärder Vaccinering av alm på Gotland 26-27/5-2014 samt 25/5 2015 Totalt vaccinerades 200 alm träd fördelat på två fastigheter, med 100 träd på vardera fastigheten
Läs merProva att lägga märke till olika spårtecken och du kommer att upptäcka att naturen är full av liv.
SKOGSREFLEXEN ÖVNINGAR ÄMNESVIS: MILJÖ- OCH NATURKUNSKAP Ekorrspåraren Tecken som visar att här har varit ett djur kallas spårtecken. Det kan vara avtryck av fötter, en halväten kotte, märken efter avbitna
Läs merAsp - vacker & värdefull
Asp - vacker & värdefull Asp blir alltmer sällsynt i Sverige. I den här foldern berättar vi hur du med några enkla åtgärder kan hjälpa aspen. Du känner nog till hur en asp ser ut. Aspen lyser som en brinnande
Läs merRita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.
Naturen på hösten!!!! Namn: Svara på följande frågor i ditt kladdhäfte: 1. Varför har vi olika årstider? 2. Varför har träden blad/löv? 3. Vad är fotosyntes? 4. Skriv så många hösttecken du kan! 5. Varför
Läs merGrova träd Råd och riktlinjer för hantering av grova träd och almved i Göteborgs kommun
Grova träd Råd och riktlinjer för hantering av grova träd och almved i Göteborgs kommun Rapport 2011: 2 Råd och riktlinjer för hantering av grova träd och almved i Göteborgs kommun Park- och naturförvaltningen
Läs merVäxtinspektionen informerar 2007-05-16
Växtinspektionen informerar 2007-05-16 Skadegörare på hästkastanj (Aesculus hippocastanum L.) Kastanjemalen och bakteriesjukdomen bloedingsziekte på hästkastanj är två mycket allvarliga skadegörare på
Läs merNaturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands Bro kommun November 2012
ADOXA Naturvård org.nr.590419-1037 F-skattsedel finns Skogshall 640 24 Sköldinge Telefon: 0708-804582, Pg 456 10 12-8 E-mail: janne.elmhag@adoxanatur.se Janne Elmhag Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands
Läs merChecklista för personer som får frågor om träd
Checklista för personer som får frågor om träd Denna checklista vänder sig till personer som ofta får frågor om träd och främst om man får ta ner dem eller inte. Det kan vara personer på länsstyrelser,
Läs merSvenska träslag Ask Avenbok
Al Växer: Sverige, Europa och Mindre Asien. I Sverige finns två arter, Klibbal och Gråal. Alen är snabbväxande och blir 20-25 m, med en omkrets på 0,3-0,4 m. Användningsområde: möbler, modellbygge, trätofflor,
Läs merUtvärdering av "Sök och plock - sommar" - Slutrapport
2009-11-02 Utvärdering av "Sök och plock - sommar" - Slutrapport Niklas Björklund & Martin Schroeder Institutionen för Ekologi, SLU. Sammanfattning Den 10 juni 2009 beslutades att projektet Sök & Plock
Läs merSnytbaggen - åtgärder i Norrland. Handledning producerad av Snytbaggeprogrammet vid SLU Kontakt:
Snytbaggen - åtgärder i Norrland Handledning producerad av Snytbaggeprogrammet vid SLU Kontakt: www.snytbagge.se Snytbaggeskador i Norrland Skador av snytbagge på barrträdsplantor betraktas allmänt som
Läs merHOLLÄNDSK ALMSJUKA På Gotland år 2005-31 mars 2013 Dutch Elm Disease on Gotland year 2005 31 mars 2013
HOLLÄNDSK ALMSJUKA På Gotland år 2005-31 mars 2013 Dutch Elm Disease on Gotland year 2005 31 mars 2013 Holländsk almsjuka Gotlands Län år 2005-2013 Skogsstyrelsen Gotlands distrikt 2013-04-23 Dnr: Tfn:
Läs mer21 Hägg - Prunus padus
21 Hägg - Prunus padus Hägg är ett litet träd eller stor buske. som skjuter rikligt med rotskott och därför kan bilda små bestånd. Den trivs bäst på mulljord och växer i lundar och fuktiga till friska,
Läs merIntegrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19. Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström
Integrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19 Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström Spridningsmöjligheter för svampsjukdomar Direkt från planta till planta; Rotkontakt, kontakt mellan barr, blad
Läs merTräslag. Tall. Björk
Träslag. Du kan säkert namnet på flera vanliga träd som växer i sverige. Här ska du få lära dig lite mer om diverse träslag som är vanliga i slöjdsammanhang. Samtidigt som du läser och försöker lära dig
Läs merGrobarhet och skjutkraft hos åkerbönor angripna av bönsmyg
Grobarhet och skjutkraft hos åkerbönor angripna av bönsmyg Sammanfattning Bönsmyg, Bruchus rufimanus, är en liten skalbagge som angriper åkerbönor. Den lägger ägg på baljorna och larverna borrar sig in
Läs merHestebønnerodråd og bønnefrøbiller - to nye skadegørere i hestebønner. Rotröta och bönsmyg - två nya skadegörare i åkerbönor
Hestebønnerodråd og bønnefrøbiller - to nye skadegørere i hestebønner Rotröta och bönsmyg - två nya skadegörare i åkerbönor Rotröta Vi har en ny och förbisedd aggressiv rotrötepatogen i ärt- och åkerbönodlingen!
Läs merVilka skogsskador kan vi förvänta oss framöver? Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen
Vilka skogsskador kan vi förvänta oss framöver? Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen Föredragets innehåll Klimatförändringar Befintliga skogsskadegörare i nytt klimat Nya skadegörare på gång Vad kan vi göra
Läs merÄppelträdet ett träd med stort prydnadsvärde
- Varför beskär vi fruktträd? Är det enbart ett måste eller för att trädet tar för stor plats i trädgården. Svaret är självklart, nej. Målet med beskärningen kan vara många men den viktigaste orsaken till
Läs merKOPPLINGAR TILL LÄROPLANEN
TALLENS TALANGER DEN HÄR ÖVNINGEN RIKTAR SIG TILL ÅK 4-6. MED TALLENS TALANGER FÅR ELEVERNA UTFORSKA TALLEN OCH DESS INVÅNARE. VI UNDERSÖKER TALLEN SOM ETT EKOSYSTEM OCH FUNDERAR ÖVER NÄRINGSVÄVAR, POLLINERING
Läs merDelrapport för projektet Granbarkborrens förökningsframgång 2010
Bilaga 1 Uppsala 2010-08-2 Martin Schroeder Inst Ekologi SLU Delrapport för projektet Granbarkborrens förökningsframgång 2010 Under sommaren har granbarkborrens aktivitet följts upp i fem av de skyddade
Läs merInventering av cinnoberbagge och dess livsmiljö i två detaljplaneområden i Ulleråker
Rapport till Uppsala kommun 13 mars 2018 Inventering av cinnoberbagge och dess livsmiljö i två detaljplaneområden i Ulleråker Mats Jonsell, Baggforsk Murklevägen 31, 75646 Uppsala mats.jonsell@slu.se Bakgrund
Läs merVetenskaplig utvärdering av åtgärdseffekter mot almsjukan inom projektet LifeELMIAS.
Vetenskaplig utvärdering av åtgärdseffekter mot almsjukan inom projektet LifeELMIAS. Rapport till Naturvårdsverket 2017-10-31 Annie Jonsson Inst. för Biovetenskap Högskolan i Skövde 2 SAMMANFATTNING EU-projektet
Läs merVresrosen ett hot mot kustens flora
Vresrosen ett hot mot kustens flora Vresrosen ett hot mot kustens flora Vresrosen (Rosa rugosa) är en främmande art som förts in från Sydostasien i början av 1900-talet, och som sprider sig särskilt i
Läs merTallvedsnematoden hotar Europas tallskogar
Växtinspektionen 2009-09-08 Tallvedsnematoden hotar Europas tallskogar Nematoden är en millimeterlång mask, som lever inuti trädens ledningsbanor och förstör dessa. Tallvedsnematoden har det latinska namnet
Läs merRåd om hur du hindrar spridning av invasiva främmande arter i och från din trädgård
Råd om hur du hindrar spridning av invasiva främmande arter i och från din trädgård Parkslide Foto: Nils Carlsson Har du smitare i din trädgård? Trädgårdar utgör en stor spridningsrisk för invasiva främmande
Läs merTrädinventering och okulär trädbesiktning för Lindar vid Stora Nyckelviken 27:e Oktober 2014 Besiktningsdatum: 21-22 Oktober 2014
Trädinventering och okulär trädbesiktning för 27:e Oktober 2014 Besiktningsdatum: 21-22 Oktober 2014 Katarina Bangata 65 116 42 Stockholm 08 41047070 www.jacksonstradvard.se Trädinventering och okulär
Läs merSkogsstyrelsens arbete efter stormen Gudrun och Per - Seminarium i Ås 2010-02-09 Tema barkborrar
Skogsstyrelsens arbete efter stormen Gudrun och Per - Seminarium i Ås 2010-02-09 Tema barkborrar Stormar 2005 Stormen Gudrun ca 75 milj. m3sk 2007 Stormen Per ca 16 milj. m3sk 2008 Stormar ca 3 milj. m3sk
Läs merNaturhänsyn vid grothantering
Naturhänsyn vid grothantering Vad är grot? Grot är en förkortning av grenar, ris och toppar. Grot samlas i högar, skotas, flisas eller krossas och används sedan till biobränsle under handelsnamnet skogsflis.
Läs merSkogsskötsel och svampskador en översikt
Skogsskötsel och svampskador en översikt Av Jan Stenlid Skogen är utsatt för en rad olika svampsjukdomar vilka tillsammans ger förluster på mer än en miljard kronor årligen hos skogsägarna i Sverige. De
Läs merTrädvård och Naturvård i lövmiljöer. Vikki Bengtsson
Trädvård och Naturvård i lövmiljöer Vikki Bengtsson Gamla träd är något som förbinder oss med varandra och med vårt förflutna Varför kan träd bli så gamla? Illustration av Neville Fay (2002) efter Raimbault
Läs merDispensansökan för biotopskyddade alleer vid Stockholmsvägen och Skolgatan, Märsta : EKOLOGI GRUPPEN
2018-01-08 Slutversion Dispensansökan för biotopskyddade alleer vid Stockholmsvägen och Skolgatan, Märsta : EKOLOGI GRUPPEN * * Sigtuna kommun har reviderat avsnittet "Beskrivning av åtgärder som planeras"
Läs merOrmar. Malmö Naturskola
Ormar Ormarna är kräldjur och alltså släktingar till dinosaurierna som levde på jorden förr. Andra kräldjurssläktingar är ödlor, sköldpaddor och krokodiler. De är växelvarma liksom till exempel grodor
Läs merInventering av naturvärden på Aroseniustomten, Älvängen, Ale kommun. PM inför detaljplan. På uppdrag av Ale kommun 2015-02-06
Inventering av naturvärden på Aroseniustomten, Älvängen, Ale kommun PM inför detaljplan På uppdrag av Ale kommun 2015-02-06 Uppdragstagare Naturcentrum AB Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund johan.svedholm@naturcentrum.se
Läs merDÄGGDJUR. Utter. Utter
REMIBAR REMIBAR DÄGGDJUR Utter Utter tillhör en grupp djur som kallas mårddjur. Under 1970-talet släpptes det ut mycket miljögifter i naturen och många utterungar dog. Men de senaste 10 åren har antalet
Läs merHär faller almen mot osäker framtid
Här faller almen mot osäker framtid Almsjukan är en av flera trädsjukdomar i Sverige som dödar trä den och därmed slår ut arter som är beroende av sitt värdträd. I januari beslutade Naturvårdsverket att
Läs merTrädinventering vid Kvarteret Nystavaren, Eskilstuna maj 2016
Trädinventering vid Kvarteret Nystavaren, Eskilstuna maj 2016 Svartsjö Trädkonsult Nöttesta 30 151 96 Enhörna 0704-90 52 81 cathrine.bernard@telia.com 1 Datum 2016-05-31 Fredrik Eklund Park & Naturavdelningen
Läs merGuida dig själv! Kopparhatten. 30 minuter
Guida dig själv! Kopparhatten 30 minuter Kontakta oss LADDA NED VÅR APP! Välkommen ut! Söderåsens app är en förlängning av utställningen Titta in Hitta ut, den vägleder dig ut i parken precis som guidehäftet.
Läs merÅldersbestämning av träd
Åldersbestämning av träd För att få veta exakt hur gammalt ett träd är så måste man borra i det med en tillväxtborr och räkna årsringarna. Men man kan lära sig att uppskatta ålder på träd genom att studera
Läs merRÄVEN TECKEN SOM STÖD FAKTA OM RÄVEN
VÅRA VILDA DJUR RÄVEN TECKEN SOM STÖD FAKTA OM RÄVEN Rävens ungar föds på våren. Det blir mellan 3-6 ungar och ibland ända upp till 12 ungar i grytet. Rävar bor i skogen i ett hål i marken som kallas gryt.
Läs merJätteloka (jättefloka)
Jätteloka (jättefloka) Identifiering Jättelokans fröplantor påminner om lönnblad. Kuva: ELY-keskus En 2-3-årig planta har stora, flikiga blad med grov- eller vasstandad kant. Stjälkarna är nedtill rödfläckiga
Läs merSVENSKA TRÄD 1-3. En film av Roger Persson
SVENSKA TRÄD 1-3 En film av Roger Persson Har du tänkt på så många träd det finns? Vart vi än vänder oss finns det som regel träd, runt omkring oss hela tiden. En del växer i parker, andra vid ett köpcentrum,
Läs merArbetsplan för hålvärdar
Hål 1 Buskar, (enstaka och i grupp) Häckplantering Klipp och forma häckar. Rensa bort ogräs. Kantskär. Fyll på med bark. Hål 2 Buskar, (enstaka och i grupp) Häckplantering FW vänster + dike på FW Klipp
Läs merVäxtskadegörare - i ett förändrat klimat
Växtskadegörare - i ett förändrat klimat Klimatanpassning i Örebro län, seminarium 27 november Anja Bertilsson, Internationella frågor och beredskap, Jordbruksverket Innehåll Jordbruksverkets ansvar Krisberedskap
Läs merVikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se
Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)
Läs merJEANNA EKLUND BOKFÖRLAGET MAX STRÖM
konstiga djur du in t e t rod d an ef var r le se JEANNA EKLUND BOKFÖRLAGET MAX STRÖM ns fingerdjur Daubentonia madagascariensis ER FIN GER! Med det Jag har ett SUP knackar jag i träden här på Madagaskar.
Läs merVuxen 1. Barn 1. Många djur bor under marken. Vilket gulligt djur av dessa gräver sina bon under marken?
Vuxen 1 Daggmasken lever under jorden där den bryter ned gamla löv och annat till ny fin jord, samtidigt som den rör om i jorden. Men hur blir det nya maskar? 1. Daggmasken är tvåkönad och kan para sig
Läs merSKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG
SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG 1. HÄR BÖRJAR SKOGSSTIGEN! När du vandrar längs Skogsstigen följer du en orangemarkerad slinga som är 2.5 km lång. På illustrerade skyltar berättar vi om skogsskötsel och naturvård
Läs merNell 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget
1 Kapitel 1 Drakägget Jag vaknade på morgonen. Fåglarna kvittrade och solen lyste. Jag gick ut ur den trasiga fula dörren. Idag var det en vacker dag på gården. Jag satte mig på gräset vid min syster.
Läs merFörslaget kommer från: Simon Nyström
Träplantering Jag vill komma med ett förslag till plantering av träd. Bakrunden till detta är bland annat att jag fått veta att vår äng visat sig vara mycket lämpligt för plantering då det råder ett litet
Läs merOkulär trädbesiktning vid Runby Gårdar augusti 2009
Okulär trädbesiktning vid Runby Gårdar augusti 2009 Svartsjö Trädkonsult cathrine.bernard@telia.com 0704-90 52 81 Svartsjö Trädkonsult Runby Gårdar augusti 2009 1 Uppdrag På uppdrag av Jacksons Trädvård
Läs merJojo 5B Ht-15. Draken
1 Draken Kapitel 1 drakägget - Jojo kan du gå ut och plocka lite ved till brasan frågade mamma - Okej jag kommer sa jag Å föresten jag heter Jojo och jag är 11 år jag bor i ett rike som kallas älvänka
Läs merFrågor och svar om granbarkborrar i skyddade områden i östra Götaland 2019
2019-04-17 Frågor och svar om granbarkborrar i skyddade områden i östra Götaland 2019 Sommaren 2018 var extremt torr och varm. Det skapade en situation med torkstressade granar, och omfattande granbarkborreangrepp.
Läs merUppdrag: SPINDELNS KROPP
SP I LAR D N Korsspindlar spinner stora vackra nät. Nätets mönster ser ut som ett cykelhjul med ekrar. Många spindlar som spinner den här typen av nät tillhör gruppen hjulspindlar. Spindlar finns i nästan
Läs merTrädvårdsplan för stadsparken i Södertälje
Trädvårdsplan för stadsparken i Södertälje Grupp 2 : Sarasvati, Sofi, Heidi, Rafaella, Victor, Susanne, Annelie, Johan, Emil Innehållsförteckning Inledning Historik/beskrivning av området Inventeringsresultat
Läs merÅrgång 13. Kalendern är ett samarbete mellan. Dovhjortar. foto: Martin Lindvall
2015 Årgång 13 Kalendern är ett samarbete mellan foto: Martin Lindvall Dovhjortar Risken att bli påkörd och dödad av en bil är tre gånger så stor i mörker som i dagsljus. Redan i skymningen ökar risken.
Läs merMiljötrender. # invasiva arter. » sidan 10. Det är på Gotland det avgörs: Den sista almstriden. Dubbelnummer extra många sidor!
Miljötrender # invasiva arter Nytt om miljö från Sveriges lantbruksuniversitet augusti 2014 Det är på Gotland det avgörs: Den sista almstriden» sidan 10 Dubbelnummer extra många sidor! Den sista Foto:
Läs merIntroduktion TRÄDENS BEHOV, HÄLSA OCH SKÖTSEL TRÄDLIV AB
Introduktion TRÄDENS BEHOV, HÄLSA OCH SKÖTSEL Innehåll Trädvård bakgrund & historisk översikt Trädens behov och livscykel Trädhälsa och sjukdom Skötsel och skydd Trädet behöver Energi vatten ljus
Läs merFakta om pollinatörer
Fakta om pollinatörer Vill du bidra mer? gå till: villbidra.wordpress.com Fakta om bin 2 Många bipopulationer i Sverige har under de senaste åren minskat kraftigt. Det finns 285 olika vilda biarter i Sverige,
Läs merVälkommen till Naturstig Miskarp
Välkommen till Naturstig Miskarp Naturstig Miskarp kom till under Mjölby Golfklubbs arbete med GEOcertifiering. Under arbetet såg man en möjlighet att skapa en lärorik naturstig för allmänheten som en
Läs merAlmens vara eller icke vara - om almsjukan och resistens
Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårdsoch växtproduktionsvetenskap Almens vara eller icke vara - om almsjukan och resistens Elm to be or not to be - about Dutch elm disease and resistance Therése
Läs merBiologi. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp
Ämnesprov, läsår 2014/2015 Biologi Delprov B. Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds av Skolverket omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov
Läs merHävdat. Framåt i miljömålsarbetet. Sätt fyr på ängen eller gör om den till biogas
Hävdat Nyhetsbrev om odlingslandskapets natur- och kulturvärden 4 2009 Framåt i miljömålsarbetet Med titeln ovan för av Jordbruksverket anordnade seminarium sattes fokus på hur vi ska kunna uppnå delmålen
Läs merVilka problem har vi med skadedjur på våra golfbanor och vad gör vi åt problemen?
Vilka problem har vi med skadedjur på våra golfbanor och vad gör vi åt problemen? Skapat av Björn Nordh 1 Sammanfattning I mitt arbete har jag skrivit om några olika djur som vi har eller kan få problem
Läs merOhyra och andra skador på gloxiniaväxter
Ohyra och andra skador på gloxiniaväxter När man byter eller köper nya växter får man tyvärr ibland även ohyra på köpet. Här visas hur några typiska angrepp ser ut. Trips Trips är en rätt vanlig skadeinsekt
Läs merKronobergs läns författningssamling
Kronobergs läns författningssamling Länsstyrelsen Länsstyrelsens kungörelse med föreskrifter om naturreservatet Flymossen, Ljungby kommun 07FS 2011:06 Utkom från trycket den 20 juni 2011 beslutade den
Läs merFärdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre.
Färdig gräsmatta - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre. - Ett normalt år kan man börja rulla ut gräs från mitten av maj och hålla på fram
Läs merIntroduktion TRÄDENS BEHOV, HÄLSA OCH SKÖTSEL TRÄDLIV AB
Introduktion TRÄDENS BEHOV, HÄLSA OCH SKÖTSEL Innehåll Trädvård bakgrund & historisk översikt Trädens behov och livscykel Trädhälsa och sjukdom Skötsel och skydd Trädet behöver Energi vatten ljus
Läs merVarför blev det så mycket insektsskador i raps 2018? Christer Nilsson Agonum / f d SLU, Alnarp
Varför blev det så mycket insektsskador i raps 2018? Christer Nilsson Agonum / f d SLU, Alnarp Rapsjordloppa Rapsbagge Fyrtandad rapsvivel Blåvingad rapsvivel Skidgallmygga + blygrå rapsvivel Västerås
Läs merRestaureringsplan för N2000-området Borg inom projektet Life Bridging The Gap, LIFE15 NAT/SE/000772
Dnr (anges vid skriftväxling) 512-11930-17 Dossiénummer 0581-230-161 Koppla till 512-382-17 Datum Version Ändrad av Ändringar 2017-11-14 1 Frida Nilsson Skapat dokument Restaureringsplan för N2000-området
Läs merRestaureringsplan för alléer på kommunal mark Allé i Södra Freberga. Motala kommun 2012-07-18
Restaureringsplan för alléer på kommunal mark Allé i Södra Freberga Motala kommun 2012-07-18 1. Inledning... 2 1.1 Bakgrund... 2 1.2 Alléer i Motala befintlig kunskap... 3 1.3 Brister och problem... 3
Läs merRapsjordloppa, blygrå rapsvivel & skidgallmygga. Christer Nilsson
Rapsjordloppa, blygrå rapsvivel & skidgallmygga Christer Nilsson Foto G Berg Rapsjordloppa Stamskada av blåvingad rapsvivel Inventering 2 år i Öster och Västergötland: 45% av fälten med enbart blåvingad,
Läs merSkolans agerande när en elev får löss
Policy beslutat av ledningsgrupp 2015-10-08 Skolans agerande när en elev får löss Så fort ett fall av löss upptäcks av en förälder eller elev så ska information ut till alla föräldrar samma dag genom att
Läs merFältrapport från besök i det skogsområde som föreslås för tillfällig återvinningscentral vid Dalkarlskärret.
Fältrapport från besök i det skogsområde som föreslås för tillfällig återvinningscentral vid Dalkarlskärret. Ronny Fors från Naturskyddsföreningen i Nacka och Kerstin Lundén från Boo Miljö och Naturvänner
Läs merKartering av förekomst av läderbagge Stockholms län
Fakta 2016:12 Kartering av förekomst av läderbagge Stockholms län Publiceringsdatum 2016-11-02 Författare: Stanislav Snäll Foton: Stanislav Snäll Kontaktperson Miguel Jaramillo Enheten för naturvård Tfn
Läs merPublikation Bekämpningsplan för jätteloka Kungsbacka kommun 2016
Sida 1/8 Publikation Bekämpningsplan för jätteloka Kungsbacka kommun 2016 Metoder och åtgärdsprogram Jättelokan (Heracleum mantegazzianum) Bild hämtad från hemsida Länstyrelsen Halland Foto: Marie Karlsson
Läs merÖversiktlig naturvärdesinventering av grönområde vid Exportgatan
Översiktlig naturvärdesinventering av grönområde vid Exportgatan 2 (7) Översiktlig naturvärdesinventering av grönområde vid Exportgatan. 2013 Diarienummer: Text: Lars Arvidsson, Emil Nilsson och Lennart
Läs merTräd i tätorter. Foto: Karl Ingvarsson. Anna Stenström & Lisa Karnfält
Träd i tätorter Foto: Karl Ingvarsson Anna Stenström & Lisa Karnfält Skyddsvärda träd - för naturvården Mer än 1 meter i diameter eller Hålträd över 40 cm i diameter eller Gamla träd eller Träd med hotade
Läs merBibliografiska uppgifter för Western Corn Root Worm - ett framtida skadedjur i majs?
Bibliografiska uppgifter för Western Corn Root Worm - ett framtida skadedjur i majs? Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra
Läs merLivet i Bokstavslandet Lärarhandledning åk 2
Livet i Bokstavslandet Lärarhandledning åk 2 PROVLEKTION: Beskrivande text Följande provlektion är ett utdrag ur Livet i Bokstavslandet Lärarhandledning för årskurs 2. Provlektionen består av: beskrivande
Läs merFruktträdskräfta (European canker) Fruktträdskräfta: en utmaning för äppelträd och forskare. Svampen skadar även frukt under lagring
Fruktträdskräfta: en utmaning för äppelträd och forskare Fruktträdskräfta (European canker) Bild: Marc Lateur Larisa Gustavsson Växtförädling Sveriges Lantbruksuniversitet, Alnarp En allvarlig sjukdom
Läs merBladsvampar på sockerbetor Vad betyder växtföljder och jordbearbetning för angreppen?
Sockernäringens BetodlingsUtveckling 41 Bladsvampar på sockerbetor Vad betyder växtföljder och jordbearbetning för angreppen? Lars Persson och Åsa Olsson, Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB Del 4
Läs merFÅGELINFLUENSA INFORMATION TILL ANSTÄLLDA
DATUM: MITTEN AV OKTOBER 2005 FÅGELINFLUENSA INFORMATION TILL ANSTÄLLDA Efter omkring tre år har den nu aktuella stammen av fågelinfluensa (=influensa typ A, stam H5NI), slutligen nått Europa från Asien.
Läs merFörslag på inledning. Att göra i trädgården. Studera fjärilens livscykel. Undersök bikupan. Artrally
Syfte: Skapa intresse och förståelse för olika småkryp. Visa att insekterna fyller flera viktiga funktioner och är avgörande för att våra ekosystem ska fungera och vi människor få mat. Mål: Att skapa fler
Läs merSTÄNGA AV FÖNSTER. Spel 1 Minnesspel / Åldersrekommendation: Från 4 år
Sivu 1/6 STÄNGA AV FÖNSTER De 45 vackra illustrerade korten avbildar 15 olika djur som flyger. Alla djuren finns i tre delar och i varje spel försöker man samla och para ihop kort för att få fram den kompletta
Läs merVINN KAMPEN MOT LOPPOR OCH FÄSTINGER
VINN KAMPEN MOT LOPPOR OCH FÄSTINGER PARASITERNAS STÖRSTA SKRÄCK Frontline är världens mest sålda medel mot fästingar, löss och loppor till hund och katt. Det är enkelt att ge, verkar snabbt och kan användas
Läs merBekämpning av mördarsniglar åtgärder
Bekämpning av mördarsniglar åtgärder Västerås Inledning Detta dokument kommer att uppdateras med de åtgärder som görs och de slutsatser som dras. Tidigare informationer av allmän natur får ligga kvar eftersom
Läs merGAMLA EKAR (Querqus robur) som ekosystem
GAMLA EKAR (Querqus robur) som ekosystem Inom Nolhagaområdet finns en hel del gamla och mycket stora träd. De flesta är ekar, men även av bok, lind, ask, björk, lärk samt tall och gran finns det enstaka
Läs merEfter almsjukan. Förslag till ersättare för Ulmus glabra, Ulmus glabra 'Camperdownii' samt Ulmus minor 'Hoersholmiensis'
Efter almsjukan Förslag till ersättare för Ulmus glabra, Ulmus glabra 'Camperdownii' samt Ulmus minor 'Hoersholmiensis' Självständigt arbete vid LTJ fakulteten, SLU Landskapsingenjörsprogrammet 2009 Marcus
Läs merSkogen + Naturen på hösten. Åk 4
Skogen + Naturen på hösten Åk 4 Vad innehåller detta område! Biologi Olika sorters skogar Planterad skog/urskog Vanliga träd Användning av träd Svamp Vanliga svampar Nedbrytning Nedbrytare: myra och daggmask
Läs merPå Gotland är en stor andel av länets höga
EU-projekt om rådgivning i gotländska lövmarker Över 350 markägare med sammanlagt 1200 hektar lövmarker har besökts i ett projekt som syftat till att förbättra skötseln och naturvärdena i Gotlands lövmarker.
Läs merDjurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb
Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Inventering Innehåll: 1 Sammanfattning 2-6 Bilder och korta beskrivningar 7 Rekommendationer och åtgärder Observerat djurliv 2008 (Per Nyström & Marika Stenberg,
Läs merNågra tips på hur man kan arbeta med fjärilar i skola och förskola
Några tips på hur man kan arbeta med fjärilar i skola och förskola 1. Hur ser en fjäril? har så kallade fasettögon som är sammansatta av upp till 17 000 delögon. Detta ger fjärilen ett mosaikseende. Måla
Läs mer