Restaureringsplan för alléer på kommunal mark Allé i Södra Freberga. Motala kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Restaureringsplan för alléer på kommunal mark Allé i Södra Freberga. Motala kommun 2012-07-18"

Transkript

1 Restaureringsplan för alléer på kommunal mark Allé i Södra Freberga Motala kommun

2 1. Inledning Bakgrund Alléer i Motala befintlig kunskap Brister och problem Syfte Metod Restaureringsplan Inventeringsmetodik Resultat Beskrivning Förslag till restaureringsåtgärd Källhänvisning... 8 Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Sida 1 (13)

3 1. Inledning 1.1 Bakgrund Träden i våra städer har stor betydelse för oss. De skapar en trivsel genom att göra staden grön och frodig. En grönare miljö ger psykiskt och fysiskt friskare invånare, träden renar luften, jämnar ut temperaturen och de är årstidsspeglande. Utan vegetation i staden skulle den vara sig lik nästan året om. Träden och speciellt alléer kan berätta så mycket om en plats historia och den är det viktigt att ta hand om och lära av. Idén och strukturen av en allé kommer från början från Frankrike under barockens storhetstid på 1600-talet. Det var menat att allén skulle ge ett pampigt och ståtligt intryck och de skulle knyta samman trädgårdar med parker. I Sverige planterades de första alléerna på 1600-talet men det blev mer vanligt på 1700-talet och framåt. Från början anlade man alléer i anslutning till stora huvudgårdar och därefter till andra viktiga målpunkter i och kring sina ägor. Längre in på 1700-talet började man placera ut träd i alléer in mot städerna för att markera dess infarter. Det blev också mer vanligt under 1800-talets sista del att större lantbruksgårdar och prästgårdar fick alléer längs sin infart. En allés historia kan alltså sträcka sig långt bak i tiden och det medför att allén kan vara väldigt viktig för kultur- och naturmiljön. Ifall allén står vid ett kulturminne av något slag så skulle det göra väldigt mycket för platsen ifall allén skulle tas bort eller förändras drastiskt på något sätt. Ofta vill man bevara kulturminnet och omkringliggande marker så bra som bara är möjligt. Om det handlar om en stor allé som är rik på lavar, mossor, insekter och andra levande ting skulle naturmiljön kunna ändra sig väldigt mycket i omkringliggande marker. Det skulle även kunna förändra landskapsbilden. En allé definieras i Förordningen om områdesskydd enligt miljöbalken, så som lövträd planterade i en enkel eller dubbel rad som består av minst fem träd längs en väg eller det som tidigare utgjort en väg eller i ett övrigt öppet landskap. Träden ska till övervägande del utgöras av vuxna träd. Enligt lagstiftningen gäller biotopskyddsbestämmelserna således för alla alléer längs vägar, längs det som tidigare har varit en väg eller i ett öppet landskap. Det innebär att även alléer längs vägar i skogsmark och tätorter kan omfattas av skydd. Syftet med biotopskyddet är att bevara mindre biotoper som är livsnödvändiga för hotade djur- och växtarter, eller som på annat sätt är värda att bevaras. Dessa biotoper ska vara avgränsade och inom ett biotopskyddsområde får inte åtgärder utföras, som kan skada biotopen. Alléer i byar, samhällen och städer omfattas av biotopskyddsbestämmelserna om alléerna står öppet eller längs en väg, och inte är belägna i omedelbar anslutning till byggnader. Alléer i tätorter kan dock omfattas av bestämmelser i detaljplaner som innebär att biotopskyddsbestämmelserna inte gäller. För mer ingående information angående biotopskydd och biotopskydd i detaljplan se bifogade filer, Biotopskydd i detaljplan, från länsstyrelsen i Skåne län och Remissversion, förslag till handbok Biotopskyddsområden från Naturvårdsverket. Enligt miljöbalken, kapitel 7 11, får man inte bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd inom ett biotopskyddsområde som kan skada naturmiljön. Om det finns särskilda skäl, får dispens från förbudet ges i det enskilda fallet. De åtgärder som behövs för att vårda ett biotopskyddsområde får vidtas av kommunen, om den har bildat området, och i fråga om andra områden av den myndighet som regeringen bestämmer. Sida 2 (13)

4 Enligt plan- och bygglagen krävs det marklov för trädfällning och skogsplantering inom ett område med detaljplan, om kommunen har bestämt det i planen. Det kan till exempel bli aktuellt med marklov om det finns ett behov av att skydda träd som utgör värdefulla inslag i den bebyggda miljön. Det kan vara både enstaka träd och en grupp av träd, t.ex. en allé. Om allén utgör någon trafiksäkerhetsrisk får länsstyrelsen besluta att träden eller buskarna skall avlägsnas eller kvistas genom väghållningsmyndighetens försorg enligt väglagen, 53. I samband med beslutet får länsstyrelsen meddela de föreskrifter som behövs. 1.2 Alléer i Motala befintlig kunskap I Motala kommun finns det 143 stycken alléer som är inventerade men det finns fler över det men som inte är inventerade utfördes en alléinventering av Annica Pettersson. Då gjordes en förteckning över alléerna i Motala kommun som inte ligger i trädgårdar eller inom stadsplanlagt område. Arbetet utfördes som en del i Motala kommuns naturvårdsprogram. Vägverket, nuvarande trafikverket har även gjort en allé inventering på alléerna på deras mark i Motala kommun. Samtidigt som trafikverket inventerade sina alléer gjorde Motala kommun sitt första naturvårdsprogram. Vissa av dessa alléer som deltar i denna restaureringsplan är även inlagda som objekt i kommunens naturvårdsplan. Naturvårdsprogrammet är ett strategiskt dokument som beskriver hur kommunen ska arbeta med att utveckla och bevara Motalas natur- och kulturmiljöer till glädje för såväl boende som besökare. Enligt naturvårdsverkets råd ska naturvårdsprogrammet bland annat utgöra underlag för den fysiska planeringen på kommunal nivå, ligga till grund för ställningstaganden i olika natur- och miljövårdsfrågor och peka ut de områden som har stora värden för naturvård och friluftsliv och som är representativa och kännetecknande för landskapet. Det har även utförts tidigare inventeringar. Lantmäteriet på kommunen har bland annat gjort inmätningar och då lagt till en del träd med en markering i grundkartan i GIS. Länsstyrelsen har gjort en inventering på grova träd i hela länet. 1.3 Brister och problem De brister och problem man kan stöta på vid restaureringsplanarbetet kan vara att det är oklart vem som står som markägare eller förvaltare, det kan vara oklart om biotopskyddet gäller, om en kostnadsberäknad plan saknas, det kan behövas en tidsplan för åtgärderna eller att naturvärdena som är knutna till alléerna ska klargöras och värnas. Säkerhetsfrågan är en av de största frågorna och den måste prioriteras först. Den frågan styr mycket när man ska se över vad och i vilken ordning åtgärderna ska ske. Ännu ett problem är trädens sjukdomar. Exempelvis almen och asken har väldigt ofta fått dödliga sjukdomar som tar ut trädet. Ibland kan det gå jättefort och ibland kan trädet vara sjukt en längre tid. I brist på kunskap angående sjukdomarna blir de ett problem när man inte kan avgöra hur länge trädet kan stå kvar innan de blir en risk för sin omgivning och hur sjukdomen sprider sig. Sida 3 (13)

5 1.4 Syfte Projektet syftar till att inventera utvalda alléer som helt eller delvis står på kommunal mark, både inom och utom detaljplanerat område, samt att göra en kortfattad restaureringsplan för varje allé. Många av kommunens alléer är i dåligt skick och behöver ses över. Det är därför viktigt att kommunen i ett tidigt skede utreder framtida behov av avverkning och återplantering av alléträd. 2. Metod 2.1 Restaureringsplan Målet med restaureringsplanen är att vi ska komma fram till vad vi ska göra med alléerna i Motala kommun. Många alléer i Motala kommun är i dåligt skick, så för att kunna budgetera för kommande åtgärder och dela upp dem på flera år, krävs kontroller för att klassificera alléerna. I inventeringen ska alléerna beskrivas enligt följande metodbeskrivning. Särskilda riskträd ska pekas ut vilka sedan ska undersökas av en trädexpert. Experten ger sedan en rekommendation om åtgärd för varje enskilt riskträd. Restaureringsplanen ska kortfattat beskriva hur alléerna kan restaureras. Den ska vara välgrundad och baserad på en avvägning mellan värden knutna till stads- och kulturmiljö, landskapsbild och biologisk mångfald. Vilka åtgärder som föreslås för en allé kommer att variera, t.ex. beroende på om allén står i en stadsmiljö, gårdsmiljö eller jordbruksmiljö. Restaureringsplanen ska skickas på remiss till länsstyrelsen, med särskild tyngdpunkt på de alléer som omfattas av det generella biotopskyddet. 2.2 Inventeringsmetodik Bakgrundsinformation För att kunna ta fram och få reda på vilket skick allén är i, vad man skulle kunna göra, vad som borde göras och vem som ska göra det började man med att se till historiken. På det sättet kunde man få reda på hur gammal allén är, har det varit en allé på den platsen en längre tid och i så fall var den även då en dubbelsidig allé exempelvis. För att kunna avgöra vilka åtgärder som skulle passa just den aktuella allén behövde man se hur allén används idag, vilken funktion den har och vilken trafikbelastning det rör sig om. Det var väldigt viktigt att ta reda på om det generella biotopskyddet gäller för allén också. För att veta vilka områden det rör sig om och vem som ska utföra de åtgärder som krävs och även sköta allén i framtiden måste man vara helt klar över vem markägaren/förvaltare är. I de fall där det rör sig om alléer på kommunal mark behöver man besluta vilken enhet på kommunen som är ansvariga för träden. Fältbesök För uppgiften krävdes platsbesök för att kunna avgöra trädslag, om antalet träd stämmer med tidigare uppgifter och vilken klass det är på träden med hjälp av AHA-metoden. AHA står för Avslöja Hotade park- och Alléträd och är en enkel metod för prioritering av vedentomologiska naturvärden hos träd i sydsvenska park- och kulturmiljöer. Med hjälp av ett fältprotokoll undersöks träden och där trädnummer och art noteras och sedan klassificeras träden i AHA-metoden utifrån påståenden, om de stämmer för det aktuella trädet. Sida 4 (13)

6 Åtgärdsplan Många frågor kan uppstå i en åtgärdsplan som man ska fundera över och värdera. Exempelvis behöver man avverka träd, ska man återplantera, vilken art det ska vara, ska man förändra alléns utseende, finns det riskträd och så vidare. Det krävs att man ser vad allén gör för landskapsbilden, kultur- och naturmiljön i sin omgivning. Förstör man en historisk plats om man skulle ta ner för mycket eller byta art i allén? En åtgärdsplan ska innehålla svaret på frågorna för att underlätta när åtgärderna ska utföras. I den ska det finnas ett förslag på vilka handlingar som ska utföras, en grov tidplan och kostnadsförslag på åtgärderna. För att få en bra överblick över vilka träd som har vilken klass, enligt AHA-metoden, och i vilka områden det finns flest träd av högt värde, gör man en karta över allén där man märker ut träden och gör en tillhörande tabell för att där skriva vilken klass träden har, art, vilka åtgärder som krävs och om der ett riskträd som experthjälp bör titta närmare på. 3. Resultat 3.1 Beskrivning Söder om Motala, mellan Södra Freberga gård och naturområdet Fålehagen, sträcker sig en lång allé utefter den gamla grusvägen mot Vadstena. Den dubbelsidiga allén består av ungefär 120 träd och av dessa träd är det mest lönn och ask men även alm, björk och ek. De största träden mäter upp till 330 cm i omkrets och de minsta har en omkrets på drygt 20 cm. På alléns östra sida ligger en golfbana och på västra är det naturmarker men som bebyggs med villor till det nya bostadsområdet. Idag används grusvägen som allén omsluter endast som en transportväg för lantbrukaren som har närliggande mark och för de boende som bor längs med allén. Grusvägen kommer inom snar framtid att bli en gång- och cykelväg för bland annat de boende i det redan påbörjade bostadsområdet i Södra Freberga. Endast de träd som kommer att omsluta gång- och cykelvägen är undersökta med hjälp av AHA-metoden. Det rör sig om ett femtiotal träd. Redan på kartor från kan man se Södra Frebergas allé utritad. Då är den lite tätare och den sträcker sig inte riktigt lika långt men den är tvåsidig som idag. Att den fanns redan då och har en så pass lång historia på platsen kan vara en orsak till att behålla och restaurera allén och försöka hålla den så lik som möjligt. Idag är det en hel del luckor i allén och det lär bli fler om man inte gör något åt allén just för att det finns en hel del almar med almsjuka och askar med askskottsjuka. Det har kommit upp ett antal nya skott av lönn och ask bland annat mellan de äldre träden. Allén, sett från söder till norr Allén är positiv för landskapsbilden men också värdefull ur ett landskapsekologiskt perspektiv. Eftersom allén består delvis av så kallade rikbarksträd som lönnen, almen och asken, har allén en stor betydelse för lavar och mossor. Träden i allén är gamla och innehåller en del död ved och det medför att de även är värdefulla för vedlevande insekter. Allén uppfyller kriterierna för att vara biotopskyddad. Det är ett öppet landskap och den sträcker sig längsmed en väg. Sida 5 (13)

7 Allén står delvis på kommunal mark. Delen som är undersökt står på kommunens mark men resten av allén, söder ut, står på andra markägares mark. För mer information om fastigheterna i den södra delen, se bifogad fastighetsinformation. 3.2 Förslag till restaureringsåtgärd För att bibehålla trädkontinuiteten i allén är det viktigt att plantera nya träd för att ersätta de gamla om det finns någon/några som måste avverkas. Allén måste hållas fri från sly så att trädstammarna förblir solbelysta. När trädstammarna blir solbelysta så blir det en stor kontrast mellan baksidan på stammen som är beskuggad och framsidan som är solbelyst som är till stor fördel för den biologiska mångfalden. Det gynnar insekter och andra små djur. Vägar i alléerna bör inte asfalteras eftersom när damm virvlar upp från vägarna gynnar det moss- och lavfloran på träden genom att de ger näring till lavorna och mossorna. I Södra Freberga krävs det att man röjer sly runt träden. Slyröjning bör speciellt ske runt träden i den bortersta delen, området runt träden nummer (se bifogad karta och tabell), där det är som en skogsdunge i bakgrunden. Det står en del små träd som har potential att bli alléträd men förutom dessa ska man röja ganska rejält. De flesta träd i allén fick klassificeringen IV enligt AHA-metoden. Tretton träd fick klass III eller högre. Många av träden som fick en låg bevarandeprioritering har ändå en potential att bli högre klassade inom år. Några av askarna som är dåliga, antagligen på grund av askskottsjuka och som inte har något större biologiskt värde, kan man antingen ha kvar och se hur länge de kan stå kvar innan de måste avverkas eller tar man ner ett par av dem nu och planterar nytt. Det finns en del luckor i allén, speciellt på västra sidan. Eftersom allén består mestadels av lönn, ask och alm borde man plantera in lönn i luckorna. Det kommer att passa in i alléns utseende och lönnen har inte några kända dödliga sjukdomar ännu som är ett hot till skillnad från asken och almen. Det finns ett par stycken små ekar som står i kanten mellan träden som man ska ta vara på. Några ekar av större storlek finns i allén så det skulle passa in om man skulle bevara ekarna. Om man vill ha in mer ekar i allén skulle man kunna plantera in även det. Luckan mellan träd nummer 9 och träd nummer 10 (se bifogad karta och tabell), på västra sidan, är en sträcka på ungefär 100 meter och där skulle man kunna sätta in några nya träd. Se bild 1. Ett till område som eventuellt behöver inplantering är mellan träd nummer 17, 18, 19 och 20 (se bifogad karta och tabell). Där är inte riktigt samma behov av nyplantering eftersom sträckorna inte är lika långa och där är träden större och tar då upp större plats med sin krona. Bild 1 en större lucka i allén Även på den östra sidan skulle det göra nytta att plantera in nytt material. Mellan träd nummer 47 och 48 och mellan träd nummer 52 och 53 (se bifogad karta och tabell). Samtidigt gör det inte Bild 2 påfart från bostadsområde jättemycket med ett par luckor i allén som släpper in mer ljus, bara luckorna inte är för stora. Sträckan mellan träd nummer 6 och 7 är också en lite större lucka men det gör inget eftersom där kommer cykelvägens påfart och då kan det vara bra med lite längre sikt när man svänger in och ut från allén. Se bild 2. Sida 6 (13)

8 Man kan ställa sig frågan om man tycker att vildapeln och rönnen ska stå kvar i allén eftersom de egentligen inte passar in med resten av de stora lönnarna, almarna, askarna och ekarna. Samtidigt är det en blandallé. Jag tycker att de kan stå kvar, de stör ingen och förstör inte alléns utseende. De står nästan mitt för varandra så om man skulle ta bort dem skulle det nog märkas och eventuellt behövas planteras igen. Det är en fråga om tycke och smak. Sammanfattning Det rör sig om att plantera totalt elva stycken lönnar i luckorna. Sex stycken i första luckan, mellan träd nummer nio och tio och sedan en lönn mellan träd nummer 17-18, 18-19, 19-20, och På flera ställen finns det luckor på ungefär 20 meter men de lämnas öppna för att ge utrymme för de större trädens kronor. Om något träd skulle bli sjukt eller sjukare så att de behöver avverkas kan man plantera in något på de ställena om man tycker så eller ge mer utrymme för andra kronor beroende på vilka utrymmen det handlar om. Om luckan blir större än meter vid eventuell avverkning, tycker jag att man ska plantera i något träd för att bibehålla alléns utseende. Ett lämpligt c/c- mått borde vara cirka 15 m. Åtgärder för varje träd kan man se i den bifogade tabellen. Denna allé kommer att restaureras redan hösten 2012 för att vägen ska bli cykelväg inom en snar framtid. Men det finns inte något träd i nuläget som är i akut behov av någon åtgärd. För framtiden är det bra att hålla ett extra öga på allén eftersom det består av ett flertal almar och askar. Med en årlig kontroll kan man nog få en bra koll på allén. Man vet inte hur lång tid det tar för de olika sjukdomarna innan de tar ut träden och om de gör det överhuvudtaget så därför krävs kontroller så tätt. Vid restaurering av den södra delen av allén bör man kontakta mark- och fastighetsägare som ligger intill allén. Se bifogad fastighetsinformation. Kostnadskalkyl för skötsel- och restaureringsåtgärder, se bilaga. Sida 7 (13)

9 4. Källhänvisning Miljöbalken (1998:808), Notisum, URL: Hämtad Väglagen (1971:948), Notisum, URL: Hämtad Plan- och bygglagen (2010:900), Notisum, URL: Hämtad Länsstyrelserna, Naturvårdsverket, Socialstyrelsen (2010) Biotopskydd: -bråkiga begrepp Vollbrecht, Klaus E.F. (2000) Träd: deras biologi och vård, SLU Alnarp Pettersson (1995) Alléinventering i Motala kommun Sörensen, Mikael: AHA- en enkel metod för prioritering av vedentomologiska naturvärden hos träd i sydsvenska park- och kulturmiljöer Entomologisk Tidskrift 129 (2): Uppsala, Sweden Naturvårdsverket (2012) Remissversion Förslag till handbok, Biotopskyddshandbok Länsstyrelsen i Skåne län (2008) Biotopskydd i detaljplaner Foto Samtliga foton är tagna av Matilda Johansson Sida 8 (13)

10 Bilaga 1 Södra Freberga Allé Träd- Art Klass enligt Åtgärd Kommentar nummer AHA-metoden 1 Lönn IV 2 Lönn IV 3 Alm IV 4 Alm II 5 Lönn IV 6 Lönn IV 7 Lönn IV 8 Lönn IV 9 Ask IV 10 Lönn IV 11 Rönn IV 12 Lönn IV En slags skada på stammen en bit upp. 13 Alm II 14 Lönn III 15 Lönn II Beskär en gren är av 16 Alm IV 17 Lönn IV Beskär 18 Lönn IV 19 Ask II Beskär 20 Lönn IV ett halvt träd,halva trädet har spruckigt 21 Lönn I Beskär en del torra grenar över vägen 22 Ek III 23 Ask IV 24 Alm IV 25 Ek IV 26 Lönn II Beskär flera grenar som är av men som sitter kvar i trädet 27 Lönn IV Flera yngre i grupp 28 Ask IV Yngre ask, ser inte ut att vara drabbad av sjukdom 29 Lönn II 30 Ek IV Yngre ek 31 Lönn II 32 Alm IV Flera i grupp eller flerstammig 33 Ek IV 34 Alm IV Flera i grupp eller flerstammig 35 Lönn IV 36 Alm III Högstubbe Lämna kvar högstubbe 37 Alm IV Flera yngre i grupp 38 Lönn IV Flera yngre i grupp 39 Ask IV 40 Lönn IV Mindre, äldre lönn 41 Ask IV Yngre ask, ser inte ut att vara drabbad av sjukdom 42 Lönn IV 43 Vild apel IV 44 Lönn IV Beskär spröda gamla grenar över vägen 45 Lönn IV 46 Lönn IV 47 Lönn IV 48 Lönn IV 49 Lönn IV 50 Lönn II 51 Lönn IV 52 Lönn IV 53 Lönn IV 54 Lönn IV 55 Lönn II 56 Lönn IV Sida 9 (13)

11 Art Antal Lönn 35 Alm 9 Ask 6 Ek 4 Rönn 1 Vild apel 1 Bilaga 2 Åtgärd Antal Art ersättningsträd Ta bort - Ersätt - Beskär 6 Högstubbe 1 Ny plantering 11 Acer platanoides - skogslönn Slyröjning Markering Antal Benämning I 1 Klass I, högsta bevarandeprioritet II 9 Klass II, hög bevarande prioritet III 3 Klass III, viss bevarandeprioritet IV 43 Klass IV, ingen bevarande prioritet R - Resursklass, har potential att bli klass I - III Kostnadskalkyl för skötseloch restaureringsåtgärder för Södra Freberga allé Åtgärd Antal Art ersättningsträd Ta bort Ersätta Beskära 6 Högstubbe 1 Ny plantering 11 Acer platanoides Slyröjning 1 Åtgärdskostnader Åtgärder Antal Kostnad Ta bort Ersätta Beskära Högstubbe Ny plantering kr Slyröjning Total restaureringskostnad kr Ersättning- eller nyplanteringsträd Namn och frökälla Kvalitet Antal Acer platanoides E FK PERNILLA - Skogslönn högstam 3x co/kl Pris/träd Anläggnings kostnad Skötsel kostnad Total kostnad kr kr kr kr Sida 10 (13)

12 Bilaga 3 Sida 11 (13)

13 Bilaga 4 Sida 12 (13)

14 Bilaga 5 Sida 13 (13)

Restaureringsplan för alléer på kommunal mark Allé vid Dysätter. Motala kommun

Restaureringsplan för alléer på kommunal mark Allé vid Dysätter. Motala kommun Restaureringsplan för alléer på kommunal mark Allé vid Dysätter Motala kommun 2012-07-18 1. Inledning... 2 1.1 Bakgrund... 2 1.2 Alléer i Motala befintlig kunskap... 2 1.3 Brister och problem... 3 1.4

Läs mer

Restaureringsplan för alléer på kommunal mark Allé och ekdunge vid esplanaden i Borensberg. Motala kommun 2012-07-18

Restaureringsplan för alléer på kommunal mark Allé och ekdunge vid esplanaden i Borensberg. Motala kommun 2012-07-18 Restaureringsplan för alléer på kommunal mark Allé och ekdunge vid esplanaden i Borensberg Motala kommun 2012-07-18 1. Inledning... 2 1.1 Bakgrund... 2 1.2 Alléer i Motala befintlig kunskap... 3 1.3 Brister

Läs mer

Restaureringsplan för alléer på kommunal mark Allé i Klockrike, Tegelbruksvägen. Motala kommun

Restaureringsplan för alléer på kommunal mark Allé i Klockrike, Tegelbruksvägen. Motala kommun Restaureringsplan för alléer på kommunal mark Allé i Klockrike, Tegelbruksvägen Motala kommun 2012-07-18 1. Inledning... 2 1.1 Bakgrund... 2 1.2 Alléer i Motala befintlig kunskap... 3 1.3 Brister och problem...

Läs mer

räd Värdefulla TReftele Inventerare: Hanna Torén, Biolog

räd Värdefulla TReftele Inventerare: Hanna Torén, Biolog Denna alm vid kyrkogården i Reftele är den största almen i Reftele socken. Trädet mäter 400 cm i brösthöjdsomkrets. Värdefulla räd TReftele Inventerare: Hanna Torén, Biolog Värdefulla träd i Reftele Under

Läs mer

Värdefulla. räd. TBroaryd. Inventerare: Hanna Torén, Biolog

Värdefulla. räd. TBroaryd. Inventerare: Hanna Torén, Biolog Värdefulla räd TBroaryd Inventerare: Hanna Torén, Biolog Värdefulla träd i Broaryd Under sommaren 2011 har Gislaveds kommun inventerat träd i och kring Broaryds tätort. Inventeringen är en del av Naturvårdsverkets

Läs mer

Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun

Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-24 109 2(5) Skogsbrukets mål Bedriva skogsbruk enligt reglerna för miljöcertifiering enligt FSC-standard. Bevara och

Läs mer

Bildande av naturreservatet Bjurforsbäcken

Bildande av naturreservatet Bjurforsbäcken FÖRSLAG TILL BESLUT 1 (6) Datum Vår beteckning 2009-06-02 2009-001066 Handläggare: Peter Klintberg Tel: 0226-645047 E-post: peter.klintberg@avesta.se Er beteckning Bildande av naturreservatet Bjurforsbäcken

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 11 lov- och tillståndsprövning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 11 lov- och tillståndsprövning del 11 lov- och tillståndsprövning 93 11 LOV- OCH TILLSTÅNDSPRÖVNING 11.1 Lagstiftning För att förenkla prövningen av vindkraftverk har ändringar gjorts den första augusti 2009 i Plan- och bygglagen, Miljöbalken

Läs mer

NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV 2014-10-07

NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV 2014-10-07 NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV ÄLMHULTS KOMMUN 2014-10-07 Inventering, text och foto Naturcentrum AB 2014 Strandtorget 3 444 30 Stenungsund Tel. 0303-726160

Läs mer

Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa

Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa 2013 Bengt Oldhammer Innehåll Uppdrag 3 Metodik 3 Resultat 3 Referenser 7 Bilagor bilder och karta 8 Omslagsbild: Råtjärnen med

Läs mer

Regeringen Näringsdepartementet. Dnr N 2015/5242

Regeringen Näringsdepartementet. Dnr N 2015/5242 Dnr 311-1746/2014 Bilaga 1 Regeringen Näringsdepartementet Dnr N 2015/5242 Överklagande av Länsstyrelsens i Stockholm beslut den 18 juni 2015 att upphäva kommunfullmäktiges i Stockholm beslut den 16 februari

Läs mer

Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016

Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016 Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Metodik och avgränsning... 3 Resultat... 4 Områden... 4 Arter... 4 Områdesredovisning... 5 Litteratur... 11 Framsidans

Läs mer

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder Tabell 6.4.3 Specifik påverkan och konsekvens för naturmiljön längs med UA1v - profil 10 promille Djurhagen I Skogsparti öster om Djurhagen Börringesjön och Klosterviken Smockan - Fadderstorp - Fiskarehuset

Läs mer

Checklista för personer som får frågor om träd

Checklista för personer som får frågor om träd Checklista för personer som får frågor om träd Denna checklista vänder sig till personer som ofta får frågor om träd och främst om man får ta ner dem eller inte. Det kan vara personer på länsstyrelser,

Läs mer

Naturinventering. skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek,

Naturinventering. skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek, Naturinventering av skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek, bl a fastighet 1:76, Norrköpings kommun, Östergötlands län inför fortsatt planarbete för nybyggnation av bland annat förskola och bostadshus

Läs mer

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT Skala 1: 20 000 (i A3) 1 Grönplan för Gislaveds tätort på uppdrag av Gislaveds kommun, första utgåva augusti 2007. Foto, kartor, text och layout av Linda Kjellström FÖRORD

Läs mer

Spånstad 4:19 och 2:14

Spånstad 4:19 och 2:14 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för del av Spånstad 4:19 och 2:14 ÅLED, HALMSTADS KOMMUN plan 1056 K Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 2013-04-16 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR

Läs mer

rapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län Rikkärr för uppföljning av biologisk Lennartsson och Ingemar Frycklund

rapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län Rikkärr för uppföljning av biologisk Lennartsson och Ingemar Frycklund rapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län arbetsmaterial naturvärden och 2009 metodik Rikkärr för uppföljning av biologisk Älvkarleby mångfald kommun Pär Eriksson Jan-Olov och Frida Björklund, Hermanson

Läs mer

ÖVERSIKTLIG BIOTOPKARTERING OCH

ÖVERSIKTLIG BIOTOPKARTERING OCH NATURCENTRUM AB NATURINVENTERINGAR ÖVERSIKTLIG BIOTOPKARTERING OCH NATURVÄRDESBEDÖMNING Kronetorps gård, Burlövs kommun UNDERLAG FÖR DETALJPLAN På uppdrag av FOJAB Arkitekter, Malmö 2010-03-18 Uppdragstagare

Läs mer

Synpunkter på skötsel av olika miljöer i Nitta

Synpunkter på skötsel av olika miljöer i Nitta 2011-02-25 Dnr Sven-Olof Johansson Samhällsföreningen i Nitta Drabantvägen 4 523 99 HÖKERUM Synpunkter på skötsel av olika miljöer i Nitta 2010-05-28 träffades K-G Fridén, Sven-Olof Johansson samt Peter

Läs mer

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)

Läs mer

Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010

Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010 Göteborg 2010-06-22 Byggnadsnämnden Box 2554 403 17 Göteborg Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010 Historik och nutid Fässbergsdalens

Läs mer

Översiktlig naturvärdesbedömning av östra delen av Horgenäs 1:6

Översiktlig naturvärdesbedömning av östra delen av Horgenäs 1:6 Förvaltningen för samhällsplanering Alvesta kommun 342 80 Alvesta Översiktlig naturvärdesbedömning av östra delen av Horgenäs 1:6 Ett program för planering av bebyggelse på vissa delar av Horgenäs 1:6

Läs mer

Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands Bro kommun November 2012

Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands Bro kommun November 2012 ADOXA Naturvård org.nr.590419-1037 F-skattsedel finns Skogshall 640 24 Sköldinge Telefon: 0708-804582, Pg 456 10 12-8 E-mail: janne.elmhag@adoxanatur.se Janne Elmhag Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands

Läs mer

Arstafältet, Valla å och Valla damm

Arstafältet, Valla å och Valla damm o Arstafältet, Valla å och Valla damm SLUTRAPPORT NOVEMBER 2008 c*- H o H g EXPLOATERINGS www.stockholm.se Slutrapport för projekt inom Miljömiljarden, Stockholm stad Diarienummer för ursprunglig ansökan:

Läs mer

2015-08-28 Slutversion. Naturinventering och översiktlig spridningsanalys. Solskensvägen Tullinge

2015-08-28 Slutversion. Naturinventering och översiktlig spridningsanalys. Solskensvägen Tullinge Naturinventering och översiktlig spridningsanalys Tullinge 2 Beställning: Wästbygg Framställt av: Ekologigruppen AB www.ekologigruppen.se Telefon: 08-525 201 00 : Uppdragsansvarig: Karn Terä Medverkande:

Läs mer

Skötselplan. för området kring dammen på Hökeberget, Hamburgsund 2010-09-01

Skötselplan. för området kring dammen på Hökeberget, Hamburgsund 2010-09-01 Skötselplan för området kring dammen på Hökeberget, Hamburgsund 2010-09-01 Skötselplan för området kring dammen på Hökeberget, Hamburgsund Området är höglänt beläget på Hökeberget i Hamburgsund och exponeras

Läs mer

ågelsjön Hälla Skötselplan Antagen av tekniska nämnden 2006-03-21 Motala kommun

ågelsjön Hälla Skötselplan Antagen av tekniska nämnden 2006-03-21 Motala kommun F ågelsjön Hälla Skötselplan Antagen av tekniska nämnden 2006-03-21 Motala kommun Denna naturvårdssatsning har medfinansierats genom statsbidrag förmedlade av Länsstyrelsen Östergötland. SKÖTSELPLAN FÖR

Läs mer

Gynnande av biologisk mångfald vid motorsport/tävling. Utbildning/fallstudie och inspiration från ett case: Enduro-VM i Enköping 2014

Gynnande av biologisk mångfald vid motorsport/tävling. Utbildning/fallstudie och inspiration från ett case: Enduro-VM i Enköping 2014 Gynnande av biologisk mångfald vid motorsport/tävling Utbildning/fallstudie och inspiration från ett case: Enduro-VM i Enköping 2014 Motorbanor och biologisk mångfald?! Planterad och igenvuxen f d grusgrop

Läs mer

7.5.7 Häckeberga, sydväst

7.5.7 Häckeberga, sydväst 7 och analys Backlandskapet i sydvästra delen av Häckeberga 7.5.7 Häckeberga, sydväst Naturförhållanden Den sydvästra delen av Häckeberga naturvårdsområde består av ett omväxlande halvöppet backlandskap

Läs mer

RAPPORT UPPSALA KOMMUN SKOLFASTIGHETER AB

RAPPORT UPPSALA KOMMUN SKOLFASTIGHETER AB RAPPORT NYA TIUNDASKOLAN uppdragsnummer 3413444102 Beskrivning av träd runt tiundaskolan samt bedömning huruvida de omfattas av biotopskydd - underlag för ansökan om biotopskyddsdispens 2015-03-26 Reviderad

Läs mer

Trädvårdplan Skönstaholm

Trädvårdplan Skönstaholm LANDSKAPSLAGET AB Peter Myndes Backe 12 118 46 Stockholm +46 8 442 48 20 info@landskapslaget.se www.landskapslaget.se Trädvårdplan Skönstaholm TRÄDVÅRDPLAN 2011.12.22 TRÄDVÅRDPLAN 2011.12.22 2 TRÄDVÅRDPLAN

Läs mer

Kronobergs läns författningssamling

Kronobergs läns författningssamling Kronobergs läns författningssamling Länsstyrelsen Länsstyrelsens kungörelse med föreskrifter om naturreservatet Ekhorva i Uppvidinge kommun 07FS 2014:12 Utkom från trycket Den 27 november 2014 beslutade

Läs mer

Bilaga 3 Naturvärdesinventering översiktlig

Bilaga 3 Naturvärdesinventering översiktlig Bilaga 3 Naturvärdesinventering översiktlig Naturtypsinventering av område Garpkölen med omnejd Området norr om Garpkölen domineras av produktionsskog med stora ytor med contortatall (Pinus contorta).

Läs mer

Naturvårdens intressen

Naturvårdens intressen Naturvårdens intressen I Motala är det alltid nära till naturen. Inom Motala tätort är så mycket som en tredjedel av landarealen grönytor, med skiftande kvalitet och betydelse för boendemiljön och för

Läs mer

NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN

NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN Inledning Inför en planerad exploatering vid södra Törnskogen i Sollentuna kommun har Ekologigruppen AB genomfört en bedömning av områdets naturvärden.

Läs mer

Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn

Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn Underlag för samråd enligt miljöbalken 6 kap 4 Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn Örnsköldsviks kommun, Västernorrlands län 2014-03-21 1 Inledning 1.1

Läs mer

Översiktlig naturvärdesbedömning inom planområde för Vista skogshöjd, Vistaberg

Översiktlig naturvärdesbedömning inom planområde för Vista skogshöjd, Vistaberg Naturvärdesbedömning 1 (9) HANDLÄGGARE Nicklas Johansson 08-535 364 68 nicklas.johansson@huddinge.se Översiktlig naturvärdesbedömning inom planområde för Vista skogshöjd, Vistaberg POSTADRESS Miljö- och

Läs mer

Synpunkterna är framarbetade vid en workshop i Falun den 17 april, där merparten av distriktets personal medverkade.

Synpunkterna är framarbetade vid en workshop i Falun den 17 april, där merparten av distriktets personal medverkade. Distrikt Södra Dalarnas synpunkter på remiss Ändringar av föreskrifter och allmänna råd till 30 skogsvårdslagen samt remiss Målbilder för god miljöhänsyn. Synpunkterna är framarbetade vid en workshop i

Läs mer

Skogsstyrelsens författningssamling

Skogsstyrelsens författningssamling Skogsstyrelsens författningssamling ISSN 0347-5212 Skogsstyrelsens föreskrifter (SKSFS 2011:2) och allmänna råd om stöd till vissa åtgärder inom skogsbruket; beslutade den X månad 2014. SKSFS 2014:X Utkom

Läs mer

E18 Enköping-Stockholm,Tpl Kockbacka

E18 Enköping-Stockholm,Tpl Kockbacka E18 Enköping-Stockholm,Tpl Kockbacka Upplands-Bro kommun, Stockholms län UNDERLAG FÖR SAMRÅD: generella biotopskydd, artskydd och strandskydd, 2013-10-09 Projektnummer: 884258 Bakgrund om projektet Befintlig

Läs mer

Art enligt Natura 2000 Arten hålträdsklokrypare påträffades vid en inventering 1996.

Art enligt Natura 2000 Arten hålträdsklokrypare påträffades vid en inventering 1996. 1(8) Bevarandeplan för Natura 2000-område SE 0430156 psci beslutat av Regeringen 2002-01. SCI fastställt av EU-kommissionen 2004-12. Bevarandeplan kungjord av Länsstyrelsen i Skåne län 2005-12-16. Kommun:

Läs mer

Inventering av naturvärden knutna till stadsträd i Göteborgs kommun. Linnégatan

Inventering av naturvärden knutna till stadsträd i Göteborgs kommun. Linnégatan Inventering av naturvärden knutna till stadsträd i Göteborgs kommun Linnégatan 2 (14) Inventering av naturvärden knutna till stadsträd i Göteborgs kommun Linnégatan. 2012 Diarienummer: 795/12 Text: Emil

Läs mer

Morakärren SE0110135

Morakärren SE0110135 1 Naturvårdsenheten BEVARANDEPLAN Datum 2007-02-05 Beteckning 511-2005-071404 Morakärren SE0110135 Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd) Inledning Bevarandeplanen

Läs mer

Restaureringsplan för Natura 2000- området Tjurpannan, SE0520187 i Tanums kommun

Restaureringsplan för Natura 2000- området Tjurpannan, SE0520187 i Tanums kommun 1(11) Restaureringsplan för Natura 2000- området Tjurpannan, SE0520187 i Tanums kommun Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE för delområde Tjurpannan Bilaga 1 Karta med restaureringsområden Bilaga

Läs mer

Bildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun

Bildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun BESLUT Sida 1/8 Doss nr 0680-02-226 Marie Andersson Områdesskydd Naturavdelningen 036-39 5408 Enligt sändlista Bildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun Beslut Länsstyrelsen förklarar

Läs mer

Välkommen till Naturstig Miskarp

Välkommen till Naturstig Miskarp Välkommen till Naturstig Miskarp Naturstig Miskarp kom till under Mjölby Golfklubbs arbete med GEOcertifiering. Under arbetet såg man en möjlighet att skapa en lärorik naturstig för allmänheten som en

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING Del av Gällivare 12:74 Öster om Treenighetens väg/e 45 2013 08 29 Bilaga 1. BEHOVSBEDÖMNING BEHOVSBEDÖMNING

SAMRÅDSHANDLING Del av Gällivare 12:74 Öster om Treenighetens väg/e 45 2013 08 29 Bilaga 1. BEHOVSBEDÖMNING BEHOVSBEDÖMNING BEHOVSBEDÖMNING Inledning Denna checklista används som hjälpmedel när det kommer till att bedöma behovet av en miljökonsekvensbeskrivning. Checklistan används även för att avgränsa vilka typer av miljöpåverkan

Läs mer

Naturreservatet Rosfors bruk

Naturreservatet Rosfors bruk FÖR Naturreservatet Rosfors bruk Piteå kommun 1 (9) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 ALLMÄNT OM PLANEN...2 2 RESERVATETS SYFTE...2 3 UPPGIFTER OM RESERVATET...2 4 RESERVATSBESKRIVNING...2 5 SKÖTSELOMRÅDEN...3 5.1

Läs mer

3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald

3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald Kantzonernas funktioner Vattendrag och sjöar med omgivande skog, kantzoner, ska betraktas som en enhet. Variationen i naturen är stor och den ena bäcken eller sjön och dess omgivning är inte den andra

Läs mer

13 praktiska allmänna skötselråd - För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter

13 praktiska allmänna skötselråd - För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter 13 praktiska allmänna skötselråd - För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter 04-30 Skötselplan - anvisningar Detta är en generaliserad preliminär skötselplan för att underlätta igångsättning

Läs mer

Prova att lägga märke till olika spårtecken och du kommer att upptäcka att naturen är full av liv.

Prova att lägga märke till olika spårtecken och du kommer att upptäcka att naturen är full av liv. SKOGSREFLEXEN ÖVNINGAR ÄMNESVIS: MILJÖ- OCH NATURKUNSKAP Ekorrspåraren Tecken som visar att här har varit ett djur kallas spårtecken. Det kan vara avtryck av fötter, en halväten kotte, märken efter avbitna

Läs mer

Trädplan. för Kyrkogårdsförvaltningen i Göteborg. del ett

Trädplan. för Kyrkogårdsförvaltningen i Göteborg. del ett Trädplan för Kyrkogårdsförvaltningen i Göteborg del ett Stampens kyrkogård Träd förenar oss Träd är inte bara vackra, de är också en länk mellan oss, de som kom före oss och de som kommer efter. På våra

Läs mer

Tylömarks. lilla gröna om... Naturvård

Tylömarks. lilla gröna om... Naturvård Tylömarks lilla gröna om... Naturvård Expertis med flera grenar Hand i hand med grönyte- och parkskötsel går vården av träd och områden med naturmarkskaraktär. Ofta överlappar de varandra, men träd- och

Läs mer

Förslag till nytt naturreservat

Förslag till nytt naturreservat Sidan 1 Förslag till nytt naturreservat Ransby-Gillersberg - ett naturskogsområde i norra Värmland - Sidan 2 Ransby-Gillersberg är ett område som ligger öster om Sysslebäck, vid gränsen mot Dalarna i Torsby

Läs mer

SNF Skåne har ett mycket rikt, äldre fotomaterial. Kungseken, Herrevad, Waldemar Bülow 1921.

SNF Skåne har ett mycket rikt, äldre fotomaterial. Kungseken, Herrevad, Waldemar Bülow 1921. Skånes största träd SNF Skåne har ett mycket rikt, äldre fotomaterial. Kungseken, Herrevad, Waldemar Bülow 1921. Inte minst på stora träd. De är av skiftande kvalitet, tagna av olika fotografer under 100

Läs mer

Kronobergs läns författningssamling

Kronobergs läns författningssamling Kronobergs läns författningssamling Länsstyrelsen Länsstyrelsens kungörelse med föreskrifter om naturreservatet Flymossen, Ljungby kommun 07FS 2011:06 Utkom från trycket den 20 juni 2011 beslutade den

Läs mer

Infrastruktursektorn

Infrastruktursektorn Infrastruktursektorn Lindesplanaden stadens gröna ryggrad 26.11.2015 Med hänvisning till infrastrukturnämndens arbetsprogram 2015 om en plan för underhåll och förnyelse av Esplanadparken har markenheten

Läs mer

Bildande av Stora Boda naturreservat i Motala kommun samt fastställande av skötselplan för naturreservatet

Bildande av Stora Boda naturreservat i Motala kommun samt fastställande av skötselplan för naturreservatet Naturvårdsenheten Beslut 2013-12-04 sid 1 (6) 511-1125-12 0583-225 Bildande av Stora Boda naturreservat i Motala kommun samt fastställande av skötselplan för naturreservatet Länsstyrelsens beslut Länsstyrelsen

Läs mer

Skogen förr. Skog som ska röjas. Skog som ska gallras. Skogen idag

Skogen förr. Skog som ska röjas. Skog som ska gallras. Skogen idag Skogen Tiden På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt mål idag är att bruka skogen så att det naturliga kretsloppet störs så lite som möjligt. Ta del av skogens

Läs mer

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana PM Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana Jonas Stenström Naturcentrum AB 2014-06-23 1 (5) Ängar Allmän bedömning Visserligen kan man konstatera att det verkar som att

Läs mer

Remissvar till Program för Landvetter Park

Remissvar till Program för Landvetter Park Till Härryda kommun Sektorn för samhällsbyggnad Remissvar till Program för Landvetter Park Först och främst vill Göteborgs ornitologiska förening (GOF) göra klart att vi inte är motståndare till att golf-

Läs mer

Bastardsvärmare och smalvingad blombock i Nackareservatet

Bastardsvärmare och smalvingad blombock i Nackareservatet 1 Bastardsvärmare och smalvingad blombock i Nackareservatet Sammanställt av Ronny Fors och Beatrice Sundberg, juni 2014 2 Inledning Vi, Ronny Fors och Beatrice Sundberg, har under två år i följd, 2012

Läs mer

Trädplan KUNGSHOLMEN. för Stockholm. maj 2002

Trädplan KUNGSHOLMEN. för Stockholm. maj 2002 Trädplan för Stockholm maj 2002 KUNGSHOLMEN TRÄDPLAN FÖR KUNGSHOLMEN Trädplanen har utarbetats av Landskapsarkitekterna Söderblom & Palm på uppdrag av Margareta Jonsson, Gatu- och fastighetskontoret, region

Läs mer

PM med vä gledning om fysisk plänering äv fo rorenäde omrä den

PM med vä gledning om fysisk plänering äv fo rorenäde omrä den PM med vä gledning om fysisk plänering äv fo rorenäde omrä den Inledning Denna PM är framtagen av Länsstyrelsen i Jönköpings län i samverkan med Länsstyrelsen i Östergötlands län, Naturvårdsverket, Boverket

Läs mer

Värdetrakter för biologisk mångfald - utifrån perspektivet arter, nyckelbiotoper i skogsmiljöer samt skyddsvärda träd i Jönköpings kommun

Värdetrakter för biologisk mångfald - utifrån perspektivet arter, nyckelbiotoper i skogsmiljöer samt skyddsvärda träd i Jönköpings kommun Värdetrakter för biologisk mångfald - utifrån perspektivet arter, nyckelbiotoper i skogsmiljöer samt skyddsvärda träd i Jönköpings kommun Rapporten är framtagen under arbetet med ny översiktsplan för Jönköpings

Läs mer

ÖDEVATA Klass 3. Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Vissefjärda socken 1 Ödevata

ÖDEVATA Klass 3. Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Vissefjärda socken 1 Ödevata ÖDEVATA Klass 3 Skogslandets jordbruk: Äldre odlingsspår som rösen och murar. Institutionsmiljö. Skogen som resurs: Spår efter äldre verksamheter som stensträngar, kanaler, kvarnplats. Skogsarbete var

Läs mer

Naturskyddsföreningen har tagit del av detaljplaneskiss för kvarteret Isstacken och lämnar härmed följande synpunkter.

Naturskyddsföreningen har tagit del av detaljplaneskiss för kvarteret Isstacken och lämnar härmed följande synpunkter. Yttrande över detaljplaneskiss för kvarteret Isstacken m.m. Inledning Naturskyddsföreningen har tagit del av detaljplaneskiss för kvarteret Isstacken och lämnar härmed följande synpunkter. Det framgår

Läs mer

ÖVERSIKTLIG NATURINVENTERING

ÖVERSIKTLIG NATURINVENTERING 14 UPPDRAGSNUMMER: 3840003 FÖR DETALJPLAN LÅNGREVET, VÄSTERVIK 2014-04-03 Sweco Architects AB Ulrika Kanstrup Sweco 14 1 Sammanfattning Naturen i bostadsområdet utgörs av mindre skogspartier med främst

Läs mer

Slutrapport för Jätteträdsinventering i Bokskogen, Torup

Slutrapport för Jätteträdsinventering i Bokskogen, Torup SLUTRAPPORT 060228 Länsstyrelsen i Skåne län 205 15 Malmö Slutrapport för Jätteträdsinventering i Bokskogen, Torup Ur förordningen (2003:598) om statligt bidrag till lokala naturvårdsprojekt: 10 En kommun

Läs mer

Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun

Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun På uppdrag av EXARK Arkitekter April 2012 Uppdragstagare Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund Niklas.Franc@naturcentrum.se

Läs mer

Kapitel 10. Riksintressen

Kapitel 10. Riksintressen Kapitel 10. Riksintressen Miljöbalkens 3 och 4 kap reglerar vad som omfattas av riksintressen, det vill säga. Särskilda områden eller anläggningar som har så stort värde eller stor betydelse i ett nationellt

Läs mer

Kanaljorden 2:1. Planerad bebyggelse i anslutning till Bergs slussar Vreta klosters socken, Linköpings kommun Östergötland.

Kanaljorden 2:1. Planerad bebyggelse i anslutning till Bergs slussar Vreta klosters socken, Linköpings kommun Östergötland. uv öst rapport 2008:57 arkeologisk utredning, etapp 1 Kanaljorden 2:1 Planerad bebyggelse i anslutning till Bergs slussar Vreta klosters socken, Linköpings kommun Östergötland Dnr 421-2398-2008 Annika

Läs mer

DOM 2013-11-14 Stockholm

DOM 2013-11-14 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060202 DOM 2013-11-14 Stockholm Mål nr M 2368-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2013-02-27 i mål nr M 4158-12, se

Läs mer

Upprättad januari 2014 av samhällsbyggnadskontoret Oskarshamns kommun. Planbeskrivningen

Upprättad januari 2014 av samhällsbyggnadskontoret Oskarshamns kommun. Planbeskrivningen Uppdragsbeslut 2012-12-11 Samrådsbeslut 2012-12-11 Detaljplan för del av Oskarshamn 3:3 m.fl. fastigheter Gyllings väg Centralorten, Oskarshamns kommun SAMRÅDSREDOGÖRELSE Upprättad januari 2014 av samhällsbyggnadskontoret

Läs mer

Regler vid fördelning av landskapsregeringens restaureringsbidrag

Regler vid fördelning av landskapsregeringens restaureringsbidrag Regler vid fördelning av landskapsregeringens restaureringsbidrag FÖR VILKET ÄNDAMÅL BEVILJAS RESTAURERINGSBIDRAG? Bidragen är avsedda för reparation och restaurering av kulturhistoriskt värdefulla byggnader

Läs mer

Instruktion för fjärilsinventering inom det gemensamma delprogrammet Övervakning av dagflygande storfjärilar (Länsstyrelsernas) Version 2012

Instruktion för fjärilsinventering inom det gemensamma delprogrammet Övervakning av dagflygande storfjärilar (Länsstyrelsernas) Version 2012 Instruktion för fjärilsinventering inom det gemensamma delprogrammet Övervakning av dagflygande storfjärilar (Länsstyrelsernas) Version 2012 Karl-Olof Bergman och Nicklas Jansson Inventeringsinstruktionen

Läs mer

3 Om Komet 5 Kometområde Östra Skåne 6 Arbetssätt 9 Vad är en skog med höga naturvärden? 11 Skyddsvärda skogsmiljöer

3 Om Komet 5 Kometområde Östra Skåne 6 Arbetssätt 9 Vad är en skog med höga naturvärden? 11 Skyddsvärda skogsmiljöer INNEHÅLL 3 Om Komet 5 Kometområde Östra Skåne 6 Arbetssätt 9 Vad är en skog med höga naturvärden? 11 Skyddsvärda skogsmiljöer 13 Ädellövskogar med gamla träd och död ved 15 Lundartade miljöer 17 Bondelandskapets

Läs mer

Arkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004

Arkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004 Arkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004 ArkeoDok Rapport 2005:2 Visby 2005-01-24 Arkeologisk utredning över Svalsta, Grödinge socken, Botkyrka kommun, Stockholms län

Läs mer

Principer för skötsel av vegetation vid fastigheterna Brösarp 12:129 och del av 5:5.

Principer för skötsel av vegetation vid fastigheterna Brösarp 12:129 och del av 5:5. Principer för skötsel av vegetation vid fastigheterna Brösarp 12:129 och del av 5:5. Inledning Denna text är den grund på vilken den framtida skötseln kommer att baseras. Så länge området inte är projekterat

Läs mer

Kan vi återskapa naturvärden?

Kan vi återskapa naturvärden? Kan vi återskapa naturvärden? Erfarenheter från Sveaskogs arbete med ekoparker och naturvårdande skötsel Stefan Bleckert Peter Bergman Innehåll Den svenska modellen - bu eller bä? Ekoparker skapar nya

Läs mer

BROBÄNKEN LANDSKAPSANALYS

BROBÄNKEN LANDSKAPSANALYS BROBÄNKEN LANDSKAPSANALYS Landskapets karaktär och naturvärden 2012-02-01 Beställning: Tyresö kommun Framställt av: Ekologigruppen AB www.ekologigruppen.se Telefon: 08 556 026 80 2012 02 01 Huvudförfattare:

Läs mer

Minnesanteckningar från Sand Life - workshop i Halmstad 19 mars 2013

Minnesanteckningar från Sand Life - workshop i Halmstad 19 mars 2013 Minnesanteckningar från Sand Life - workshop i Halmstad 19 mars 2013 Inledning Gabrielle Rosquist, projektledare Sand Life Gabrielle Rosquist inledde workshopen med att presentera projektet. Gabrielle

Läs mer

Arvidsjaurs kommun 1/11-2010

Arvidsjaurs kommun 1/11-2010 Datum Arvidsjaurs kommun 1/11-2010 Handläggare Per Lidström Direktval 0960-165 04 Detaljplan för del av Arvidsjaur Allmänningsskogen s:1 m.fl. i Arvidsjaurs kommun, Norrbottens län SAMRÅDSREDOGÖRELSE A.

Läs mer

Lagstiftning. Många olika lagstiftningar rör träd. Vad man får/inte får göra beror på lagstiftning och situation.

Lagstiftning. Många olika lagstiftningar rör träd. Vad man får/inte får göra beror på lagstiftning och situation. Lagstiftning Många olika lagstiftningar rör träd. Vad man får/inte får göra beror på lagstiftning och situation. Ärendehandläggning Service och samordning Parallell tillämpning Utmaning i många prövningar

Läs mer

Det här gör länsstyrelsen LÄTTLÄST

Det här gör länsstyrelsen LÄTTLÄST Det här gör länsstyrelsen LÄTTLÄST Vad är Länsstyrelsen? Det finns 21 län i Sverige. Ett län är ett stort område som består av flera kommuner. Länsstyrelsen är en myndighet som är med och bestämmer i länet.

Läs mer

Naturvård och mångfald i skogen

Naturvård och mångfald i skogen Naturvård och mångfald i skogen Naturvården en del av skogsbrukets ansvar Utgivare: Miljöministeriet och Jord- och skogsbruksministeriet Förlag: Metsäkustannus Oy Layout: Susanna Appel Kuvat: Suomen metsäkeskus

Läs mer

Svenska modellen. Skydd. Ex HF. Generell hänsyn

Svenska modellen. Skydd. Ex HF. Generell hänsyn Svenska modellen Skydd Ex HF Generell hänsyn MILJÖHÄNSYN VID SKOGLIGA ÅTGÄRDER BEVARA FÖRST -- NYSKAPA NU!!... ÅTERSKAPA B E V A R A F Ö R S T Ä R K Skog med naturvärden knutna till marksvampar, hänglavar,

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-30, 214 Gäller fr o m 2014-11-27 Bildande av naturreservatet Lundsbo bokskog i Värnamo kommun Beslut Värnamo kommun förklarar med stöd

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning

Miljökonsekvensbeskrivning Miljökonsekvensbeskrivning 2015-03-23 Miljökonsekvensbeskrivning Vallmon 11 m fl Knislinge, Östra Göinge kommun Område där strandskydd upphävs Ny byggrätt, industri Fri pa ssa ge - gån g vä g Inf iltra

Läs mer

Beslut om bildande av naturreservatet Karsvreta träsk i Österåkers kommun

Beslut om bildande av naturreservatet Karsvreta träsk i Österåkers kommun Österåkers kommun Samhällsbyggnadsnämnden Datum: 2015-09-18 Ärende/nr: 2012/0210-0043 Beslut om bildande av naturreservatet Karsvreta träsk i Österåkers kommun (3 bilagor) Uppgifter om naturreservatet

Läs mer

Kommunalt ställningstagande

Kommunalt ställningstagande Tillkommande bebyggelse bör i första hand utnyttja ur produktionssynpunkt sämre marker eller marker mellan jord och skog. Alternativt kan bebyggelse lokaliseras till mindre skogsområden eller till kanten

Läs mer

Promemoria 2014-11-07

Promemoria 2014-11-07 Naturvårdsenheten Promemoria 2014-11-07 sid 1 (6) 511-4251-14 0584 Nedan följer en sammanställning av inkomna yttranden över förslag till utvidgat strandskydd i Vadstena kommun samt Länsstyrelsens eventuella

Läs mer

Områdesbestämmelser för området vid Lovö kyrka, Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2004.26.213

Områdesbestämmelser för området vid Lovö kyrka, Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2004.26.213 1(7) Områdesbestämmelser för området vid Lovö kyrka, Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2004.26.213 BESKRIVNING Karta med bestämmelser Beskrivning (denna handling) PLANENS SYFTE Kommunstyrelsens arbetsutskott

Läs mer

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06 UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06 Vindbruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3E, OMRÅDESBESKRIVNINGAR FÖR ÅMÅLS KOMMUN Planhandlingen består

Läs mer

Groddjursinventering för Dalvägen - Gustavsviksvägen, SÖ Boo, inför detaljplan. Nacka kommun

Groddjursinventering för Dalvägen - Gustavsviksvägen, SÖ Boo, inför detaljplan. Nacka kommun Groddjursinventering för Dalvägen - Gustavsviksvägen, SÖ Boo, inför detaljplan Nacka kommun Innehållsförteckning Uppdraget 3 Bakgrund 3 Planprocessen 3 Metodik 3 Översiktlig kartering av livsmiljöer för

Läs mer

Restaureringsplan för Natura 2000- området Rånö Ängsholme, SE0110118 i Haninge kommun

Restaureringsplan för Natura 2000- området Rånö Ängsholme, SE0110118 i Haninge kommun (7) Naturvårdsenheten Restaureringsplan för Natura 2000- området Rånö Ängsholme, SE008 i Haninge kommun Restaureringsplan inom Life+-projektet GRACE för delområde Ängsholmen. Bilaga Karta med restaureringsområden

Läs mer

DEL 3: INNEHÅLL 1. FÖRUTSÄTTNINGAR...464 2. KONSEKVENSANALYS...466

DEL 3: INNEHÅLL 1. FÖRUTSÄTTNINGAR...464 2. KONSEKVENSANALYS...466 DEL 3: FÖRDJUPNING 11. MARKANVÄNDNING Markanvändning kan definieras som reella, fysiska strukturer av naturligt eller mänskligt ursprung som innehar eller möjliggör åtkomst till ekonomiska värden. INNEHÅLL

Läs mer

Restaureringsplan för Natura 2000-området Balgö, SE0510050 i Varbergs kommun

Restaureringsplan för Natura 2000-området Balgö, SE0510050 i Varbergs kommun 2012-12-20 1 (9) Restaureringsplan för Natura 2000-området Balgö, SE0510050 i Varbergs kommun Restaureringsplan inom Life+-projektet GRACE för delområde Balgö. Bilaga 1 Karta med restaureringsområden Jeanette

Läs mer

6NRJDUPHGK JD QDWXUYlUGHQ L6WRFNKROPVOlQ. Björn Möllersten

6NRJDUPHGK JD QDWXUYlUGHQ L6WRFNKROPVOlQ. Björn Möllersten 6NRJDUPHGK JD QDWXUYlUGHQ L6WRFNKROPVOlQ Björn Möllersten Text och layout: Björn Möllersten Författaren och Naturskyddsföreningen i Stockholms län Tryckt hos Nykopia, Stockholm 1997 ISBN 91-972449-6-1

Läs mer