SVENSKA TRÄD 1-3. En film av Roger Persson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SVENSKA TRÄD 1-3. En film av Roger Persson"

Transkript

1 SVENSKA TRÄD 1-3 En film av Roger Persson Har du tänkt på så många träd det finns? Vart vi än vänder oss finns det som regel träd, runt omkring oss hela tiden. En del växer i parker, andra vid ett köpcentrum, och så finns det naturligtvis en massa träd i våra skogar. Och tur är det. För hur skulle vi människor ha klarat oss om inte träden fanns? De träd som växer i en park, på en villatomt eller vid ett köpcentrum är vackra att titta på. Och det är viktigt för oss människor att vi har naturen nära inpå oss och att vår närmiljö är vacker och full av liv. Dessutom är träden viktiga för att ge oss människor syre. Men träden spelar en viktigare roll än att bara vara vackra att titta på. Ända sedan människan ställde sig på två ben och började bygga boplatser, har vi varit beroende av träden för vår överlevnad. Tidigt samlade vi ved och kvistar för att bygga vindskydd, och för att kunna göra upp eld. Under de miljoner år som gått sedan dess har vi blivit än mer finurliga när det gäller att utnyttja skogen. Vi bygger hus som vi kan bo i och vi använder många olika träslag för att tillverka en mängd saker som vi har användning för på olika sätt i vårt dagliga liv. I den här filmen skall vi berätta om fem olika trädslag som växer i Sverige och som är vanligt förekommande i stort sett i hela landet. Du ska få veta vad de heter, var de växer, hur de ser ut och på vilket sätt vi människor använder dem. Och dessutom kommer vi att berätta några små roliga historier från förr i tiden, om några av trädsorterna. Men allra först lite basinformation om hur ett träd blir till, hur det växer och hur det ser ut inuti. Trädet är en växt, precis som blåsippan eller hallonbusken, men naturligtvis mycket större. Och ett träd blir till genom att ett frö slår rot och en planta börjar sticka upp ur marken. Här ser du tallplantans utveckling under det första året; från ett frö till en planta som är ca två till fyra centimeter hög. Allt beroende på jordmån och andra förutsättningar. En del träd planterar vi människor genom att vi driver upp plantor och sedan placerar ut dem i naturen där vi vill att de ska växa. Ett träd växer både ovan jord och neråt i marken. Det som växer under jord kallar vi för rötter och med dem hämtar trädet näring. Den näringen består till största delen av mineraler och kväveföreningar. Och tillsammans med vatten leder trädet näringen upp 1

2 genom rötterna till stammen och ut i grenarna, som är den del av trädet som växer ovan jord. Dessutom är rötterna viktiga för att trädet skall stå stadigt och inte falla omkull när det blåser. Ett träd växer ovan jord genom att det blir både högre och får en kraftigare stam, för varje år. Tittar man på t ex en tall i genomskärning, som den här bilden visar, ser man hur trädet ser ut inuti och hur stammen blir kraftigare för varje år. Längst in ett skikt av ved som bildas varje vår och sommar. Genom att räkna de s k årsringarna i en stam i genomskärning kan man få fram hur gammalt ett träd har blivit. Mellan själva veden och de två barklagren finns en tunn mantel av kambium, som skiljer barken från den nybildade veden. Själva barken består av levande bark och ytterst finns död och torr bark, som har till uppgift att skydda själva veden. Precis som för allt högre liv på jorden är den s k fotosyntesen den viktigaste förutsättningen. Ordet kommer av grekiskans ljus och syntes, som betyder sammansättning. Det går till så att trädet blandar det mineralrika vattnet från rötterna med koldioxiden från luften i sina blad då bildas socker- och stärkelsearter. Dem kallar vi kolhydrater. Och den energi som behövs för att göra den här processen möjlig, kommer från solljuset och det koldioxid som finns i luften. Ljuset och koldioxiden blandas med det klorofyll som finns i bladen. Ibland kallar vi klorofyllet för bladgrönt, eftersom det är det ämnet som gör bladen gröna. I den här processen avger bladen också syre som är nödvändigt för allt annat liv, bl a för oss människor. Det är därför som balansen i klimatsystemen rubbas, när man skövlar stora områden av jordens regnskogar. Men varför tappar alla lövträden sina blad på hösten? Varför är de helt nakna på vintern? Det beror på att trädet går in i en viloperiod. Eftersom vattnet fryser i marken, kan trädet inte få lika mycket näring från sina rötter som när det är vår och sommar. Solen skiner inte lika mycket på vintern och det klorofyll som finns i bladen på hösten, suger trädet tillbaka in i stammen, för att leva på det under vintern. Och då dör löven och faller av från trädet. När vårvärmen sedan åter tinar upp marken och vattnet, och solens strålar åter når grenarna, bildas knoppar och nya blad, och trädet kan återigen växa. Barrträden däremot klarar av att det blir kallt, och de är därför gröna även på vintern. Innan vi kommer in på de olika sorters träd som finns ska vi helt kort sammanfatta ett träds olika delar; Det som växer under jord kallas för roten. Roten övergår ovan jord i stammen. En bit upp på stammen växer det grenar och på grenarna växer det blad. Grenarna och bladen kallas gemensamt för trädets krona. Nu ska vi bege oss in i skogen och ut på ängarna för att lära oss mer om fem olika svenska träd som du säkert kommer att känna igen. 2

3 Det första träd som vi ska titta närmare på i den här filmen är tallen. Tall kallas också fura och är vårt vanligaste träd efter granen. I Sverige betydde tall ursprungligen det unga trädet och fura fick det heta när det var vuxet nog för avverkning. Tallen växer i hela landet, ända upp till Karesuando, och förekommer ofta i blandning med gran. Och tallen är faktiskt delvis ätlig. För inte allt för länge sedan hände det nämligen (ta bort?) att man blev tvungen att blanda bark från tall i brödet, när det hade varit missväxt och skörden var skral. Tallen kom till vårt land efter den sista istiden, vilket betyder att den funnits i våra trakter i många tusen år. Tallen blir hög och reslig om jordmånen är bra, men på sämre jord, i mossar och på hällar blir den kort och knotig och kallas då ofta för martall. Tallen växer snabbt de första åren, och fullvuxen blir den som regel meter hög. Men trots sin imponerande längd blir den som regel inte mer än centimeter i diameter. En tät och fin tallskog kan ibland se ut som en samling brunröda flaggstänger med gröna toppluvor. Tallen tillhör de träd som kan bli mycket gamla, och i Norrbotten hittade man en tall på 1980-talet som då var 711 år. Att en tall blir så gammal är naturligtvis unikt. Skogsbönderna avverkar som regel tallskogen när den är mellan 80 och 150 år. I huvudsak skiljer man på två typer att tallar. De bredkroniga tallarna som är vanligast i södra Sverige, och de smalkrokiga som växer i norra delarna av landet. Den bredkroniga är den till vänster på bilden och den andra är den smalkrokiga. Sedan finns det en tredje sort som kallas kvasttall. Den delar sig redan strax ovan marken i flera stammar och är vanligast i Uppland. Tallen skjuter skott redan i början av maj månad. Hon- och hanblommor sitter ofta på samma gren. På den här bilden syns de gula hanskotten mitt på grenen och ytterst på kvisten de röda honblommorna. När honblommorna blivit befruktade tar det ett år innan frukten, det vi kallar kottarna, börjar växa fram. Det här är en grön, omogen tallkotte som snart är två år. Och så här ser en mogen kotte ut efter tre år. Tallens nya skott har spelat en stor betydelse även för oss människor. De innehåller nämligen mycket C-vitamin, och det kände Karl den XII:s läkare till (Animation) När tallen vuxit och blivit några meter hög börjar fällbarken, eller glansbarken som den också kallas, få sin karaktäristiska rödbruna färg. När trädet sedan blir äldre får stammens nedre del en gråbrun, s k skorpbark, som ger veden i trädet ett bra skydd. Tallens barr växer två och två, och trädet fäller gamla barr på hösten. Det kan då se gammalt och sjukt ut eftersom barren blir gulbruna, men det är helt naturligt. 3

4 Till skillnad från granen har tallen djupgående rötter och är därför betydligt stormtåligare. När orkanvindarna sätter in är det i stället oftast granarna som blåser omkull. Tallens fiender är i första hand dels en svamp som heter törskatesvamp som kväver tallen på det ställe där den angriper stammen. Och dels är det märgborren, som kan skada årsskotten så att tillväxten blir svag. Furuvirket är nog det trädslag vi använder mest när det gäller att tillverka saker som vi har nytta av. Av tallen tillverkas furubrädor, möbler, pappersmassa och flera kemikalier, bl a tjära och terpentin. Nu ska vi vandra vidare i den svenska skogen för att lära oss mer om björken, också den ett vanligt inslag i vår svenska natur. Och björkarna växer inte bara i skogen utan man ser dem lika ofta på ängar och i parker. Till skillnad från tallen är björken ett lövträd, och man brukar dela in arten i tre grupper; glasbjörk, vårtbjörk och fjällbjörk. Fjällbjörken är egentligen en glasbjörk, men mycket mindre och knotigare. Det som skiljer dem åt är främst årsskotten. På glasbjörken växer det fram håriga skott, medan vårtbjörkens har små hartsvårtor. Även bladen skiljer sig åt något som du kan se på den här bilden. Bladet till vänster är från en glasbjörk och det till höger från en vårtbjörk. Björken kom mycket tidigt till vårt land, och växte här medan inlandsisen låg kvar. Det var björk och asp som bildade våra första skogar. Och det tack vare att björken är mycket tålig mot frost. Det förstår man ser fjällbjörkarna i norra Sverige, som växer ända uppe på trädgränsen, mot kalfjället. Och björken är omtyckt i hela norrland. Umeå, en stad i Västerbotten, som är känd för sina vackra björkar har länge kallats för just björkarnas stad! Glasbjörken har fått sitt namn av att veden anses vara skör, skör som glas. Vårtbjörken har fått sitt namn av de vårtliknande skotten. Björken blir inte lika gammal som många av våra andra trädslag. Som regel bara 100 till 150 år. Men det finns exempel på björkar som är flera hundra år gamla. Och björken växer inte bara i Norden. Det här är exempel på en art av björk som växer i Nordamerika. Det som gör björken lätt att känna igen är den vita näverbarken. Det är förresten därför trädet heter just björk, som är ett gammalt ord för ljus. Vi har väl alla någon gång ritat vita björkar med svarta fläckar Det svarta kallas på fackspråk för korksporer. Glasbjörken behåller den släta barken under hela sin livstid medan vårtbjörken, framför allt i mellersta och södra Sverige, med åren får en grov och skorpig bark. 4

5 Björken blommar i lövsprickningen och det du ser på den här bilden är hanhängena som växer längst ut på skotten, och honhängena, som till att börja med står rakt upp. Björken bär frukt varje år och ofta kan man under hösten se under en björk hur marken är täckt med drivor av frön. Så här ser ett frö med vingar ut i kraftig förstoring. Och det är inte bara vi människor som tycker om björken. Älgar och rådjur är också förtjusta i det här trädet. Bladen, knopparna och småkvistar är nämligen godis för en rådjursmage. En parasit som också tycker om det vita trädet är björktickan. En svamp som sätter sig på stammen och tar den näring den behöver från björken. Björkens näver användes förr till att göra bl a askar och skor av. Av björkveden tillverkar man idag mest möbler, pappersmassa och olika handarbeten. Slevar, yxskaft och svarverier. Och förr gjorde man även skidor av björkveden. Idag tänker många av oss i första hand på björken som det bästa trädslaget att elda med, i braskaminen eller i den öppna spisen. Förr var veden livsnödvändig för att vi skulle klara de kalla vintrarna, men idag eldar vi mest för den mysiga stämning som en brasa ger i våra vardagsrum. Nästa träd som vi skall hälsa på, är eken. Och om älgen är kungen bland skogens djur, kan man nog lugnt säga att eken är kung bland träden. Och det är grovleken och den vida kronan som ger ett majestätiskt intryck. 10 meter i omkrets är visserligen ovanligt, men det finns flera ekar med det imponerande midjemåttet i Sverige. Och eken blir gammal. Mycket gammal. Det finns exempel på ekar i vårt land som är mer än 900 år gamla, och man tror att det funnits ekar som blivit långt över tusen år. Det betyder att de nu äldsta levande ekarna, slog rot i slutet av vikingatiden. En hisnande tanke, eller hur? Tänk så mycket de träden har sett och hört under århundradens lopp Eken har invandrat till vårt land söderifrån, och kom hit under värmeperioden, för ca år sedan. Idag växer eken vilt upp till och med Värmland, Närke och ut till strax norr om Gävle. Men ekar har planterats i bl a parker och trädgårdar så långt norrut som i Haparanda. Till att börja med får eken en slät och nästan glansig bark, men när trädet blivit drygt 20 år övergår det till att få en mer traditionell skorpbark. Eken växer snabbt i unga år och utvecklas lite olika beroende på var den växer. Ekar som växer fristående från andra träd utvecklas ofta till en s k sparbanksek, till vänster på 5

6 den här bilden, medan ekar som är mer trångbodda under uppväxttiden formas till s k stångekar. Lövsprickningen äger rum relativt sent, i Mälardalen i månadsskiftet maj/juni. Eken blommar inte förrän den blivit ca 50 år gammal och blomningen återkommer inte årligen, utan med flera års mellanrum. Hanblommorna sitter i långa hängen, medan honblommorna uppträder tillsammans, ofta två och två, så som det ser ut på den här bilden. Ekens frukter kallas ekollon och är egentligen nötter. De är omtyckta av ekorrar och nötskrikor som samlar dem i sina vinterförråd. Förr i tiden fick även tamsvinen ekollon att festa på. Den vanligaste arten är skogsek, men det finns ytterligare en art som kallas bergek, eller druvek, där ekollonen växer i klasar, tätt tillsammans. Ekens ved är hård och stark och därför byggdes alla krigsfartyg förr i tiden av just ek, t ex regalskeppet Wasa. På Visingsö i Vättern finns idag det sista beståndet av de ekskogar som den svenska kronan planterade under 1500-talet. Ekskogarna förstatligades och det var bara kyrkan, adeln och staten självt som fick hugga ner ekarna. Idag gör man främst möbler och parkettgolv av ekveden. I Sverige har vi två typer av al, som är det trädslag vi nu skall bekanta oss med. Klibbal, som är den vanligaste sorten i södra och mellersta Sverige. I norr är gråalen vanligast. På den här bilden ser du en klibbal till vänster och den lite mindre gråalen till höger. Bladen skiljer sig också åt till viss del det är klibbalens blad som syns till vänster. Klibbalen är beroende av vattenrika marker och därför ser man ofta hur den växer utmed vattendrag och i sumpskogar. Alen kräver mycket mindre ljus än t ex eken och växer därför ofta på skuggigare platser. Klibbalen blir ganska stor, till skillnad från gråalen som är mycket mindre. Men den blir inte särskilt gammal, inte mer än 120 år. Den mindre gråalen däremot kan bli upp till 200 år gammal. Alen fäller sina kväverika blad innan de klätts i höstfärger. Det innebär att trädet inte suger tillbaka klorofyllet från bladen in i stammen, som alla andra bladfällande träd gör. Det beror förmodligen på de knölar som finns på trädets rötter och som innehåller mycket kväve. Alen blommar tidigt, ibland redan i mars, och hanblommorna blir gula medan honblommorna bildar små kotteliknande blomställningar, alkottar, som bl a 6

7 grönsiskorna älskar. Alen är för övrigt det enda lövträd som bär kottar. Fröna i kottarna mognar på hösten, övervintrar, och sprids sedan kommande vår. Vad kan man då använda alved till? Det mest kända användningsområdet är kanske som träskobottnar. Veden är ganska mjuk och lätt att tälja i. Men man tillverkar också möbler, bastuinredningar och blyertspennor av alved. Det sista träd som vi skall titta närmare på i den här filmen blir almen. Eller skogsalm som den också kallas. Den är vanligast i södra och mellersta Sverige, men växer i enstaka fall också långt norr ut. Den nordligaste kända almen växer i Vilhelmina i Lappland. Förutom skogsalm finns det på Öland en art som heter lundalm. Som så många andra lövträd, invandrade almen söder ifrån för ca 9000 år sedan, och det är klassat som ett av de ädla lövträden. Man behöver som regel inte besöka någon skog för att hitta almträd. De växer ofta i parker och i alléer inne i städerna, och är ett av de vanligaste prydnadsträden. I Humlegården växer t ex landets högsta alm. Som så många andra lövträd, blommar almarna som regel i månadsskiftet april/maj, på bar kvist, innan löven slagit ut. Överst på den här bilden ser du hur knopparna ser ut på vintern och på den undre när en knopp blivit en blomma. Blommor som för övrigt är tvåkönade. Under de senaste decennierna har vi läst i tidningar och sett på tv om den s k almsjukan. Det är en svamp som angriper trädet och de flesta almar dör sakta av svampens spridning. Men det kan ta upp till 10 år innan trädet är helt dött. Svampen sprids av en skalbagge och kallas också för den holländska almsjukan. Almen blir gammal, upp till 500 år, och ger en mycket hård och fin ved. Almveden har genom seklerna använts för att tillverka vagnshjul, vattenledningar och kvarnhjul. Idag används alm till största delen i möbeltillverkningen. Vi ska sluta den här filmen med en liten anekdot från förr i tiden då almen ofta var ett vårdträd, som skulle skydda från olyckor. Just den här berättelsen är från Skåne, men så här och på liknande sätt har man sagt att det gått till på många platser i Sverige. Tro det den som vill (Animation) 7

8 Nu har vi gått igenom fem av de vanligaste träden i Sverige. Kommer du ihåg vilka det var? Jo, tall, björk, ek, al och alm I en annan film berättar vi om gran, asp, lönn, en och bok. Hej så länge! (eftertexter) 2005 SUNTOWER COMMUNICATIONS AB 8

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett. Naturen på hösten!!!! Namn: Svara på följande frågor i ditt kladdhäfte: 1. Varför har vi olika årstider? 2. Varför har träden blad/löv? 3. Vad är fotosyntes? 4. Skriv så många hösttecken du kan! 5. Varför

Läs mer

Svenska träslag Ask Avenbok

Svenska träslag Ask Avenbok Al Växer: Sverige, Europa och Mindre Asien. I Sverige finns två arter, Klibbal och Gråal. Alen är snabbväxande och blir 20-25 m, med en omkrets på 0,3-0,4 m. Användningsområde: möbler, modellbygge, trätofflor,

Läs mer

Efter istiden, som tog slut för ca år sedan, började Finland det vill säga landet stiga upp ur havet.

Efter istiden, som tog slut för ca år sedan, började Finland det vill säga landet stiga upp ur havet. Efter istiden, som tog slut för ca 10 000 år sedan, började Finland det vill säga landet stiga upp ur havet. De första djuren som kom till Finland var fiskar, sälar och fåglar. Så småningom kom också däggdjuren,

Läs mer

Skogen + Naturen på hösten. Åk 4

Skogen + Naturen på hösten. Åk 4 Skogen + Naturen på hösten Åk 4 Vad innehåller detta område! Biologi Olika sorters skogar Planterad skog/urskog Vanliga träd Användning av träd Svamp Vanliga svampar Nedbrytning Nedbrytare: myra och daggmask

Läs mer

Prova att lägga märke till olika spårtecken och du kommer att upptäcka att naturen är full av liv.

Prova att lägga märke till olika spårtecken och du kommer att upptäcka att naturen är full av liv. SKOGSREFLEXEN ÖVNINGAR ÄMNESVIS: MILJÖ- OCH NATURKUNSKAP Ekorrspåraren Tecken som visar att här har varit ett djur kallas spårtecken. Det kan vara avtryck av fötter, en halväten kotte, märken efter avbitna

Läs mer

KOPPLINGAR TILL LÄROPLANEN

KOPPLINGAR TILL LÄROPLANEN TALLENS TALANGER DEN HÄR ÖVNINGEN RIKTAR SIG TILL ÅK 4-6. MED TALLENS TALANGER FÅR ELEVERNA UTFORSKA TALLEN OCH DESS INVÅNARE. VI UNDERSÖKER TALLEN SOM ETT EKOSYSTEM OCH FUNDERAR ÖVER NÄRINGSVÄVAR, POLLINERING

Läs mer

Almsjuka på Gotland Vi behöver din hjälp för att rädda de gotländska almarna!

Almsjuka på Gotland Vi behöver din hjälp för att rädda de gotländska almarna! Almsjuka på Gotland Vi behöver din hjälp för att rädda de gotländska almarna! Almsjukan är en mycket allvarlig svampsjukdom som sprids med almsplintborren (en liten skalbagge) eller via rötterna. En annan

Läs mer

Välkommen till Naturstig Miskarp

Välkommen till Naturstig Miskarp Välkommen till Naturstig Miskarp Naturstig Miskarp kom till under Mjölby Golfklubbs arbete med GEOcertifiering. Under arbetet såg man en möjlighet att skapa en lärorik naturstig för allmänheten som en

Läs mer

Förslaget kommer från: Simon Nyström

Förslaget kommer från: Simon Nyström Träplantering Jag vill komma med ett förslag till plantering av träd. Bakrunden till detta är bland annat att jag fått veta att vår äng visat sig vara mycket lämpligt för plantering då det råder ett litet

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL HYSSNALEDEN

VÄLKOMMEN TILL HYSSNALEDEN VÄLKOMMEN TILL HYSSNALEDEN Vad är Hyssnaleden? Hyssnaleden är en cirka 40 km lång vandringsled. I den södra delen av Hyssnaleden finns sydsvensk bokskog och lövskogsnatur och ett odlingslandskap med stora

Läs mer

Trädslingan i Botaniska trädgården

Trädslingan i Botaniska trädgården Trädslingan i Botaniska trädgården I södra delen av Botaniska trädgården har vi samlat några vanliga svenska träd och försett dem med faktaskyltar. Här kan man arbeta med att lära sig känna igen träden

Läs mer

Träslag. Tall. Björk

Träslag. Tall. Björk Träslag. Du kan säkert namnet på flera vanliga träd som växer i sverige. Här ska du få lära dig lite mer om diverse träslag som är vanliga i slöjdsammanhang. Samtidigt som du läser och försöker lära dig

Läs mer

Äger du ett gammalt träd?

Äger du ett gammalt träd? Äger du ett gammalt träd? Då har du något speciellt i din vård Projektet Värna skyddsvärda träd ska öka kunskapen om trädens värde. Sexton kommuner i Västra Götaland och Halland vill gemensamt visa hur

Läs mer

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog

Läs mer

Allt om årstiderna - Vintern

Allt om årstiderna - Vintern Filmhandledning Handledningen innehåller tre sidor med av olika svårighetsgrad och en sida med lärarhandledning och facit till frågorna. Speltid: 13 min Från: 5 år Ämne: Biologi, Geografi, Zoologi Produktionsland:

Läs mer

Naturen på hösten. Årskurs 4, hösten 2015 Råsslaskolan

Naturen på hösten. Årskurs 4, hösten 2015 Råsslaskolan Naturen på hösten Årskurs 4, hösten 2015 Råsslaskolan Kunskapskrav Centralt innehåll Djurs, växters och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband, t.ex. nedbrytning, pollinering

Läs mer

Skötselplan Brunn 2:1

Skötselplan Brunn 2:1 Skötselplan Brunn 2:1 M:\Uppdrag\Brunn\Skötselplan Brunn.docx Skogsstyrelsen 2016-02-10 2(5) Skötselplan för Brunn 2:1, Värmdö kommun Denna skötselplan innehåller förslag på åtgärder inom de delar som

Läs mer

Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening

Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening www.skanssundet.se Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening Skogsvårdsplan Skanssundets Samfällighetsförening BG 20140302 Sid 1 Bakgrund Skanssundets samfällighet har sedan dess bildande

Läs mer

Åldersbestämning av träd

Åldersbestämning av träd Åldersbestämning av träd För att få veta exakt hur gammalt ett träd är så måste man borra i det med en tillväxtborr och räkna årsringarna. Men man kan lära sig att uppskatta ålder på träd genom att studera

Läs mer

Dessa bildar i sin tur stärkelse som växten lagrar som näring.

Dessa bildar i sin tur stärkelse som växten lagrar som näring. Fotosyntes Som fotosyntesens upptäckare brukar man ibland räkna britten Joseph Priestley, även om denne inte fick hela sammanhanget klart för sig. Priestley experimenterade 1771 drog slutsatsen att växter

Läs mer

Skogsvårdsplan. Kungshamns Samfällighetsförening

Skogsvårdsplan. Kungshamns Samfällighetsförening Skogsvårdsplan Kungshamns Samfällighetsförening Anders Larsson Mammut konsult Yxlan 22 April 2014 Sid 1 Skötselbeskrivning av naturmark, allmänt. Kungshamns Samfällighetsförening. Området är mycket vackert,

Läs mer

Allt om årstiderna - Hösten

Allt om årstiderna - Hösten Filmhandledning Handledningen innehåller tre sidor med av olika svårighetsgrad och en sida med lärarhandledning och facit till frågorna. Speltid: 13 min Från: 5 år Ämne: Biologi, Geografi, Zoologi Produktionsland:

Läs mer

ENKEL Kemi 2. Atomer och molekyler. Art nr 515. Atomer. Grundämnen. Atomens historia

ENKEL Kemi 2. Atomer och molekyler. Art nr 515. Atomer. Grundämnen. Atomens historia ENKEL Kemi 2 Atomer och molekyler atomkärna elektron Atomer Allting runt omkring oss är uppbyggt av atomer. En atom är otroligt liten. Den går inte att se för blotta ögat. Ett sandkorn rymmer ungefär hundra

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [9] Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och kommer att

Läs mer

Hej! Det här häftet kompletterar filmen om papperskretsloppet.

Hej! Det här häftet kompletterar filmen om papperskretsloppet. PAPPRETS KRETSLOPP Hej! Det här häftet kompletterar filmen om papperskretsloppet. Häftet förklarar hur papper framställs, återvinns och återanvänds. Det blir roligast att läsa häftet i samband med filmen,

Läs mer

ELLIS NATURSTIG. Ask (Fraxinus excelsior) Gammal och stor Asken är ett praktfullt träd som kan bli uppemot 500 år och växa sig 30 meter högt.

ELLIS NATURSTIG. Ask (Fraxinus excelsior) Gammal och stor Asken är ett praktfullt träd som kan bli uppemot 500 år och växa sig 30 meter högt. Ask (Fraxinus excelsior) Askens knoppar liknar en svart kungakrona passande för asagudarnas världsträd. Trädet ser lite skräpigt ut på vintern det är fröna som sitter kvar, till domherrens stora glädje.

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [8] Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och kommer att

Läs mer

Översiktlig naturvärdesbedömning med fokus på värden knutna till träd. Siggehorva, Mönsteråsbruk

Översiktlig naturvärdesbedömning med fokus på värden knutna till träd. Siggehorva, Mönsteråsbruk Översiktlig naturvärdesbedömning med fokus på värden knutna till träd. Siggehorva, Mönsteråsbruk 2013-12-09 Inledning I december 2013 utfördes en övergripande inventering av skogsområdena med syfte att

Läs mer

4.2 Vad är träd bra för?

4.2 Vad är träd bra för? AGROFORESTRY 4.2 Vad är träd bra för? Dela upp eleverna i grupper och tilldela varje grupp varsin del av trädet som de får tillverka förslagsvis i papper eller kartong. Dela upp trädet i delarna; stammen,

Läs mer

Stockholm

Stockholm Stockholm 2013.10.13 Exkursion Sollentuna Häradsallmänningen Jägmästare Thies Eggers från Skogssällskapet och ansvarig förvaltare visade oss runt på Häradsallmänningen. I förvaltningen ingår hela cykeln

Läs mer

GAMLA EKAR (Querqus robur) som ekosystem

GAMLA EKAR (Querqus robur) som ekosystem GAMLA EKAR (Querqus robur) som ekosystem Inom Nolhagaområdet finns en hel del gamla och mycket stora träd. De flesta är ekar, men även av bok, lind, ask, björk, lärk samt tall och gran finns det enstaka

Läs mer

En liten krysslista för stora och små

En liten krysslista för stora och små En liten krysslista för stora och små Träd 1. ASP Aspen får sprakande höstfärger. De har en mycket rak stam och det finns aspar som blivit hela 35 meter höga. Det brukar heta att asplöven darrar och det

Läs mer

TRÄD OCH TRÄ. Natur- och kulturstig. Målgrupp: Mellanstadium gymnasium

TRÄD OCH TRÄ. Natur- och kulturstig. Målgrupp: Mellanstadium gymnasium TRÄD OCH TRÄ Natur- och kulturstig Målgrupp: Mellanstadium gymnasium Träd och trä Lär känna 15 träd och buskar och deras användning I den botaniska trädgården på Fredriksdal finns alla Skånes vildväxande

Läs mer

Guide till. Naturstigen. vid. Vamlingbo prästgård

Guide till. Naturstigen. vid. Vamlingbo prästgård Guide till Naturstigen vid Vamlingbo prästgård Väg mot Kvarne naturum Stigen är ca. 1 km lång och löper genom lättgången terräng. Det går bra att ta med barnvagn. Välkommen till naturstigen! Stigen är

Läs mer

Nu vaknar trädgården Beskärning Växtval (perenner som inte faller rådjuren i smaken ) Plantering Nigella Trädgård, Camilla Wihlander Nu vaknar Trädgården Aspenäs Villaägarförening februari 2011 Beskärning

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Tomtägare som vill hålla brynet öppet bör kunna få rätt att röja zonen fram till stigen utifrån ovanstående beskrivna principer.

Tomtägare som vill hålla brynet öppet bör kunna få rätt att röja zonen fram till stigen utifrån ovanstående beskrivna principer. Målbild en bitvis gles skogsmiljö rik på död ved och blommande buskar. Den domineras av lövträd: främst ek, hassel, sälg, vildapel och fågelbär. Bland ekarna finns flera grova friställda individer med

Läs mer

Språkstart NO Facit. NO för nyanlända. Hans Persson

Språkstart NO Facit. NO för nyanlända. Hans Persson Språkstart NO Facit NO för nyanlända Hans Persson Levande eller inte? s. 6-7 3. Sortera orden. VÄXTER en ros gräs en ormbunke en mossa ett träd DJUR en katt en ödla en björn en fisk en mask Olika material

Läs mer

Artkunskap Träd i närområdet

Artkunskap Träd i närområdet Foto: Malmö stad / Eva Hörnblad Artkunskap Träd i närområdet åk 1-3 www.malmo.se/pedagogiskakartor Hitta blad Mål: Att börja ställa frågor om naturen. Material: Ett papper med bilder av olika sorters blad

Läs mer

Bergfink. barrskog, från Dalarna och norrut. Ses ofta i flyttningstid och om vintern i stora flockar i bokskogarna i södra Sverige.

Bergfink. barrskog, från Dalarna och norrut. Ses ofta i flyttningstid och om vintern i stora flockar i bokskogarna i södra Sverige. Bergfink 5 Ord n i n g tättingar, fa m i l j f i n k a r Utseende: 14 16 centimeter. Hannen (bilden) har svart huvud och rygg, orangefärgat bröst och vit undersida med mörka fläckar på sidorna. Honan är

Läs mer

Läs och lär kära elev. Pollinering. Pollinering är namnet på blommornas fortplantning.

Läs och lär kära elev. Pollinering. Pollinering är namnet på blommornas fortplantning. I det här arbetsområdet ska du få lära dig en del om några olika biologiska samband. Du ska få läsa om hur blommor blir till frukter, repetera det där med kretslopp och lära dig om jordens kanske viktigaste

Läs mer

Får jag hugga ner trädet på min tomt?

Får jag hugga ner trädet på min tomt? Är ekar fridlysta? Eken är idag inte fridlyst som Kronans träd, vilket den tidigare varit i århundraden under regalet. Men det kan ändå vara förbjudet att såga ner en ek om den är gammal och hyser fridlysta

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Enligt kursplanen ska ni efter det här området ha kunskap i: Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar

Läs mer

Vuxen 1. Barn 1. Många djur bor under marken. Vilket gulligt djur av dessa gräver sina bon under marken?

Vuxen 1. Barn 1. Många djur bor under marken. Vilket gulligt djur av dessa gräver sina bon under marken? Vuxen 1 Daggmasken lever under jorden där den bryter ned gamla löv och annat till ny fin jord, samtidigt som den rör om i jorden. Men hur blir det nya maskar? 1. Daggmasken är tvåkönad och kan para sig

Läs mer

Skogen Tiden. På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt

Skogen Tiden. På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt Skogen Tiden På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt mål idag är att bruka skogen så att det naturliga kretsloppet störs så lite som möjligt. Ta del av skogens

Läs mer

BESKÄRNING Morfologi och grundläggande strukturer, samt kort om trädsjukdomar. Vi börjar med stammen och grenens uppbyggnad

BESKÄRNING Morfologi och grundläggande strukturer, samt kort om trädsjukdomar. Vi börjar med stammen och grenens uppbyggnad BESKÄRNING 2017-02-21 Morfologi och grundläggande strukturer, samt kort om trädsjukdomar. Vi börjar med stammen och grenens uppbyggnad Träd och buskar är uppbyggda av Små små celler. Alla växtceller har

Läs mer

Okulär trädbesiktning vid Runby Gårdar augusti 2009

Okulär trädbesiktning vid Runby Gårdar augusti 2009 Okulär trädbesiktning vid Runby Gårdar augusti 2009 Svartsjö Trädkonsult cathrine.bernard@telia.com 0704-90 52 81 Svartsjö Trädkonsult Runby Gårdar augusti 2009 1 Uppdrag På uppdrag av Jacksons Trädvård

Läs mer

Stenåldern. * Från ca 12 000 år fkr till ca 2000 år fkr *

Stenåldern. * Från ca 12 000 år fkr till ca 2000 år fkr * Stenåldern * Från ca 12 000 år fkr till ca 2000 år fkr * När det blev varmare smälte isen så sakta. Lite för varje år. Sten och grus var allt som fanns kvar när isen hade smält. Först började det växa

Läs mer

SOLROSEN HELINANTHUS ANNUUS. Fakta om solrosen

SOLROSEN HELINANTHUS ANNUUS. Fakta om solrosen SOLROSEN HELINANTHUS ANNUUS Fakta om solrosen Solrosen är en blomma som tillhör arten korgblommiga växter. Det finns ca 70 olika solrosarter och det går att ha dem både inomhus och utomhus. Den blommar

Läs mer

men - du får inte skada stängsel och. du måste stänga grindarna efter dig.

men - du får inte skada stängsel och. du måste stänga grindarna efter dig. EKOLOGI ALLEMANSRÄTTEN I Sverige får man röra sig fritt i skog och mark. Man får också plocka svamp, bär och blommor, även om man inte äger marken som de växer på. Detta kallas för allemansrätten. Men

Läs mer

4.Östra Täby. 4. Östra Täby. Skala 1:18000

4.Östra Täby. 4. Östra Täby. Skala 1:18000 4. Östra Täby 1 2 3 4 9 5 6 10 11 8 12 7 13 Skala 1:18000 177 4. Östra Täby 1. Jaktvillans naturpark Arninge Kundvägen = Fornlämningsområde Skala 1:2000 = Fornminnesobjekt =Kulturlämning 178 1. Jaktvillans

Läs mer

MIN FÖRSTA FLORA Strandens blommor. Text: Sölvi Vatn Foto: Torbjörn Skogedal

MIN FÖRSTA FLORA Strandens blommor. Text: Sölvi Vatn Foto: Torbjörn Skogedal MIN FÖRSTA FLORA Strandens blommor Text: Sölvi Vatn Foto: Torbjörn Skogedal Lindskog Förlag Tack alla sjöar och havsvikar för att ni aldrig tröttnade när vi kom och hälsade på. Tack till grodan Kvack och

Läs mer

Hej! Det här häftet kompletterar filmen om papperskretsloppet.

Hej! Det här häftet kompletterar filmen om papperskretsloppet. Papprets kretslopp Hej! Det här häftet kompletterar filmen om papperskretsloppet. Häftet förklarar hur papper framställs, återvinns och återanvänds. Det blir roligast att läsa häftet i samband med filmen,

Läs mer

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) 1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs

Läs mer

1. Vart är trattkantarellen mindre vanlig? 2. Hur växer trattkantarellen? 3. Hur ser den ut?

1. Vart är trattkantarellen mindre vanlig? 2. Hur växer trattkantarellen? 3. Hur ser den ut? Faktakort 1 Kantarellen är en av dom vanligaste svamparna. Dom kan man äta. Dom finns i hela Sverige, i löv och barrskogar. Kantarellen är gul. Kantarellen är en skivsvamp, den har skivor under hatten.

Läs mer

Förord. Syfte med skötseln av området. Generella råd och riktlinjer

Förord. Syfte med skötseln av området. Generella råd och riktlinjer Detaljplan för Kristineberg 1:39 och del av Kristineberg 1:1, Gunnarsö semesterby Centralorten, Oskarshamns kommun Upprättad av Samhällsbyggnadskontoret maj 2013, reviderad januari 2014 Bilaga: SKÖTSELPLAN

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [10] 2011-12-02 Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och

Läs mer

Läxa nummer 1 klass 1

Läxa nummer 1 klass 1 Läxa nummer 1 klass 1 Rita hur det ser ut där du brukar göra läxan! Skriv namn! Det här är din läxbok för klass 1. Du kommer i regel att få en läxa i veckan hela året. Det är meningen att du ska läsa exemplet

Läs mer

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns

Läs mer

Alla plockar svamp och bär (s.6)

Alla plockar svamp och bär (s.6) Alla plockar svamp och bär (s.6) 1. Dela upp följande sammansatta ord. 1. björklöv regnkläderna gulbruna 4. matsvamparna 5. barrskog 6. favoritställe 7. allemansrätten s 8. bostadshuset s 9. svampplockare

Läs mer

Uppdrag: SPINDELNS KROPP

Uppdrag: SPINDELNS KROPP SP I LAR D N Korsspindlar spinner stora vackra nät. Nätets mönster ser ut som ett cykelhjul med ekrar. Många spindlar som spinner den här typen av nät tillhör gruppen hjulspindlar. Spindlar finns i nästan

Läs mer

MED ÖPPNA ÖGON. Text och musik och arrangemang: Gerd och Alf Strandberg

MED ÖPPNA ÖGON. Text och musik och arrangemang: Gerd och Alf Strandberg Text och musik och arrangemang: Gerd och Alf Strandberg Textbladet får skrivas ut och kopieras Talgoxen Hallå, hallå, hallå vad är det som står på? Nu kommer våren snart, helt underbart så klart! En talgoxe

Läs mer

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG 1. HÄR BÖRJAR SKOGSSTIGEN! När du vandrar längs Skogsstigen följer du en orangemarkerad slinga som är 2.5 km lång. På illustrerade skyltar berättar vi om skogsskötsel och naturvård

Läs mer

Det finns två huvudgrupper av ogräs: fröogräs och rotogräs.

Det finns två huvudgrupper av ogräs: fröogräs och rotogräs. OGRÄS 2013 05 18 Vad är ett ogräs? Ogräs är egentligen ett orättvist namn på växter som många gånger är väldigt vackra men som råkar växa på, för oss människor, fel plats Ogräs är alltså en växt som finns

Läs mer

3. Norra Täby. 3. Norra Täby. Skala 1:17000

3. Norra Täby. 3. Norra Täby. Skala 1:17000 3. Norra Täby Skala 1:75000 1 2 3 4 5 6 7 11 12 13 8 9 10 14 15 Skala 1:17000 148 Norra Täby, Hagby 15 16 Norra Täby, Vågsjö Skala 1:20000 10 17 18 Skala 1:20000 149 1. Runslingans naturpark Runslingan

Läs mer

RÄVEN TECKEN SOM STÖD FAKTA OM RÄVEN

RÄVEN TECKEN SOM STÖD FAKTA OM RÄVEN VÅRA VILDA DJUR RÄVEN TECKEN SOM STÖD FAKTA OM RÄVEN Rävens ungar föds på våren. Det blir mellan 3-6 ungar och ibland ända upp till 12 ungar i grytet. Rävar bor i skogen i ett hål i marken som kallas gryt.

Läs mer

Vad ska ni kunna om djur?

Vad ska ni kunna om djur? Livets former Vad ska ni kunna om djur? Vad som är gemensamt för alla djur. Vad som skiljer ryggradslösa djur från ryggradsdjur. Vad som skiljer växelvarma djur från jämnvarma djur. Vad som menas med yttre

Läs mer

Skogstomten Stures dagbok

Skogstomten Stures dagbok Skogstomten Stures dagbok Sara Kåll, 2013. Måndag Tidigt på morgonen var luften frisk. Solen tittade fram och i mina kinder kände jag, att temperaturen var ett par grader på minus. Idag har jag suttit

Läs mer

Skogen förr. Skog som ska röjas. Skog som ska gallras. Skogen idag

Skogen förr. Skog som ska röjas. Skog som ska gallras. Skogen idag Skogen Tiden På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt mål idag är att bruka skogen så att det naturliga kretsloppet störs så lite som möjligt. Ta del av skogens

Läs mer

TRÄD OCH BUSKAR - Parkens stora träd

TRÄD OCH BUSKAR - Parkens stora träd TRÄD OCH BUSKAR - Parkens stora träd Här 6 Bergets nordsida. Kontrasten mellan vegetation finns flera arter av stora träd samt Robinia som inte är utanför respektive innanför hjorthägnet är stor inhemsk.

Läs mer

Biologi. Livet på jorden

Biologi. Livet på jorden Biologi Livet på jorden Vi känner bara till en planet i universum där det finns liv. Det är jorden. Tack vare solen har vi ljus och lagom temperatur. Här finns också syre att andas, mat att äta och många

Läs mer

2. Gallringsskog. 1. Plantskog. 4. Förnyelseyta. 3. Förnyelsemogen skog

2. Gallringsskog. 1. Plantskog. 4. Förnyelseyta. 3. Förnyelsemogen skog 2. Gallringsskog 1. Plantskog 4. Förnyelseyta 3. Förnyelsemogen skog Ekonomiskogar Ekonomiskogar är skogar som odlas och sköts för allas bästa. De producerar trä. Av träet tillverkas allehanda produkter

Läs mer

Vilka skogsskador kan vi förvänta oss framöver? Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen

Vilka skogsskador kan vi förvänta oss framöver? Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen Vilka skogsskador kan vi förvänta oss framöver? Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen Föredragets innehåll Klimatförändringar Befintliga skogsskadegörare i nytt klimat Nya skadegörare på gång Vad kan vi göra

Läs mer

Användbara växter i naturen

Användbara växter i naturen Användbara växter i naturen Pär Leijonhufvud 26 maj 2011 Innehåll par@leijonhufvud.org, CC Gran............................. 2 Tall............................. 2 Björk............................ 2 Brännässla.........................

Läs mer

Allt om årstiderna - Våren

Allt om årstiderna - Våren Filmhandledning Handledningen innehåller tre sidor med av olika svårighetsgrad och en sida med lärarhandledning och facit till frågorna. Speltid: 13 min Från: 5 år Ämne: Biologi, Geografi, Zoologi Produktionsland:

Läs mer

Upptäck naturen! 3. Naturens konsert

Upptäck naturen! 3. Naturens konsert 3. Naturens konsert På våren och försommaren sjunger fågelhanarna. De lockar till sig honor och hävdar revir genom att sjunga. Honorna väljer kräset den som sjunger mest och bäst. Senare på sommaren tystnar

Läs mer

Fotosyntes i ljus och mörker

Fotosyntes i ljus och mörker Inledning Fotosyntes i ljus och mörker Vi ställer krukväxterna i fönstret av en anledning och det är för att det är där det är som ljusast i ett hus. Varför? Alla levande organismer är beroende av näring

Läs mer

Beskrivning av uppdrag, inklusive foton

Beskrivning av uppdrag, inklusive foton Beskrivning av uppdrag, inklusive foton Den vegetation som ska avverkas/röjas består av sly, buskar och yngre träd, samt några äldre och grövre träd. Allt ska transporteras bort till angiven upplags plats

Läs mer

21 Hägg - Prunus padus

21 Hägg - Prunus padus 21 Hägg - Prunus padus Hägg är ett litet träd eller stor buske. som skjuter rikligt med rotskott och därför kan bilda små bestånd. Den trivs bäst på mulljord och växer i lundar och fuktiga till friska,

Läs mer

PM Inventering Floda Nova Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB

PM Inventering Floda Nova Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB PM Inventering Floda Nova Inventering Floda Nova, Lerum kommun Den 21 februari 2018 besökte Ann Bertilsson,, området Floda Nova på fastigheterna Floda 20:239 och Floda 3:17. Området består idag av en sporthall,

Läs mer

En kort information om att odla och plantera på små tomter i 42:an

En kort information om att odla och plantera på små tomter i 42:an N V Ö S En kort information om att odla och plantera på små tomter i 42:an Välkommen till 42:ans lilla trädgårdsbok. Häftet är framtaget för att vi skall få en grön, trygg, och trevlig närmiljö. 2005-2006

Läs mer

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)

Läs mer

Naturpedagogiskt Centrums TIPSRUNDA KRING

Naturpedagogiskt Centrums TIPSRUNDA KRING Naturpedagogiskt Centrums TIPSRUNDA KRING KLIMAT och KRETSLOPP. Kopplingar till kursplanernas mål SO Förstå vad som utgör resurser i naturen, kunna se samband mellan naturresurser och människors verksamheter,

Läs mer

Hög volymproduktion uppnås om bladytan är stor och virkesförrådet litet

Hög volymproduktion uppnås om bladytan är stor och virkesförrådet litet Hög volymproduktion uppnås om bladytan är stor och virkesförrådet litet Sune Linder Jan-Erik Hällgren Mats Hagner 2011-03-28 Finns det tätt med plantor och träd skapar de tillsammans en maximal bladyta,

Läs mer

Insektshotell - guide

Insektshotell - guide Insektshotell - guide Vill du bidra mer? gå till: villbidra.wordpress.com Insektshotellets konstruktion Konstruktionen bör ha en bakvägg, sidoväggar och ett skyddande tak. En bra idé är att bygga hotellet

Läs mer

Elevblad biologisk mångfald

Elevblad biologisk mångfald Elevblad biologisk mångfald Ekologi i skogen Hur fungerar naturen och vilka samband finns mellan olika organismer? En ekologisk undersökning ger oss svar på dessa frågor. Varje ekologiskt system har sina

Läs mer

Hej! Här kommer rådgivningskvittot digitalt. Jag skickar brochyr också men de kommer med post nästa vecka.

Hej! Här kommer rådgivningskvittot digitalt. Jag skickar brochyr också men de kommer med post nästa vecka. Stockholms distrikt Stefan Eklund Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se Tfn 08-51451462 Fastighet VÄRMDÖ-EVLINGE 9:1 Kommun Värmdö Församling Värmdö Kopia för kännedom 1(2)

Läs mer

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.

Läs mer

Asp - vacker & värdefull

Asp - vacker & värdefull Asp - vacker & värdefull Asp blir alltmer sällsynt i Sverige. I den här foldern berättar vi hur du med några enkla åtgärder kan hjälpa aspen. Du känner nog till hur en asp ser ut. Aspen lyser som en brinnande

Läs mer

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

Vattnet finns överallt även inuti varje människa. Bygg en karusell tillsammans. Ställ er i en ring och kroka fast i varandras armar. När karusellen inte får energi står den still. En av er låtsas sätta i kontakten. Karusellen börjar snurra. Dra ut kontakten.

Läs mer

Allt om årstiderna - Sommaren

Allt om årstiderna - Sommaren Filmhandledning Handledningen innehåller tre sidor med av olika svårighetsgrad och en sida med lärarhandledning och facit till frågorna. Speltid: 13 min Från: 5 år Ämne: Biologi, Geografi, Zoologi Produktionsland:

Läs mer

Boris flyttar in ULF SINDT

Boris flyttar in ULF SINDT SIDAN 1 Läsförståelse Ett litet djur 1. Var har ekorren byggt bo? 2. Vilkens sorts fågel, tar en ekorrunge? 3. Vad heter Linas och Rickis barn? 4. Vem hittar ekorrungen? 5. Hur ska de göra, för att rädda

Läs mer

Ribes nigrum Vertti, Grönt vinbär Ett svartvinbär där bären inte blir svarta utan behåller sin gröna färg även när de mognar. De har en söt och god

Ribes nigrum Vertti, Grönt vinbär Ett svartvinbär där bären inte blir svarta utan behåller sin gröna färg även när de mognar. De har en söt och god Ribes nigrum Vertti, Grönt vinbär Ett svartvinbär där bären inte blir svarta utan behåller sin gröna färg även när de mognar. De har en söt och god smak som lämpar sig väl för saft- och vintillverkning.

Läs mer

Boken om Biologi. Boken om Biologi är en grundbok i biologi för åk 4-6. PROVLEKTION: Fascinerande växter

Boken om Biologi. Boken om Biologi är en grundbok i biologi för åk 4-6. PROVLEKTION: Fascinerande växter Boken om Biologi Boken om Biologi är en grundbok i biologi för åk 4-6. PROVLEKTION: Fascinerande växter Följande provlektion är ett utdrag ur Boken om Biologi och tillhörande Arbetsbok och Lärarbok. Texterna

Läs mer

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

Stenåldern SIDAN 1 Lärarmaterial

Stenåldern SIDAN 1 Lärarmaterial Stenåldern SIDAN 1 Författare: Torsten Bengtsson Mål och förmågor som tränas: Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och

Läs mer

En stafett mellan generationerna

En stafett mellan generationerna 36 EKSKOGSSKÖTSEL PÅ FLAKULLA En stafett mellan generationerna Mats Hannerz, text och foto Skylten på den slingriga skogsvägen hälsar välkommen till fastigheten Flakulla, men gränsmarkeringen är egentligen

Läs mer

Trädinventering och okulär trädbesiktning för Steninge anläggningssamfällighet Augusti 2013

Trädinventering och okulär trädbesiktning för Steninge anläggningssamfällighet Augusti 2013 Trädinventering och okulär trädbesiktning för Steninge anläggningssamfällighet Augusti 2013 BILD Jacksons Trädvård AB Katarina Bangata 65 116 42 Stockholm 08-410 470 70 www.jtvab.se Trädinventering och

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING. Lars-Erik Andersson Andreas Blom BONNIERS

LÄRARHANDLEDNING. Lars-Erik Andersson Andreas Blom BONNIERS LÄRARHANDLEDNING Lars-Erik Andersson Andreas Blom BONNIERS .2 Vad är levande? Du ska sortera bilderna i två grupper. I grupp lägger du bilder på det som du anser är levande. I grupp 2 lägger du bilder

Läs mer