Uppsala Martin Schroeder Inst Ekologi, SLU Box Uppsala. Granbarkborrens förökningsframgång under 2009

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Uppsala Martin Schroeder Inst Ekologi, SLU Box Uppsala. Granbarkborrens förökningsframgång under 2009"

Transkript

1 Uppsala Martin Schroeder Inst Ekologi, SLU Box Uppsala Granbarkborrens förökningsframgång under

2 Bakgrund Granbarkborrens förökningsframgång under 2009 är en viktig information när man försöker bedöma risken för skador under Denna information kombinerad med en skattning av mängden angripna träd under 2009 och dödligheten under vintern kan utnyttjas för en uppskattning av hur stor populationen av granbarkborrar kommer att vara våren Förändringen i förökningsframgången (dvs. antalet producerade döttrar per hona) mellan år indikerar dessutom om populationen ökar eller minskar. Dessutom noteras andelen granbarkborrar som övervintrar under bark (resten övervintrar i förnan) och andelen av dessa som är döda hösten Dessa uppgifter är nödvändiga om man vill uppskatta hur många av granbarkborrarna som dör under vintern 2009/2010 (genom en eventuell undersökning våren 2010). Metoder Undersökningen är utförd i skyddade områden (naturreservat, blivande reservat, biotopskyddsområden) i Kronobergs och Jönköpings län. Att skyddade områden valts beror på att där får dödade träd stå kvar och är därmed är tillgängliga för inspektion. Undersökningen är utförd under september - oktober månad För samtliga stående träd dödade av granbarkborre under 2009 i mina skyddade områden har mängden kvarvarande bark noterats. Förlorad bark är ett resultat av hackspettars födosök. Barkprover har tagits från stående dödade träd i åtta skyddade områden (förra året var det nio men i ett av dessa områden dödades inga träd under 2009). Proverna från stående träd är tagna på ca 7 meters höjd av en arborist. Barkproverna är av storleken 45 x 15 cm. För varje barkprov räknades på lab: (1) Antalet modergångar av granbarkborre vilka sedan räknas upp till angreppstäthet per m 2 bark. Varje modergång motsvarar en barkborrehona. (2) Antalet levande granbarkborrar och antalet kläckhål. Summan av dessa motsvara produktionen av nya granbarkborrar. Eftersom könskvoten är 1:1 fås antalet producerade barkborredöttrar genom att det totala antalet producerade barkborrar divideras med två. Om antalet producerade barkborredöttrar divideras med antalet modergångar (dvs. antalet barkborremödrar) fås förökningsframgången uttryckt som antalet döttrar per hona. Förökningsframgången är ett mått på hur antalet barkborrar förändras från en generation till nästa (dock ingår förstås inte dödlighet under den kommande vintern och under svärmningen 2010). I jämförelsen mellan år har jag antagit att andelen föräldrardjur som förökat sig en andra gång (syskonkull) varit av samma storleksordning. (3) Andelen granbarkborrar som övervintrar under barken beräknas genom att dividera antalet levande barkborrar i barken på hösten med summan av levande barkborrar och kläckhål (det antogs att en barkborre kläckts per kläckhål). Under 2008 och 2009 inkluderades bara barkprov med minst 5 producerade individer (kläckhål + levande barkborrar). Resultat 99 stående träd från de åtta skyddade områdena ingår i undersökningen Angreppstäthet 2

3 Angreppstätheten under 2009 var i medeltal 533 modergångar per m 2 bark vilket är en minskning jämfört med motsvarande värde för 2008 (632 modergångar per m 2 bark) (figur 1). Denna skillnad är statistiskt signifikant (T-test, P < 0,004, N = 184). Förökningsframgång Förökningsframgången under 2009 uppgick i medeltal till 0,75 producerade döttrar per barkborrehona vilket är en ökning jämfört med motsvarande värde för 2008 som var 0,52 (figur 2). Skillnaden är statistiskt signifikant (T-test, P < 0,02). Vid jämförbar angreppstäthet var förökningsframgången betydligt lägre i stående träd både under 2008 och 2009 än under 2007 (figur 3). Antal producerade barkborrar per m 2 bark Under 2009 producerades i medeltal 665 nya barkborrar per m 2 bark (N = 98) vilket är lite högre än motsvarande värde för 2008 som var 513 nya barkborrar per m 2 bark (N = 98). Men skillnaden var inte statistiskt signifikant (T-test, P = 0,07). Andel barkborrar som övervintrar under barken Andelen barkborrar som satt kvar under barken under september månad var ungefär den samma under 2008 och Under 2009 fanns 82 % av barkborrarna kvar under barken medan motsvarande siffra för 2008 var 89 %. Andel bark som sitter kvar på stående träd Som ett resultat av hackspettars födosök försvinner en del bark från stående träd dödade av granbarkborre. I medeltal fanns 95 % av barken kvar på dödade träd hösten 2009 (data från 25 områden och 840 träd) vilket är mer än motsvarande siffror för 2008 (85 %, data från 33 områden och 5714 träd) och 2007 (73 %, data från 21 områden och 2050 träd). Fiender och konkurrenter I figur 4 redovisas tätheterna av de två mest frekvent påträffade grupperna av fiender till granbarkborre. Tätheten av styltflugelarver har nästan fördubblats från 2008 till 2009 och ökningen var statistiskt signifikant (T-test, P < 0.001). Däremot för parasitsteklarna var det ingen signifikant ökning från 2008 till 2009 (T-test, P = 0.08). Täckningsgraden av sextandad barkborre var ungefär densamma under 2008 och 2009 (Figur 5). Diskussion Angreppstäthet Angreppstätheten (dvs. antalet modergångar per m 2 bark) sjönk något från 2008 till 2009 men ligger fortfarande kvar på en relativt hög nivå. Man kan inte säkert uttala sig om varför angreppstätheten var lägre i år. En förklaring skulle kunna vara att flygaktiviteten verkar ha varit betydligt lägre i år än under 2008 då väldigt många barkborrar fångades i övervakningsfällorna. En hög flygaktivitet innebär att många barkborrar hinner lockas till ett träd under angrepp innan avgivningen av feromoner minskar. En annan förklaring skulle kunna vara att trädens försvarskraft sjunkit och därmed färre barkborrar krävts för att döda ett träd. Detta verkar dock mindre troligt med tanke på sommarens väder som inte bör ha stressat den levande granskogen. Förökningsframgång Förökningsframgången ökade något från 2008 till Den troligaste förklaringen till detta är den något lägre angreppstätheten vilken medför en minskad konkurrens mellan 3

4 granbarkborrarna om födan. Precis som under 2008 är förökningsframgången under 2009 betydligt lägre än under 2007 vid en jämförbar angreppstäthet (figur 3). Om man i diagrammen väljer att titta på förökningsframgången för intervallet modergångar per m 2 bark (där det finns gott om observationerna för alla de tre åren) kan man konstatera att för 2008 och 2009 så låg förökningsframgången för de flesta träden på under två producerade döttrar per hona medan förökningsframgången för 2007 oftast låg betydligt högre. En ökad konkurrens mellan granbarkborrar kan alltså inte förklara hela nedgången i förökningsframgång från Från analyserna av barkproverna kan vi se att dödligheten inträffat när de varit larver (vi har inte hittat en massa döda fullbildade granbarkborrar och det finns gott om larvgångar som utgår från modergångarna). Det innebär att det för dessa träd inte varit trädens omedelbara försvar (i form av kåda och utvecklandet av terpenrik zon kring modergångarna) som fällt avgörandet (om så varit fallet skulle vi ha hittat misslyckade modergångar utan larvgångar där äggen eller de helt nykläckta larverna dött). Sådana träd med misslyckade modergångar finns förstås också men är svåra att upptäcka då träden inte dör och inga hackspettar utnyttjar dem. Sådana träd ingår därför inte i denna undersökning. Vi vet fortfarande inte vad som orsakat den extra dödligheten under 2008 och Att det skulle bero på en ökad inverkan av fiender verkar inte särskilt troligt. Tätheten av parasitsteklar har varit ungefär densamma under de tre åren (figur 4). Tätheten av styltflugelarver har visserligen ökat, och då särskilt från 2008 till 2009 men tvärtemot detta ökade förökningsframgången för granbarkborrarna. När det gäller konkurrerande arter är det bara sextandad barkborre som förkommer mer frekvent. Medeltäckningsgraden för denna art har fördubblats från 2007 till 2008 och Men i absoluta tal är ökningen liten (ca 7 % av barkprovernas yta) och i många av barkproverna med låg förökningsframgång saknas sextandad barkborre helt vilket innebär att ökad konkurrens från denna art inte kan förklara nedgången. En ytterligare omständighet som talar mot att en ökande inverkan av fiender och konkurrenter skulle vara den huvudsakliga förklaringen till den låga förökningsframgången är att det inte finns något negativt samband mellan någon av dem och granbarkborrens förökningsframgång i enskilda barkprov (däremot så finns det som väntat ett signifikant negativt samband angreppstätheten och förökningsframgången). Andra faktorer som skulle ha kunnat tänkas spela in är födokvaliteten och sjukdomar. När det gäller förökningsframgången har vi ingen möjlighet att veta hur stor andel av föräldrardjuren som varje år lyckats anlägga en syskonkull vilket kan innebära att vi underskattar förökningsframgången. Vi vet inte heller hur många av granbarkborrarna som under förstasvärmningen misslyckas med att anlägga gångsystem (dör under spridningen eller som ett resultat av misslyckade angrepp) vilket kan innebära en överskattning. Det är troligt att andelen som lyckas anlägga en syskonkull är lägre och andelen som helt misslyckas högre nu än under de första åren av utbrottet när trädens motståndskraft verkar ha varit lägre. Detta innebär i så fall att förökningsframgången sjunkit ännu mer än vad undersökningen visar. Andel bark som sitter kvar på stående träd Andelen bark som sitter kvar på de stående dödade träden har stadigt sjunkit från 2007 till 2009 och är nu uppe i 95 % (dvs. bara 5 % av barken borthackad av hackspettar). Eftersom antalet dödade träd i de inventerade områdena sjunkit kraftigt under samma tidsperiod kunde man tvärtom förväntat sig att mängden borthackad bark skulle ha ökat med tiden (om man antar att hackspettarna varit ungefär lika många under de bägge åren). Tänkbara förklaringar till att så inte blev fallet kan vara att barken nu sitter hårdare fast på träden (eftersom innerbarken inte är så sönderäten på grund av lägre täthet av nya granbarkborrar) och att därmed mindre bitar lossnar när hackspettarna hackar i den och/eller att granbarkborrarna inte 4

5 längre är lika intressanta som föda för hackspettarna på grund av att de är färre per ytenhet bark. Slutsatser inför 2010 Den låga förökningsframgången i år innebär förstås att man kan förvänta sig att mängden dödade träd kommer att fortsätta att minska under 2010 som ett resultat av lägre populationstätheter av barkborrar våren Om det skulle inträffa nya stora stormfällningar, med mycket vindfällen kvar i skogen under sommaren 2010, i kombination med en mycket varm och torr sommar så ändras naturligtvis förutsättningarna och skadorna skulle då kunna blomma upp igen under de kommande åren. Stort tack till Simon Kärvemo, Dragos Cocos, Helena Johansson och Hernan Guzman som utförde fältinspektioner och gick igenom barkprover på lab. 5

6 Figur 1. Medelantal modergångar av granbarkborrar i stående dödade träd under 2006, 2007, 2008 och Under 2005 dödades inga stående träd varför data saknas för detta år. Felstaplarna representerar medelfelet vilket är ett mått på variationen kring medelvärdet. Värdena inom parentes anger antalet studerade träd. Figur 2. Förökningsframgång (medelantal producerade döttrar per hona) för granbarkborrar i stående dödade träd under 2006, 2007, 2008 och Under 2005 dödades inga stående träd varför data saknas för detta år. Felstaplarna representerar medelfelet vilket är ett mått på variationen kring medelvärdet. Värdena inom parentes anger antalet studerade träd. 6

7 Figur 3. Förökningsframgången (medelantal producerade döttrar per hona (modergång)) i relation till angreppstätheten i stående dödade träd under 2007, 2008 och 2009 i barkprover tagna från dödade träd i de nio skyddade områdena (åtta under 2009). Varje punkt motsvarar ett barkprov från ett stående träd dödat av granbarkborre Antal döttrar per hona Antal modergångar per m2 bark 2008 Skyddade områden Antal döttrar per hona Antal modergångar per m2 bark 7

8 8

9 Figur 4. Medeltäthet av larver av styltflugor och parasitsteklar per m 2 bark i stående träd under 2007, 2008 och

10 Figur 5. Medelprocent av barkprovernas yta från stående dödade träd som var täckt av angrepp av sextandad barkborre under 2007, 2008 och

Uppsala Martin Schroeder Inst Ekologi, SLU Box Uppsala. Granbarkborrens förökningsframgång under 2010

Uppsala Martin Schroeder Inst Ekologi, SLU Box Uppsala. Granbarkborrens förökningsframgång under 2010 Uppsala 2010-11-18 Martin Schroeder Inst Ekologi, SLU Box 7044 750 07 Uppsala Granbarkborrens förökningsframgång under 2010 1 Bakgrund Granbarkborrens förökningsframgång under 2010 är en viktig pusselbit

Läs mer

Delrapport för projektet Granbarkborrens förökningsframgång 2010

Delrapport för projektet Granbarkborrens förökningsframgång 2010 Bilaga 1 Uppsala 2010-08-2 Martin Schroeder Inst Ekologi SLU Delrapport för projektet Granbarkborrens förökningsframgång 2010 Under sommaren har granbarkborrens aktivitet följts upp i fem av de skyddade

Läs mer

Varför blir det utbrott av granbarkborre? Martin Schroeder, Inst Ekologi, SLU

Varför blir det utbrott av granbarkborre? Martin Schroeder, Inst Ekologi, SLU Varför blir det utbrott av granbarkborre? Martin Schroeder, Inst Ekologi, SLU Innehåll (1) Historik utbrott (2) Vad styr hur stora skadorna blir (3) Var dödas träd (4) Situationen i Västernorrland (5)

Läs mer

Förökningsframgång för granbarkborre i stormfällda och dödade granar i Medelpad och Jämtland under 2015

Förökningsframgång för granbarkborre i stormfällda och dödade granar i Medelpad och Jämtland under 2015 Uppsala 2016-02-25 Professor Martin Schroeder Institutionen för Ekologi, SLU Förökningsframgång för granbarkborre i stormfällda och dödade granar i Medelpad och Jämtland under 2015 Granbarkborredödade

Läs mer

Granbarkborre Biologi och bekämpning

Granbarkborre Biologi och bekämpning Granbarkborre 2019 Biologi och bekämpning Biologi Effekter i landskapet, Kråketorp Kråketorps naturreservat Stormskador efter Gudrun och Per, vindfällen upparbetades inte Drygt 200 ha, i stort sett all

Läs mer

Övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 2013

Övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 2013 Övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 213 Åke Lindelöw SLU Inst f ekologi 1 Långsiktig övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 213 Genomförande

Läs mer

Övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 2011

Övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 2011 Övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 211 Åke Lindelöw SLU Inst f ekologi 1 Övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 211 Genomförande Tre

Läs mer

Utvärdering av "Sök och plock - sommar" - Slutrapport

Utvärdering av Sök och plock - sommar - Slutrapport 2009-11-02 Utvärdering av "Sök och plock - sommar" - Slutrapport Niklas Björklund & Martin Schroeder Institutionen för Ekologi, SLU. Sammanfattning Den 10 juni 2009 beslutades att projektet Sök & Plock

Läs mer

Långsiktig övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering

Långsiktig övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering Fakulteten för skogsvetenskap Institutionen för ekologi Långsiktig övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 1995-217 Åke Lindelöw Uppsala 217 SLU Institutionen för ekologi,

Läs mer

Långsiktig övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering

Långsiktig övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering Fakulteten för skogsvetenskap Institutionen för ekologi Långsiktig övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 1995-17 Åke Lindelöw Uppsala 17 SLU Institutionen för ekologi,

Läs mer

Frågor och svar om granbarkborrar i skyddade områden i östra Götaland 2019

Frågor och svar om granbarkborrar i skyddade områden i östra Götaland 2019 2019-04-17 Frågor och svar om granbarkborrar i skyddade områden i östra Götaland 2019 Sommaren 2018 var extremt torr och varm. Det skapade en situation med torkstressade granar, och omfattande granbarkborreangrepp.

Läs mer

Långsiktig övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering

Långsiktig övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering Fakulteten för skogsvetenskap Institutionen för ekologi Långsiktig övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 1995-214 Åke Lindelöw Uppsala 215 SLU, Institutionen för ekologi,

Läs mer

Långsiktig övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering

Långsiktig övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering Fakulteten för skogsvetenskap Institutionen för ekologi Långsiktig övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 1995-216 Åke Lindelöw Uppsala 217 SLU Institutionen för ekologi,

Läs mer

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog?

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Skogscentralen och Skogsforskningsinstitutet 2014 { 2 } Gå ut i skogen och kontrollera framför allt dina gamla granbestånd!

Läs mer

Bekämpning av skador från granbarkborrar

Bekämpning av skador från granbarkborrar Bekämpning av skador från granbarkborrar Finns det döda granar eller stormfällda träd i din skog? Skogscentralen 2014 { 2 } Gå till skogen kontrollera framför allt gamla grandungar! Upptäcker du stående

Läs mer

Granbarkborrens mortalitet under vintern 2008/2009

Granbarkborrens mortalitet under vintern 2008/2009 Bilaga 4. Uppsala 29-6-11 Martin Schroeder SLU Inst för Ekologi Box 744 75 7 Uppsala Granbarkborrens mortalitet under vintern 28/29 Introduktion Syftet med denna undersökning var att uppskatta dödligheten

Läs mer

SLU Åke Lindelöw Sören Wulff Rapport Normaltillstånd av barkborrepopulationen

SLU Åke Lindelöw Sören Wulff Rapport Normaltillstånd av barkborrepopulationen SLU Åke Lindelöw Sören Wulff 2010-11-19 Rapport Normaltillstånd av barkborrepopulationen Kan man beskriva ett normaltillstånd för granbarkborre? Normaltillståndet kan beskrivas som en nivå (population,

Läs mer

Långsiktig övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering

Långsiktig övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering Fakulteten för skogsvetenskap Institutionen för ekologi Långsiktig övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 1995-215 Åke Lindelöw Uppsala 216 SLU, Institutionen för ekologi,

Läs mer

Almsjuka på Gotland Vi behöver din hjälp för att rädda de gotländska almarna!

Almsjuka på Gotland Vi behöver din hjälp för att rädda de gotländska almarna! Almsjuka på Gotland Vi behöver din hjälp för att rädda de gotländska almarna! Almsjukan är en mycket allvarlig svampsjukdom som sprids med almsplintborren (en liten skalbagge) eller via rötterna. En annan

Läs mer

Långsiktig övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering

Långsiktig övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering Fakulteten för skogsvetenskap Institutionen för ekologi Långsiktig övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 199-218 Åke Lindelöw Foto: Petter Öhrn Uppsala 219 SLU, Institutionen

Läs mer

Granbarkborrens mortalitet under vintern 2009/2010

Granbarkborrens mortalitet under vintern 2009/2010 Bilaga 2 Uppsala 2010-06-21 Martin Schroeder SLU Inst för Ekologi Box 7044 750 07 Uppsala Granbarkborrens mortalitet under vintern 2009/2010 Introduktion Syftet med denna undersökning var att uppskatta

Läs mer

Misslyckade angrepp av granbarkborrar - Slutrapport

Misslyckade angrepp av granbarkborrar - Slutrapport Misslyckade angrepp av granbarkborrar - Slutrapport Niklas Björklund & Bo Långström Institutionen för Ekologi, SLU. Bakgrund En pilotstudie år 2008 visade att misslyckade angrepp av granbarkborre förekommer

Läs mer

Skogsstyrelsens arbete efter stormen Gudrun och Per - Seminarium i Ås 2010-02-09 Tema barkborrar

Skogsstyrelsens arbete efter stormen Gudrun och Per - Seminarium i Ås 2010-02-09 Tema barkborrar Skogsstyrelsens arbete efter stormen Gudrun och Per - Seminarium i Ås 2010-02-09 Tema barkborrar Stormar 2005 Stormen Gudrun ca 75 milj. m3sk 2007 Stormen Per ca 16 milj. m3sk 2008 Stormar ca 3 milj. m3sk

Läs mer

Snytbaggen - åtgärder i Norrland. Handledning producerad av Snytbaggeprogrammet vid SLU Kontakt:

Snytbaggen - åtgärder i Norrland. Handledning producerad av Snytbaggeprogrammet vid SLU Kontakt: Snytbaggen - åtgärder i Norrland Handledning producerad av Snytbaggeprogrammet vid SLU Kontakt: www.snytbagge.se Snytbaggeskador i Norrland Skador av snytbagge på barrträdsplantor betraktas allmänt som

Läs mer

Utvärdering av storskalig barkborrebekämpning med feromonfällor

Utvärdering av storskalig barkborrebekämpning med feromonfällor Slutrapport 12 januari 2010 Utvärdering av storskalig barkborrebekämpning med feromonfällor Bo Långström 1, Gunnar Isacsson 2, Anna Björklund 1, Niklas Björklund 1 1 SLU, Uppsala, Box 7044, 750 07 Uppsala

Läs mer

Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen

Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen Sundsvall 2012-03-13 Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen Bengt Gunnar Jonsson Mittuniversitetet, Sundsvall Skurken Mittuniversitetet i projektet Utveckling av feromon för dubbelögad bastborre

Läs mer

Nationell Riktad Skadeinventering (NRS) 2014

Nationell Riktad Skadeinventering (NRS) 2014 Nationell Riktad Skadeinventering (NRS) 2014 Sören Wulff Foto: Sören Wulff Arbetsrapport 432 2014 Sveriges lantbruksuniversitet ISSN 1401 1204 Institutionen för skoglig resurshushållning ISRN SLU SRG AR

Läs mer

Norra distriktets test av en certifierad granbarkborrehund

Norra distriktets test av en certifierad granbarkborrehund Norra distriktets test av en certifierad granbarkborrehund Efter de stora stormarna Gudrun och Per har det skapats förutsättningar för att få stora angrepp av granbarkborre. Vi har de senaste åren känt

Läs mer

Nationell Riktad Skadeinventering (NRS) 2013

Nationell Riktad Skadeinventering (NRS) 2013 Nationell Riktad Skadeinventering (NRS) 2013 Sören Wulff Foto: Sören Wulff Arbetsrapport 406 2013 Sveriges lantbruksuniversitet ISSN 1401 1204 Institutionen för skoglig resurshushållning ISRN SLU SRG AR

Läs mer

Nationell Riktad Skogsskadeinventering (NRS) 2015

Nationell Riktad Skogsskadeinventering (NRS) 2015 Nationell Riktad Skogsskadeinventering (NRS) 2015 Sören Wulff Foto: Sören Wulff Arbetsrapport 447 2015 Sveriges lantbruksuniversitet ISSN 1401 1204 Institutionen för skoglig resurshushållning ISRN SLU

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2014

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2014 Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2014 Bakgrund Provfisket inleddes år 2003 med Nordic-nät. Utförs årligen i augusti. 45 stationer undersöks, indelade i olika djupintervall, se karta. Fisket görs på

Läs mer

Företagsamhetsmätning Uppsala län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning Uppsala län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning Uppsala län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Uppsala län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Snytbaggeskador i Norrland

Snytbaggeskador i Norrland Snytbaggeskador i Norrland Preliminär sammanställning av resultat från sex års inventeringar, 2006 2011 Claes Hellqvist Göran Nordlander Institutionen för ekologi, Uppsala Version 1 2012 01 27 Inledning

Läs mer

Kinnekulle och Sunnanå 2010

Kinnekulle och Sunnanå 2010 Trollingtävlingarna Kinnekulle och Sunnanå 21 Samt en skattning av trollingfisket i Vänern perioden 1997 29 Mikael Johansson & Magnus Andersson Dnr 26-211 Kort resumé av 21 års resultat Data från trollingträffarna

Läs mer

Granbarkborren och andra skadeinsekter på granskog

Granbarkborren och andra skadeinsekter på granskog Granbarkborren och andra skadeinsekter på granskog Per Olof Hedgren Många insekter, men få skadegörare Av våra ca 25 000 olika insektsarter är det bara en handfull som angriper levande granskog eller lagrat

Läs mer

Företagsamheten 2014 Dalarnas län

Företagsamheten 2014 Dalarnas län Företagsamheten 2014 Dalarnas län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Dalarnas län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Dalarnas län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors

Läs mer

Företagsamheten Västernorrlands län

Företagsamheten Västernorrlands län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Västernorrlands län Västernorrlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västernorrlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Företagsamhetsmätning Kalmar län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning Kalmar län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning Kalmar län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Kalmar län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet personer

Läs mer

Hur har naturvärden påverkats av röjning/avverkning i betesmarker?

Hur har naturvärden påverkats av röjning/avverkning i betesmarker? Hur har naturvärden påverkats av röjning/avverkning i betesmarker? Resultatet av en snabb inventering 2008 av trädklädda betesmarker som åtgärdats under och efter införandet av den s k 50-trädsregeln Leif

Läs mer

Groddjursinventering och flytt vid väg 222, Skeppdalsström

Groddjursinventering och flytt vid väg 222, Skeppdalsström Rapport Groddjursinventering och flytt vid väg 222, Skeppdalsström Värmdö kommun, Stockholms län 2015-06-10 Dokumenttitel: Groddjursinventering och flytt vid väg 222, Skeppdalsström Rapportdatum: 2015-06-17

Läs mer

Tranor och grågäss runt Draven

Tranor och grågäss runt Draven Tranor och grågäss runt Draven Inventering och utvärdering av skadeförebyggande åtgärder 2013 Arbetet är utfört på uppdrag av länsstyrelsen i Jönköpings län Produktion: Svensk Naturförvaltning AB info@naturforvaltning.se

Läs mer

Faktablad om provfisket i Lumparn 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/)

Faktablad om provfisket i Lumparn 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/) Faktablad om provfisket i Lumparn 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/) Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1999: 1999 2010; nät serier ( ) 2010 -> Nordic-nät tas i bruk och används tillsvidare

Läs mer

Jaktens inverkan på björnstammen i Norrbottens län. Jonas Kindberg och Jon E Swenson Skandinaviska björnprojektet Rapport 2013:2 www.bearproject.

Jaktens inverkan på björnstammen i Norrbottens län. Jonas Kindberg och Jon E Swenson Skandinaviska björnprojektet Rapport 2013:2 www.bearproject. Jaktens inverkan på björnstammen i Norrbottens län Jonas Kindberg och Jon E Swenson Skandinaviska björnprojektet Rapport 213:2 www.bearproject.info Uppdrag Skandinaviska björnprojektet har fått en förfrågan

Läs mer

Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/) Bakgrund

Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/) Bakgrund Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/) Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1976: 1976 1983; djupnät i Finbofjärden. 1983 1987; kustöversiktsnät börjar

Läs mer

Företagsamhetsmätning Jämtlands län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning Jämtlands län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning Jämtlands län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Jämtlands län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet

Läs mer

Fåglar och fladdermöss med fyra gånger mer vindkraft på land

Fåglar och fladdermöss med fyra gånger mer vindkraft på land Fåglar och fladdermöss med fyra gånger mer vindkraft på land Jens Rydell, Richard Ottvall, Stefan Pettersson & Martin Green Lunds universitet Vem är Richard Ottvall? Doktor i zooekologi Bakgrund som forskare

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västernorrlands län

Företagsamheten 2014 Västernorrlands län Företagsamheten 2014 Västernorrlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västernorrlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västernorrlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma

Läs mer

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet?

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? 29 Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? Ålder Kvinnor och män skjuter allt längre på barnafödandet. Kvinnor och män födda 1945 var 23,9 respektive 26,6 år när de fick sitt första barn. Sedan dess

Läs mer

BILAGA 6. Placeringsrekommendationer Ottwall & Green

BILAGA 6. Placeringsrekommendationer Ottwall & Green Underlag för samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken Näsudden Öst Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, Gotland BILAGA 6 Placeringsrekommendationer Ottwall & Green Vattenfall Vindkraft

Läs mer

Biotopsskyddsutredning, Torpa-Sjöbo 2:10, Borås. 2 Områdesbeskrivning

Biotopsskyddsutredning, Torpa-Sjöbo 2:10, Borås. 2 Områdesbeskrivning PM TITEL Biotopsskyddsutredning, Torpa-Sjöbo 2:10, Borås DATUM 22 augusti 2013 TILL PEAB Sverige AB KOPIA FRÅN PROJEKTNR. Erik Heyman ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg Sverige TEL

Läs mer

Företagsamheten Hallands län

Företagsamheten Hallands län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 s län s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk utveckling...

Läs mer

MEDDELANDE 1 2007. Övervakning av insektsangrepp. - Slutrapport från Skogsstyrelsens regeringsuppdrag. Lennart Svensson

MEDDELANDE 1 2007. Övervakning av insektsangrepp. - Slutrapport från Skogsstyrelsens regeringsuppdrag. Lennart Svensson MEDDELANDE 1 27 Övervakning av insektsangrepp - Slutrapport från Skogsstyrelsens regeringsuppdrag Lennart Svensson Skogsstyrelsen mars 27 Författare Lennart Svensson Fotograf Gunnar Isacsson Papper brilliant

Läs mer

Predationsstudie på varg och spillningsinventering av älg och rådjur i Tenskogsreviret vintern 2010

Predationsstudie på varg och spillningsinventering av älg och rådjur i Tenskogsreviret vintern 2010 Predationsstudie på varg och spillningsinventering av älg och rådjur i Tenskogsreviret vintern 2010 av Håkan Sand 1, Barbara Zimmermann 2 och Petter Wabakken 2 1 Grimsö forskningsstation, SLU, Sverige

Läs mer

Företagsamhetsmätning- Gävleborgs län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning- Gävleborgs län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning- Gävleborgs län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Gävleborgs län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om

Läs mer

Beskrivning av använda metoder

Beskrivning av använda metoder Faktablad om provfisket i Ivarskärsfjärden 2010 (http://www.regeringen.ax/.composer/upload//naringsavd/fiskeribyran/faktablad_om_pro vfisket_i_ivarskarsfjarden.pdf) Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes

Läs mer

Företagsamhetsmätning Värmlands län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning Värmlands län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning Värmlands län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Värmland Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet

Läs mer

Företagsamhetsmätning Jönköpings län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning Jönköpings län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning Jönköpings län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Jönköpings län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet

Läs mer

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2016

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2016 Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2016 Bakgrund Provfisket inleddes år 2003 med Nordic-nät. Utförs årligen i augusti. 45 stationer undersöks, indelade i olika djupintervall, se karta. Fisket görs på

Läs mer

Slutgiltiga resultat från inventeringar av lodjur i Sverige 2007/08

Slutgiltiga resultat från inventeringar av lodjur i Sverige 2007/08 Slutgiltiga resultat från inventeringar av lodjur i Sverige 2007/08 Nationell sammanställning över länsstyrelsernas resultat från inventeringar av lodjur. Version 1.1 2 Innehåll Versioner...3 1. Inledning...4

Läs mer

Företagsamhetsmätning Norrbottens län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning Norrbottens län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning Norrbottens län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Norrbotten Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet

Läs mer

Företagsamheten 2014 Kalmar län

Företagsamheten 2014 Kalmar län Företagsamheten 2014 Kalmar län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Kalmar län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Kalmar län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Företagsamhetsmätning- Södermanlands län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning- Södermanlands län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning- Södermanlands län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Södermanlands län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera

Läs mer

MÄTNING AV BRÄNSLEVED VID ENA ENERGI AB I ENKÖPING Mats Nylinder och Hans Fryk

MÄTNING AV BRÄNSLEVED VID ENA ENERGI AB I ENKÖPING Mats Nylinder och Hans Fryk Results esearch 9 Research results from the Department of Forest Products at the University of Agricultural Sciences, Uppsala, Sweden www.slu.se/skogensprodukter MÄTNING AV BRÄNSLEVED VID ENA ENERGI AB

Läs mer

Mindre och bättre energi i svenska växthus

Mindre och bättre energi i svenska växthus kwh/kvm På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-02-11 Mindre och bättre energi i svenska växthus De svenska växthusen använder mindre energi per odlad yta nu än för elva år sedan. De håller

Läs mer

Företagsamhetsmätning- Stockholms län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning- Stockholms län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning- Stockholms län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Stockholms län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om

Läs mer

Slutrapport för kompletterande studier inom projektet Effekt av fångstvirkesfällor på näraliggande skog 2008

Slutrapport för kompletterande studier inom projektet Effekt av fångstvirkesfällor på näraliggande skog 2008 15 januari 2010 Södra Skogsägarnas Stiftelse för Forskning, Utveckling och Utbildning, Skogsudden, 35189 Växjö. Slutrapport för kompletterande studier inom projektet Effekt av fångstvirkesfällor på näraliggande

Läs mer

Slutrapport för projektet: Utveckling av en temperatursummemodell för granbarkborrens biologi i Götaland

Slutrapport för projektet: Utveckling av en temperatursummemodell för granbarkborrens biologi i Götaland Modell-rapp.doc, 2011-10-28 Slutrapport för projektet: Utveckling av en temperatursummemodell för granbarkborrens biologi i Götaland Bo Långström & Petter Öhrn SLU, inst f ekologi; Uppsala Kostnadsram:

Läs mer

Förutsättningar för den mindre hackspetten kring Mossen, Göteborgs kommun 2012

Förutsättningar för den mindre hackspetten kring Mossen, Göteborgs kommun 2012 Förutsättningar för den mindre hackspetten kring Mossen, Göteborgs kommun 2012 Underlag för program På uppdrag av Stadsbyggnadskontoret, Göteborgs stad 2012-04-27 Uppdragstagare Naturcentrum AB Strandtorget

Läs mer

Avskjutningsrapportering. Gotlands Län

Avskjutningsrapportering. Gotlands Län Avskjutningsrapportering Gotlands Län Tillförlitlig avskjutningsstatistik, som är jämförbar över tid, är en av grundstenarna i en faktabaserad viltförvaltning. Ett stort tack riktas till er som bidragit

Läs mer

Skogsskador inom Region Nord 2016

Skogsskador inom Region Nord 2016 Skogsskaderapport Region Nord 2016 Datum 2017-03-08 Diarienr 2017/433 1(8) Jörgen Sundin, Magnus Frimodig, Niklas Åberg, Anna Marntell, Bjarne Almqvist, Rickard Vesterlund, Anders Lindqvist, Björn Lehto

Läs mer

Företagsamhetsmätning Västernorrlands län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning Västernorrlands län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning Västernorrlands län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning Västernorrlands län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län i januari 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län i januari 2012 Umeå 14 februari 2012 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län i januari 2012 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 236 lediga platser till länets arbetsförmedlingar och samma månad

Läs mer

Fårnäringens utveckling

Fårnäringens utveckling Fårnäringens utveckling 2 215 Gäller Södra-, Mellersta- och Norra Rovdjursförvaltningsområdena 2-215, samt rovdjursskador inom näringen under 215. Anders Ekholm juli 216 awekholm@gmail.com Utveckling över

Läs mer

Företagsamheten 2014 Uppsala län

Företagsamheten 2014 Uppsala län Företagsamheten 2014 län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

Företagsamhetsmätning- Dalarnas län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning- Dalarnas län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning- Dalarnas län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Dalarnas län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet

Läs mer

PM angående 10-årsdagen av stormen Gudrun och hur erfarenheterna av stormen har påverkat skogsbruket

PM angående 10-årsdagen av stormen Gudrun och hur erfarenheterna av stormen har påverkat skogsbruket Datum 2014-12-15 1(5) Skogsenheten Jonas Bergqvist jonas.bergqvist@skogsstyrelsen.se Tfn 036-35 93 25 PM angående 10-årsdagen av stormen Gudrun och hur erfarenheterna av stormen har påverkat skogsbruket

Läs mer

Skydd av plantor mot snytbagge aktuellt läge

Skydd av plantor mot snytbagge aktuellt läge Skydd av plantor mot snytbagge aktuellt läge Göran Nordlander 1 & Kristina Wallertz 2 1 Inst. för ekologi, SLU, Uppsala 2 Enheten för skoglig fältforskning, SLU, Asa Plantans dagar, Skogforsk, 18-19 oktober

Läs mer

KOPPLINGAR TILL LÄROPLANEN

KOPPLINGAR TILL LÄROPLANEN TALLENS TALANGER DEN HÄR ÖVNINGEN RIKTAR SIG TILL ÅK 4-6. MED TALLENS TALANGER FÅR ELEVERNA UTFORSKA TALLEN OCH DESS INVÅNARE. VI UNDERSÖKER TALLEN SOM ETT EKOSYSTEM OCH FUNDERAR ÖVER NÄRINGSVÄVAR, POLLINERING

Läs mer

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Örebro län Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2014

Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2014 Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2014 Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1976: 1976 1983; djupnät i Finbofjärden. 1983 1986; kustöversiktsnät användas i mindre omfattning. 1987 2008; fullt

Läs mer

AKTUELLA TENDENSER OCH VÄRDENIVÅER PÅ DEN ÖPPNA MARKNADEN FÖR LANTBRUKSFASTIGHETER

AKTUELLA TENDENSER OCH VÄRDENIVÅER PÅ DEN ÖPPNA MARKNADEN FÖR LANTBRUKSFASTIGHETER L A N T M Ä T E R I E T 1 (10) Minienkät nr 24 2000-11-21 AKTUELLA TENDENSER OCH VÄRDENIVÅER PÅ DEN ÖPPNA MARKNADEN FÖR LANTBRUKSFASTIGHETER - Minienkätundersökning hösten 2000 - Resultatsammanställning

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av augusti 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av augusti 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö 11 september 2014 Victor Tanaka Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Blekinge län Augusti 2014 7 650 (10,4 %) 3 330 kvinnor (9,6 %) 4 300 män (11,2

Läs mer

Nationell Riktad Skogsskadeinventering (NRS) 2016

Nationell Riktad Skogsskadeinventering (NRS) 2016 Nationell Riktad Skogsskadeinventering (NRS) 2016 Foto: Sören Wulff Sören Wulff Arbetsrapport 466 2016 Sveriges lantbruksuniversitet ISSN 1401 1204 Institutionen för skoglig resurshushållning ISRN SLU

Läs mer

Företagsamheten Kalmar län

Företagsamheten Kalmar län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 län län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk utveckling... 6 Företagsamheten

Läs mer

Inventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011.

Inventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011. Inventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011. Mattias Lif På uppdrag av markägaren Swedavia AB och Länsstyrelsen

Läs mer

Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2008

Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2008 Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2008 Foto: Måns Hjernquist 2 Innehåll 1. INLEDNING...4 2. METOD...4 2.1. ORGANISATION...4 3. RESULTAT...5 Versioner Rapporten är skriven av Viltskadecenter

Läs mer

Experimentella metoder 2014, Räkneövning 1

Experimentella metoder 2014, Räkneövning 1 Experimentella metoder 04, Räkneövning Problem : Tio mätningar av en resistans gav följande resultat: Mätning no. Resistans (Ω) Mätning no Resistans (Ω) 0.3 6 0.0 00.5 7 99.98 3 00.0 8 99.80 4 99.95 9

Läs mer

Död ved i Stockholms stads natur- och kulturreservat 2016

Död ved i Stockholms stads natur- och kulturreservat 2016 Bilaga 2 Död ved i Stockholms stads natur- och kulturreservat 2016 Mars 2017 stockholm.se Död ved i Stockholms stads natur och kulturreservat 2016 mars 2017 Dnr: 2017-3703 Utgivare: Miljöförvaltningen

Läs mer

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2017

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2017 Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2017 Bakgrund Provfisket inleddes år 2003 med Nordic-nät. Utförs årligen i augusti. 45 stationer undersöks, indelade i olika djupintervall, se karta. Fisket görs på

Läs mer

SJÄLVMORD I SVERIGE. Författare: Guo-Xin Jiang, Gergö Hadlaczky, Danuta Wasserman. Data:

SJÄLVMORD I SVERIGE. Författare: Guo-Xin Jiang, Gergö Hadlaczky, Danuta Wasserman. Data: Nationellt centrum för suicidforskning och prevention () SJÄLVMORD I SVERIGE Data: 1980-2016 Författare: Guo-Xin Jiang, Gergö Hadlaczky, Danuta Wasserman 1 Självmord i Sverige Data: 1980-2016 Innehåll

Läs mer

Företagsamheten Dalarnas län

Företagsamheten Dalarnas län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 s län s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 4 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk utveckling...

Läs mer

Klamydia i Skåne

Klamydia i Skåne Klamydia i Skåne 216 Allmän information om klamydiainfektion finns att läsa på Folkhälsomyndighetens hemsida. Under 216 rapporterades 4 368 klamydiafall i Skåne. Det är en minskning med 8 % jämfört med

Läs mer

Storröding i Vättern

Storröding i Vättern Storröding i Vättern Sydsvensk storröding I Vättern lever Sveriges största bestånd av sydsvensk storröding (Salvelinus umbla). Storrödingen isolerades i Vättern när inlandsisen smälte bort. Man kallar

Läs mer

Introduktion. Konfidensintervall. Parade observationer Sammanfattning Minitab. Oberoende stickprov. Konfidensintervall. Minitab

Introduktion. Konfidensintervall. Parade observationer Sammanfattning Minitab. Oberoende stickprov. Konfidensintervall. Minitab Uppfödning av kyckling och fiskleveroljor Statistiska jämförelser: parvisa observationer och oberoende stickprov Matematik och statistik för biologer, 10 hp Fredrik Jonsson vt 2012 Fiskleverolja tillsätts

Läs mer

Tranor och grågäss runt Draven

Tranor och grågäss runt Draven Tranor och grågäss runt Draven Inventering och utvärdering av skadeförebyggande åtgärder 2012 Arbetet är utfört på uppdrag av länsstyrelsen i Jönköpings län Produktion: Svensk Naturförvaltning AB info@naturforvaltning.se

Läs mer

Varför blev det så mycket insektsskador i raps 2018? Christer Nilsson Agonum / f d SLU, Alnarp

Varför blev det så mycket insektsskador i raps 2018? Christer Nilsson Agonum / f d SLU, Alnarp Varför blev det så mycket insektsskador i raps 2018? Christer Nilsson Agonum / f d SLU, Alnarp Rapsjordloppa Rapsbagge Fyrtandad rapsvivel Blåvingad rapsvivel Skidgallmygga + blygrå rapsvivel Västerås

Läs mer

EXEMPEL PÅ FRÅGESTÄLLNINGAR INOM STATISTIK- TEORIN (INFERENSTEORIN):

EXEMPEL PÅ FRÅGESTÄLLNINGAR INOM STATISTIK- TEORIN (INFERENSTEORIN): Lunds tekniska högskola Matematikcentrum Matematisk statistik FMSF50: Matematisk statistik för L och V OH-bilder på föreläsning 7, 2017-11-20 EXEMPEL PÅ FRÅGESTÄLLNINGAR INOM STATISTIK- TEORIN (INFERENSTEORIN):

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Blekinge län september månad 2014

Arbetsmarknadsläget i Blekinge län september månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Victor Tanaka Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Blekinge län september månad 2014 Fått arbete Under september påbörjade 890 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen

Läs mer