Utvärdering av storskalig barkborrebekämpning med feromonfällor

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utvärdering av storskalig barkborrebekämpning med feromonfällor"

Transkript

1 Slutrapport 12 januari 2010 Utvärdering av storskalig barkborrebekämpning med feromonfällor Bo Långström 1, Gunnar Isacsson 2, Anna Björklund 1, Niklas Björklund 1 1 SLU, Uppsala, Box 7044, Uppsala 2 Skogsstyrelsen, Box 63, Hässleholm Bakgrund Tidigare erfarenheter och försök med såväl feromonfällor som fångstvirkesfällor talar för att chanserna att minska antalet angripna granar ökar med antalet fångstpunkter och med arealen på fångstområdet. Under 2008 gjorde SLU ett försök med 3,14 ha stora försöks- och kontrollytor, där ingen bekämpningseffekt kunde påvisas. Sveaskog och Södra har också gjort ett försök med storleksordningen 500 ha stora ytor, där man lyckades få ner antalet ståndskogsangrepp. Båda dessa försök har i enlighet med gällande rekommendationer utnyttjat hyggeskanter och större luckor för placering av fångstvirkesfällor. Rekommendationerna bygger på erfarenheten att risken för ståndskogsangrepp ökar om fällan placeras närmare än 10 m från levande äldre gran. Skogsstyrelsens skadeinventering med helikopter visade 2008 att skadorna dominerades stort av smågrupper av skadade granar, som oftast fanns någon annanstans än i beståndskanterna. Därför kunde inte rekommendationerna i detta fall följas. Programmet för övervakning av barkborreskador har tydligt visat att mängden barkborrar i feromonfällor minskar starkt om det finns gott om vindfällen i landskapet. Vindfällena koloniseras snabbt av granbarkborren och blir då i sig en naturlig källa till feromoner som konkurrerar med fångstfällorna. Detsamma gäller levande, stående granar som angrips. Med stor sannolikhet gäller också det omvända, dvs. att fällfångsterna ökar om naturliga feromonkällor saknas i landskapet. Om granskogen är vital och vindfällen saknas (som under våren 2009 i Sydsverige) borde därför sannolikheten öka att feromonfällor skulle kunna få ner populationen till en tillräckligt låg nivå för att granarna själva ska kunna slå tillbaka de angrepp som ändå sker. En förutsättning för detta är givetvis att sannolikheten att en granbarkborre ska hamna i en feromonfälla är hög i förhållande till sannolikheten att barkborren hittar en gran som just håller på att angripas av andra granbarkborrar. Det är alltså viktigt att ha många fångstpunkter i landskapet. Ett problem i sammanhanget är att hyggeskanter lämpliga för fällor förekommer betydligt glesare än barkborreangripna granar inom kraftigt angripna områden. Problemet är särskilt stort i naturreservat där hyggeskanter saknas, men där bevarandet av levande äldre gran är väsentligt för att bibehålla reservatets natur- och rekreationsvärden. 1

2 Syftet med detta försök är att undersöka om man med hjälp av ett tätt nät av feromonfällor kan minska antalet granbarkborrar tillräckligt mycket för att stoppa ett pågående barkborreangrepp i relativt vital äldre granskog med stora fjolårsangrepp Försöket arbetar med närliggande försöks- och kontrollytor på 10 ha vardera, vilket innebär en storleksordning mellan de båda ovan nämnda försöken ha är en relativt hanterbar skala även på fastighetsnivå. Försöket utförs med två upprepningar: Skillingaryds skjutfält i Jönköpings län, samt Nyteboda naturreservat i Skåne län. Bägge försöksplatserna omgavs med med både feromonfällor och obehandlat fångstvirke. Avsikten med detta var att försöka förhindra inoch utflygning av granbarkborrar mellan reservaten och omgivandeskog. Försöksdesign Försöket utfördes med Theyson fönsterfälla. Den består av en ca 60 x 60 x 10 cm stor plastlåda med slitsar på sidorna. Inne i lådan hängdes en feromondispenser som lockar barkborrarna att flyga mot lådan. Längst ner finns en utdragbar uppsamlingslåda där barkborrarna hamnar. Feromonet som användes var av typ Phero-x-lure. På varje område valdes en försöksyta på 10 ha och en kontrollyta på 10 ha. Vad som blev försöksyta resp. kontrollyta bestämdes genom lottning. Försöksytan försågs med feromonfällor som fördelas ut i 45 m förband på 50 fångstplatser. För att neutralisera ev. effekt av olika flygriktningar samt maximera fångstytan sattes tre fönsterfällor på en gemensam stolpe på varje plats. En feromondispens hängdes upp i den sydligaste av dessa tre fällor. Endast en feromondispens per fångstplats sattes upp. Varje fångstplats positionsbestämdes (koordinater alt. markering på karta) och försågs med ett nummer, som representerade alla tre fällorna på samma fångstplats. Det mittersta hektaret, där avståndet till försöksytans kanter är så långt som möjligt, förbereddes för kontroll av ståndskogsangrepp. Förberedelsen innebar att mätytans gränser snitslades och (om möjligt) alla levande granar i barkborreattraktiv storlek räknades (eller antalet skattas). Mitthektaret i ytorna utformades som kvadratiska ytor vars mittpunkt i görligaste mån placerades mitt i försöksytan (i Nyteboda flyttades mittpunkten i fällområdet något för att undvika ett område med omkullblåsta träd). I kontrollytorna sattes inga feromonfällor upp men även här snitslades det mittersta hektaret för uppskattning av ståndskogsangrepp. Mätning Feromonfällorna tömdes varannan vecka fr.o.m. vecka 19 t.o.m. vecka 25. Därefter var tredje vecka dvs. vecka 28, 31, 34 och 37. Vid tömningen mättes och antecknades volymen barkborrar per fångstplats. Mätningen gjordes i fält med ett mått graderat så att det går att uppskatta mängden på 1/10 dl när. I samband med tömningen noterades misslyckade och lyckade ståndskogsangrepp på de levande granar som står inom ca 10 m radie från resp. fälla. Alla träd med angrepp 2

3 markerades vid basen med en liten färgprick. Samma system användes som vid årets intensivövervakning av ståndskogsangrepp dvs. orange färg när angrepp med endast kåda upptäcks och vit prick när det finns torrt borrmjöl. Samma träd kunde alltså få orange först och vit sedan eller vit direkt eller bara orange. Ståndskogsangrepp på mittytorna (även i kontrollerna) kontrollerades på samma sätt som ovan. Det innebar att samtliga granar över ca 10 cm i brösthöjd på resp. mitthektarsyta inventerades och de angripna träden färgmarkerades i samband med fälltömningen. I början av säsongen gjordes en skattning av antalet granar på mittytan som dödats 2008 och dito som dödats tidigare samt antalet friska större granar före svärmningen Siffran för fjolårsdödade träd fick justeras i maj eftersom en del sent angripna träd utan vissningssymptom avslöjades, dels när vitt borrmjöl efetr randiga vedborren uppenbarade sig, dels när barken började lossna i mitten av maj. Då var många träd fortfarande gröna i topparna och hade därför sannolikt registrerats som friska på flygbilderna i maj. Detta innebär att mängden fjolårsdödade träd sannolikt underskattats. När svärmningen var över och när det gick att se vilka granar som överlevt angreppen gjordes en slutinventering av SLU. Vid denna användes foton från en flygfotografering med UAV som gjordes i början av maj resp. i månadsskiftet september/oktober. De högupplösta flygfotografierna skrevs ut i färg på 60 x 90cm stora fotopapper. Fotografierna som tagits på hösten jämfördes med dem som togs på våren med avseende på antal nytillkomna dödade träd. En markinventering gjordes för att verifiera att de träd som bedömdes som döda baserat på flygfotografierna var dödade av granbarkborrar samt för att verifiera att alla dödade träd kunde identifieras på fotografierna. Fem grupper med årsangripna träd valdes ut i varje försöksområde för att markinventeras. Runt dessa fem grupper koordinatsattes ett antal granar med hjälp av ArcMap för att kunna identifiera träden på plats. Vid markinventeringen visade det sig dock att det inte gick att identifiera de enskilda träden. Istället gjordes ett försök med att göra tvärtom, dvs. utgå ifrån markinventering och referera tillbaka till flygfotografierna. Årsangripna träd i närområdet användes och ett ca 40 x 40 m stort område stegades upp och dess hörn koordinatsattes med hjälp av en GPS. Inom dessa områden inventerades alla döda träd. Årsangripna, äldre angrepp, samt träd döda av okänd orsak särskiljdes. I några fall gick det dock inte att hitta årsangripna träd i närområdet i dessa fall inventerades områden med äldre angrepp. De koordinatsatta områdena markerades sedan ut på flygfotografierna med hjälp av ArcMap. Antalet dödade träd inom varje sådant område räknades på både vår- och höstfotografierna. På fotografierna som togs i början av maj räknades det totala antalet träd som kunde urskiljas som döda i områdena innan fällorna sattes ut. Detta gjordes för att kunna utvärdera att kontroll och fällområden var jämförbara med avseende på antal träd som dödats av granbarkborrar. Det totala antalet dödade träd på höstfotografierna räknades och jämfördes med antalet döda träd som fanns innan experimentet startade. Detta gjordes för att antalet nyangripna träd skulle kunna bestämmas. 3

4 Resultat och diskussion Resultatet visar att fällorna inte hade någon signifikant effekt (figur 1 och 2; parat t-test; P=0.78, d.f.=1, t=0.36). Trenden var den motsatta mot den önskade det vill säga det blev fler nyangripna träd där fällor funnits än i kontrollområdena. Denna trend skulle eventuellt kunna förklaras av att granbarkborrar lockats till feromonerna i fällområdena från närliggande områden (däribland kontrollområdena) Döda träd våren 09 Döda träd hösten Nyteboda fällomr Nyteboda Kontrollomr Skillingaryd fällomr Skillingaryd Kontrollomr Figur 1. Antal döda träd innan fällorna sattes ut(våren 09) samt antal döda träd efter (hösten 09) Årsangrepp fällomr Årsangrepp kontrollomr 50 0 Nyteboda Skillingaryd Figur 2. Antal årsangrepp i fäll- och kontrollområdena. Antalet angripna och dödade träd följer samma mönster över säsongen som antalet granbarkborrar som fångats i fällorna (figur 3). Det var en något tidigare svärmning i Nyteboda än i Skillingaryd och ingen andragenerationssvärmning. 4

5 Innan fällorna sattes ut var det fler dödade träd i Nyteboda än i Skillingaryd (figur 1). Det blev också flest nya angrepp i Nyteboda och där fångades dubbelt så många granbarkborrar i fällorna (figur 2, 3a, 3c). Däremot blev det färre nya angrepp i direkt anslutning (inom 10 m) till fällorna i Nyteboda än i Skillingaryd (figur 3b, 3d). Vad det senare beror på är oklart. (a) Skillingaryd Antal fångade granbarkborrar maj 28-maj 5-juni 19-juni 12-juli 29-juli 22-aug. 19-sept. Datum (b) Skillingaryd Antal nytillkomna dödade/angripna träd inom 10 m från fällorna maj 28-maj 5-juni 19-juni 12-juli 29-juli 22-aug. 19-sept. Datum Dödade Angripna 5

6 (c) Nyteboda Antal fångade granbarkborrar maj 25-maj 7-juni 29-juni 13-juli 27-juli. 10-aug. 8-sept. (d) Nyteboda Antal nytillkomna dödade/angripna träd inom 10 m från fällorna maj 25-maj 7-juni 29-juni 13-juli 27-juli. 10-aug. 8-sept. Dödade Angripna Figur 3. Antal fångade granbarkborrar i Skillingaryd och Nyteboda vid de åtta fångsttillfällena (a och c) samt antalet nytillkomna dödade träd vid samma tidpunkter (b och d). 6

7 Fotografierna som användes var sammansatta av en mosaik av fotografier som var rektifierade utifrån GPS i kameran. Men GPS-koordinaterna var inte exakta. Då fotografierna studerades för att räkna antalet dödade träd inom de markinventerade områdena så visade det sig att markinventeringens koordinater inte överensstämde med referenspunkter på fotografierna vid motsvarande koordinater. Detta medförde att de träd som räknades vid markinventeringen inte alltid var samma träd som räknades på fotot. Det visade sig också att samma koordinater hamnar på olika ställen på vår- och höstfotografierna. Problematiken med att flygfotografiernas koordinater var förskjutna illustreras tydligt i figur 4. Flygfotografierna från fäll- och kontrollområdena överlappade varandra vilket gjorde det möjligt att jämföra var koordinaterna från de två fotografierna hamnade. Figur 4. En sektion av ett flygfotografi över Skillingaryd där fotografierna från fäll- och kontrollområdet överlappar varandra. De stora kryssen och de närliggande små kryssen markerar samma koordinater men som synes är det en avsevärd förskjutning mellan var på fotografierna de hamnar. En del sedan tidigare dödade träd hade blåst ner, så det var inte lätt att orientera sig med hjälp av flygfotografierna. Dessutom varierade utseendet på flygfotografierna mellan vår och höstfotografierna. I figur 5 visas exempel på när det var liten skillnad mellan vår- och höstfotografiet (a och b) och när det var stor skillnad (c och d). Årets angripna träd hade vid några tillfällen fortfarande lite gröna barr i toppen, så färgskillnaden uppifrån mot friska granar var ibland mycket liten. 7

8 a) b) 8

9 c) d) Figur 5. Exempel på hur flygfotografierna såg ut. De övre fotografierna (a och b) är från samma sektion av Nyteboda fällområde. Fotografierna är tagna i maj 09 (a) och i september/oktober 09 (b). De nedre två fotografierna (c och d) är från samma sektion av Nyteboda kontrollområde. Dessa fotografier är också tagna i maj 09 (c) och i september/oktober 09 (d). 9

10 En del av träden som registrerades som årsangrepp var i själva verket träd som dödats av granbarkborrar under sensommaren 2008 men som inte skiftade färg förrän efter det att vårens flygfotografier togs. Detta kan ha orsakat en viss utspädningseffekt. Hur stor denna effekt var går inte att säkerhetsställa men andelen djur som svärmade efter den 1 juli av det totala antalet djur som svärmade bör ge en fingervisning om vilken storleksordning det rör sig om. I Tönnersjöheden svärmade 1 % av djuren efter den 1 juli år 2008 och motsvarande siffra för Asa var 7 % (Personlig kommunikation, Petter Öhrn, SLU, Uppsala.). Vid markinventeringen registrerades fler döda träd än vad som kunde detekteras från flygfotografierna över samma områden (tabell 1). Denna skillnad beror, som tidigare beskrivits, troligtvis till störst del på att de inte representerar exakt samma område. Vilket i sin tur beror på att flygfotografiernas och markinventeringens koordinater inte överensstämde med varandra i förhållande till referenspunkter i terrängen. En viss del av skillnaden kan ha berott på att alla dödade träd inte kunde identifieras från fotografierna. Det är viktigt att beakta att områdena som markinventerades inte hade valts slumpvis utan utifrån områden där det redan konstaterats att det fanns döda träd med hjälp av flygfotografierna. De markinventerade områdena är därför inte representativa för hur fäll/kontrollområdena såg ut i helhet. Det kunde konstateras vid markinventeringen att de flesta av de döda träden hade dött av granbarkborreangrepp. Klassificeringen vid markinventeringen i årsangrepp, äldre angrepp och död av annan orsak var dock ovanligt svår att göra i dessa områden eftersom det ofta var få utgångshål vid nedre delen av stammen och all bark från de övre delarna satt många gånger kvar. Slutsats Att använda feromonfällor inne i tät skog ger inte någon reduktion av angrepp utan möjligen en motsatt effekt, i alla fall på en yta av 10 hektar som försöksområdena hade i denna undersökning. 10

11 Tabell 1. Resultat från markinventeringen i jämförelse med vad som kunde detekteras från flygfotografierna. OBS! Dessa siffror är osäkra pga. orsaker som beskrivs i brödtexten ovan. Skillingaryd fällområde Gamla enligt foto foto Gamla enligt Död av okänd orsak enligt Grupp Grupp Grupp Grupp Grupp Summa % fler dödade träd enligt markinventeringen än vad som kunde identifieras på fotografierna Skillingaryd kontroll Gamla enligt foto foto Gamla enligt Död av okänd orsak enligt Grupp Grupp Grupp Grupp Grupp Summa % fler dödade träd enligt markinventeringen än vad som kunde identifieras på fotografierna Nyteboda fällområde Gamla enligt foto foto Gamla enligt Död av okänd orsak enligt Grupp Grupp Grupp Grupp Grupp Summa % fler dödade träd enligt markinventeringen än vad som kunde identifieras på fotografierna Nyteboda kontroll Gamla enligt foto foto Gamla enligt Död av okänd orsak enligt Grupp Grupp Grupp Grupp Grupp Summa % fler dödade träd enligt markinventeringen än vad som kunde identifieras på fotografierna 11

12 12

Misslyckade angrepp av granbarkborrar - Slutrapport

Misslyckade angrepp av granbarkborrar - Slutrapport Misslyckade angrepp av granbarkborrar - Slutrapport Niklas Björklund & Bo Långström Institutionen för Ekologi, SLU. Bakgrund En pilotstudie år 2008 visade att misslyckade angrepp av granbarkborre förekommer

Läs mer

Delrapport för projektet Granbarkborrens förökningsframgång 2010

Delrapport för projektet Granbarkborrens förökningsframgång 2010 Bilaga 1 Uppsala 2010-08-2 Martin Schroeder Inst Ekologi SLU Delrapport för projektet Granbarkborrens förökningsframgång 2010 Under sommaren har granbarkborrens aktivitet följts upp i fem av de skyddade

Läs mer

Övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 2013

Övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 2013 Övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 213 Åke Lindelöw SLU Inst f ekologi 1 Långsiktig övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 213 Genomförande

Läs mer

Långsiktig övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering

Långsiktig övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering Fakulteten för skogsvetenskap Institutionen för ekologi Långsiktig övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 199-218 Åke Lindelöw Foto: Petter Öhrn Uppsala 219 SLU, Institutionen

Läs mer

Övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 2011

Övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 2011 Övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 211 Åke Lindelöw SLU Inst f ekologi 1 Övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 211 Genomförande Tre

Läs mer

Uppsala Martin Schroeder Inst Ekologi, SLU Box Uppsala. Granbarkborrens förökningsframgång under 2009

Uppsala Martin Schroeder Inst Ekologi, SLU Box Uppsala. Granbarkborrens förökningsframgång under 2009 Uppsala 2009-10-08 Martin Schroeder Inst Ekologi, SLU Box 7044 750 07 Uppsala Granbarkborrens förökningsframgång under 2009 1 Bakgrund Granbarkborrens förökningsframgång under 2009 är en viktig information

Läs mer

Långsiktig övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering

Långsiktig övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering Fakulteten för skogsvetenskap Institutionen för ekologi Långsiktig övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 1995-217 Åke Lindelöw Uppsala 217 SLU Institutionen för ekologi,

Läs mer

Långsiktig övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering

Långsiktig övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering Fakulteten för skogsvetenskap Institutionen för ekologi Långsiktig övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 1995-17 Åke Lindelöw Uppsala 17 SLU Institutionen för ekologi,

Läs mer

Skogsstyrelsens arbete efter stormen Gudrun och Per - Seminarium i Ås 2010-02-09 Tema barkborrar

Skogsstyrelsens arbete efter stormen Gudrun och Per - Seminarium i Ås 2010-02-09 Tema barkborrar Skogsstyrelsens arbete efter stormen Gudrun och Per - Seminarium i Ås 2010-02-09 Tema barkborrar Stormar 2005 Stormen Gudrun ca 75 milj. m3sk 2007 Stormen Per ca 16 milj. m3sk 2008 Stormar ca 3 milj. m3sk

Läs mer

Granbarkborren scenario - bekämpning. Hussborg Gunnar Isacsson

Granbarkborren scenario - bekämpning. Hussborg Gunnar Isacsson Granbarkborren scenario - bekämpning Hussborg 2014-09-23 Gunnar Isacsson Innehåll Gissningar om framtiden Bekämpningsåtgärder Förebyggande åtgärder Övervakning gbb 2014, norra bekämpningsområdet Hemsö

Läs mer

Långsiktig övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering

Långsiktig övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering Fakulteten för skogsvetenskap Institutionen för ekologi Långsiktig övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 1995-216 Åke Lindelöw Uppsala 217 SLU Institutionen för ekologi,

Läs mer

Utvärdering av "Sök och plock - sommar" - Slutrapport

Utvärdering av Sök och plock - sommar - Slutrapport 2009-11-02 Utvärdering av "Sök och plock - sommar" - Slutrapport Niklas Björklund & Martin Schroeder Institutionen för Ekologi, SLU. Sammanfattning Den 10 juni 2009 beslutades att projektet Sök & Plock

Läs mer

Långsiktig övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering

Långsiktig övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering Fakulteten för skogsvetenskap Institutionen för ekologi Långsiktig övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 1995-214 Åke Lindelöw Uppsala 215 SLU, Institutionen för ekologi,

Läs mer

SLU Åke Lindelöw Sören Wulff Rapport Normaltillstånd av barkborrepopulationen

SLU Åke Lindelöw Sören Wulff Rapport Normaltillstånd av barkborrepopulationen SLU Åke Lindelöw Sören Wulff 2010-11-19 Rapport Normaltillstånd av barkborrepopulationen Kan man beskriva ett normaltillstånd för granbarkborre? Normaltillståndet kan beskrivas som en nivå (population,

Läs mer

Granbarkborre Biologi och bekämpning

Granbarkborre Biologi och bekämpning Granbarkborre 2019 Biologi och bekämpning Biologi Effekter i landskapet, Kråketorp Kråketorps naturreservat Stormskador efter Gudrun och Per, vindfällen upparbetades inte Drygt 200 ha, i stort sett all

Läs mer

Norra distriktets test av en certifierad granbarkborrehund

Norra distriktets test av en certifierad granbarkborrehund Norra distriktets test av en certifierad granbarkborrehund Efter de stora stormarna Gudrun och Per har det skapats förutsättningar för att få stora angrepp av granbarkborre. Vi har de senaste åren känt

Läs mer

Långsiktig övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering

Långsiktig övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering Fakulteten för skogsvetenskap Institutionen för ekologi Långsiktig övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 1995-215 Åke Lindelöw Uppsala 216 SLU, Institutionen för ekologi,

Läs mer

Nationell Riktad Skadeinventering (NRS) 2013

Nationell Riktad Skadeinventering (NRS) 2013 Nationell Riktad Skadeinventering (NRS) 2013 Sören Wulff Foto: Sören Wulff Arbetsrapport 406 2013 Sveriges lantbruksuniversitet ISSN 1401 1204 Institutionen för skoglig resurshushållning ISRN SLU SRG AR

Läs mer

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog?

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Skogscentralen och Skogsforskningsinstitutet 2014 { 2 } Gå ut i skogen och kontrollera framför allt dina gamla granbestånd!

Läs mer

Varför blir det utbrott av granbarkborre? Martin Schroeder, Inst Ekologi, SLU

Varför blir det utbrott av granbarkborre? Martin Schroeder, Inst Ekologi, SLU Varför blir det utbrott av granbarkborre? Martin Schroeder, Inst Ekologi, SLU Innehåll (1) Historik utbrott (2) Vad styr hur stora skadorna blir (3) Var dödas träd (4) Situationen i Västernorrland (5)

Läs mer

Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen

Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen Sundsvall 2012-03-13 Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen Bengt Gunnar Jonsson Mittuniversitetet, Sundsvall Skurken Mittuniversitetet i projektet Utveckling av feromon för dubbelögad bastborre

Läs mer

Frågor och svar om granbarkborrar i skyddade områden i östra Götaland 2019

Frågor och svar om granbarkborrar i skyddade områden i östra Götaland 2019 2019-04-17 Frågor och svar om granbarkborrar i skyddade områden i östra Götaland 2019 Sommaren 2018 var extremt torr och varm. Det skapade en situation med torkstressade granar, och omfattande granbarkborreangrepp.

Läs mer

Bekämpning av skador från granbarkborrar

Bekämpning av skador från granbarkborrar Bekämpning av skador från granbarkborrar Finns det döda granar eller stormfällda träd i din skog? Skogscentralen 2014 { 2 } Gå till skogen kontrollera framför allt gamla grandungar! Upptäcker du stående

Läs mer

Nationell Riktad Skogsskadeinventering (NRS) 2015

Nationell Riktad Skogsskadeinventering (NRS) 2015 Nationell Riktad Skogsskadeinventering (NRS) 2015 Sören Wulff Foto: Sören Wulff Arbetsrapport 447 2015 Sveriges lantbruksuniversitet ISSN 1401 1204 Institutionen för skoglig resurshushållning ISRN SLU

Läs mer

Uppsala Martin Schroeder Inst Ekologi, SLU Box Uppsala. Granbarkborrens förökningsframgång under 2010

Uppsala Martin Schroeder Inst Ekologi, SLU Box Uppsala. Granbarkborrens förökningsframgång under 2010 Uppsala 2010-11-18 Martin Schroeder Inst Ekologi, SLU Box 7044 750 07 Uppsala Granbarkborrens förökningsframgång under 2010 1 Bakgrund Granbarkborrens förökningsframgång under 2010 är en viktig pusselbit

Läs mer

MEDDELANDE 1 2007. Övervakning av insektsangrepp. - Slutrapport från Skogsstyrelsens regeringsuppdrag. Lennart Svensson

MEDDELANDE 1 2007. Övervakning av insektsangrepp. - Slutrapport från Skogsstyrelsens regeringsuppdrag. Lennart Svensson MEDDELANDE 1 27 Övervakning av insektsangrepp - Slutrapport från Skogsstyrelsens regeringsuppdrag Lennart Svensson Skogsstyrelsen mars 27 Författare Lennart Svensson Fotograf Gunnar Isacsson Papper brilliant

Läs mer

Fångstvirkesfällor mot barkborrar

Fångstvirkesfällor mot barkborrar Fångstvirkesfällor mot barkborrar Gångsystem från granbarkborrar. Angreppen av barkborrar kan bli omfattande Angreppen av barkborrar i södra Sverige kan utvecklas till en rysare. Förra årets milda väder

Läs mer

Kartläggning av atlantisk vårtlav

Kartläggning av atlantisk vårtlav Kartläggning av atlantisk vårtlav Pyrenula occidentalis Högalidsberget i Forshälla socken, Västra Götalands län Rapport 2008:80 Rapportnr: 2008:80 ISSN: 1403-168X Text: Svante Hultengren Utgivare: Länsstyrelsen

Läs mer

Bilaga 3 Naturvärdesinventering översiktlig

Bilaga 3 Naturvärdesinventering översiktlig Bilaga 3 Naturvärdesinventering översiktlig Naturtypsinventering av område Garpkölen med omnejd Området norr om Garpkölen domineras av produktionsskog med stora ytor med contortatall (Pinus contorta).

Läs mer

Nationell Riktad Skadeinventering (NRS) 2014

Nationell Riktad Skadeinventering (NRS) 2014 Nationell Riktad Skadeinventering (NRS) 2014 Sören Wulff Foto: Sören Wulff Arbetsrapport 432 2014 Sveriges lantbruksuniversitet ISSN 1401 1204 Institutionen för skoglig resurshushållning ISRN SLU SRG AR

Läs mer

Slutrapport för kompletterande studier inom projektet Effekt av fångstvirkesfällor på näraliggande skog 2008

Slutrapport för kompletterande studier inom projektet Effekt av fångstvirkesfällor på näraliggande skog 2008 15 januari 2010 Södra Skogsägarnas Stiftelse för Forskning, Utveckling och Utbildning, Skogsudden, 35189 Växjö. Slutrapport för kompletterande studier inom projektet Effekt av fångstvirkesfällor på näraliggande

Läs mer

Försök med stängsel för att förebygga skador av grågäss på växande gröda. Tåkern 1998

Försök med stängsel för att förebygga skador av grågäss på växande gröda. Tåkern 1998 Försök med stängsel för att förebygga skador av grågäss på växande gröda. Tåkern 1998 Jens Karlsson Inledning Antalet häckande grågäss har vid Tåkern ökat kraftigt under de senaste åren. Från ungefär kullar

Läs mer

Uppföljning av planteringar med Conniflexbehandlade. Claes Hellqvist SLU, Institutionen för ekologi

Uppföljning av planteringar med Conniflexbehandlade. Claes Hellqvist SLU, Institutionen för ekologi Uppföljning av planteringar med Conniflexbehandlade plantor Claes Hellqvist SLU, Institutionen för ekologi På uppdrag av Svenska skogsplantor AB har SLU, Institutionen för ekologi, under 2007, 2008 och

Läs mer

Död ved i Stockholms stads natur- och kulturreservat 2016

Död ved i Stockholms stads natur- och kulturreservat 2016 Bilaga 2 Död ved i Stockholms stads natur- och kulturreservat 2016 Mars 2017 stockholm.se Död ved i Stockholms stads natur och kulturreservat 2016 mars 2017 Dnr: 2017-3703 Utgivare: Miljöförvaltningen

Läs mer

Handlingsplan för bekämpning av granbarkborren år 2008

Handlingsplan för bekämpning av granbarkborren år 2008 Datum 2008-01-31 Diarienr 2008/597 1(10) Handlingsplan för bekämpning av granbarkborren år 2008 Bakgrund Den 1 november 2007 fastslogs (protokoll 266) Skogsstyrelsens ståndpunkter och strategi för de närmaste

Läs mer

Exkursioner 2015 och 2016 till Piellovare, ett stort fältförsök på ca 400 möh och strax söder om polcirkeln anlagt 1993.

Exkursioner 2015 och 2016 till Piellovare, ett stort fältförsök på ca 400 möh och strax söder om polcirkeln anlagt 1993. Exkursioner 2015 och 2016 till Piellovare, ett stort fältförsök på ca 400 möh och strax söder om polcirkeln anlagt 1993. Mats Hagner 2015-03-22 Fältförsöket Piellovare skildrad av Google Earth 2012. Piellovare

Läs mer

Riktad skogsskadeinventering av törskaterost 2008

Riktad skogsskadeinventering av törskaterost 2008 Institutionen för skoglig resurshushållning 2009-01-30 Sören Wulff Per Hansson Riktad skogsskadeinventering av törskaterost 2008 Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) genomförde för andra året i rad en riktad

Läs mer

Skattning av älg via spillningsräkning i Västernärkes Viltförvaltningsområde 2008

Skattning av älg via spillningsräkning i Västernärkes Viltförvaltningsområde 2008 Skattning av älg via spillningsräkning i Västernärkes Viltförvaltningsområde 2008 Arbetet är beställt av: Sveaskog AB/Naturupplevelser Rapport 9-2008 Svensk Naturförvaltning AB www.naturförvaltning.se

Läs mer

Biotopsskyddsutredning, Torpa-Sjöbo 2:10, Borås. 2 Områdesbeskrivning

Biotopsskyddsutredning, Torpa-Sjöbo 2:10, Borås. 2 Områdesbeskrivning PM TITEL Biotopsskyddsutredning, Torpa-Sjöbo 2:10, Borås DATUM 22 augusti 2013 TILL PEAB Sverige AB KOPIA FRÅN PROJEKTNR. Erik Heyman ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg Sverige TEL

Läs mer

Skogsskador i Region Nord året 2013

Skogsskador i Region Nord året 2013 Skogsskaderapport Region Nord för 2013 1(9) Datum 2014-04-09 Diarienr 2014/980 Bjarne Almqvist, Magnus Frimodig, Björn Lehto, Anders Lindqvist, Per-Arne Malmberg, P-O Ringnér, Jörgen Sundin, Rikard Vesterlund,

Läs mer

Vilka skogsskador kan vi förvänta oss framöver? Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen

Vilka skogsskador kan vi förvänta oss framöver? Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen Vilka skogsskador kan vi förvänta oss framöver? Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen Föredragets innehåll Klimatförändringar Befintliga skogsskadegörare i nytt klimat Nya skadegörare på gång Vad kan vi göra

Läs mer

Snytbaggeskador i Norrland

Snytbaggeskador i Norrland Snytbaggeskador i Norrland Preliminär sammanställning av resultat från sex års inventeringar, 2006 2011 Claes Hellqvist Göran Nordlander Institutionen för ekologi, Uppsala Version 1 2012 01 27 Inledning

Läs mer

Förökningsframgång för granbarkborre i stormfällda och dödade granar i Medelpad och Jämtland under 2015

Förökningsframgång för granbarkborre i stormfällda och dödade granar i Medelpad och Jämtland under 2015 Uppsala 2016-02-25 Professor Martin Schroeder Institutionen för Ekologi, SLU Förökningsframgång för granbarkborre i stormfällda och dödade granar i Medelpad och Jämtland under 2015 Granbarkborredödade

Läs mer

Nationell Riktad Skogsskadeinventering (NRS) 2016

Nationell Riktad Skogsskadeinventering (NRS) 2016 Nationell Riktad Skogsskadeinventering (NRS) 2016 Foto: Sören Wulff Sören Wulff Arbetsrapport 466 2016 Sveriges lantbruksuniversitet ISSN 1401 1204 Institutionen för skoglig resurshushållning ISRN SLU

Läs mer

Skogsskador inom Region Nord 2016

Skogsskador inom Region Nord 2016 Skogsskaderapport Region Nord 2016 Datum 2017-03-08 Diarienr 2017/433 1(8) Jörgen Sundin, Magnus Frimodig, Niklas Åberg, Anna Marntell, Bjarne Almqvist, Rickard Vesterlund, Anders Lindqvist, Björn Lehto

Läs mer

Storskaligt försök med mekaniska plantskydd mot snytbagge - preliminära resultat efter ett år

Storskaligt försök med mekaniska plantskydd mot snytbagge - preliminära resultat efter ett år Sveriges lantbruksuniversitet Asa försökspark Magnus Petersson, 2007-02-05 Storskaligt försök med mekaniska plantskydd mot snytbagge - preliminära resultat efter ett år Förord Forskningsprogrammet System

Läs mer

Fältförsök med Bugstop 2002

Fältförsök med Bugstop 2002 Fältförsök med Bugstop 2002 Resultat från praktiska planteringar Uppdrag Stora Enso Skog AB Claes Hellqvist SLU, Institutionen för entomologi, 750 07 Uppsala 2002 Innehåll INNEHÅLL... 2 BAKGRUND... 2 UTFÖRANDE...

Läs mer

Rapporten finns som pdf på under Publikationer/Rapporter.

Rapporten finns som pdf på   under Publikationer/Rapporter. Hävd i slåtterängar - Miljöövervakning i Västra Götalands län 2017 Rapport 2018:05 Rapportnr: 2018:05 ISSN: 1403-168X Rapportansvarig: Anna Stenström Författare: Emil Broman och Emma Lind, Svensk Naturförvaltning

Läs mer

Trepoängsproblem. Kängurutävlingen 2011 Cadet. 1 Vilket av följande uttryck har störst värde? 1 A: B: C: D: E: 2011

Trepoängsproblem. Kängurutävlingen 2011 Cadet. 1 Vilket av följande uttryck har störst värde? 1 A: B: C: D: E: 2011 Trepoängsproblem 1 Vilket av följande uttryck har störst värde? 1 A: 2011 1 B: 1 2011 C: 1 2011 D: 1 + 2011 E: 2011 2 Övergångsställen är markerade med vita och svarta streck som är 50 cm breda. Markeringen

Läs mer

Trepoängsproblem. Kängurutävlingen 2011 Junior

Trepoängsproblem. Kängurutävlingen 2011 Junior Trepoängsproblem 1 Övergångsställen är markerade med vita och svarta streck som är 50 cm breda. Markeringen börjar och slutar med ett vitt streck. På Storgatan har ett övergångsställe totalt åtta vita

Läs mer

Instruktion extra inventering varg vintern

Instruktion extra inventering varg vintern Viltskadecenter. INSTRUKTION LÄNSSTYRELSERNA 2017-10-16 Även i år ska länsstyrelserna och Svenska Jägareförbundet tillsammans göra en extra insats i samband med den årliga vinterinventeringen av varg.

Läs mer

Riktad inventering av skador på skog

Riktad inventering av skador på skog Institutionen för skoglig resurshushållning 2007-10-26 Sören Wulff Per Hansson Riktad inventering av skador på skog 1. Inledning Riktad skogsskadeövervakning innebär att i objektiva inventeringar övervaka

Läs mer

Preliminär rapport - Test av mekaniska plantskydd år 1, hösten 2015

Preliminär rapport - Test av mekaniska plantskydd år 1, hösten 2015 Sveriges lantbruksuniversitet Asa forskningsstation 2015-10-26 Carina Härlin Preliminär rapport - Test av mekaniska plantskydd år 1, hösten 2015 Testerna av mekaniska plantskydd mot snytbaggeskador gjordes

Läs mer

RAPPORT 2008/12 ÄLVÄNGSSKÖTSEL samt inventering av urskogslöpare Platynus longiventris i naturreservatet Bredforsen, Uppsala län.

RAPPORT 2008/12 ÄLVÄNGSSKÖTSEL samt inventering av urskogslöpare Platynus longiventris i naturreservatet Bredforsen, Uppsala län. RAPPORT 2008/12 ÄLVÄNGSSKÖTSEL samt inventering av urskogslöpare Platynus longiventris i naturreservatet Bredforsen, Uppsala län Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson KARTOR Pers Stolpe Lantmäteriet 2008,

Läs mer

Betestillgång i landskapet - Instruktion

Betestillgång i landskapet - Instruktion Instruktion 1(6) Datum 2014-12-05 Diarienr Betestillgång i landskapet - Instruktion Denna instruktion beskriver arbete i bestånd för inventering av betestillgång i landskapet. Syftet är att ta fram uppgifter

Läs mer

RAPPORT 2008/8 FÖREKOMSTEN AV ÄNGSNÄTFJÄRIL Melitaea cinxia på norra Gräsö och Örskär. Petter Haldén

RAPPORT 2008/8 FÖREKOMSTEN AV ÄNGSNÄTFJÄRIL Melitaea cinxia på norra Gräsö och Örskär. Petter Haldén RAPPORT 2008/8 FÖREKOMSTEN AV ÄNGSNÄTFJÄRIL Melitaea cinxia på norra Gräsö och Örskär Petter Haldén FÖRFATTARE Petter Haldén FOTO FRAMSIDA Ängsnätfjäril, Petter Haldén KARTOR Pers Stolpe Lantmäteriet 2008,

Läs mer

Projekt Rädda lärkan utvärdering av lärkrutor

Projekt Rädda lärkan utvärdering av lärkrutor Projekt Rädda lärkan utvärdering av lärkrutor Inventeringsresultat skickas till: Sönke Eggers, Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för ekologi, Box 7044, 75007 Uppsala Vid frågor ring tel. 0768283848

Läs mer

Skattning av älg via spillningsräkning på marker i området kring Nora 2008

Skattning av älg via spillningsräkning på marker i området kring Nora 2008 Skattning av älg via spillningsräkning på marker i området kring Nora 2008 Arbetet är beställt av: Sveaskog AB/Naturupplevelser Rapport 7-2008 Svensk Naturförvaltning AB www.naturförvaltning.se Bakgrund

Läs mer

Skogliga grunddata Vägen framåt

Skogliga grunddata Vägen framåt Skogliga grunddata Vägen framåt RIU konferensen 4 november 2015 Disposition Lägesrapport och nyheter för skogliga grunddata Nya kartor och funktioner för skogliga grunddata Framtiden Vad säger regeringen

Läs mer

Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Norrtälje Södra ÄFO 2018

Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Norrtälje Södra ÄFO 2018 Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Norrtälje Södra ÄFO 2018 Spillningsinventering är en av flera metoder för att uppskatta tätheter av bland annat älg. Metoden är ett bra alternativ

Läs mer

Pilotstudie för att kartlägga förekomsten av bastborreskador på granplantor 2015

Pilotstudie för att kartlägga förekomsten av bastborreskador på granplantor 2015 Pilotstudie för att kartlägga förekomsten av bastborreskador på granplantor 2015 Stefan Eriksson, Ann-Britt Karlsson & Kristina Wallertz Rapport/Report 13 Asa 2016 Pilotstudie för att kartlägga förekomsten

Läs mer

Utveckling av ett selektivt torskredskap

Utveckling av ett selektivt torskredskap Rapport till selektivt fiske Datum: 20150115 Utveckling av ett selektivt torskredskap Sara Königson, Maria Hedgärde och Sven-Gunnar Lunneryd Introduktion Kustfisket hotas idag av ökande sälpopulationerna

Läs mer

Ett hålvägssystem på Finnslätten

Ett hålvägssystem på Finnslätten Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:45 Ett hålvägssystem på Finnslätten Kartering och dokumentation Arkeologisk förundersökning RAÄ 942:2 Västerås 3:61 Badelunda socken Västmanland Anna Arnberg Ett

Läs mer

LANTBRUKSENHET - TORSBY - JÄRPLIDEN - PRIS: 1 100 000:- ELLER HÖGSTBJUDANDE

LANTBRUKSENHET - TORSBY - JÄRPLIDEN - PRIS: 1 100 000:- ELLER HÖGSTBJUDANDE LANTBRUKSENHET - TORSBY - JÄRPLIDEN - PRIS: 1 100 000:- ELLER HÖGSTBJUDANDE Fastighet Fastigheten Torsby Järpliden 1:153 Adress Skogsfastighet i Järpliden, Torsby Kommun. Hajgosmyren, 680 61 Bograngen.

Läs mer

Praktiska planteringar med snytbaggeskyddet Conniflex

Praktiska planteringar med snytbaggeskyddet Conniflex Praktiska planteringar med snytbaggeskyddet Conniflex summering av erfarenheter från sju års uppföljningar i fält Claes Hellqvist SLU, Institutionen för ekologi, 750 07 Uppsala Conniflex Skador av snytbagge

Läs mer

PM angående 10-årsdagen av stormen Gudrun och hur erfarenheterna av stormen har påverkat skogsbruket

PM angående 10-årsdagen av stormen Gudrun och hur erfarenheterna av stormen har påverkat skogsbruket Datum 2014-12-15 1(5) Skogsenheten Jonas Bergqvist jonas.bergqvist@skogsstyrelsen.se Tfn 036-35 93 25 PM angående 10-årsdagen av stormen Gudrun och hur erfarenheterna av stormen har påverkat skogsbruket

Läs mer

Rainbow babyfilt - Regnbåge

Rainbow babyfilt - Regnbåge Rainbow babyfilt - Regnbåge Material: Rainbow cotton 8/4 Virknål 3,5 Köp garn och tillbehör här: http://shop.hobbii.se/regnbaage-babyfilt Garnåtgång: Färg 1- Röd 058 1 nystan Färg 2- Orange 057 1 nystan

Läs mer

Välkommen till Kängurun Matematikens hopp 2008 Benjamin

Välkommen till Kängurun Matematikens hopp 2008 Benjamin Till läraren Välkommen till Kängurun Matematikens hopp 2008 enjamin Kängurutävlingen genomförs april. Om den dagen inte passar går det bra 4 april eller veckan därpå, däremot inte tidigare. Se till att

Läs mer

Övervakning av Öländsk tegellav

Övervakning av Öländsk tegellav Övervakning av Öländsk tegellav Övervakning av Öländsk tegellav Meddelandeserien nr 2012:12 ISSN-nummer 0348-8748 Utgiven av Länsstyrelsen Kalmar län Författare Ulf Arup, AREK Biokonsult HB Omslagsbild

Läs mer

Min skog. Fastighet: SKUTTUNGE-HAGBY 3:2 m.fl. Kommun: UPPSALA

Min skog. Fastighet: SKUTTUNGE-HAGBY 3:2 m.fl. Kommun: UPPSALA Min skog Fastighet: SKUTTUNGE-HAGBY 3:2 m.fl. Kommun: UPPSALA 1/9 2/9 3/9 Om det gröna kuvertet Ett grönt kuvert är en sammanställning av information ur myndigheternas register om en eller flera fastigheter.

Läs mer

Stormen Dagmar fällde 4-5 miljoner skogskubikmeter från Mälardalen i söder till Jämtland och Västernorrland i norr

Stormen Dagmar fällde 4-5 miljoner skogskubikmeter från Mälardalen i söder till Jämtland och Västernorrland i norr PM 1(5) Datum 2012-01-11 Diarienr 2012/121 Clas Fries Box 284, 901 06 Umeå clas.fries@skogsstyrelsen.se Tfn 090-158314 Stormen Dagmar fällde 4-5 miljoner skogskubikmeter från Mälardalen i söder till Jämtland

Läs mer

Skydd av plantor mot snytbagge aktuellt läge

Skydd av plantor mot snytbagge aktuellt läge Skydd av plantor mot snytbagge aktuellt läge Göran Nordlander 1 & Kristina Wallertz 2 1 Inst. för ekologi, SLU, Uppsala 2 Enheten för skoglig fältforskning, SLU, Asa Plantans dagar, Skogforsk, 18-19 oktober

Läs mer

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2015 (januari mars)

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2015 (januari mars) Undersökning av däcktyp i Sverige Vintern 2015 (januari mars) 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige... 5

Läs mer

DEL AV FASTIGHET - ÖSTERSUND-KLÄPPE - PRIS: 3 500 000 KR

DEL AV FASTIGHET - ÖSTERSUND-KLÄPPE - PRIS: 3 500 000 KR DEL AV FASTIGHET - ÖSTERSUND-KLÄPPE - PRIS: 3 00 000 KR Fastighet Fastigheten Östersund del av Kläppe 2:1 Adress Belägen i Östersund kommun och Häggenås-Lit- Kyrkås församling. Obebyggd skogsfastighet

Läs mer

Fotomontage. Vindparkens slutgiltiga layout är ännu inte fastställd.

Fotomontage. Vindparkens slutgiltiga layout är ännu inte fastställd. Fotomontage Vindparkens slutgiltiga layout är ännu inte fastställd. Detta fotomontage grundar sig på ett exempel med 34 st vindkraftverk vars totalhöjd uppgår till 210 meter. Fotopunkter Bilderna till

Läs mer

Inventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011.

Inventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011. Inventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011. Mattias Lif På uppdrag av markägaren Swedavia AB och Länsstyrelsen

Läs mer

Punktaxering av terrestra fåglar. Uppföljning av fågelfaunan Naturhistoriska centralmuseet

Punktaxering av terrestra fåglar. Uppföljning av fågelfaunan Naturhistoriska centralmuseet Punktaxering av terrestra fåglar Uppföljning av fågelfaunan Naturhistoriska centralmuseet Linnustonseuranta@Luomus.fi 1 1.* Bakgrund och målsättningar I flere länder är denna metod den huvudsakliga för

Läs mer

Bevarande och uthålligt nyttjande av en hotad art: flodkräftan i Sverige

Bevarande och uthålligt nyttjande av en hotad art: flodkräftan i Sverige Bevarande och uthålligt nyttjande av en hotad art: flodkräftan i Sverige Lägesrapport 2015-12-08 Här kommer den 4:e lägesrapporten från forskningsprojektet Bevarande och uthålligt nyttjande av en hotad

Läs mer

Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Skärgården ÄFO 2019

Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Skärgården ÄFO 2019 Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Skärgården ÄFO 2019 Spillningsinventering är en av flera metoder för att uppskatta tätheter av bland annat älg. Metoden är ett bra alternativ till

Läs mer

Kängurutävlingen Matematikens hopp 2010 Benjamin för elever i åk 5, 6 och 7.

Kängurutävlingen Matematikens hopp 2010 Benjamin för elever i åk 5, 6 och 7. Till läraren Välkommen till Kängurutävlingen Matematikens hopp 200 Benjamin för elever i åk 5, 6 och 7. Kängurutävlingen genomförs den 8 mars. Om den dagen inte passar kan hela veckan 9 26 mars användas,

Läs mer

Grobarhet och skjutkraft hos åkerbönor angripna av bönsmyg

Grobarhet och skjutkraft hos åkerbönor angripna av bönsmyg Grobarhet och skjutkraft hos åkerbönor angripna av bönsmyg Sammanfattning Bönsmyg, Bruchus rufimanus, är en liten skalbagge som angriper åkerbönor. Den lägger ägg på baljorna och larverna borrar sig in

Läs mer

Groddjursinventering och flytt vid väg 222, Skeppdalsström

Groddjursinventering och flytt vid väg 222, Skeppdalsström Rapport Groddjursinventering och flytt vid väg 222, Skeppdalsström Värmdö kommun, Stockholms län 2015-06-10 Dokumenttitel: Groddjursinventering och flytt vid väg 222, Skeppdalsström Rapportdatum: 2015-06-17

Läs mer

Filformat / bildformat

Filformat / bildformat Filformat / bildformat Filformat/bildformat är olika modeller för att spara bilden. När du sparar ett foto finns det en uppsjö av olika filformat att välja bland. Först och främst har programmet (ex. Adobe

Läs mer

Majsmott en ny skadegörare att ta hänsyn till vid majsodling

Majsmott en ny skadegörare att ta hänsyn till vid majsodling Majsmott en ny skadegörare att ta hänsyn till vid majsodling Föredrag vid ÖSF-konferensen den 27 november 2014 på Vreta Kluster Gunnel Andersson Jordbruksverket, Rådgivningsenhet syd Växtskyddscentralen

Läs mer

MAGGÅS 25:6 ID 9197. Vålarna Östra-1-121008 ORSA. Avverkning

MAGGÅS 25:6 ID 9197. Vålarna Östra-1-121008 ORSA. Avverkning Vålarna Östra-1-121008 ID 9197 Fastighetsägare SVEN UHLÅS SJURBERG BOCKGATAN 7 79532 RÄTTVIK sven.uhlas@naturbruketsiljan.se Beståndsuppgifter Areal: 5,3 ha Nord: 6770049,7 Lat: Öst: 497957,3 N 61 3 54,7023"

Läs mer

RAPPORT SKELLEFTEÅ MUSEUM

RAPPORT SKELLEFTEÅ MUSEUM RAPPORT Arkeologisk utredning med anledning av ny detaljplan, inom fastigheterna Bergsbyn 5:79 m.fl. i Norra Bergsbyn, Skellefteå stad och kommun, Västerbottens län SKELLEFTEÅ MUSEUM 2017.09.20 SKELLEFTEÅ

Läs mer

Utförliga regler för TRAX

Utförliga regler för TRAX Utförliga regler för TRAX Innehållsförteckning Vad är TRAX? Sid 2 Grundregler för TRAX Sid 3 Vad är en tvingad yta? Sid 4 Vad är en vinnande ögla? Sid 6 Vad är en vinnande linje? Sid 7 Grundläggande strategiska

Läs mer

Sveriges lantbruksuniversitet Asa försökspark

Sveriges lantbruksuniversitet Asa försökspark Sveriges lantbruksuniversitet Asa försökspark Carina Härlin Stefan Eriksson Magnus Petersson 2008-01-21 Preliminära resultat från 2006 års fältförsök med mekaniska plantskydd mot snytbaggeskador, resultat

Läs mer

Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Norrtälje Norra ÄFO 2018

Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Norrtälje Norra ÄFO 2018 Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Norrtälje Norra ÄFO 2018 Spillningsinventering är en av flera metoder för att uppskatta tätheter av bland annat älg. Metoden är ett bra alternativ

Läs mer

Observationer rörande omvandling av digitala yttäckande vektordata till rasterformat.

Observationer rörande omvandling av digitala yttäckande vektordata till rasterformat. GeoDataEnheten Kulturgeografiska Institutionen 106 91 Stockhlm Observationer rörande omvandling av digitala yttäckande vektordata till rasterformat. 1993 Stefan Ene INNEHÅLL Inledning Omvandling av koordinatsatta

Läs mer

Undersökning av däcktyp i Sverige. Januari/februari 2010

Undersökning av däcktyp i Sverige. Januari/februari 2010 Undersökning av däcktyp i Sverige Januari/februari 2010 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige... 5 Regionala

Läs mer

Repetitionsuppgifter 1

Repetitionsuppgifter 1 Repetitionsuppgifter 1 Beräkna 1 a) 0,5 + 0,7 b) 0,45 + 1,6 c) 2,76 0,8 2 a) 4,5 10 b) 30,5 10 c) 0,45 1 000 3 Vilka av produkterna är a) större än 6 1,09 6 0,87 6 1 6 4,3 6 0,08 6 b) mindre än 6 4 Skriv

Läs mer

Älgbetesinventering (ÄBIN) 2015

Älgbetesinventering (ÄBIN) 2015 Älgbetesinventering (ÄBIN) 2015 Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov görs en statistisk skattning av bl.a. hur

Läs mer

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2018 (januari mars)

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2018 (januari mars) Undersökning av däcktyp i Sverige Vintern 2018 (januari mars) 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 4 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige... 5

Läs mer

FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN

FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN TJÄDERSPELSINVENTERING VID FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN INFÖR PLANERAD VINDKRAFTSETABLERING Miljötjänst Nord Mattias Åkerstedt Sture Gustafsson Rapport augusti 2012 Rapport september 2012 Miljötjänst Nord

Läs mer

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län Sammanfattning av Länsstyrelsens och Skogsstyrelsens gemensamma skogsskyddsstrategi Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län 2 Strategi för formellt skydd av skog i Gävleborgs

Läs mer

Översiktlig naturvärdesinventering, tillhörande detaljplaneprogram för Mörmon 5:33, Djupängen, Hammarö Kommun

Översiktlig naturvärdesinventering, tillhörande detaljplaneprogram för Mörmon 5:33, Djupängen, Hammarö Kommun Version 1.00 Projekt 7400 Upprättad 2016-05-30 Reviderad Översiktlig naturvärdesinventering, tillhörande detaljplaneprogram för Mörmon 5:33, Djupängen, Hammarö Kommun Sammanfattning En inventering har

Läs mer

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län Ägare Adress Dagrun Fransson Hjälmseryd 570 02 Stockaryd Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20120823

Läs mer

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2014 (januari mars)

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2014 (januari mars) Undersökning av däcktyp i Sverige Vintern 2014 (januari mars) 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige... 5

Läs mer

Provfiske efter signalkräftor i Stora Le, Västra Götaland, 2017 Uppföljning av spridning och beståndsutvecklingen sedan 2005

Provfiske efter signalkräftor i Stora Le, Västra Götaland, 2017 Uppföljning av spridning och beståndsutvecklingen sedan 2005 KRÄFTMANNEN AB Provfiske efter signalkräftor i Stora Le, Västra Götaland, 2017 Uppföljning av spridning och beståndsutvecklingen sedan 2005 Tomas Jansson Kräftmannen AB Västansjö 79, 686 94 Rottneros 0708

Läs mer