Storröding i Vättern

Transkript

1 Storröding i Vättern

2 Sydsvensk storröding I Vättern lever Sveriges största bestånd av sydsvensk storröding (Salvelinus umbla). Storrödingen isolerades i Vättern när inlandsisen smälte bort. Man kallar sådana arter för glacialrelikter. Under 1900-talet gick rödingbeståndet i Vättern tillbaka kraftigt och tidigare var storrödingen klassad som akut hotad. Under de senaste åren har beståndet dock börjat återhämta sig. Ekologi och utbredning Jönköpings län har ett stort ansvar när det gäller bevarandet av storrödingen eftersom den förekommer naturligt i fyra av länets sjöar: Vättern, Sommen, Mycklaflon och Ören. Storrödingen finns över hela Vättern, undantaget norra skärgårdsområdet. I Vättern lever rödingen pelagiskt, det vill säga ute i den fria vattenmassan. Den leker första gången när den är mellan fyra och sex år och flertalet honor är då drygt 50 centimeter långa. Rödingleken brukar pågå mellan mitten av oktober till mitten av november. Under lektiden genomgår storrödingen en fascinerande färgförvandling. Från att ha varit silverfärgad får den en lysande röd buk och fenor med vita fenkanter som nästan ser målade ut. Det finns ett drygt 30-tal lekplatser där aktiv lek dokumenterats under senare år. Rödingleken börjar först i norra delen av Vättern för att i södra delen av sjön vara som intensivast ett par veckor senare. Leken förekommer på uppstickande grund och utmed steniga stränder. Storrödingen leker på steniga bottnar och de ärtstora romkornen faller ner mellan stenarna. Vanligen sker leken på en till fem meters djup, men den kan även ske grundare och på djup upp till tio meter. Leken pågår ett par veckor, men utlekt fisk finns ofta kvar på lekplatserna. Under vintern ligger rödingrommen gömd bland stenarna fram till kläckningen på våren. Efter kläckningen lever ynglen på sin gulesäck och ligger kvar några veckor innan de kryper upp och blir frisimmande yngel. Efter att gulesäcken förbrukats består födan sannolikt först av djurplankton och sedan av små kräftdjur som till exempel pungräkor. För större rödingar (över 30 centimeter) består födan främst av fisk såsom nors, siklöja och storspigg.

3 Status Sjöar med sydliga bestånd av storröding är sällsynta i Sverige. Under de senaste 100 åren beräknas att cirka 70 procent av de sydliga rödingbestånden i Sverige har försvunnit och flera av de kvarvarande bestånden uppvisar en negativ trend. Statistik från yrkesfisket i Vättern visar att fångsterna sjunkit från cirka 60 ton per år under första halvan av 1900-talet till mindre än 5 ton under senare år. Variationer mellan åren är naturlig, men det finns en nedgående trend i fångsterna sedan slutet på 1950-talet. Provfisken bekräftar bilden av att rödingbeståndet gått tillbaka kraftigt. Storrödingen var tidigare klassad som akut hotad på svenska rödlistan över hotade djur- och växtarter. År 2005 infördes flera åtgärder för rödingen i Vättern. Bland annat infördes tre fiskefria områden. Tjugofem procent av Vättern fredades från allt fiske, med undantag för visst kräftfiske. Dessutom infördes ett minimimått och ett antal övriga restriktioner för fisket. Sedan dess har provfiske visat att beståndet börjat återhämta sig (se diagrammet), vilket är mycket positivt! 9 Rödingfångster i Vättern vid provfiske Kilo röding / 1500 m2 nät Fredningsområden införs

4 Storrödingen leker mellan oktober och november. Under leken får storrödingen, som normalt är silverfärgad, en röd buk. Leken sker på steniga bottnar utmed stränderna eller på grund där de ärtstora romkornen får skydd mellan stenarna. Ynglen växer och får stirrfläckar. De börjar livnära sig på djurplankton som till exempel små kräftdjur.

5 Kläckningen sker tidigt på våren efter cirka 500 dygns grader (vattentemperaturen multiplicerat med antal dygn, det vill säga vid en grad tar det 500 dygn). Första tiden lever ynglen på näringen i gulesäcken. Vuxen storröding lever i den fria vattenmassan och äter fisk som siklöja, nors och storspigg. Arten blir könsmogen vid cirka fyra till sju års ålder. Illustrationer av Róza Varju.

6 Hot Fisketrycket på röding är förmodligen den främsta förklaringen till rödingens negativa utveckling i Vättern. Sjön är näringsfattig, vilket gör den känslig för hårt fiske. Fisketrycket har minskat under senare år på grund av förändringar i regelverket och genom att det yrkesmässiga fisket kanske övergått till att fånga kräftor. Att beståndet svarat positivt på det minskade fisketrycket stärker bilden av fiskets betydelse för rödingbeståndets status. Introduktion av främmande arter i Vättern kan påverka beståndet då rödingen räknas som en konkurrenssvag art. Introducerade arter i Vättern som tros kunna påverka rödingen är lax och signalkräfta. Laxen kan påverka genom konkurrens om födan och signalkräftan äter av rödingrom. Som följd av ovanstående har bland annat laxutsättningarna minskats under 2000-talet för att på så sätt minimera risken för påverkan på rödingen. Klimatförändringar kan påverka rödingen negativt. Rödingen, som är en kallvattensart, kan få det besvärligt vid frånvaro av isvintrar i Vättern. En effekt av varmare vatten längre fram på hösten är att rödingens rom riskerar att kläckas tidigare på våren då mattillgången för de nykläckta ynglen är sämre. Försurning eller utsläpp av föroreningar/giftiga ämnen i Vättern tros inte ha någon direkt orsak till rödingens tillbakagång. Halterna av miljögifter har minskat men de är fortfarande så höga att det finns särskilda kostrekommendationer för konsumtion av Vätterns röding. Försvarets skjutverksamhet har påverkat rödinglekplatser, men verksamheten bedöms inte ha haft någon betydelse för det totala rödingbeståndet i Vättern. Bevarandeåtgärder Grundläggande för att åstadkomma en långsiktigt hållbar förvaltning av rödingen i Vättern är kontinuerlig uppföljning av miljötillståndet i Vättern, rödingbeståndets status och fiskets utveckling. Denna uppföljning har utökats under senare år. Flera av de nämnda hoten kan förväntas minska produktionen av röding i Vättern. För att anpassa fisket har flera bestämmelser införts för att säkerställa beståndet. Bland annat har tre fiskefria områden införts. Fisketillsynen, som innefattar kontroll av regelefterlevnaden samt spridning av information, har intensifierats och laxutsättningarna har minskats. Vättern har goda förutsättningar för röding vilket gör att det inte finns någon anledning att genomföra fysiska fiskevårdsåtgärder som tillexempel skapande av nya lekplatser eller dylikt.

7 De bevarandeåtgärder som genomförts har haft positiv inverkan på rödingbeståndet i Vättern. Under de senaste fem åren har provfiskefångsterna av röding ökat och medelstorleken hos de fångade individerna har blivit större. Detta tyder på att beståndet har börjat återhämta sig.

8 Vill du veta mer? Länsstyrelsen i Jönköpings län Vättervårdsförbundet Naturvårdsverket Havs- och vattenmyndigheten Artdatabanken lansstyrelsen.se/jonkoping vattern.org naturvardsverket.se havochvatten.se artdata.slu.se Omslag: Lekande storröding i Huskvarna hamn. Foto: Klas Balkhed. Länsstyrelsen i Jönköpings län Reviderad 2015.