Misslyckade angrepp av granbarkborrar - Slutrapport

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Misslyckade angrepp av granbarkborrar - Slutrapport"

Transkript

1 Misslyckade angrepp av granbarkborrar - Slutrapport Niklas Björklund & Bo Långström Institutionen för Ekologi, SLU. Bakgrund En pilotstudie år 2008 visade att misslyckade angrepp av granbarkborre förekommer i minst samma omfattning som lyckade angrepp. De misslyckade angreppen kan ha en avgörande betydelse för granbarkborrens populationsdynamik. Kunskap om granbarkborrens populationsdynamik är i sin tur av central betydelse för att vi skall kunna hantera granbarkborreutbrott på ett rationellt sätt i fortsättningen. Försöksupplägg Målsättningen med denna studie var att få svar på: Hur vanliga är misslyckade angrepp? Är frekvensen misslyckade angrepp högre i år än ifjol? Hur ser den rumsliga fördelningen av misslyckade angrepp ut? För att få in data för att kunna besvara dessa frågeställningar planerade vi att använda oss av (1) Skogsstyrelsens intensivövervakning av ståndskogsangrepp samt (2) ståndskogsangrepp som detekterats med hjälp av helikopterinventering. Ifall vi bedömde att vi behöver mer data så skulle vi även (3) inventera försöksområden i Kosta och Borås som tidigare använts för att studera lokala effekter av fångstvirkeshögar. År 2008 samlades jämförbara data in i samband med ett större projekt som genomfördes i samarbete med Södra och SveaSkog. Relevanta resultat från denna studie presenteras också i denna rapport. (1) Skogsstyrelsens intensivövervakning av ståndskogsangrepp Bakgrund Under 2008 genomförde Skogstyrelsen en studie där ståndskogsangreppen följdes vecka för vecka på 18 platser. Alla träd inom en radie av 50 m från ett fjolårsangrepp inspekterades med avseende på om de hade borrhål med kåda (de definierades då som misslyckade angrepp och gulmarkerades) samt ifall de hade synligt borrmjöl (lyckade angrepp, rödmarkerade). Varje vecka rapporterades antal nytillkomna träd med borrmjöl med kåda samt antal nytillkomna träd med synligt borrmjöl. Denna information användes för att få information om när angreppen skedde. Den försöksmetodik som användes var väl anpassad för sina ändamål men det är inte möjligt att använda dessa data för att studera misslyckade angrepp eftersom de angrepp som registrerades som misslyckade angrepp i denna studie både bestod av misslyckade angrepp och pågående angrepp. Det vill säga en del av de angrepp som klassades som misslyckade var i själva verket lyckade angrepp i ett tidigt skede. Hur många träd som hade misslyckade angrepp går alltså inte att utläsa av resultaten för år Personal från SLU planerade därför att besöka de 18 platserna och återinventera träden. Levande träd med en gul markering har misslyckade angrepp. Det kan hända att en del av de träd som under sommaren bedömdes ha lyckade angrepp (rödmarkerade) också överlevt, dessa träd skulle då också räknas som misslyckade angrepp. Inventeringen skulle göras innan årets svärmning. 1

2 Inför årets planerade uppföljning av inventeringen av ståndskogsangrepp, föreslog vi att Skogsstyrelsens personal vid varje inspektion skall notera antalet NYA träd med angreppsförsök (dvs träd med kådindränkta ingångshål men utan borrmjöl = misslyckade angrepp, gul markering) och antalet NYA träd med lyckade angrepp (dvs. med borrmjöl, röd markering). Dessutom behövs uppgift om röda träd varit gula tidigare eller registrerats direkt som lyckade angrepp. SLU erbjöd sig att medverka i utformningen av en fältinstruktion. Under hösten 2009 planerades att personal från SLU skulle göra en slutavläsning för att fastställa vilka träd som angripits och överlevt respektive dödats av granbarkborren. Resultat SLU medverkade i utformningen av fältinstruktionen och fältprotokollet för inventeringen av ståndskogsangrepp (se bilaga 1 och 2). En inventeringsrunda till de platser där skogsstyrelsen bedrev sin intensivövervakning av ståndskogsangrepp påbörjades men fick avbrytas då det visade sig att det inte var möjligt att genomföra inventeringen som planerat. Detta bl.a. pga. att snitselbanden som markerat de angripna träden samt avgränsat områdena var borttagna. Detta var olyckligt men inte katastrofalt eftersom vi hade möjlighet att samla in samma typ av data utifrån ståndskogsangrepp som detekterats vid en helikopterinventering (se nedan). (2) Ståndskogsangrepp detekterade med hjälp av helikopterinventering eller flygfotografering Ifall Sveaskog skulle ha gjort en helikopterinventering i de områden där vi inventerade misslyckade angrepp förra året (dvs. Os, Fluxerum/Buskebo, Sävsjöström och Hovmantorp) så skulle vi i första hand ha använt denna inventering. Tyvärr gjorde de ingen sådan inventering och som planerat utnyttjade vi då istället den helikopterinventering som gjordes i området mellan Alvesta och Ljungby på uppdrag av Skogsstyrelsen. För att få upprepningar inventerades fyra separata delområden. Dessa låg i ytterkanten av det helikopterinventerade området. I samband med det av Skogsstyrelsen finansierade projektet Utvärdering av storskalig barkborrebekämpning med feromonfällor togs högupplösta flygbilder av hårt angripna områden i Nyteboda och Skillingaryd. Bilderna togs i början av maj resp. i månadsskiftet september/oktober för att nya angrepp skulle kunna identifieras. Dessa två områden inventerades också med avseende på misslyckade angrepp. Inventeringen utfördes på samma sätt som förra året, dvs. helikopterinventeringen användes för att lokalisera grupper med årsangripna träd. I direkt anslutning till dessa grupper inventerades lika många levande träd med avseende på förekomst av misslyckade angrepp som det fanns dödade träd. De träd som befann sig närmast de dödade träden valdes ut för inventeringen. För varje träd noteras: antalet kådindränkta ingångshål på 1.5 2m höjd, avståndet till närmaste träd som dödads av granbarkborrar under år 2009, samt trädets diameter. Barken inspekteras mycket noggrant eftersom misslyckade angrepp ibland är svåra att upptäcka. (3) Inventering av försöksområden i Kosta och Borås Under 2008 inventerades totalt 15 områden i Kosta och Borås med avseende på misslyckade angrepp. Detta gjordes i samband med en studie där alla träd inom en radie av 100 meter runt grupper med träd som dödats av granbarkborrar år 2006 inventerades. Syftet med den studien var att studera lokala effekter av fångstvirkeshögar. Det var dock relativt få dödade träd i dessa områden och följaktligen relativt få misslyckade angrepp. I försöksplanen för studien av misslyckade angrepp år 2009 nämndes att dessa områden skulle kunna återinventeras för att samla in data ifall det visade sig nödvändigt. Men datainsamlingen enligt de metoder som beskrivits ovan bedömdes vara mer 2

3 kostnadseffektiva. Eftersom datainsamlingen som baserades på helikopterinventeringen och flygfotograferingen visade sig vara mycket framgångsrik behövde inte denna nödlösning utnyttjas. Resultat och diskussion Under år 2008 inventerades fyra områden och totalt räknades antalet misslyckade angrepp på 400 träd. Under år 2009 inventerades sex områden och antalet misslyckade angrepp räknades på 296 träd. Den metodik som användes, dvs. att endast angrepp på 1.5 2m höjd registrerades, gjorde att det var möjligt att inventera relativt många träd men nackdelen är att det leder till en systematisk underskattning av frekvensen misslyckade angrepp. Framtida studier behövs för att utvärdera hur stor denna underskattning är. Jämförelsen mellan år och den spatiala fördelningen av angreppen bör dock inte påverkas av detta. År 2008 observerades misslyckade angrepp på 32 % av de träd som befann sig i direkt anslutning till dödade träd. Motsvarande siffra för år 2009 var 30 % (fig. 1). Det var inte heller någon skillnad i antalet misslyckade angrepp per träd mellan år 2008 och 2009 (fig. 2). Studien ger därmed inte stöd för vår hypotes att det relativa antalet misslyckade angrepp skulle öka under nedgångsfasen av ett utbrott. Eftersom cirka vart tredje träd i närområdet runt dödade träd hade misslyckade angrepp fanns det sannolikt betydligt fler träd med misslyckade angrepp än dödade träd. I denna studie inventerades endast ett träd, med avseende på misslyckade angrepp, per dödat träd. För att kunna beräkna antalet träd med misslyckade angrepp per dödat träd mer exakt hade alla träd i närområdet behövt inventeras. 60 Andel träd med misslyckade angrepp (%) År Figur 1. Misslyckade angrepp på träd i direkt anslutning till träd dödade av granbarkborrar. Det var ingen signifikant skillnad mellan år 2008 och 2009 (t-test; P=0.71, d.f.=8, t=0.38). 3

4 2.5 Antal misslyckade angrepp per träd År Figur 2. Antal misslyckade angrepp per träd som registrerades i zonen mellan m upp på stammen från marknivån. Det var ingen signifikant skillnad mellan år 2008 och 2009 (t-test; P=0.72, d.f.=8, t=-0.37). Sannolikheten att ett träd hade misslyckade angrepp avtog snabbt med avståndet från ett träd som dödats av granbarkborrar (figur 3). Det är känt sedan tidigare att granbarkborrar som lockats till ett träd med pågående angrepp angriper och dödar närstående träd. Denna mekanism, som kallas switching, skulle åtminstone delvis kunna förklara varför en större andel av de närmaste träden hade misslyckade angrepp. Det är intressant att notera att andelen misslyckade angrepp inte sjönk under 15 % ens för de träd som befann sig längst bort från de dödade träden i denna undersökning. 4

5 60 Andel träd med misslyckade angrepp (%) Avstånd till träd dödat av granbarkborrar (m) Figur3. Andel träd med misslyckade angrepp på olika avstånd från träd som dödats av granbarkborrar. Granbarkborren verkar preferera större träd då de levande träden som stod i direkt anslutning till de dödade träden var signifikant mindre än de dödade (parat t-test; P=0.009, d.f.=9, t=3.33 (år 2008 och 2009 sammanslaget)). En sådan preferens kunde dock inte detekteras med avseende på de misslyckade angreppen då det inte var någon skillnad i diameter mellan träd med och utan misslyckade angrepp (figur 4; parat t-test; P=0.89, d.f.=9, t=0.14 (år 2008 och 2009 sammanslaget)). 5

6 Lyckade angrepp Misslyckade angrepp Inga angrepp Träddiameter (cm) År Figur 4. Genomsnittlig träddiameter på träd som dödats av granbarkborrar (lyckade angrepp), träd med misslyckade angrepp samt på träd utan angrepp. Hur vanliga misslyckade angrepp är och hur deras rumsliga fördelning ser ut är ett i stort sett outforskat fält. I denna studie utgick vi ifrån lyckade angrepp och studerade misslyckade angrepp i närområdet eftersom en pilotstudie visat att angreppen är mest frekventa där. Det visade sig att frekvensen misslyckade angrepp avtog snabbt med avståndet från de lyckade angreppen men de sjönk aldrig under 15 % inom det intervall som inventerades. I fortsatta studier vore det därför intressant att undersöka hur frekventa misslyckade angrepp är på träd som inte befinner sig i närheten av lyckade angrepp. Detta för att få ett mått på hur frekventa misslyckade angrepp är på beståndsnivån. En möjlig förklaring till att vi inte fann någon skillnad i andelen träd med misslyckade angrepp mellan år 2008 och 2009 skulle kunna vara att den sk. switching mekanismen orsakade en stor andel av de misslyckade angrepp som uppkom i denna studie. Denna mekanism kan dock endast förklara misslyckade angrepp inom några tiotals meter från lyckade angrepp. Den problematik som orsakas av switching mekanismen skulle man därför komma ifrån med studier på beståndsnivå. Sådana studier skulle man kunna göra genom att inventera träd utefter transekter som går genom hela bestånd. Det vore också intressant att undersöka, på beståndsnivå, hur frekvensen misslyckade angrepp påverkas av frekvensen lyckade angrepp. Detta skulle kunna göras genom transektinventering genom bestånd med många resp. få dödade träd. Granbarkborrar som deltar i misslyckade angrepp kan eventuellt överleva och senare angripa andra träd. Hur vanligt detta är borde också undersökas i fortsatta studier. Denna studie indikerar att misslyckade angrepp kan vara tillräckligt frekventa för att kunna förklara en betydande andel av den stora skillnaden mellan antalet granbarkborrar som svärmar på våren och antalet granbarkborrar som deltar i lyckade angrepp. Fortsatta studier inom detta område skulle ge en vidare förståelse för vilken roll de misslyckade angreppen har för granbarkborrens härjningsförlopp och populationsdynamik. 6

7 Bilagor Bilaga 1. Bilaga 2. Instruktion för intensivbevakning av ståndskogsangrepp Fältprotokoll för intensivbevakning av ståndskogsangrepp 7

8 Bilaga 1. PM Datum Diarienr Skog Syd Lennart Svensson Box 7, Växjö Tfn Instruktion för intensivbevakning av ståndskogsangrepp 2009 Bakgrund Skogsstyrelsen har även i år beslutat att intensivövervaka granbarkborrens svärmning med hjälp av feromonfällor resp. registrering av nya ståndskogsangrepp inom avgränsade ytor. Målsättningen är att intensivövervakningen av ståndskogsangrepp kommer att ske på 18 platser inom bekämpningsområdet. Dessa platser ska vara utspridda och omfatta alla distrikt inom bekämpningsområdet förutom Fyrbodal och Västmanland. Rutin för intensivbevakning av ståndskogsangrepp Syfte Att på ett systematisk sätt få kännedom om när ståndskogsangrepp konstateras i olika delar av bekämpningsområdet. Det är främst angrepp från huvudsvärmningen och en ev. andragenerationssvärmning som ska bevakas. Ett annat syfte är också att se hur skadorna utvecklas i tid och rum samt hur vanligt misslyckade angrepp är. Kriterier för urval av bestånd Vid val av objekt ska inriktningen vara att välja bestånd som sannolikt inte kommer att vara föremål för bekämpningsåtgärder. Företrädesvis väljs skyddade objekt såsom naturreservat, biotopskyddsområden etc. Det är en fördel om valt objekt ligger i närområdet till fjolårets 8

9 intensivövervakning, men inget krav. För att undvika sammanblandning med förra årets markeringar bör årets angrepp av granbarkborre markeras med orange färg (= träd med endast kådindränkt borrmjöl) resp. vit färg (= träd med torrt borrmjöl) Beståndet bör huvudsakligen bestå av medelålders eller äldre granskog med granbarkborreangrepp från Sannolikheten för nya angrepp ökar ju större angreppen har varit. Sök därför bland de bestånd som hade några av de största fjolårsangreppen. Det bör förekomma trädgrupper med minst 20 dödade träd under 2008 för att det ska vara troligt att nya angrepp inträffar i år inom närområdet. När valet är gjort ska områdets ägare och förvaltare kontaktas för tillåtelse att genomföra bevakning av ståndskogsangrepp. För att förhindra att övervakningen saboteras bör en skylt med texten Försök pågår sättas ut, speciellt om snitselband används. Klargör med ägare/förvaltare om snitsling eller färgmärkning av angripna träd är tillämpligt. Besök objektet innan årets svärmning för avgränsning och dokumentering av fjolårsangrepp. Avgränsa och dokumentera 2008 års skador Utgå från tidigare angrepp från 2008, där det finns minst 20 dödade träd i någon grupp. Välj i första hand angrepp som har skett i en beståndskant eller i ett för övrigt öppet och utsatt läge, där de angripna träden inte har tagits bort. Avgränsa med Skogsstyrelsens snitselband ett område med radien ca 50 m från en grupp som dödades under fjolåret. Det bör finnas minst lika många friska träd som dödade träd inom ytan. Fastställ koordinatpunkt för områdets mitt. Snitsla alt. färgmärk alla träd (såväl stående som liggande) som dödades inom det avgränsade området under 2008 med blå färg och dokumentera antalet träd i ett särskilt protokoll (bilaga 1). Dessa träd särskiljs från träd med äldre angrepp genom att de har mer kvarsittande barr och bark och att det fortfarande sitter kvar övervintrande barkborrar i barken. Ett annat kännetecken är att träd med äldre angrepp oftast har en mer silverfärgad ton på den barkavfallna stammen. Koordinater för ytans mittpunkt och antal fjolårsangrepp meddelas till Lennart Svensson så snart ytan är fastställd, dock senast den 14 april. Inventera nya skador regelbundet De avgränsade områdena, med radien ca 50 m från det gamla angreppet, ska bevakas kontinuerligt. Det innebär att områdena ska inspekteras varje måndag fr o m vecka 17 t o m vecka 36 om inte annat meddelas. Alla stående friska träd inom området ska noggrant kontrolleras enligt samma princip som Sök och plock sommar. Var observant på att ingångshålen oftast är dolda i barksprickor och att ev. kådrinning i många fall är mycket begränsad Träd med granbarkborreangrepp där det endast finns kådindränkt borrmjöl markeras med orange färg. Angripna träd med brunt borrmjöl i barksprickor och vid stambasen markeras med vit färg. Det kan innebära att dödade träd som tidigare konstaterades vara angripna men där inget torrt borrmjöl syntes ska vara markerade med såväl orange som vit färg. Markeringen utförs för att hålla koll på nytillkomna angripna träd och nytillkomna dödade träd (lyckade angrepp) sedan förra besöket. Inspektera alla träd tills synligt torrt borrmjöl kan konstateras vid trädet. Bifogad mall kan användas för registrering av antal angripna träd vecka för vecka. 9

10 Om alla, för granbarkborren, attraktiva granar dödas inom det avgränsade området innan intensivbevakningen är över, måste området utökas eller ett nytt område avgränsas och tidigare angrepp dokumenteras. Kontakta i så fall Lennart Svensson för samråd. Behandling av data Antal nyangripna stående träd registreras varje vecka fr o m v 17 t o m vecka 36 på Intranätet, senast tisdagar kl enligt särskild instruktion. Registreringen utförs även om inga nytillkomna angrepp har konstaterats. Resultatet kommer löpande att publiceras på vår hemsida vecka för vecka i samband med redovisning av fällfångster från intensivbevakningen. Fångstresultat och resultat från övervakningen av ståndskogsangrepp kommer löpande att kommenteras på hemsidan av vår insektsexpert Gunnar Isacsson, där han ger tips och råd vid den aktuella stunden. Materialet kommer att vara en viktig faktakälla för när Sök och plock sommar bör sättas igång och när den bör intensifieras. Med vänlig hälsning Lennart Svensson 10

11 Bilaga 2. Intensivövervakning av ståndskogsangrepp 2009 Protokoll för registrering av granbarkborreangrepp Platsens namn: Läge (koordinater för områdets mitt): X Y Antal barkborredödade träd 2008: (inom 50 m radie) st Angrepp Antal träd Vecko Antal nytillkomna Antal nytillkomna Antal nytillkomna nr träd med angrepps- lyckade angrepp lyckade angrepp försök (synligt borrmjöl) (synligt borrmjöl) som tidigare varit som tidigare EJ gulmarkerade varit gulmarkerade orangemarkeras orange- och vitmarkeras vitmarkeras Kommentar 11

12 12

Utvärdering av "Sök och plock - sommar" - Slutrapport

Utvärdering av Sök och plock - sommar - Slutrapport 2009-11-02 Utvärdering av "Sök och plock - sommar" - Slutrapport Niklas Björklund & Martin Schroeder Institutionen för Ekologi, SLU. Sammanfattning Den 10 juni 2009 beslutades att projektet Sök & Plock

Läs mer

Utvärdering av storskalig barkborrebekämpning med feromonfällor

Utvärdering av storskalig barkborrebekämpning med feromonfällor Slutrapport 12 januari 2010 Utvärdering av storskalig barkborrebekämpning med feromonfällor Bo Långström 1, Gunnar Isacsson 2, Anna Björklund 1, Niklas Björklund 1 1 SLU, Uppsala, Box 7044, 750 07 Uppsala

Läs mer

Delrapport för projektet Granbarkborrens förökningsframgång 2010

Delrapport för projektet Granbarkborrens förökningsframgång 2010 Bilaga 1 Uppsala 2010-08-2 Martin Schroeder Inst Ekologi SLU Delrapport för projektet Granbarkborrens förökningsframgång 2010 Under sommaren har granbarkborrens aktivitet följts upp i fem av de skyddade

Läs mer

Synpunkter på skötsel av olika miljöer i Nitta

Synpunkter på skötsel av olika miljöer i Nitta 2011-02-25 Dnr Sven-Olof Johansson Samhällsföreningen i Nitta Drabantvägen 4 523 99 HÖKERUM Synpunkter på skötsel av olika miljöer i Nitta 2010-05-28 träffades K-G Fridén, Sven-Olof Johansson samt Peter

Läs mer

Storm och barkborrar Hussborg 23-24 september. Välkomna!

Storm och barkborrar Hussborg 23-24 september. Välkomna! Storm och barkborrar Hussborg 23-24 september Välkomna! Varför ett projekt? Bakgrundsbeskrivning Anna Marntell, idékläckare och projektägare Foto: Anna Marntell Innehåll och hållpunkter Tisdag Riskmedvetenhet

Läs mer

Kontroll av variation i återväxttaxering i samband med kalibrering P5/7

Kontroll av variation i återväxttaxering i samband med kalibrering P5/7 PM 1(19) Datum 2013-03-05 Enheten för geografisk information Lennart Svensson lennart.svensson@skogsstyrelsen.se Tfn 26131 Kontroll av variation i återväxttaxering i samband med kalibrering P5/7 Innehåll

Läs mer

Kartläggning av atlantisk vårtlav

Kartläggning av atlantisk vårtlav Kartläggning av atlantisk vårtlav Pyrenula occidentalis Högalidsberget i Forshälla socken, Västra Götalands län Rapport 2008:80 Rapportnr: 2008:80 ISSN: 1403-168X Text: Svante Hultengren Utgivare: Länsstyrelsen

Läs mer

Häckningsresultat hos stare 2006 2008 i Kvismaren

Häckningsresultat hos stare 2006 2008 i Kvismaren Häckningsresultat hos stare 2006 2008 i Kvismaren Jan Sondell I förra årsskriften presenterades en sammanfattning av de studier av stare som pågått vid Kvismare fågelstation under drygt fyra decennier.

Läs mer

Instruktion för fjärilsinventering inom det gemensamma delprogrammet Övervakning av dagflygande storfjärilar (Länsstyrelsernas) Version 2012

Instruktion för fjärilsinventering inom det gemensamma delprogrammet Övervakning av dagflygande storfjärilar (Länsstyrelsernas) Version 2012 Instruktion för fjärilsinventering inom det gemensamma delprogrammet Övervakning av dagflygande storfjärilar (Länsstyrelsernas) Version 2012 Karl-Olof Bergman och Nicklas Jansson Inventeringsinstruktionen

Läs mer

STARTA LOKALAVDELNING I SVENSKA KYRKANS UNGA

STARTA LOKALAVDELNING I SVENSKA KYRKANS UNGA STARTA LOKALAVDELNING I SVENSKA KYRKANS UNGA STARTA LOKALAVDELNING HEJ! Varsågod! Spännande att ni vill starta lokalavdelning i Svenska Kyrkans Unga. Här får ni de handlingar ni behöver. Läs först igenom

Läs mer

Bilaga 3 Naturvärdesinventering översiktlig

Bilaga 3 Naturvärdesinventering översiktlig Bilaga 3 Naturvärdesinventering översiktlig Naturtypsinventering av område Garpkölen med omnejd Området norr om Garpkölen domineras av produktionsskog med stora ytor med contortatall (Pinus contorta).

Läs mer

Formula Dice Regelverk

Formula Dice Regelverk Formula Dice Regelverk Innehållsförteckning Sida Grunder Principer för ett bra spel 1 Förkortningar 1 Inför loppet Före loppet Under loppet Efter loppet Startordning 2 Väder 2 Spelarkortet 3 Däck 3 Vinginställning

Läs mer

Observationer rörande omvandling av digitala yttäckande vektordata till rasterformat.

Observationer rörande omvandling av digitala yttäckande vektordata till rasterformat. GeoDataEnheten Kulturgeografiska Institutionen 106 91 Stockhlm Observationer rörande omvandling av digitala yttäckande vektordata till rasterformat. 1993 Stefan Ene INNEHÅLL Inledning Omvandling av koordinatsatta

Läs mer

Rapport - djupstudie

Rapport - djupstudie Rapport - djupstudie Olycka inom skogsbruk Vänersborg kommun, 2010 REM 2009/16827 En djupstudie kan ses som en fallbeskrivning av en enskild olyckshändelse. Målet med djupstudierna är att de ska ge svar

Läs mer

Kronviltprojektet i Kolmården

Kronviltprojektet i Kolmården Kronviltprojektet i Kolmården Lägesrapport 2008 Grimsö Forskningsstation Institutionen för ekologi, SLU 730 91 Riddarhyttan E-post: Anders.Jarnemo@ekol.slu.se Telefon: 070-5733274 Kronviltprojektet i Kolmården

Läs mer

Prognosvarning för bladmögel ovanligt tidig i år

Prognosvarning för bladmögel ovanligt tidig i år PROGNOS FÖR LÖKBLADMÖGEL PÅ ÖLAND 1999 AV ANN-SOFI FORSBERG,PROVEGETA-VÄXTSKYDDSRÅDGIVNING,SMÅSKOLEVÄGEN 38, 224 67 LUND Prognosvarning för bladmögel ovanligt tidig i år Arbetet med att behovsanpassa bekämpningen

Läs mer

Bevarandeplan. Åtmyrberget SE0810484

Bevarandeplan. Åtmyrberget SE0810484 Bevarandeplan Åtmyrberget E0810484 Namn: Åtmyrberget itecode: E0810484 Områdestyp: CI Area: 35 320 ha Kommun: I huvudsak Vindeln, men berör också Vännäs, Bjurholm och Lycksele Karta: Vindeln 21 J, ekonomiska

Läs mer

Följa upp, utvärdera och förbättra

Följa upp, utvärdera och förbättra Kapitel 3 Följa upp, utvärdera och förbättra Det tredje steget i tillsynsprocessen är att följa upp och utvärdera tillsynsverksamheten och det fjärde steget är förbättringar. I detta kapitel beskrivs båda

Läs mer

Test av kranspetsvågar i virkesfordon

Test av kranspetsvågar i virkesfordon Datum 2016-02-18 Författare Sven Gustafsson Test av kranspetsvågar i virkesfordon WWW.SDC.SE P o s t a d r e s s : 8 5 1 8 3 S u n d s v a l l B e s ö k s a d r e s s : S k e p p a r p l a t s e n 1 T

Läs mer

Polisen omorganiserar

Polisen omorganiserar Information Polismyndigheten i Stockholms län Västerort 2015-01-27 Polisen omorganiserar Myndigheten är just nu mitt uppe i den största omorganisationen en myndighet genomfört i Sverige. Omorganisationen

Läs mer

Med Älgfrode 3.2 som beräkningsverktyg för förslag på avskjutning.

Med Älgfrode 3.2 som beräkningsverktyg för förslag på avskjutning. Med Älgfrode 3.2 som beräkningsverktyg för förslag på avskjutning. Den här manualen är till för att underlätta för dig som ska planera älgskötseln i ert område de kommande åren. Målet är att öka förståelsen

Läs mer

Boo Miljö- och Naturvänner

Boo Miljö- och Naturvänner 1 Boo Miljö- och Naturvänner 2015-07-17 Till Mark- och miljödomstolen i Nacka tingsrätt Sänt till Länsstyrelsen i Stockholms län Box 22 067 104 22 Stockholm Överklagan gällande Anmälan om miljöfarlig verksamhet,

Läs mer

Attityder kring SBU:s arbete. Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning

Attityder kring SBU:s arbete. Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning Attityder kring SBU:s arbete Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning Hösten 2010 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING ANALYSRAPPORT Sammanfattning... 1 Inledning...

Läs mer

Bilagor till: Rapport från förstudie om Biosfärområde Östra Vätterbranterna

Bilagor till: Rapport från förstudie om Biosfärområde Östra Vätterbranterna Bilagor till: Rapport från förstudie om Biosfärområde Östra Vätterbranterna I samverkan mellan: Innehållsförteckning Bilaga 1. Beskrivning av landskapets karaktär och värden 3 1.1 Topografi 4 1.2 Infrastruktur

Läs mer

Samra dsunderlag fo r Vindpark Ka nna

Samra dsunderlag fo r Vindpark Ka nna Samra dsunderlag fo r Vindpark Ka nna 2012-01-23 Bild 1. Projektområdet Samrådsunderlag Vindpark Kånna 1 Administrativa uppgifter Sökande: Scanergy South AB Vita gavelns väg 10 426 71 Frölunda organisationsnummer

Läs mer

Övervakning av Öländsk tegellav

Övervakning av Öländsk tegellav Övervakning av Öländsk tegellav Övervakning av Öländsk tegellav Meddelandeserien nr 2012:12 ISSN-nummer 0348-8748 Utgiven av Länsstyrelsen Kalmar län Författare Ulf Arup, AREK Biokonsult HB Omslagsbild

Läs mer

Nya ogräsbekämpningsmetoder i ekologisk fruktodling

Nya ogräsbekämpningsmetoder i ekologisk fruktodling David Hansson, Ibrahim Tahir* & Sven-Erik Svensson 29-2-13 Jordbruk - odlingssystem, teknik och produktkvalitet, SLU Alnarp * Växtförädling och Bioteknik, SLU Alnarp Resultatredovisning till SLU EkoForsk

Läs mer

Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet. SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra jordbruksförsöksdistriktet

Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet. SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra jordbruksförsöksdistriktet Bibliografiska uppgifter för Kålfluga - ett viktigt skadedjur i höstraps? Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare Utgivningsår 2004 Nr/avsnitt 57 Författare Nilsson C.

Läs mer

Ansökan om tillstånd till kameraövervakning

Ansökan om tillstånd till kameraövervakning 1(8) Förvaltning Gith Nilsson Delg. kvitto Länsstyrelsen Värmland Djurskydd & Vilt 651 86 KARLSTAD Ansökan om tillstånd till kameraövervakning Beslut Länsstyrelsen meddelar Länsstyrelsen Värnland, djurskydd

Läs mer

Skogsskador i Region Nord året 2013

Skogsskador i Region Nord året 2013 Skogsskaderapport Region Nord för 2013 1(9) Datum 2014-04-09 Diarienr 2014/980 Bjarne Almqvist, Magnus Frimodig, Björn Lehto, Anders Lindqvist, Per-Arne Malmberg, P-O Ringnér, Jörgen Sundin, Rikard Vesterlund,

Läs mer

Datorlaboration 2 Konfidensintervall & hypotesprövning

Datorlaboration 2 Konfidensintervall & hypotesprövning Statistik, 2p PROTOKOLL Namn:...... Grupp:... Datum:... Datorlaboration 2 Konfidensintervall & hypotesprövning Syftet med denna laboration är att ni med hjälp av MS Excel ska fortsätta den statistiska

Läs mer

Effekter av Pappabrevet

Effekter av Pappabrevet REDOVISAR 2004:3 Effekter av Pappabrevet En utvärdering av RFV:s och FK:s informationskampanj Sammanfattning Riksförsäkringsverket (RFV) har under 2003 tillsammans med försäkringskassorna skickat ut ett

Läs mer

Varför blir det utbrott av granbarkborre? Martin Schroeder, Inst Ekologi, SLU

Varför blir det utbrott av granbarkborre? Martin Schroeder, Inst Ekologi, SLU Varför blir det utbrott av granbarkborre? Martin Schroeder, Inst Ekologi, SLU Innehåll (1) Historik utbrott (2) Vad styr hur stora skadorna blir (3) Var dödas träd (4) Situationen i Västernorrland (5)

Läs mer

Inventeringar av långbensgroda i skånska dammar 2008-10

Inventeringar av långbensgroda i skånska dammar 2008-10 Inventeringar av långbensgroda i skånska dammar 2008-10 Jon Loman Rana Konsult jon@rana.se Bakgrund Under år 2004 gjorde Boris Berglund en omfattande inventering av långbensgrodan för Länstyrelsen i Skåne.

Läs mer

Studie av skador på fornlämningar i skogsmark. Rapport från Riksantikvarieämbetet 2006:2

Studie av skador på fornlämningar i skogsmark. Rapport från Riksantikvarieämbetet 2006:2 Studie av skador på fornlämningar i skogsmark Rapport från Riksantikvarieämbetet 2006:2 Riksantikvarieämbetet Box 5405, 114 84 Stockholm Tel. 08-5191 8000 Fax 08-5191 8083 www.raa.se/bokhandel bocker@raa.se

Läs mer

Fritidshus som tagits i anspråk för permanent boende mellan 1991 och 2002. En metodstudie

Fritidshus som tagits i anspråk för permanent boende mellan 1991 och 2002. En metodstudie STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2003-12-22 RAPPORT 1 Fritidshus som tagits i anspråk för permanent boende mellan 1991 och 2002. En metodstudie 0 Sammanfattning En samarbetsgrupp mellan har studerat ändrad användning

Läs mer

Gemensamt delprogram för stormusslor

Gemensamt delprogram för stormusslor Bakgrund: Gemensamt delprogram för Revidering av länens miljöövervakningsprogram för perioden 2009-2014 Gemensamma delprogram: för att öka samordningen mellan länen samt mellan RMÖ och NMÖ - på så sätt

Läs mer

PM Riksläger 2016 Allmän information Kontrol markering: Kontrol Definition: Kartritare: Banläggare: Observera!

PM Riksläger 2016 Allmän information Kontrol markering: Kontrol Definition: Kartritare: Banläggare: Observera! PM Riksläger 2016 Allmän information Kontrollmarkering: Vid varje kontroll sitter en orange/vitt snitsel med kodsiffra (se bild). Kontroll Definition: Kontrolldefinition finns tryckt på kartan. Kartritare:

Läs mer

Ogräsbekämpning för ekologisk fruktodling

Ogräsbekämpning för ekologisk fruktodling Ogräsbekämpning för ekologisk fruktodling David Hansson, Sven-Erik Svensson och Sven Axel Svensson Fakulteten för landskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap Område Jordbruk - odlingssystem,

Läs mer

Örnar i Falun. En sammanfattning av örnutfodringen 2005-2006. Falu Fågelklubb

Örnar i Falun. En sammanfattning av örnutfodringen 2005-2006. Falu Fågelklubb Örnar i Falun En sammanfattning av örnutfodringen 2005-2006 Falu Fågelklubb Sammanfattning Vi som under denna vinter jobbat med utfodringen och bevakningen är: Lars Lagerqvist (åtelansvarig och eldsjäl),

Läs mer

Kommuners kontakt med butiker i tillgänglighetsfrågor

Kommuners kontakt med butiker i tillgänglighetsfrågor Rapport 2010:27 Kommuners kontakt med butiker i tillgänglighetsfrågor Kommuners kontakt med butiker i tillgänglighetsfrågor Rapport 2010:27 Konsumentverket 2010 2 (20) 3 (20) Innehåll Förord... 4 Bakgrund...

Läs mer

SÅ VITT VI VET - Om färg, ljus och rum

SÅ VITT VI VET - Om färg, ljus och rum SÅ VITT VI VET - Om färg, ljus och rum BILAGA 1 PILOTSTUDIER I BESKUGGNINGSLÅDAN I våra pilotstudier använde vi den beskuggningslåda som nyttjats inom projektet Gråfärger och rumsupplevelse. 1 Beskuggningslådan

Läs mer

Till dig som vill göra fältförsök med genetiskt modifierade växter

Till dig som vill göra fältförsök med genetiskt modifierade växter Till dig som vill göra fältförsök med genetiskt modifierade växter Avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade växter i miljön för andra ändamål än att släppa ut dem på marknaden (fältförsök) kräver

Läs mer

LÅNGTIDSUTVÄRDERING AV HASTIGHETSPÅMINNANDE VMS I RÄVLANDA

LÅNGTIDSUTVÄRDERING AV HASTIGHETSPÅMINNANDE VMS I RÄVLANDA LÅNGTIDSUTVÄRDERING AV HASTIGHETSPÅMINNANDE VMS I RÄVLANDA Göteborg 2003-11-28 SWECO VBB ITS SWECO VBB Gullbergs Strandgata 3 Box 2203, 403 14 Göteborg Telefon 031-62 75 00 Telefax 031-62 77 22 Dokumentinformation

Läs mer

Problem i navelregionen hos växande grisar

Problem i navelregionen hos växande grisar Pigrapport nr 53 Januari 2013 Problem i navelregionen hos växande grisar Petra Mattsson, Svenska Pig, petra.mattsson@svenskapig.se Gunnar Johansson, Svenska Djurhälsovården, gunnar.johansson@svdhv.org

Läs mer

Översiktlig avgränsning av naturvärden och gröna samband inför detaljplanering Alfred Nobels allé

Översiktlig avgränsning av naturvärden och gröna samband inför detaljplanering Alfred Nobels allé Översiktlig avgränsning av naturvärden och gröna samband inför detaljplanering Alfred Nobels allé Tumba 2015-03-05 Avgränsning är utförd av Dan Arvidsson och Nils Nygren, Samhällsbyggnadsförvaltningen,

Läs mer

Uppsala Martin Schroeder Inst Ekologi, SLU Box Uppsala. Granbarkborrens förökningsframgång under 2009

Uppsala Martin Schroeder Inst Ekologi, SLU Box Uppsala. Granbarkborrens förökningsframgång under 2009 Uppsala 2009-10-08 Martin Schroeder Inst Ekologi, SLU Box 7044 750 07 Uppsala Granbarkborrens förökningsframgång under 2009 1 Bakgrund Granbarkborrens förökningsframgång under 2009 är en viktig information

Läs mer

NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN

NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN Inledning Inför en planerad exploatering vid södra Törnskogen i Sollentuna kommun har Ekologigruppen AB genomfört en bedömning av områdets naturvärden.

Läs mer

Fältundersökning för att avgränsa föroreningen genomfördes den 30 april 2013. Provgropar grävdes i totalt 19 punkter med grävmaskin (Fig. 2).

Fältundersökning för att avgränsa föroreningen genomfördes den 30 april 2013. Provgropar grävdes i totalt 19 punkter med grävmaskin (Fig. 2). Motala kommun, Motala Datum: Bakgrund I området Hällalund/Olivehult i Borensberg, Motala kommun, håller Stadsbyggnadsenheten på att ta fram ett planförslag för nytt bostadsområde. Vid de geotekniska borrningar

Läs mer

TYRESÅPROJEKTET. - Tillsynsprojekt inom miljömålet Friska vatten. 28 november 2013. Christian Weyer

TYRESÅPROJEKTET. - Tillsynsprojekt inom miljömålet Friska vatten. 28 november 2013. Christian Weyer TYRESÅPROJEKTET - Tillsynsprojekt inom miljömålet Friska vatten 28 november 2013 Christian Weyer Sammanfattning Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund har under hösten 2013 genomfört ett tillsynsprojekt

Läs mer

2015-09-23 Sida 1 (6)

2015-09-23 Sida 1 (6) 2015-09-23 Sida 1 (6) Åtgärdslistan SFG RT Träd i Karlskrona 2011-02-07 SMHI har uppmärksammat störningar från uppväxande träd och inväntar underlag från VG. 2011-03-07 Daniel Jonsson lämnar underlag för

Läs mer

RISKBEDÖMNING STORA BRÅTA, LERUM

RISKBEDÖMNING STORA BRÅTA, LERUM repo001.docx 2012-03-2914 UPPDRAGSNUMMER 1340010000 EN KVALITATIV RISKBEDÖMNING MED AVSEEENDE PÅ TRANSPORTER AV FARLIGT GODS INFÖR PLANERAD ETABLERING AV BOSTÄDER I STORA BRÅTA, LERUMS KOMMUN Sweco Environment

Läs mer

Övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 2013

Övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 2013 Övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 213 Åke Lindelöw SLU Inst f ekologi 1 Långsiktig övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 213 Genomförande

Läs mer

Ljusterö golfbana STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM. Kjell Andersson. Arkeologisk utredning

Ljusterö golfbana STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM. Kjell Andersson. Arkeologisk utredning Arkeologisk utredning Ljusterö golfbana inför planerad utbyggnad, Mörtsunda 1:2, Ljusterö socken, Österåkers kommun, Uppland Kjell Andersson Rapport 2001:13 STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM Arkeologisk utredning

Läs mer

Surt sa räven om skärfläckeäggen

Surt sa räven om skärfläckeäggen Surt sa räven om skärfläckeäggen Lyckad häckning på Landgrens holme 2008 Fram till mitten av 1800-talet var skärfläckan en ganska vanlig häckfågel på strandängar längs södra Sveriges kuster. Men sedan

Läs mer

MÄTNING AV BRÄNSLEVED VID ENA ENERGI AB I ENKÖPING Mats Nylinder och Hans Fryk

MÄTNING AV BRÄNSLEVED VID ENA ENERGI AB I ENKÖPING Mats Nylinder och Hans Fryk Results esearch 9 Research results from the Department of Forest Products at the University of Agricultural Sciences, Uppsala, Sweden www.slu.se/skogensprodukter MÄTNING AV BRÄNSLEVED VID ENA ENERGI AB

Läs mer

Brukarenkät IFO 2014. Kvalitetsrapport 2014:02 KVALITETSRAPPORT

Brukarenkät IFO 2014. Kvalitetsrapport 2014:02 KVALITETSRAPPORT Brukarenkät IFO 2014 Kvalitetsrapport 2014:02 KVALITETSRAPPORT Brukarenkät 2014 visar att förvaltningen totalt sett har en mycket god brukarnöjdhet (kundnöjdhet) i alla de områden som berörs i enkäten.

Läs mer

Uppsala Martin Schroeder Inst Ekologi, SLU Box Uppsala. Granbarkborrens förökningsframgång under 2010

Uppsala Martin Schroeder Inst Ekologi, SLU Box Uppsala. Granbarkborrens förökningsframgång under 2010 Uppsala 2010-11-18 Martin Schroeder Inst Ekologi, SLU Box 7044 750 07 Uppsala Granbarkborrens förökningsframgång under 2010 1 Bakgrund Granbarkborrens förökningsframgång under 2010 är en viktig pusselbit

Läs mer

2014-09-16 KARTLÄGGNING AV MATEMATIKLÄRARES UTBILDNINGSBAKGRUND

2014-09-16 KARTLÄGGNING AV MATEMATIKLÄRARES UTBILDNINGSBAKGRUND 2014-09-16 KARTLÄGGNING AV MATEMATIKLÄRARES UTBILDNINGSBAKGRUND GENOMFÖRD VÅREN 2014 INOM RAMEN FÖR SKL MATEMATIK PISA 2015 2 (15) Innehållsförteckning Försättsblad sid 1 Innehållsförteckning sid 2 Sammanfattning

Läs mer

Det goda mötet. Goda exempel från livsmedelskontrollen

Det goda mötet. Goda exempel från livsmedelskontrollen Det goda mötet Goda exempel från livsmedelskontrollen Det goda mötet Många livsmedelsföretagare upplever att den offentliga kontrollen innebär en rad administrativa svårigheter. Landsbygdsdepartementet

Läs mer

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog?

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Skogscentralen och Skogsforskningsinstitutet 2014 { 2 } Gå ut i skogen och kontrollera framför allt dina gamla granbestånd!

Läs mer

Slutgiltiga resultat från inventeringar av lodjur i Sverige 2007/08

Slutgiltiga resultat från inventeringar av lodjur i Sverige 2007/08 Slutgiltiga resultat från inventeringar av lodjur i Sverige 2007/08 Nationell sammanställning över länsstyrelsernas resultat från inventeringar av lodjur. Version 1.1 2 Innehåll Versioner...3 1. Inledning...4

Läs mer

G r ö n t b o k s l u t s l u t a v v e r k n i n g

G r ö n t b o k s l u t s l u t a v v e r k n i n g 1 1 (12) Dokumentet upprättat 120115 Beteckning Tjänsteställe, handläggare Senast uppdaterat Er beteckning Södra Skog/Miljö-Kvalitet Gustaf Aulén 120331 Grönt bokslut efter slutavverkningar och gallringar

Läs mer

Manual för att registrera i Kvalitetsregister PsykosR 2014-05-21

Manual för att registrera i Kvalitetsregister PsykosR 2014-05-21 Manual för att registrera i Kvalitetsregister PsykosR 2014-05-21 1 Förutsättningar För att logga in behöver du: 1. Ett giltigt SITHS-kort (Tjänste-ID) 2. En dator med kortläsare 3. Vara upplagd som användare

Läs mer

FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN

FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN TJÄDERSPELSINVENTERING VID FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN INFÖR PLANERAD VINDKRAFTSETABLERING Miljötjänst Nord Mattias Åkerstedt Sture Gustafsson Rapport augusti 2012 Rapport september 2012 Miljötjänst Nord

Läs mer

Jobba rätt, vecka 38 en kampanj för alla SEKO Postens medlemmar i Posten Meddelande

Jobba rätt, vecka 38 en kampanj för alla SEKO Postens medlemmar i Posten Meddelande Jobba rätt, vecka 38 en kampanj för alla SEKO Postens medlemmar i Posten Meddelande SEKO Postens råd i Posten Meddelande AB har under 2011 haft som en av sina aktiviteter att genomföra en landsomfattande

Läs mer

Tidigt uppföljningssystem Skövde

Tidigt uppföljningssystem Skövde Tidigt uppföljningssystem Skövde TUSS Bakgrund rev 2, 2012-08-10 Inledning Det tidiga uppföljningssystemet TUSS är ett verktyg för de programansvariga (eller motsvarande befattning) att arbeta med studentuppföljning,

Läs mer

LATHUND FÖR TÄVLINGSARRANGÖRER Sidan 1 av 10

LATHUND FÖR TÄVLINGSARRANGÖRER Sidan 1 av 10 Sidan 1 av 10 Innehåll ANSVARSOMRÅDEN... 1 INBJUDAN/PROPOSITIONER... 3 TIDSPROGRAM... 4 Tidtabell för uttagningar med flera ekipage och för finaler... 5 STARTLISTOR... 5 SEKRETARIATS- OCH DOMARBLANKETTER...

Läs mer

Utvidgning av Väddö golfbana Arkeologisk utredning inför utvidgningen av Väddö golfbana, Södra Sund 1:4, 3:4 m fl, Väddö socken, Norrtälje kommun, Uppland Kjell Andersson Rapport 2002:26 Utvidgning av

Läs mer

Lokalbussen i Lycksele

Lokalbussen i Lycksele Lokalbussen i Lycksele 1. Kön A. Man 15 31,9 B. Kvinna 32 68,1 2. Ålder A. >12 0 0 B. 13-19 19 40,4 C. 20-29 3 6,4 D. 30-39 4 8,5 E. 40-49 3 6,4 F. 50-59 13 27,7 G. 60-69 2 4,3 H. 70< 3 6,4 3. Vilken är

Läs mer

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2015

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2015 Historia Årskurs 9 Vårterminen 2015 1 Inledning Utgångspunkten för de nationella proven i historia är kursplanen i historia. Denna har det övergripande målet att utveckla elevers historiemedvetande genom

Läs mer

Enkät om delprojekt tillsyn avloppsreningsverk 2005

Enkät om delprojekt tillsyn avloppsreningsverk 2005 Enkät om delprojekt tillsyn avloppsreningsverk 2005 Enkäten syftar till att utvärdera delprojektet och särskilt handledningen och tillsynskampanjen. Den syftar även till att uppgifter om avloppsanläggningar

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347 545X Utgivare: chefsjuristen Lotta Gustavson Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd till lagen (2007:1150) om tillsyn över hundar och katter;

Läs mer

Skogsstyrelsens arbete efter stormen Gudrun och Per - Seminarium i Ås 2010-02-09 Tema barkborrar

Skogsstyrelsens arbete efter stormen Gudrun och Per - Seminarium i Ås 2010-02-09 Tema barkborrar Skogsstyrelsens arbete efter stormen Gudrun och Per - Seminarium i Ås 2010-02-09 Tema barkborrar Stormar 2005 Stormen Gudrun ca 75 milj. m3sk 2007 Stormen Per ca 16 milj. m3sk 2008 Stormar ca 3 milj. m3sk

Läs mer

Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands Bro kommun November 2012

Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands Bro kommun November 2012 ADOXA Naturvård org.nr.590419-1037 F-skattsedel finns Skogshall 640 24 Sköldinge Telefon: 0708-804582, Pg 456 10 12-8 E-mail: janne.elmhag@adoxanatur.se Janne Elmhag Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands

Läs mer

Tänker du inrätta ny avloppsanläggning eller rusta upp din gamla?

Tänker du inrätta ny avloppsanläggning eller rusta upp din gamla? Tänker du inrätta ny avloppsanläggning eller rusta upp din gamla? När du ska inrätta en avloppsanläggning behöver du ha ett tillstånd. Tillståndet söker du hos Miljöförvaltningen. Även om du inte ska göra

Läs mer

Sveriges Jordägareförbund har beretts tillfälle att avge yttrande över rubricerad rapport. Förbundet anför följande.

Sveriges Jordägareförbund har beretts tillfälle att avge yttrande över rubricerad rapport. Förbundet anför följande. Miljödepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE över Naturvårdsverkets och Skogsstyrelsens redovisning av regeringsuppdraget att föreslå kompletterande metoder vid skydd av värdefull natur; Dnr M2007/2364/Na

Läs mer

Statistisk acceptanskontroll

Statistisk acceptanskontroll Publikation 1994:41 Statistisk acceptanskontroll BILAGA 1 Exempel på kontrollförfaranden Metodbeskrivning 908:1994 B1 Exempel på kontrollförfaranden... 5 B1.1 Nivåkontroll av terrassyta, exempel... 5 B1.1.1

Läs mer

PM Elitseriefinalen och 25manna-korten 11 Oktober

PM Elitseriefinalen och 25manna-korten 11 Oktober PM Elitseriefinalen och 25manna-korten 11 Oktober Upplysningar: Hemsida: www.25manna.nu Förfrågningar: info@25manna.nu På arenan: Info-tältet Tävlingsarena Nytorps ängar i Västerhaninge, ca 25 km söder

Läs mer

EGENKONTROLL enligt miljöbalken

EGENKONTROLL enligt miljöbalken egenkontrollegenkontrollegenkontrollegenkontrollegenkontrollegenkontrollegenkontrollegenkontrollegenkontrollegenkontrolleg enkontrollegenkontrollegenkontrollegenkontrollegenkontrollegenkontrollegenkontrollegenkontrollegenkontrollegenkontrollegen

Läs mer

CdsComXL. Excel-tillägg för hantering och analys av CDS-data. ComXL-020/S, 0102. Stråk 9 014.700. Stråk 7 014.680. Stråk 5 014.660. Stråk 3 014.

CdsComXL. Excel-tillägg för hantering och analys av CDS-data. ComXL-020/S, 0102. Stråk 9 014.700. Stråk 7 014.680. Stråk 5 014.660. Stråk 3 014. Excel-tillägg för hantering och analys av CDS-data CdsComXL 100 50 0 Stråk 9 014.700 Stråk 7 014.680 014.660 014.640 Stråk 3 Stråk 5 014.620 Stråk 1 014.600 ComXL-020/S, 0102 Innehåll 1. Installation-------------------------------------------------------------------------------------------------1

Läs mer

rapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län Rikkärr för uppföljning av biologisk Lennartsson och Ingemar Frycklund

rapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län Rikkärr för uppföljning av biologisk Lennartsson och Ingemar Frycklund rapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län arbetsmaterial naturvärden och 2009 metodik Rikkärr för uppföljning av biologisk Älvkarleby mångfald kommun Pär Eriksson Jan-Olov och Frida Björklund, Hermanson

Läs mer

Vetenskapsrådets jämställdhetsstrategi

Vetenskapsrådets jämställdhetsstrategi Styrelsen Bilaga 2 Vetenskapsrådets jämställdhetsstrategi Mål för Vetenskapsrådets jämställdhetsarbete Vetenskapsrådet ska, enligt instruktionen, främja jämställdheten inom sitt verksamhetsområde. Strategin

Läs mer

1 Inledning. 2 Yttrande

1 Inledning. 2 Yttrande PM TITEL Kommentarer till yttrande Riskanalys för östra centrum i Partille DATUM 25. februari 2013 PROJEKTNUMMER A026849 / 164361 VERSION PM001 UTARBETAD Rebecka Thorwaldsdotter GRANSKAD Göran Davidsson

Läs mer

STÄMPLINGSRAPPORT v 1.0.9. Medel Stamvol [m3sk] Volym [m3fub]

STÄMPLINGSRAPPORT v 1.0.9. Medel Stamvol [m3sk] Volym [m3fub] Stämplingslängd Gisshult 2_2 Nr: KKB_TN_MÅ59 Del.Nr: % Antal [st] Gy [m2/ha] [m3fub] Medel Stamvol Da [cm] Dgv [cm] [m] Volfunk fun fun Tall 15 180 2,96 162,9 134,4 0,905 31,7 34,2 25,0 TBS_BK TJO3 ARH

Läs mer

Strandinventering i Kramfors kommun

Strandinventering i Kramfors kommun Strandinventering i Kramfors kommun Bredkaveldun Utförd av biolog Bernt Persson 2011 Syfte Strandinventeringen utfördes med syfte att ge ett underlag som både kan användas av kommunen vid löpande handläggning

Läs mer

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.

Läs mer

Trivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor 2013-02-27

Trivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor 2013-02-27 Trivsel på jobbet en åldersfråga? 2 Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern bygger på telefonintervjuer med ett representativt urval av svenskar i åldern 20 65 år som arbetar minst halvtid. Jobbhälsobarometern

Läs mer

Tillsynsprojekt förskolor i Uddevalla kommun 2012

Tillsynsprojekt förskolor i Uddevalla kommun 2012 Tillsynsprojekt förskolor i Uddevalla kommun 2012 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Syfte och mål... 3 Utförande och metod... 3 Resultat... 4 Diskussion och Slutsatser... 7 Förbättringsområden...

Läs mer

Rev. 1 Manual Revaq Portal

Rev. 1 Manual Revaq Portal Rev. 1 Manual Revaq Portal Cartesia GIS AB / Envisys AB 1 Innehåll Allmänt... 3 Introduktion till Revaq Portalen... 4 Behörigheter... 4 Formulär... 4 Administratör... 6 Lägga upp ett nytt reningsverk...

Läs mer

Vid köp av fem eller fler kartor ges 10 SEK rabatt per karta. Övningarna sitter ute:

Vid köp av fem eller fler kartor ges 10 SEK rabatt per karta. Övningarna sitter ute: Allmän information om träningsövningarna i Sälen 2016 Kontrollmarkering: Vid varje kontroll sitter en orange/vitt snitsel med kodsiffra. Kontroll Definition: Kontrolldefinition finns tryckt på kartan.

Läs mer

Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa

Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa 2013 Bengt Oldhammer Innehåll Uppdrag 3 Metodik 3 Resultat 3 Referenser 7 Bilagor bilder och karta 8 Omslagsbild: Råtjärnen med

Läs mer

Älgförvaltningsområden i Jämtlands län

Älgförvaltningsområden i Jämtlands län 1 / 8 Beslut Datum 2012-01-17 218-2658-2011 Dnr (anges vid skriftväxling) Se sändlista Älgförvaltningsområden i Jämtlands län Bilagor: Karta 1, 2 Beslut Länsstyrelsen i Jämtlands län beslutar med stöd

Läs mer

Servicemätning via telefon och e-post

Servicemätning via telefon och e-post RAPPORT Servicemätning via telefon och e-post UDDEVALLA Januari 2014 BOX 55650 102 14 STOCKHOLM TEL 08 783 82 90 E-MAIL info@jsm-telefront.se BESÖKSADRESS: NÄRINGSLIVETS HUS, STORGATAN 19 www.jsm-telefront.se

Läs mer

Rapport- Tillsyn av förskolors utemiljöer med fokus på UVskydd

Rapport- Tillsyn av förskolors utemiljöer med fokus på UVskydd Rapport- Tillsyn av förskolors utemiljöer med fokus på UVskydd 2012 Annelie Stigsäter November 2012 2012-11-09 1 (6) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. BAKGRUND... 2 2. SYFTE... 2 3. METOD... 3 4. REDOVISNING

Läs mer

Lathund för dokumentation i Treserva

Lathund för dokumentation i Treserva RUTIN 1(12) 2015-08-03 VON 2015/12, nr 2015.504 Socialförvaltningen Socialförvaltningens stab Iréne Eklöf, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 0171-528 87 irene.eklof@habo.se Lathund för dokumentation i

Läs mer

Hygienplan för vattenbruksanläggningar

Hygienplan för vattenbruksanläggningar Hygienplan för vattenbruksanläggningar Jordbruksverket vill tacka Cefas (Center for Environment, Fisheries & Aquaculture Science) i Storbritannien för att vi fått använda deras Finfish biosecurity measures

Läs mer

Projektet Skog & Historia i Böda socken på norra Öland.

Projektet Skog & Historia i Böda socken på norra Öland. Projektet Skog & Historia i Böda socken på norra Öland. Håkan Nilsson Kalmar läns museum Preliminär rapport 2005 Bakgrund Projektet Skog & Historias framtida utformning i Kalmar län en förstudie i Böda

Läs mer

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Intern åtkomst till personuppgifter hos Migrationsverket

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Intern åtkomst till personuppgifter hos Migrationsverket Datum Diarienr 2009-06-23 1807-2008 Migrationsverket 601 70 Norrköping Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Intern åtkomst till personuppgifter hos Migrationsverket Datainspektionens beslut Datainspektionen

Läs mer

Rapport från inventering av naturområden vid Välsviken i Karlstads kommun

Rapport från inventering av naturområden vid Välsviken i Karlstads kommun RAPPORT 1(6) Datum 2013-08-29 Diarienr Västra Värmlands distrikt Roger Gran Sundsgatan 17, 661 40 Säffle roger.gran@skogsstyrelsen.se Tfn 0533-46176 Rapport från inventering av naturområden vid Välsviken

Läs mer