Skogsskador inom Region Nord 2016

Transkript

1 Skogsskaderapport Region Nord 2016 Datum Diarienr 2017/433 1(8) Jörgen Sundin, Magnus Frimodig, Niklas Åberg, Anna Marntell, Bjarne Almqvist, Rickard Vesterlund, Anders Lindqvist, Björn Lehto och Per-Arne Malmberg. Skogsskador inom Region Nord 2016 Målgrupp för skogsskaderapporten är allmänheten, skogsbrukets aktörer och Skogsstyrelsens medarbetare. Inledning Denna rapport har tagits fram av skogsskadesamordnarna i Skogsstyrelsens åtta distrikt inom Region Nord, omfattande Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands län. Underlag har samlats in genom egna fältobservationer, via kontakter med kollegor vid Skogsstyrelsen samt via kontakter med andra skogliga organisationer. Skogsskaderapporter lämnas även från Skogsstyrelsens övriga två regioner, Mitt och Syd. Den läsare som vill ha mer upplysningar om skogsskador eller diskutera skogsskador kan vända sig till berört Skogsstyrelsedistrikt, se Sammanfattning Sammantaget för regionen har skogsskadeåret varit rätt lugnt avseende nytillkomna skador på skog. Bortsett från några större händelser och pågående skadeproblematik: En storm i Norrbotten som i juni blåste ut över en halv miljon skogskubikmeter (m 3 sk) skog. Granbarkborreangreppen i främst Västernorrlands län. Nedanstående diagram visar utvecklingen över tid angreps knappt m 3 sk stående granskog av granbarkborre och ca m 3 sk tillräckligt färska granvindfällen.

2 Skogsstyrelsen 2(8) Svampangrepp på skogen av törskatesvamp och knäckesjuka i regionens norra halva. Älgen är fortsatt en stor skadegörare på tallungskogarna. Vissa ljusglimtar i skadebilden finns inom mindre geografier, dessa ska vi glädjas åt. Väderbetingade skador I främst Norrbotten blåste det kraftigt i början av juni och över en halv miljon skogskubikmeter skog blåste omkull. Skadebilden efter stormen är väldigt spridd, allt från lite större sammanhängande områden till väldigt utspridda små skador i landskapet. Gällivare och Pajala kommuner var drabbade av så kallade snöbrott i höglänta lägen. Snöbrott är när trädens stammar knäcks pga. stora mängder snö som fastnar i trädkronorna. Även i Västerbottens inland och i kustremsan har det kommit spridda indikationer om snöbrott. Svampskador Törskatesvamp I Norrbotten kommer varje år in nya observationer på områden som är mer eller mindre drabbade av törskateangrepp. Då främst i inlandet och nästan inga efter kusten. Det är främst tallskogar i 30 till 50 årsåldern som uppmärksammats. Observationerna ökar även i norra delarna av Västerbotten, men Svårt säga om det är en ökning eller om den ligger på samma nivå som tidigare, men mycket tyder på en sydlig spridning. Törskaten observeras mer även kring Umeå och dess kranskommuner i Jämtland. Citat från en rapportör i Västerbotten: -Nästan var man är kan man se ett tiotal träd som angripna om man snurrar ett varv och tittar upp i topparna. Törskatesvamp på tallgren. Gummark, Skellefteå. Foto: Anders Lindqvist.

3 Skogsstyrelsen 3(8) Knäckesjuka Knäckesjukan verkar hålla i sig i det området som det har varit ett problem tidigare vilket är norra delarna av Boden och Luleå kommun. Där finns det flera bestånd där en stor del av tallplantorna är drabbade. Skvattramrost/Granrost Samma områden i Norrbotten som har drabbats mycket av knäckesjuka har det också varit kraftiga angrepp på granarna av skvattramrost. Stora områden har lyst gula av skvattramrosten. Skvattramrost och granrost förekommer vanligt även i Västerbottens kustland. Insektsskador Bedömt nuläge, våren 2017, framgår av ovanstående kartbild. Kärnområdet för granbarkborreangreppet i Mellannorrland i rött och spridningsområdet i blått. Karta: Magnus Martinsson, Skogsstyrelsen, Mellannorrland har under en lång följd av år drabbats av skador av granbarkborre, ofta i kombination med dubbelögad bastborre. Utvecklingen har dokumenterats av SLU via Nationellt Riktad Skogsskadeövervakning (NRS), under ledning av Sören Wulff. Mätningarna har utförts på höstarna, vanligen i september; på Riksskogstaxeringens fasta provytor i äldre och medelålders granskog. Skadorna på stående granskog har utvecklats på följande sätt i Västernorrlands län:

4 Skogsstyrelsen 4(8) År Stående gran angripen av granbarkborre Stående gran angripen av dubbelögad bastborre m 3 sk råa granvindfällen m 3 sk vindfällen med granbarkborre och (total volym angripna vindfällen) inga data inga data inga data inga data inga data inga data (?) ( ) ( ) ( ) ( ) Tabell 1. Sammanställning av insektsskadorna i Mellannorrland åren Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen. Västernorrland är svårt drabbat av granbarkborre. Miljontals skogskubikmeter med skog har angripits senaste åren. Det finns mycket skador på, enligt forskningen, ovanliga platser, som t.ex. norrsluttningar, skuggiga delar av hyggen, och hyggesålder verkar spela liten roll för uppkomsten av färska skador i kanterna. Således löper även hyggeskanter stor risk för angrepp lång tid efter avverkning. Förhoppningen är att vi är nära toppen på pågående angrepp, troligtvis en ökning av populationen 2017 och därefter minskande. Den kantinventering som Skogsstyrelsen gör visar på mycket stora skador. Angreppen har ökat i utbredning mot nordväst, Graninge upp mot Långsele- Sollefteå. Mer information om granbarkborreutbrottets utveckling finns på

5 Skogsstyrelsen 5(8) Bruna granar som dött efter angrepp av Granbarkborre. Foto: Niklas Åberg. I Jämtland förekommer enstaka granbarkborreangrepp över nästan hela länet, men de mer omfattande är vanligast i Östersunds kommun. Observationer kommer även från skogar långt västerut, nära fjällen, inom Åre kommun. Skogsstyrelsen har haft tre stycken fällor för intensivbevakning av granbarkborresvärmning i Kalixtrakten. Aktiviteten har varit låg, med lägre fångster än tidigare som följd. Andra insekter Några misstänkta angrepp av sextandad granbarkborre i 5-6 meter hög granungskog i Krokoms kommun i Jämtland rapporterades in under försommaren. Vi hade 2015 en liknande skadebild i Hammerdal, Strömsunds kommun, där vi kunde konstatera att de gulnande unggranarna var angripna av sextandad barkborre. Några angrepp av svart granbastborre har konstaterats i Åre och Krokoms kommuner. Snytbaggen är en svår skadegörare i nyplanteringar och finns längs hela norrlandskusten. Snytbaggen orsakar stora skador i skogsföryngringarna.

6 Skogsstyrelsen 6(8) Skador orsakade av däggdjur Få sorkskador under Lokalt i Jämtland och södra Västerbotten har en del skador på skog orsakats av kronhjort. Älgen orsakar mycket, och bitvis mycket svåra skador inom regionen. Vissa mindre geografier börjar ha ett acceptabelt skadeläge. Läs mer om ÄBIN (Älgbetesinventeringen) på Skogsstyrelsens hemsida: Resultat ÄBIN Christer Kalén, Skogsstyrelsen.

7 Skogsstyrelsen 7(8) Skogsbränder En antal mindre skogsbränder har förekommit under året. Med mindre avses arealer upp till 5 ha. Övriga skador Skador på plantskog orsakade av skoterkörning har uppmärksammats och verkar bli allt vanligare. Vissa utsatta områden, som kuperad terräng, kan få rätt omfattande skador. Granplanta med skoterskada, avbruten topp. Foto: Jörgen Sundin.

8 Skogsstyrelsen 8(8) Bedömda konsekvenser för 2017 Risk för fortsatt stora granbarkborreskador under närmsta två-tre åren. Utifrån Martin Schroeders rapport Förökningsframgång för granbarkborre i dödade granar i Medelpad och Jämtland under 2016, SLU, och data från NRS hos Riksskogstaxeringen, Sören Wulff, är bedömningen att granbarkborreutbrottet sannolikt fortsätter i Medelpad under Schroeders bästa gissning är att volymen dödade träd kommer att ligga på ungefär samma nivå som under Även i Jämtland och Ångermanland förväntas en del träd dödas av granbarkborrar, men i betydligt mindre omfattning än i Medelpad. Rapporterna av Schroeder finns tillgängliga på: (under rubriken Rapporter) och rapporterna av Wulff finns tillgängliga på: Viltskadorna får stora konsekvenser på skogsproduktionen, virkeskvalitén, och på den biologiska mångfalden. Törskatesvampen måste hållas koll på och begränsas. Rekommendationer för att begränsa skadorna Fortsatt fokus på att upptäcka och åtgärda områden med granbarkborreskador. Övervakningsfällor för att fastställa svärmningstidpunkt och få en uppskattning av populationen. Arbetet med att ta fram underlag för anpassa älgstammens storlek till en lämplig nivå i förhållande till fodertillgång pågår i de flesta fall på ett bra sätt i de älgförvaltningsgrupper som finns. Åtgärder för att begränsa den skoterkörning som sker på olämpliga ställen efterfrågas från markägarhåll. Det upplevs som ett problem som är svårt att komma åt. Ofta är det en attitydfråga.