Naturhänsyn vid grothantering

Transkript

1 Naturhänsyn vid grothantering

2 Vad är grot? Grot är en förkortning av grenar, ris och toppar. Grot samlas i högar, skotas, flisas eller krossas och används sedan till biobränsle under handelsnamnet skogsflis. I skogsflis ingår även andra träddelar. Grot och träddelar är ett värdefullt biobränslesortiment för både skogsägaren och samhället. Efterfrågan är ökande i takt med vår strävan att fasa ut beroendet av icke förnybara energikällor. Södra är en viktig aktör för produktion av biobränsle och biobränslet i sig bidrar till ökad klimatnytta. Grot och träddelar är även en attraktiv livsmiljö för många arter, främst insekter och svampar. I denna broschyr ger vi vägledning för hänsyn och presenterar även några av de vackra arter som lever i grothögarna. Barrgrot Lövgrot och träddelar TEXT: Gustaf Aulén, Södra Skog FOTO: Anders Ekstrand (sid 3), Gustaf Aulén (sid 2, 5-7), David Andersson (skalbaggar) och Christer Larsson (Bokpraktbagge), Michael Krikorev (svampar) PRODUKTION: Servicecenter Kommunikation 2 NATURHÄNSYN VID GROTHANTERING

3 Naturvärden i grot och träddelar insekter Grot och träddelar är yngelmaterial för en lång rad vedlevande insekter. Vissa arter lever i den nydöda veden som är attraktiv i ca 2 år, andra kommer in senare när svampar börjat bryta ner bark och ved. Bägge grupperna har också en lång rad rovdjur och parasiter som följer dem. Smalbandad ekbarkbock lever i tunna grenar på ek. Löv Särskilt värdefullt är grot och träddelar av ek och andra ädellövträd samt hassel, sälg och asp. I ekved klenare än 20 cm i diameter kan ett hundratal olika arter skalbaggar leva till dess veden är fullständigt nedbruten. Barr Grangrot nyttjas av drygt 400 arter vedinsekter men det är ett väldigt vanligt sortiment så det finns ingen risk att det blir bristvara i landskapet. Prioritera grothögar av tall. NATURHÄNSYN VID GROTHANTERING 3

4 vedsvampar I Södraland finns det minst svamparter som bryter ner ved. Några av dem återfinns bara i grov död ved, men de allra flesta använder ved oavsett grovlek. Minst arter svampar nyttjar grot och träddelar och av dessa är ca: 75 rödlistade. Ju längre groten och träddelarna ligger kvar ju fler svamparter kommer in. Grot och träddelar som ligger skuggigt är mest värdefulla för svampar. Gullkrös växer på grenar, kvistar och stubbar av lövträd. 4 NATURHÄNSYN VID GROTHANTERING

5 Nivå 1 Generell hänsyn vid grotanpassad avverkning i PG-bestånd. Lägg upp naturvårdshögar. Vid avverkning skall skördaren lägga minst 3 naturvårdshögar/ha. Välj i första hand sortiment från ädla lövträd, andra lövträd och tall. Naturvårdshögarna lämnas kvar vid grotskotning eller terrängflisning. Högarna bör ha en storlek av 2-3 fulla gripar och läggas i eller i anslutning till kantzoner eller andra hänsynsytor. Välj de hänsynsytor som ligger närmast för att minimera körningen över hygget. Några av naturvårdshögarna bör läggas solexponerat och några i skuggiga lägen. NATURHÄNSYN VID GROTHANTERING 5

6 Nivå 2 Särskild hänsyn i K och NS-bestånd. Lägg upp naturvårdshögar täck produktionsvältor med grangrot. Nivån på hänsynen kan variera mellan olika bestånd. Därför är det viktigt att det tydligt framgår av traktdirektivet vad som skall gälla. Ett riktvärde är 10 naturvårdshögar/ha. Naturvårdshögarna läggs upp av skördaren och lämnas kvar vid grotskotning eller terrängflisning. I produktionsvältor med lövgrot skall helst det översta lagret bestå av grangrot så att lövträdsinsekter inte lockas till att lägga ägg i lövsortimentet. Exempel på naturvårdshög av grot i ett NS-bestånd. 6 NATURHÄNSYN VID GROTHANTERING

7 Nivå 3 Specialfall. Extra hänsyn och anpassning till avverkningstid och flisning. I anslutning till reservat med ädla lövträd eller andra områden med synnerligen höga naturvärden tillämpas speciella hänsynsåtgärder som skräddarsys för varje enskilt fall. Det skall tydligt framgå av traktdirektivet när det rör sig om ett sådant område. Utformingen av traktdirektivet bör ske i samverkan med berörd myndighet, vanligtvis Länsstyrelsen eller Skogsstyrelsen. Av traktdirektivet skall det också framgå hur många naturvårdshögar som skall sparas, hur stora de skall vara och var de skall ligga. Avverkning och skotning av grot för biobränsle skall helst ske under augusti-september. Flisning skall inte utföras mellan 1/4-1/10. NATURHÄNSYN VID GROTHANTERING 7

8 I grot och träddelar trivs många arter I grot och träddelar av ek, bok, hassel, asp, sälg och andra lövträd finns det gott om vedskalbaggar varav flera arter är rödlistade. I gamla högar trivs många svampar. På följande två sidor hittar du några exempel på grotens mångfald. Ett dilemma när det gäller artnamnen på svenska är att de kan variera beroende på vilken källa man går till. Därför anges även de latinska namnen inom parantes för er som vill gå vidare för att lära mer om de olika arterna. 8 NATURHÄNSYN VID GROTHANTERING

9 NATURHÄNSYN VID GROTHANTERING 9

10 Arter som lever i grot och träddelar exempel vedskalbaggar Smalbandad ekbarkbock (Plagionotus arcuatus). Larven går i grenar av ek. Rödhjon (Pyrrhidium sanguineum). Larven lever i nydöda smala ekgrenar. Spindelbock (Acanthoderes clavipes). Lever i nydöda grenar och stammar av lövträd. Svarthårig kvistbock (Pogonocherus hispidus) Larverna går i nyligen döda lövträdsgrenar. Bokpraktbagge (Chrysobothris affinis). Nydöda smala stammar och grenar av bok, ek, rönn, björk. Prydnadsbock (Anaglyptus mysticus). Larverna nyttjar flera olika lövträdsarter. 10 NATURHÄNSYN VID GROTHANTERING

11 exempel vedsvampar Gullkrös (Tremella mesenterica). På grenar, kvistar och stubbar av lövträd. Ekkrös (Exidia truncata). På döda grenar och kvistar på främst ek. Brödkorgsvamp (Crucibulum laeve). På tunna kvistar av barr- och lövträd. Borstticka (Trametes hirsuta). På grenar, lågor och stubbar av främst lövträd Vårtplätt (Peniophora rufa). På grenar och kvistar av asp. Cinnoberticka (Pycnoporus cinnabarinus). På lågor och grenar av lövträd. NATURHÄNSYN VID GROTHANTERING 11

12 Servicecenter Kommunikation.