GRenar Och Toppar Nya möjligheter för skogsägare

Transkript

1 GRenar Och Toppar Nya möjligheter för skogsägare Europeiska Unionen

2 Innehåll Lämpliga marker för uttag av GROT sid 3 Avverkningsplanering 4 GROT-anpassad avverkning 5 Lagring av GROT 8 Uttag av GROT möjligheter och risker 9 Bränslekvalitet 10 Terminologi 11 Sortomvandlingar 12 Text: Magnus Pettersson, biobränslesakkunnig Illustrationer: Gunilla Guldbrand Foto: Calle Bredberg och Magnus Pettersson 2 Tall, andel Gran, andel Stam 69 % 59 % Grenar och toppar 16 % 27 % Stubbar och rötter 15 % 14 % Hela trädet 100 % 100 % Uppskattad andel av biomassan för tall respektive gran.

3 Lämpliga marker för uttag av GROT Frisk och fuktig mark av blåbärstyp eller bördigare. Grandominerande slutavverkningar gran har dubbelt så mycket grenar per fastkubik som tall. Marker med dålig bärighet bör åtgärdas vintertid större risk för körskador vid grotuttag. Marker med försvårande ytstruktur eller blockighet lämpar sig ej för g rot ut t a g. Medelstora till stora objekt med korta och medellånga terrängtransportavstånd. Små objekt aktuella där samordning kan ske. En ökad efterfrågan kan möjliggöra uttag av GROT på marker som idag inte är lönsamma. 3

4 Avverkningsplanering 4 ➀ ➁ ➂ ➃ ➄ ➅ ➆ ➇ ➈ ➉ Informera skogstyrelse att uttag av GROT ska ske. Detta görs i samband med avverkningsanmälan. Informera markägare, skördarlag samt andra berörda att uttag av GROT ska ske. Planera vilka områden som ska undantas från GROT-uttag. Planera för tillräckligt med utrymme för välta (15 20 m/ha) och nödvändiga fordon för GROThantering Planera för avläggsplats för flis på ventilerat under lag (minst 10 x 7 m).* Besvärande underväxt är ett hinder för rationellt grotuttag och bör röjas bort. Planera för när i tiden skotning, flisning samt vägtransport ska ske. Vem/vilka är slutkund? Dokumentera att GROT-uttag har skett för framtida skogsskötselåtgärder. GROT-uttag medger att markberedning är möjlig redan sommaren efter GROT:en skotats ut. * Avläggsplats för skotad GROT eller färdig flis får ej ske i närhet till luftledning.

5 GROT-anpassad avverkning betyder att skördarföraren fäller träden vid sidan av körstråket vilket ger separata högar av timmer, massaved och GROT. Kvaliteten på GROT-anpassningen har stor betydelse för prestationen i hela hanteringskedjan från skog till värmeverk. Ordning och reda i högarna med toppar riktade åt samma håll Inga grova lövtoppar i högarna. Lägg ej högar på underväxt där det finns risk för att underväxten (småträd) följer med när GROT-högen lyfts av skotaren. Högarna bör ej lämnas för länge eftersom det då är svårt att ta reda på utan att föroreningar följer med. 5

6 6 Grotskotning från hygge till välta. Viktigt med en erfaren och skicklig förare för god prestation och kvalitet. Flisning av GROT från välta. Viktigt att vältan byggs så att flisning underlättas. Spretiga vältor gör att flisaren får svårigheter att greppa materialet.

7 Flisbil med självlastande skopa, gör att lastning kan ske oberoende av andra fordon i hanteringskedjan. 7 Invägning och tippning vid värmeverk. Betalning av GROT grundar sig på invägd mängd samt provtagning av fukthalt, utifrån detta kan levererad volym beräknas.

8 Lagring av GROT Obalans mellan produktion och förbrukning skapar ett logistiskt problem som gör att stora volymer skogsbränslen måste lagras på olika ställen i försörjningskedjan; 1. För att uppnå torkning och avbarrning lämnas ofta GROT i grotan passade högar på hygget över sommaren. 2. För att minska återfuktning och för att göra bränslet åtkomligt för vinterns efterfrågan skotas ofta groten ut i vältor vid avlägg eller hygges kant och täcks med papp. 3. Efter sönderdelning lagras bränsleflis temporärt i stackar i skogen, vid terminal eller hos slutförbrukare. 8 Lagring bör ske på väldränerat underlag med bruten markkontakt. Platsen ska vara väl sol- och vindexponerad med långsidan på vältan orienterad mot den dominerande vindriktningen. Täckning av välta ger ett torrare bränsle och minskar risken för tjälbildning i vältan. När grenarna och topparna har skotats ihop i en välta, läggs en skyddande papp över alltihop. Pappen har en mycket viktig funktion för att hålla regn, snö och tjäle borta. Med täckpapp på GROTvältan kan torr halten öka med tio procent under en sommar. Täckpappen är cirka 4 meter bred och tillverkad av biologiskt nedbrytbart material. Täckpappen flisas och följer med till förbränning.

9 Uttag av GROT möjligheter och risker? Möjligheter Markberedning kan utföras tidigare, med mindre radikala åtgärder med ett bättre resultat. Tidigarelagd plantering ger mindre problem med konkurrerande vegetation. Enklare att få ett jämt och bra planteringsresultat. Återväxten blir snabbare och bättre. Möjliga risker Näringsämnen bortförs Möjliga tillväxtförluster. (Vid betydligt större uttag än vad som sker i praktiken har tillväxtförluster på 2 3 % uppmätts). Markens syrabuffrande förmåga minskar. GROT skyddar mot temperaturextremer och uttorkning. Ökad risk för körskador och markkompaktering. 9

10 Bränslekvalitet Skogsbränslens kvalitet varierar med ursprung och på vilket sätt det har hanterats, sönderdelats och lagrats. Hög bränslekvalitet höjer verkningsgraden och ekonomin vid förbränningen. Vad som är hög bränslekvalitet definieras av slutförbrukarens krav och varierar från panna till panna. Vanligtvis är större pannor mer toleranta eftersom de använder fluidiserande bäddar. Med hög bränslekvalitet menas vanligen; 10 Låg fukthalt = högt värmevärde. Låg askhalt. Låg barrhalt (spec. gröna barr). Låg halt av vissa ämnen (ex. klor, kalium och svavel). Jämn partikelstorlek. Låg halt av finfraktion. Hög Homogenitet. Är du självverksam skogsägare och vill leverera GROT. Tag kontakt med din köpare för att få veta mera om kvalitetskraven. Hantera GROT så att det inte förorenas av sten, grus metall etc. eller återfuktas av regn och snö. Torr och ren GROT Högre värmevärde Bättre betalt

11 Terminologi Fukthalt Skogsbränslets innehåll av vatten. Anges i %. Torrhalt Skogsbränslet torra andel. Torrhalt fukthalt (%). Värmevärde Den energi som kan utvinnas ur skogsbränsle Olika trädslag har liknande värmevärden men barr och bark har högre värmevärden än stamved. Viktigast för ett högt värmevärde är att bränslet är så torrt som möjligt. Askhalt Skogsbränslet innehåll av icke brännbar substans. Mineraler tas upp från jord och distribueras främst till de delar av ett träd där essentiella livsprocesser äger rum barr, småkvistar och bark. Skogsbränsle som har hög andel barr och bark har också hög askhalt. Till detta kommer aska på grund av förore ningar som jord och sten. 11 Torr GROT Färsk GROT Fukthalt (%) % % Torrhalt (%) % % Värmevärde (MWh/råton) 3,6 2,7 2,7 2,9 Askhalt (%) 1 3 % 1 3 %

12 Sortomvandlingar Terminologi och sortomvandlingar i biobränslesammanhang upplevs som krångliga och är ofta en källa till missförstånd. Sortomvandlingar är sällan precisa och variationer förekommer. De mängder GROT som tas tillvara varierar beroende på skogliga variabler och omständigheter. Som ett riktvärde kan följande nyckeltal användas Mängd GROT per inmätt m 3 fub rundvirke Tall cirka 0,09 råton/m 3 fub Gran cirka 0,19 råton/m 3 fub GROT mäts ofta i volym m 3 s (löskubikmeter) 1 m 3 f 2.5 m 3 s Vid transport mäts GROT oftast I råton 1 m 3 f (färsk grot) 0.8 ton Betalning av GROT kan grunda sig på MWh beräknad efter invägd vikt och uppmätt fukthalt 1 m 3 f (färsk grot) 2 MWh = 2000 kwh Betalning av GROT kan även grunda sig på volym i m 3 f beräknat efter vikt och fukthalt. Guldbrand & Guldbrand. Foto: Calle Bredberg, Mangus Pettersson. Tryck: Nya Tryckeri City i Umeå AB, Torrhalten påverkar energivärdet! Energi (kwh/ton) Färskt, fuktigt bränsle Täckt sommartorkat bränsle Torrhalt (%) För varje %-enhet som torrhalten ökar så ökar energi-innehållet med det dubbla.