GRenar Och Toppar Nya möjligheter för skogsägare

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "GRenar Och Toppar Nya möjligheter för skogsägare"

Transkript

1 GRenar Och Toppar Nya möjligheter för skogsägare Europeiska Unionen

2 Innehåll Lämpliga marker för uttag av GROT sid 3 Avverkningsplanering 4 GROT-anpassad avverkning 5 Lagring av GROT 8 Uttag av GROT möjligheter och risker 9 Bränslekvalitet 10 Terminologi 11 Sortomvandlingar 12 Text: Magnus Pettersson, biobränslesakkunnig Illustrationer: Gunilla Guldbrand Foto: Calle Bredberg och Magnus Pettersson 2 Tall, andel Gran, andel Stam 69 % 59 % Grenar och toppar 16 % 27 % Stubbar och rötter 15 % 14 % Hela trädet 100 % 100 % Uppskattad andel av biomassan för tall respektive gran.

3 Lämpliga marker för uttag av GROT Frisk och fuktig mark av blåbärstyp eller bördigare. Grandominerande slutavverkningar gran har dubbelt så mycket grenar per fastkubik som tall. Marker med dålig bärighet bör åtgärdas vintertid större risk för körskador vid grotuttag. Marker med försvårande ytstruktur eller blockighet lämpar sig ej för g rot ut t a g. Medelstora till stora objekt med korta och medellånga terrängtransportavstånd. Små objekt aktuella där samordning kan ske. En ökad efterfrågan kan möjliggöra uttag av GROT på marker som idag inte är lönsamma. 3

4 Avverkningsplanering 4 ➀ ➁ ➂ ➃ ➄ ➅ ➆ ➇ ➈ ➉ Informera skogstyrelse att uttag av GROT ska ske. Detta görs i samband med avverkningsanmälan. Informera markägare, skördarlag samt andra berörda att uttag av GROT ska ske. Planera vilka områden som ska undantas från GROT-uttag. Planera för tillräckligt med utrymme för välta (15 20 m/ha) och nödvändiga fordon för GROThantering Planera för avläggsplats för flis på ventilerat under lag (minst 10 x 7 m).* Besvärande underväxt är ett hinder för rationellt grotuttag och bör röjas bort. Planera för när i tiden skotning, flisning samt vägtransport ska ske. Vem/vilka är slutkund? Dokumentera att GROT-uttag har skett för framtida skogsskötselåtgärder. GROT-uttag medger att markberedning är möjlig redan sommaren efter GROT:en skotats ut. * Avläggsplats för skotad GROT eller färdig flis får ej ske i närhet till luftledning.

5 GROT-anpassad avverkning betyder att skördarföraren fäller träden vid sidan av körstråket vilket ger separata högar av timmer, massaved och GROT. Kvaliteten på GROT-anpassningen har stor betydelse för prestationen i hela hanteringskedjan från skog till värmeverk. Ordning och reda i högarna med toppar riktade åt samma håll Inga grova lövtoppar i högarna. Lägg ej högar på underväxt där det finns risk för att underväxten (småträd) följer med när GROT-högen lyfts av skotaren. Högarna bör ej lämnas för länge eftersom det då är svårt att ta reda på utan att föroreningar följer med. 5

6 6 Grotskotning från hygge till välta. Viktigt med en erfaren och skicklig förare för god prestation och kvalitet. Flisning av GROT från välta. Viktigt att vältan byggs så att flisning underlättas. Spretiga vältor gör att flisaren får svårigheter att greppa materialet.

7 Flisbil med självlastande skopa, gör att lastning kan ske oberoende av andra fordon i hanteringskedjan. 7 Invägning och tippning vid värmeverk. Betalning av GROT grundar sig på invägd mängd samt provtagning av fukthalt, utifrån detta kan levererad volym beräknas.

8 Lagring av GROT Obalans mellan produktion och förbrukning skapar ett logistiskt problem som gör att stora volymer skogsbränslen måste lagras på olika ställen i försörjningskedjan; 1. För att uppnå torkning och avbarrning lämnas ofta GROT i grotan passade högar på hygget över sommaren. 2. För att minska återfuktning och för att göra bränslet åtkomligt för vinterns efterfrågan skotas ofta groten ut i vältor vid avlägg eller hygges kant och täcks med papp. 3. Efter sönderdelning lagras bränsleflis temporärt i stackar i skogen, vid terminal eller hos slutförbrukare. 8 Lagring bör ske på väldränerat underlag med bruten markkontakt. Platsen ska vara väl sol- och vindexponerad med långsidan på vältan orienterad mot den dominerande vindriktningen. Täckning av välta ger ett torrare bränsle och minskar risken för tjälbildning i vältan. När grenarna och topparna har skotats ihop i en välta, läggs en skyddande papp över alltihop. Pappen har en mycket viktig funktion för att hålla regn, snö och tjäle borta. Med täckpapp på GROTvältan kan torr halten öka med tio procent under en sommar. Täckpappen är cirka 4 meter bred och tillverkad av biologiskt nedbrytbart material. Täckpappen flisas och följer med till förbränning.

9 Uttag av GROT möjligheter och risker? Möjligheter Markberedning kan utföras tidigare, med mindre radikala åtgärder med ett bättre resultat. Tidigarelagd plantering ger mindre problem med konkurrerande vegetation. Enklare att få ett jämt och bra planteringsresultat. Återväxten blir snabbare och bättre. Möjliga risker Näringsämnen bortförs Möjliga tillväxtförluster. (Vid betydligt större uttag än vad som sker i praktiken har tillväxtförluster på 2 3 % uppmätts). Markens syrabuffrande förmåga minskar. GROT skyddar mot temperaturextremer och uttorkning. Ökad risk för körskador och markkompaktering. 9

10 Bränslekvalitet Skogsbränslens kvalitet varierar med ursprung och på vilket sätt det har hanterats, sönderdelats och lagrats. Hög bränslekvalitet höjer verkningsgraden och ekonomin vid förbränningen. Vad som är hög bränslekvalitet definieras av slutförbrukarens krav och varierar från panna till panna. Vanligtvis är större pannor mer toleranta eftersom de använder fluidiserande bäddar. Med hög bränslekvalitet menas vanligen; 10 Låg fukthalt = högt värmevärde. Låg askhalt. Låg barrhalt (spec. gröna barr). Låg halt av vissa ämnen (ex. klor, kalium och svavel). Jämn partikelstorlek. Låg halt av finfraktion. Hög Homogenitet. Är du självverksam skogsägare och vill leverera GROT. Tag kontakt med din köpare för att få veta mera om kvalitetskraven. Hantera GROT så att det inte förorenas av sten, grus metall etc. eller återfuktas av regn och snö. Torr och ren GROT Högre värmevärde Bättre betalt

11 Terminologi Fukthalt Skogsbränslets innehåll av vatten. Anges i %. Torrhalt Skogsbränslet torra andel. Torrhalt fukthalt (%). Värmevärde Den energi som kan utvinnas ur skogsbränsle Olika trädslag har liknande värmevärden men barr och bark har högre värmevärden än stamved. Viktigast för ett högt värmevärde är att bränslet är så torrt som möjligt. Askhalt Skogsbränslet innehåll av icke brännbar substans. Mineraler tas upp från jord och distribueras främst till de delar av ett träd där essentiella livsprocesser äger rum barr, småkvistar och bark. Skogsbränsle som har hög andel barr och bark har också hög askhalt. Till detta kommer aska på grund av förore ningar som jord och sten. 11 Torr GROT Färsk GROT Fukthalt (%) % % Torrhalt (%) % % Värmevärde (MWh/råton) 3,6 2,7 2,7 2,9 Askhalt (%) 1 3 % 1 3 %

12 Sortomvandlingar Terminologi och sortomvandlingar i biobränslesammanhang upplevs som krångliga och är ofta en källa till missförstånd. Sortomvandlingar är sällan precisa och variationer förekommer. De mängder GROT som tas tillvara varierar beroende på skogliga variabler och omständigheter. Som ett riktvärde kan följande nyckeltal användas Mängd GROT per inmätt m 3 fub rundvirke Tall cirka 0,09 råton/m 3 fub Gran cirka 0,19 råton/m 3 fub GROT mäts ofta i volym m 3 s (löskubikmeter) 1 m 3 f 2.5 m 3 s Vid transport mäts GROT oftast I råton 1 m 3 f (färsk grot) 0.8 ton Betalning av GROT kan grunda sig på MWh beräknad efter invägd vikt och uppmätt fukthalt 1 m 3 f (färsk grot) 2 MWh = 2000 kwh Betalning av GROT kan även grunda sig på volym i m 3 f beräknat efter vikt och fukthalt. Guldbrand & Guldbrand. Foto: Calle Bredberg, Mangus Pettersson. Tryck: Nya Tryckeri City i Umeå AB, Torrhalten påverkar energivärdet! Energi (kwh/ton) Färskt, fuktigt bränsle Täckt sommartorkat bränsle Torrhalt (%) För varje %-enhet som torrhalten ökar så ökar energi-innehållet med det dubbla.

Logistik och Bränslekvalitét Disposition

Logistik och Bränslekvalitét Disposition Logistik och Bränslekvalitét Disposition Pågående aktiviteter forest power Vad innehåller GROT Nackdelar med lagrad brun GROT Mätning och ersättning av GROT Skogsbränslen av rätt kvalitét för ökad effektivitet

Läs mer

Biobränslehantering från ris till flis

Biobränslehantering från ris till flis Biobränslehantering från ris till flis Var och när skogsbränsle kan tas ut Innan biobränsle bestående av hela träd eller grenar och toppar tas ut är det viktigt att bedöma om uttaget överhuvudtaget är

Läs mer

Kartaktärisering av biobränslen

Kartaktärisering av biobränslen Skogsteknologi 2010 Magnus Matisons Kartaktärisering av biobränslen Sveriges lantbruksuniversitet Inst för skoglig resurshushållning och geomatik Analysgång vid karaktärisering A. Provtagning Stickprov

Läs mer

Logistik och Bränslekvalitét. Skogsbränslen av rätt kvalitét för ökad effektivitet vid förbränning Umeå 9 November 2010 Projektledare Magnus Matisons

Logistik och Bränslekvalitét. Skogsbränslen av rätt kvalitét för ökad effektivitet vid förbränning Umeå 9 November 2010 Projektledare Magnus Matisons Logistik och Bränslekvalitét Skogsbränslen av rätt kvalitét för ökad effektivitet vid förbränning Umeå 9 November 2010 Projektledare Magnus Matisons Disposition Pågående aktiviteter forest power Vad innehåller

Läs mer

Sönderdelning - Vägtransport. Skogsteknologi 2010 Magnus Matisons- 3

Sönderdelning - Vägtransport. Skogsteknologi 2010 Magnus Matisons- 3 Sönderdelning - Vägtransport Skogsteknologi 2010 Magnus Matisons- 3 Översikt Skogsbränslesystem Lösgrotshantering Låga lastvikter Kallt system Möjlighet att sönderdela hos kund Lagringsutrymme hos kund

Läs mer

Biobränslen från skogen

Biobränslen från skogen Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare

Läs mer

Skogsbränslehandledning

Skogsbränslehandledning Skogsbränslehandledning Skogsenergifrågorna är högaktuella. Till skillnad från olja och kol som en dag tar slut är skogen en förnyelsebar källa till både produkter och energi. Och den tillför inte atmosfären

Läs mer

Biobränsle från skogen

Biobränsle från skogen Biobränsle från skogen nulägesbeskrivning och framtidsvisioner! Mia Iwarsson Wide Effektivare Skogsbränsle System Ökat uttag av primära skogsbränslen Utnyttja större andel av bränslepotentialen från skogen

Läs mer

MÄTNING AV BRÄNSLEVED VID ENA ENERGI AB I ENKÖPING Mats Nylinder och Hans Fryk

MÄTNING AV BRÄNSLEVED VID ENA ENERGI AB I ENKÖPING Mats Nylinder och Hans Fryk Results esearch 9 Research results from the Department of Forest Products at the University of Agricultural Sciences, Uppsala, Sweden www.slu.se/skogensprodukter MÄTNING AV BRÄNSLEVED VID ENA ENERGI AB

Läs mer

ESSprogrammet - effektivare skogsbränslesystem. Mia Iwarsson Wide, Skogforsk

ESSprogrammet - effektivare skogsbränslesystem. Mia Iwarsson Wide, Skogforsk ESSprogrammet - effektivare skogsbränslesystem Mia Iwarsson Wide, Skogforsk Allmänt om ESS Omfattning och avgränsning Samverkansprogram energi- och skogssektorerna 2011-2015 Total budget 73 miljoner under

Läs mer

INFO från projektet. Energiråvaror från skogen. Gröna och bruna råvaror BIOENERGI FRÅN SKOGEN 2003-2007

INFO från projektet. Energiråvaror från skogen. Gröna och bruna råvaror BIOENERGI FRÅN SKOGEN 2003-2007 BIOENERGI FRÅN SKOGEN 2003-2007 Ett Interreg projekt som delfinansieras av EUROPEISKA UNIONEN INFO från projektet Energiråvaror från skogen 133 Det fortsatt ökande intresset för energiråvaror från skogen

Läs mer

GROT är ett biobränsle

GROT är ett biobränsle GROT-uttag? GROT är ett biobränsle Biobränsle = ett bränsle där biomassa är utgångsmaterial Hit räknas bl a: Trädbränslen: trä eller trädelar som inte omvandlats kemiskt, ex skogsbränslen, rivningsvirke,

Läs mer

Biobränsle. - energi för kommande generationer

Biobränsle. - energi för kommande generationer Biobränsle - energi för kommande generationer Mats Goop, Weda Skog: - Vi har bara en planet För en långsiktigt hållbar utveckling för alla på vårt enda jordklot, är de allra flesta överens om att det viktigt

Läs mer

INFO från projektet 12. Exempel på Logistik för biomassan HIGHBIO - INTERREG NORD

INFO från projektet 12. Exempel på Logistik för biomassan HIGHBIO - INTERREG NORD HIGHBIO - INTERREG NORD 2008-2011 Högförädlade bioenergiprodukter via förgasning EUROPEAN UNION European Regional Development Fund INFO från projektet 12 Exempel på Logistik för biomassan För att förgasningen

Läs mer

SDCs Biobränslekonferens 2-3 februari 2011

SDCs Biobränslekonferens 2-3 februari 2011 SDCs Biobränslekonferens 2-3 februari 2011 Mätmetoder och teknik Lars Björklund, SDC - VMU 1 Föredraget handlar om: Sortiment /produkter Grot Träddelar Rundved Sönderdelat eller ej sönderdelat Apparater

Läs mer

Kvalitetssäkring Returträ.

Kvalitetssäkring Returträ. Kvalitetssäkring Returträ. Grundläggande faktorer för kvalitativ produktion av RT-flis Korta fakta om returträ. Returträ är en framtidsresurs, som rätt hanterat blir till stor nytta och kan generera en

Läs mer

Skörd av trädbiomassa från marginalmarker

Skörd av trädbiomassa från marginalmarker Skörd av trädbiomassa från marginalmarker Raul Fernandez-Lacruz, MSc. & PhD student Raul.Fernandez@slu.se Slutkonferens för Skog, Klimat och Miljö (SKM), 26 november 2014, Umeå Huvudmål delprojekt 4: Teknik-

Läs mer

ESS utveckling av Effektivare Skogsbränslesystem

ESS utveckling av Effektivare Skogsbränslesystem ESS utveckling av Effektivare Skogsbränslesystem Skogforsk, Rolf Björheden Effektivare SkogsbränsleSystem 2007-2010 Budgetram 64 miljoner dvs 16 miljoner/år Finansieras av Skogforsk och branscher (60 %)

Läs mer

Bioenergi från Stockholms stads skogar!

Bioenergi från Stockholms stads skogar! Bioenergi från Stockholms stads skogar! Innehållsförteckning Förord... 3 Sammanfattning... 3 Potential uttag av bioenergi från Stockholms stads marker... 4 Biomassa jordbruksmarkerna... 5 Biomassa skogen...

Läs mer

Naturhänsyn vid grothantering

Naturhänsyn vid grothantering Naturhänsyn vid grothantering Vad är grot? Grot är en förkortning av grenar, ris och toppar. Grot samlas i högar, skotas, flisas eller krossas och används sedan till biobränsle under handelsnamnet skogsflis.

Läs mer

Kunskap Direkt Skogsbränsle utskrifter

Kunskap Direkt Skogsbränsle utskrifter 2016-06-09 Kunskap Direkt Skogsbränsle utskrifter Här följer utskrifter från samtliga sidor i Kunskap Direkt Skogsbränsle, juni 2016. Sammanställningen innehåller de utskriftsbara sidversionerna i kunskapssystemet,

Läs mer

Storskogsbrukets sektorsansvar

Storskogsbrukets sektorsansvar Storskogsbrukets sektorsansvar Åke Granqvist Bergvik Skog Örebro 2011 03 29 Vad är Bergvik Skog? Bildades 2004, säte i Falun Marker från Stora Enso resp Korsnäs 1,9 Mha produktiv (2,3 Mha tot) 50 milj

Läs mer

Eget värdefullt sortiment

Eget värdefullt sortiment GROT är idag ett etablerat bränslesortiment. Framför allt erfarenheter och prisutveckling men även teknik och metodutveckling har gjort GROT till ett lönsamt sortiment för skogsägaren. Eget värdefullt

Läs mer

Stämplingsrapport. Drivningsförhållanden: (GYL, är en femgradig skala där 1 motsvarar mycket goda förhållanden). G Y L

Stämplingsrapport. Drivningsförhållanden: (GYL, är en femgradig skala där 1 motsvarar mycket goda förhållanden). G Y L Stämplingsrapport Skogsägare Stämplingsnr. Fastighet Kommun Församling Birgitta Nisser mfl Jön-11-339 Kabbarp 1:1 Jönköping Gränna Höganäsgatan 7 56131 Huskvarna 036-140905 Areal ha Ålder Ståndortsindex

Läs mer

Askåterföringen i Sverige och Skogsstyrelsens rekommendationer vid uttag av avverkningsrester och askåterföring

Askåterföringen i Sverige och Skogsstyrelsens rekommendationer vid uttag av avverkningsrester och askåterföring Askåterföringen i Sverige och Skogsstyrelsens rekommendationer vid uttag av avverkningsrester och askåterföring Erfarenheter och regelverk/ föreskrifter för bruk av aska, Oslo 8 juni 2011, Stefan Anderson

Läs mer

Materialflödet av skogsråvaran i Sverige 2009

Materialflödet av skogsråvaran i Sverige 2009 Umeå Universitet 2012-05-30 Civilingenjörsprogrammet i Energiteknik BESTÄLLARE: MAGNUS MARKLUND, ETC PITEÅ Materialflödet av skogsråvaran i Sverige 2009 Fredrik Anderholdt Helgesson (fran0045@student.umu.se)

Läs mer

Hänsyn vid uttag av grot

Hänsyn vid uttag av grot Hänsyn vid uttag av grot @ Skogsstyrelsen, 2012 Författare Anders Pollack Stefan Anderson Jenny Stendahl Grafisk form Annika Fong Ekstrand Illustratör Martin Holmer, sid 9 Foto Stefan Andersson, omslag

Läs mer

Förrättningsman. Stefan Johansson 0733-600 747

Förrättningsman. Stefan Johansson 0733-600 747 STÄMPLINGSRAPPORT Skogsägare Ingemar Johansson Solkaryd 5 576 92 Sävsjö 070-9967677 Förrättningsman Stefan Johansson 0733-600 747 Uppdrag 7-113 Region 06 Fastighet Solkaryd 7:1 Fastighets nr 060124612

Läs mer

Förädlat bränsle ger bättre egenskaper i förbränning och logistik

Förädlat bränsle ger bättre egenskaper i förbränning och logistik Förädlat bränsle ger bättre egenskaper i förbränning och logistik Håkan Örberg Biomassateknologi och kemi Sveriges Lantbruksuniversitet Hakan.orberg@btk.slu.se Generella egenskaper hos biomassa Högt vatteninnehåll

Läs mer

Påverkande faktorer för grotens fukthalt

Påverkande faktorer för grotens fukthalt SKOGSMÄSTARPROGRAMMET Examensarbete 2012:12 Påverkande faktorer för grotens fukthalt Affecting factors for the moisture content in logging residues John Harrysson Examensarbete i skogshushållning, 15 hp

Läs mer

BIOENERGIHANDBOKEN. bränslebal. Råvarukälla Råvara Sortiment. Industri. Skogen GROT(grenar & toppar) bark klena träd rivningsvirke sållad

BIOENERGIHANDBOKEN. bränslebal. Råvarukälla Råvara Sortiment. Industri. Skogen GROT(grenar & toppar) bark klena träd rivningsvirke sållad Bränsleutredning Valet av bränsle är avgörande för om anläggningen ska fungera bra i framtiden. Detta avsnitt ger en kort beskrivning av olika biobränslen med tonvikt på bränslekvalitet. Avsnittet innehåller

Läs mer

Effektivare skogsbränslesystem

Effektivare skogsbränslesystem Effektivare skogsbränslesystem Volym, kvaliteter och kostnader för framtidens skogsbränslen Bränsleprogrammet konferens 8 februari 2011 Skogforsk, Rolf Björheden Svenskt skogsbruk en del av energisektorn

Läs mer

Årsavverkning (~94 Mm 3 )

Årsavverkning (~94 Mm 3 ) Framtidens skogsbränslen Volym, kvaliteter och kostnader Panndagarna, Malmö 9-10 februari 2011 Skogforsk, Rolf Björheden Svenskt skogsbruk en del av energisektorn ~6-7 % primära skogsbränslen 46 % Massaved

Läs mer

Ariterm Flisfakta 2007

Ariterm Flisfakta 2007 Ariterm Flisfakta 2007 Bio Heating Systems 40-3000 kw Gert Johannesson 2007-09-30 Fliseldning Fliseldning har och kommer att bli mycket populärt i takt med stigande olje-, el- och pelletspriser. Det är

Läs mer

Mottagare. Fastighetsbeteckning Kommun Församling. Eksjö. Höreda Områdets mittpunktskoordinater X/N 6383715 Y/E 490635. Namn Telefon Mobil

Mottagare. Fastighetsbeteckning Kommun Församling. Eksjö. Höreda Områdets mittpunktskoordinater X/N 6383715 Y/E 490635. Namn Telefon Mobil Anmälan om avverkning m.m. 1(4) Plats för streckkodsetikett Mottagare Skogsstyrelsen Avverkningsanmälan/-ansökan Box 7 351 03 Växjö A 40816-2012 Anmälan ska göras minst 6 veckor innan avverkning som omfattar

Läs mer

FRÅN PINNE TILL PANNA" - ekonomi, kvalitet och miljöpåverkan vid hantering av trädbränsle

FRÅN PINNE TILL PANNA - ekonomi, kvalitet och miljöpåverkan vid hantering av trädbränsle FRÅN PINNE TILL PANNA" - ekonomi, kvalitet och miljöpåverkan vid hantering av trädbränsle FJÄRRVÄRME November FVF 1999:13 "FRÅN PINNE TILL PANNA" -ekonomi, kvalitet och miljöpåverkan vid hantering av

Läs mer

Enhetligt modulsystem för transport, torkning, lagring och hantering av träflis

Enhetligt modulsystem för transport, torkning, lagring och hantering av träflis Enhetligt modulsystem för transport, torkning, lagring och hantering av träflis Per wennerberg TecnoFarm 2013-07-17 Vi erbjuder: Ett komplett containerbaserat modulsystem för hantering och torkning av

Läs mer

Salix som bränsle. Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Salix som bränsle. Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Salix som bränsle Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut SP-KONCERNEN Svenska Staten RISE Holding AB Huvudkontor: Borås Övriga orter: Stockholm Göteborg Malmö/Lund Uppsala Växjö Skellefteå

Läs mer

Projekt SWX-Energi. Rapport nr 7

Projekt SWX-Energi. Rapport nr 7 Projekt SWX-Energi Rapport nr 7 Undersökning av efterfrågan på grön GROT Jan-Erik Liss FÖRORD Det har i olika sammanhang framkommit att värmeverken i många fall inte är intresserade av att ta emot grön

Läs mer

SKOGSREFLEXEN ÖVNINGAR ÄMNESVIS: MATEMATIK

SKOGSREFLEXEN ÖVNINGAR ÄMNESVIS: MATEMATIK SKOGSREFLEXEN ÖVNINGAR ÄMNESVIS: MATEMATIK Biobränslen Finland har lovat öka användningen av biobränslen och minska användning av olja och stenkol. Skogsbränslen eller toppar, kvistar och stubbar är viktiga

Läs mer

Produktion av pellets, briketter och träpulver vid Brikett- Energis fabrik i Norberg

Produktion av pellets, briketter och träpulver vid Brikett- Energis fabrik i Norberg Produktion av pellets, briketter och träpulver vid Brikett- Energis fabrik i Norberg BrikettEnergi AB Norberg 2004 BrikettEnergis fabrik i Norberg startades 1983 med enbart framställning av briketter.

Läs mer

Underlag för produktionsnorm för Grotskotare

Underlag för produktionsnorm för Grotskotare Underlag för produktionsnorm för Grotskotare Produktionsnorm för grotskotare INNEHÅLL 2 2 3 3 3 4 5 5 6 6 7 8 8 10 10 11 11 12 Sammanfattning Bakgrund Metoder för att utarbeta produktionsunderlag Grundmaterial

Läs mer

Skogen som energikälla - nu och i framtiden -

Skogen som energikälla - nu och i framtiden - Växjö 2010-11-11 Skogen som energikälla - nu och i framtiden - Seminarium kring bioenergi i Älmhult 11-11-10 Bengt Nilsson och Thomas Thörnqvist Linnéuniversitetet i Växjö Växjö 2010-11-11 Växjö 2010-11-11

Läs mer

Askåterföring -en viktig faktor i skogsbränslets kretslopp

Askåterföring -en viktig faktor i skogsbränslets kretslopp Anna Lundborg, milja- og mkologlansvarllg, Vattenfall Utveckling AB Askåterföring -en viktig faktor i skogsbränslets kretslopp Aska från skogsbränsle tillbaka till skogen Som en följd av en strävan att

Läs mer

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Roger Johansson Biobränslekoordinator, Sveaskog Panndagarna 9 10 feb 2011 Innehåll Kort om Sveaskog Marknadssituation biobränsle Sverige Utblick

Läs mer

Uttag av GROT inom Västernorrlands och Jämtlands län

Uttag av GROT inom Västernorrlands och Jämtlands län Uttag av GROT inom Västernorrlands och Jämtlands län Delrapport inom projektet Samverkan för utveckling och förädling av regionens outnyttjade skogsresurser Sundsvall, december 2006 Sören Hägg, Skogsstyrelsen

Läs mer

Grot ur bränslekvalitetsynpunkt

Grot ur bränslekvalitetsynpunkt Grot ur bränslekvalitetsynpunkt En studie i attityders inverkan Delrapport inom GROT II Sollefteå Januari 2009 Jerry Söderström, Efokus AB www.efokus.se Förord Syftet med undersökningen är att utreda förutsättningarna

Läs mer

Prislista. Fasta bränslen och askor

Prislista. Fasta bränslen och askor Prislista Fasta bränslen och askor 0 I dagens energi- och miljömedvetna samhälle blir det allt viktigare att använda effektiva biobränslen i väl fungerande pannor. Likväl finns det stora miljövinster om

Läs mer

En bedömning av askvolymer

En bedömning av askvolymer PM 1(6) Handläggare Datum Utgåva Ordernr Henrik Bjurström 2002-01-30 1 472384 Tel 08-657 1028 Fax 08-653 3193 henrik.bjurstrom@ene.af.se En bedömning av askvolymer Volymen askor som produceras i Sverige

Läs mer

Odla poppel & hybridasp!

Odla poppel & hybridasp! Odla poppel & hybridasp! Fältvandring och seminarium, den 2 juni 2016, Skogforsk, Ekebo Svalöv 15.00 Samling Ekebo Information om eftermiddagen och kvällen. Fika från 14.30. 15.30 17.30 Fältvandring, trädslagsförsök

Läs mer

Drivning av okvistade stammar. Fixteri

Drivning av okvistade stammar. Fixteri Fixteris grundidé: Med hjälp av Fixteri-drivningsteknologi kan man hantera klenvirke klart snabbare och effektivare än med övriga metoder vid första gallring eller iståndsättning av ungskog. Fixteri-teknologin

Läs mer

Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer

Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer Bengt- Erik Löfgren ÄFAB/IRETIse Flis av Salix och Poppel inte annorlunda Enhet POPPEL Flis ref 1 Flis ref 2 Flis ref 3 Fukthalt % 22,5

Läs mer

En naturlig partner för trygga skogsaffärer.

En naturlig partner för trygga skogsaffärer. En naturlig partner för trygga skogsaffärer. Vi bygger hus och broar av din skog. Värdet stannar i bygden. Det är många som är intresserade av din skog i dag, samtliga erbjuder rådgivning, högsta kvalité

Läs mer

LAGRING AV FLISAD GROT VID VÄRMEVERK

LAGRING AV FLISAD GROT VID VÄRMEVERK Available from Faculty of Technology Linnæus University Daniel Nilsson och Thomas Thörnqvist LAGRING AV FLISAD GROT VID VÄRMEVERK en jämförande studie mellan vinter och sommarförhållanden 2013 LAGRING

Läs mer

Vad innebär nya bränslefraktioner? Björn Zethræus Professor, Bioenergiteknik

Vad innebär nya bränslefraktioner? Björn Zethræus Professor, Bioenergiteknik Vad innebär nya bränslefraktioner? Björn Zethræus Professor, Bioenergiteknik Bränslekvalitet allmänt: Fotosyntes: CO 2 + H 2 O + Sol = Bränsle + O 2 Förbränning: Bränsle + O 2 = CO 2 + H 2 O + Energi Kvalitet

Läs mer

Ved Veden skall vara torr

Ved Veden skall vara torr Sidan B1. 1 B1. Bränslehantering Beroende på i vilket skick man får bränslet fordras sålunda mer eller mindre bearbetning och hantering av den. Man kanske får restvirke efter avverkning, röjning eller

Läs mer

Kvalitetsarbete i grotskotning

Kvalitetsarbete i grotskotning SKOGSMÄSTARPROGRAMMET Examensarbete 2012:22 Kvalitetsarbete i grotskotning Quality improvement in forwarding of logging residues Hannes Parlow Examensarbete i skogshushållning, 15 hp Skogsmästarprogrammet

Läs mer

Vi är WSP. Mer än 2 000 medarbetare i Sverige. Ef Erfarna konsulter IT, Tele. Brand & Risk. Stark lokal. Bygg projektering.

Vi är WSP. Mer än 2 000 medarbetare i Sverige. Ef Erfarna konsulter IT, Tele. Brand & Risk. Stark lokal. Bygg projektering. Bränslehantering ur ett processperspektiv Rolf Njurell Maskinleverantörer CJ Wennberg AB Mekantransport AB Consilium Bulk AB BMH Wood Technology AB Pannleverantörer Götaverken Energy AB Energus AB Energiproducenter

Läs mer

Panndagarna 2009. Erfarenheter från kvalitetssäkringsprogram för returbränslen

Panndagarna 2009. Erfarenheter från kvalitetssäkringsprogram för returbränslen Erfarenheter från kvalitetssäkringsprogram för returbränslen Sylwe Wedholm Avdelningschef Bränslehantering 2009-02-04 Söderenergi Samägt av kommunerna: Botkyrka 25 Huddinge 25% Södertälje 50% Kunder: Södertörns

Läs mer

Vilka skogsskador kan vi förvänta oss framöver? Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen

Vilka skogsskador kan vi förvänta oss framöver? Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen Vilka skogsskador kan vi förvänta oss framöver? Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen Föredragets innehåll Klimatförändringar Befintliga skogsskadegörare i nytt klimat Nya skadegörare på gång Vad kan vi göra

Läs mer

Virke till salu Rotpost

Virke till salu Rotpost 15-05-18 Virke till salu Rotpost Föryngringsavverkning 969,2 m 3 sk på fastigheten Östervåla-Hemmingsbo 9:2 i Heby kommun. På markägarens, Åsa Ernlunds, uppdrag har rotpost stämplats av Hushållningssällskapet.

Läs mer

2. företaget under 2016 använd egenproducerad flis, bark, spån eller brännved för energiändamål

2. företaget under 2016 använd egenproducerad flis, bark, spån eller brännved för energiändamål Instruktioner Vem ska redovisa produktion, import och export? Produktionsuppgifter ska redovisas i tabell 1 om: 1. företaget under 2016 köpt eller sålt flis, kross, bark spån eller brännved och samtidigt

Läs mer

Syfte: Förluster vid 1,5 och 4,5 månaders lagring Hanterbarhet hos duk Kostnad för täckt lagring Temperaturutveckling Kemiska/biologiska processer 4

Syfte: Förluster vid 1,5 och 4,5 månaders lagring Hanterbarhet hos duk Kostnad för täckt lagring Temperaturutveckling Kemiska/biologiska processer 4 Försöksuppställning Utansjö 4 st stackar ca 200 ton vardera, grotflis. Två täckta med TopTex, två utan. Ca 5,5 m höga från start Försöksstart: 1 nov -12 Stack no 2 och 3 bröts 11 dec -12 Stack no 1 och

Läs mer

DM 1409. Prislista sågtimmer, limträstock och massaved

DM 1409. Prislista sågtimmer, limträstock och massaved DM 1409 Prislista sågtimmer, limträstock och massaved Prislista sågtimmer, limträstock och massaved 1409-tv TALLTIMMER Prislista nr DM1409 Pris kr/m 3 to Kvalitet 1 397 467 535 602 658 715 756 780 801

Läs mer

Askåterföring till skog några erfarenheter från Sverige

Askåterföring till skog några erfarenheter från Sverige Askåterföring till skog några erfarenheter från Sverige Oslo 2012-03-16 Ulf Sikström, Skogforsk Allt vanligare syner i skogen Av skördad m 3 s: 90 % slutavv. 10 % gallring GROT-skörd: Ca 70000 ha (Bedömning

Läs mer

Södras plantor ger snabbare tillväxt i skogen

Södras plantor ger snabbare tillväxt i skogen Södras plantor ger snabbare tillväxt i skogen 2 Södras plantor Förädlingens bidrag till ökad tillväxt på gran 650 Total produktion av gagnvirke (m 3 sk), hela omloppstiden 600 550 500 450 Lokalt material

Läs mer

Virkesmätning nyckeln till lagliga transporter och konkurrens neutralitet

Virkesmätning nyckeln till lagliga transporter och konkurrens neutralitet Virkesmätning nyckeln till lagliga transporter och konkurrens neutralitet Ulric Långberg 08-753 54 28 ulric.langberg@akeri.se Kraftsamling i skogslogistikfrågor SkogsLogistikFöretagen, SLF Ett nätverk

Läs mer

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog UPM skogsenergi Ren och förmånlig energi nu och i framtiden UPM skog BIObränsler VÄXER I SKOGEN Skogsenergin är förnybar FINLANDS MÅL År 2020 ÄR ATT ANDELEN FÖRNYBAR ENERGI ÄR 38% I EU:s klimat- och energistrategi

Läs mer

3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald

3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald Kantzonernas funktioner Vattendrag och sjöar med omgivande skog, kantzoner, ska betraktas som en enhet. Variationen i naturen är stor och den ena bäcken eller sjön och dess omgivning är inte den andra

Läs mer

Återfuktning av torrhaltsprov

Återfuktning av torrhaltsprov Datum 2016-05-03 Författare Sven Gustafsson Återfuktning av torrhaltsprov WWW.SDC.SE P o s t a d r e s s : 8 5 1 8 3 S u n d s v a l l B e s ö k s a d r e s s : S k e p p a r p l a t s e n 1 T e l : 0

Läs mer

SKOGSBRÄNSLEN, FJÄRRVÄRME & REN TEKNIK

SKOGSBRÄNSLEN, FJÄRRVÄRME & REN TEKNIK SKOGSBRÄNSLEN, FJÄRRVÄRME & REN TEKNIK Projekt information www.woodenergyproject.eu Skogsbränslen, fjärrvärme & ren teknik - Ett projekt om skogsenergi och hållbar energiproduktion i Mellersta Östersjöområdet.

Läs mer

Skötselplan Brunn 2:1

Skötselplan Brunn 2:1 Skötselplan Brunn 2:1 M:\Uppdrag\Brunn\Skötselplan Brunn.docx Skogsstyrelsen 2016-02-10 2(5) Skötselplan för Brunn 2:1, Värmdö kommun Denna skötselplan innehåller förslag på åtgärder inom de delar som

Läs mer

Energigrödor/restprodukter från jordbruket

Energigrödor/restprodukter från jordbruket Energigrödor/restprodukter från jordbruket Bränsleprogrammet Tillförsel Susanne Paulrud SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Området energigrödor/restprodukter Odlade grödor, rörflen och salix Restprodukter

Läs mer

Projekt: 2.3 Rekreation Innehåll Allmänt om modellen... 1 Modellens resultat... 2 Variabler... 2 Funktion... 3 Implementering... 4

Projekt: 2.3 Rekreation Innehåll Allmänt om modellen... 1 Modellens resultat... 2 Variabler... 2 Funktion... 3 Implementering... 4 Rekreationsindex-bestånd Torgny Lind SLU, Umeå 2007-08-31 Version: 0.5 5 sidor Rekreationsindex-bestånd Projekt: 2.3 Rekreation Innehåll Allmänt om modellen... 1 Modellens resultat... 2 Variabler... 2

Läs mer

Avverkning som berör höga naturvärden

Avverkning som berör höga naturvärden MISSIV 1(1) Datum 2014-09-22 Ärendenr A 47755-2014 Lennart Hamrin Kalmars distrikt Norra vägen 2G 38237 NYBRO lennart.hamrin@skogsstyrelsen.se Tfn 0481-48257 Fastighet VEDBORM 1:81 Kommun Borgholm Församling

Läs mer

Tillgång och tillgänglighet vid olika tidsperspektiv

Tillgång och tillgänglighet vid olika tidsperspektiv Svensk skogshushållning Förråd i Sverige (1 6 m 3 sk) Hur mycket är 31 miljoner m 3 sk (stamved)? Biomassa från skogen: Tillgång och tillgänglighet vid olika tidsperspektiv Urban Bergsten 5 4 3 2 1 99

Läs mer

Results 11. esearch. MÄTNING AV GROTFLIS Daniel Nilsson, Mats Nylinder, Hans Fryk och Jonaz Nilsson

Results 11. esearch. MÄTNING AV GROTFLIS Daniel Nilsson, Mats Nylinder, Hans Fryk och Jonaz Nilsson esearch Results 11 Research results from the Department of Forest Products at the University of Agricultural Sciences, Uppsala, Sweden www.slu.se/skogensprodukter MÄTNING AV GROTFLIS Daniel Nilsson, Mats

Läs mer

Livscykelperspektiv på GROT och stubbskörd Projekt: Bränsleproduktion från GROT och stubbskörd vid slutavverkning

Livscykelperspektiv på GROT och stubbskörd Projekt: Bränsleproduktion från GROT och stubbskörd vid slutavverkning Livscykelperspektiv på GROT och stubbskörd Projekt: Bränsleproduktion från GROT och stubbskörd vid slutavverkning Eva Lotta Lindholm, SLU Staffan Berg, Skogforsk Per Anders Hansson, SLU Johan Stendahl,

Läs mer

Vem tänder på flisstackar?

Vem tänder på flisstackar? Vem tänder på flisstackar? Björn Zethræus Professor, Bioenergy Technology Vem tänder på flisstackar? Silhuetten, av Idea go nedladdad från freedigitalphotos.net 2 Det är inte så romantiskt men visst har

Läs mer

Bränslehandboken Värmeforskrapport nr 911, mars 2005 http://www.varmeforsk.se/rapporter

Bränslehandboken Värmeforskrapport nr 911, mars 2005 http://www.varmeforsk.se/rapporter Bränslen och bränsleegenskaper Bränslehandboken Värmeforskrapport nr 911, mars 2005 http://www.varmeforsk.se/rapporter =WSP Process Consultants Innehåll nu 1. Allmänt om handboken 2. Metod för introduktion

Läs mer

FÖR EN VÄNLIGARE OCH VARMARE VARDAG

FÖR EN VÄNLIGARE OCH VARMARE VARDAG FÖR EN VÄNLIGARE OCH VARMARE VARDAG Kallt vatten Varmt vatten FJÄRRVÄRME GEMENSAM ENERGI TANKEN MED FJÄRRVÄRME ÄR ENKEL: VI DELAR PÅ EN VÄRMEKÄLLA I STÄLLET FÖR ATT ALLA SKA HA SIN EGEN. Värmeverken i

Läs mer

MAGGÅS 25:6 ID 9197. Vålarna Östra-1-121008 ORSA. Avverkning

MAGGÅS 25:6 ID 9197. Vålarna Östra-1-121008 ORSA. Avverkning Vålarna Östra-1-121008 ID 9197 Fastighetsägare SVEN UHLÅS SJURBERG BOCKGATAN 7 79532 RÄTTVIK sven.uhlas@naturbruketsiljan.se Beståndsuppgifter Areal: 5,3 ha Nord: 6770049,7 Lat: Öst: 497957,3 N 61 3 54,7023"

Läs mer

Korsnäs Din skogliga partner

Korsnäs Din skogliga partner Korsnäs Din skogliga partner Björk efterfrågat sortiment? sid 2 Valmöjligheterna när du står i en butik är oändliga. Varje förpackning är inriktad på att locka konsumenten till köp. Det gäller att ha en

Läs mer

STÄMPLINGSRAPPORT v Medel Stamvol [m3sk] Volym [m3fub]

STÄMPLINGSRAPPORT v Medel Stamvol [m3sk] Volym [m3fub] Stämplingslängd Gällön 1:5 Nr: Jön_16_79 Del.Nr: Antal [st] Gy [m2/ha] [m3fub] Medel Stamvol Da [cm] Dgv [cm] [m] Volfunk fun fun % Tall 3 83 1,24 58,1 48,9 0,700 28,9 32,4 22,5 TBS_BK TJO3 ARH Gran 97

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Skogsbruksplan. Värset 1:12,1:13, 2:9, 2:21 Angelstad Ljungby Kronobergs län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare

Skogsbruksplan. Värset 1:12,1:13, 2:9, 2:21 Angelstad Ljungby Kronobergs län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Värset 1:12,1:13, 2:9, 2:21 Angelstad Ljungby Kronobergs län Ägare Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2015-08-14 2015-2024 Per- Anders Arvidsson

Läs mer

Skötselanvisningar vid beskogning av nedlagd jordbruksmark

Skötselanvisningar vid beskogning av nedlagd jordbruksmark Skötselanvisningar vid beskogning av nedlagd jordbruksmark Målet med planteringen Inför beskogningen bör man ha ett mål med sin plantering. Beroende på åkerns belägenhet, status och storlek blir metoder

Läs mer

Förnybar energi. vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz

Förnybar energi. vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz Förnybar energi vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz Förnybar energi Sol Vind Vatten Biobränsle Solkraft Solvärme 800 1000 kwh/m 2 V-grad 40 80 % 1 000 5 000 kr/m 2 100 kw kräver 500 m 2 under

Läs mer

Arbetsmiljö vid skotning

Arbetsmiljö vid skotning Arbetsmiljö vid skotning Ett material för förare, entreprenörer och uppdragsgivare Infoga bild I kommande bilder visas vanliga arbetssituationer i samband med skotning av skogsbränsle. Till bilderna lyfts

Läs mer

2.2 UPPLÄGGNING AV VIRKE

2.2 UPPLÄGGNING AV VIRKE 2.2 UPPLÄGGNING AV VIRKE En allmän väg är en väg där staten eller en kommun är väghållare. Enskild väg är väg som inte är allmän väg. Det finns olika kategorier enskilda vägar, exempelvis vägar med statsbidrag,

Läs mer

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen LifeELMIAS och klimatet Ola Runfors, Skogsstyrelsen Klimatproblematiken Växthuseffekten In: Kortvågig strålning (ljus) Växthusgaser (koldioxid, metan, lustgas, vattenånga) Ut: Långvågig värmestrålning

Läs mer

GROT-uttag och Askåterföring -tillvägagångssätt, rekommendationer, effekter

GROT-uttag och Askåterföring -tillvägagångssätt, rekommendationer, effekter GROT-uttag och Askåterföring -tillvägagångssätt, rekommendationer, effekter 1 Bakgrund Försurande luftföroreningar, vilka främst härrör från förbränning av fossila bränslen har stora effekter på mark och

Läs mer

Ökat nyttjande av skoglig biomassa Är det bra för klimatet?

Ökat nyttjande av skoglig biomassa Är det bra för klimatet? Ökat nyttjande av skoglig biomassa Är det bra för klimatet? Föredrag vid seminariet Skogen Nyckeln till ett framgångsrikt klimat och energiarbete, Piteå, 12 nov 2013, anordnat av Sveaskog och Biofuel Region

Läs mer

Trädbränslen från skogen

Trädbränslen från skogen Skogsindustriella institutionen HÖGSKOLAN DALARNA Skog och Trä Trädbränslen från skogen - teknik för skörd Jan-Erik Liss Systemutveckling/Arbetsvetenskap Arbetsdokument nr 1 2001 Garpenberg FÖRORD Föreliggande

Läs mer

Hur har naturvärden påverkats av röjning/avverkning i betesmarker?

Hur har naturvärden påverkats av röjning/avverkning i betesmarker? Hur har naturvärden påverkats av röjning/avverkning i betesmarker? Resultatet av en snabb inventering 2008 av trädklädda betesmarker som åtgärdats under och efter införandet av den s k 50-trädsregeln Leif

Läs mer

Fiberpac 370 Systemstudie komprimering av avverkningsrester

Fiberpac 370 Systemstudie komprimering av avverkningsrester Nr 448 2000 Fiberpac 370 Systemstudie komprimering av avverkningsrester Gert Andersson & Berndt Nordén Uppsala Science Park, SE 751 83 UPPSALA Tel: 018-18 85 00 Fax: 018-18 86 00 skogforsk@skogforsk.se

Läs mer

VIRKESPRISLISTA OCH LEVERANSBESTÄMMELSER

VIRKESPRISLISTA OCH LEVERANSBESTÄMMELSER VIRKESPRISLISTA OCH LEVERANSBESTÄMMELSER Nettoprislista D 113-01, 1/10 2012 tillsvidare TALLSÅGTIMMER Pris kr/m3to Kvalitet 1 420 490 550 600 680 740 780 800 820 840 850 Kvalitet 2 390 420 530 580 580

Läs mer

Förslag till vattenskyddsföreskrifter för Sälens vattentäkt, Malung-Sälens kommun, fastställda av Länsstyrelsen i Dalarnas län 2015-xx-xx.

Förslag till vattenskyddsföreskrifter för Sälens vattentäkt, Malung-Sälens kommun, fastställda av Länsstyrelsen i Dalarnas län 2015-xx-xx. BILAGA 3 Förslag till vattenskyddsföreskrifter för Sälens vattentäkt, Malung-Sälens kommun, fastställda av Länsstyrelsen i Dalarnas län 2015-xx-xx. Med stöd av 7 kap. 21 miljöbalken beslutar Länsstyrelsen

Läs mer

I enlighet med kraven i den svenska FSC-standardens kriterie 8:2 övervakar och utvärderar SCA Skog verksamhetens utfall enligt följande:

I enlighet med kraven i den svenska FSC-standardens kriterie 8:2 övervakar och utvärderar SCA Skog verksamhetens utfall enligt följande: I enlighet med kraven i den svenska FSC-standardens kriterie 8:2 övervakar och utvärderar SCA Skog verksamhetens utfall enligt följande: Rubrik Kriterie Uttag av traditionella skogsprodukter 8.2a Sågtimmer

Läs mer

Bekämpning av skador från granbarkborrar

Bekämpning av skador från granbarkborrar Bekämpning av skador från granbarkborrar Finns det döda granar eller stormfällda träd i din skog? Skogscentralen 2014 { 2 } Gå till skogen kontrollera framför allt gamla grandungar! Upptäcker du stående

Läs mer