Grot ur bränslekvalitetsynpunkt

Transkript

1 Grot ur bränslekvalitetsynpunkt En studie i attityders inverkan Delrapport inom GROT II Sollefteå Januari 2009 Jerry Söderström, Efokus AB

2 Förord Syftet med undersökningen är att utreda förutsättningarna för att grot skall kunna utvecklas från en lågkvalitativ bulkvara till en etablerad handelsvara med definierade kvalitetskrav. Föreliggande rapport utgör ett delresultat i Efokus projekt GROT II, som är ett av EU delfinansierat utvecklingsprojekt genom den Europeiska regionala utvecklingsfonden. Projektet delfinansieras även av Länsstyrelserna i Jämtland och Västernorrland. För mer information om projektet vänligen kontakta projektledare Tomas Widenfalk vid Efokus AB på tomas.widenfalk@efokus.se, eller informationschef Maria Wennberg på maria.wennberg@efokus.se Till alla som via intervjuer, personliga besök och enkäter på ett mycket tillmötesgående sätt bidragit med sina erfarenheter och kunskaper inom branschen och den egna verksamheten framförs ett varmt tack. Arbetet har bedrivits i nära samarbete med EFOKUS medarbetare till vilka även ett stort tack riktas. Sollefteå januari 2009 Jerry Söderström ii

3 Sammanfattning En vanlig uppfattning i region Mellannorrland (med region Mellannorrland avses ett område från Ånge i söder till Skellefteå i norr) är att grot är ett lågkvalitativt bränsle, som dessutom är dyrare än vad kvalitén motiverar och som tas i bruk när inga andra möjligheter står till buds. Men allt eftersom bränslebehovet ökar kommer grot att bli ett betydande bränslealternativ. Det finns därför anledning att titta närmare på grot ur ett bränslekvalitetsperspektiv. I denna utredning har branschens kvalitetskrav samt vilka tekniska möjligheter det finns att leverera de efterfrågade kvalitéerna undersökts. Undersökningen baserar sig på intervjuer av ett antal aktörer i region Mellannorrland med erfarenhet av grot som bränsle. Undersökning har kompletterats med en mindre studie avseende attityder till grot som bränsle i en region i Dalarna (benämnt Dalaregionen). Även ett par bränsleleverantörer i södra Sverige har kontaktats. Vid en jämförelse mellan region Mellannorrland och andra delar av Sverige framgår en attitydskillnad. I Dalaregionen uppfattas grot som ett bra bränsle medan man i region Mellannorrland anser det vara ett besvärligt material. Främst är det förekomsten och problemen med föroreningar som uppfattas olika. I Dalaregionen anses föroreningarna inte medföra några större problem. I region Mellannorrland anser man däremot att föroreningarna orsakar betydande problem i förbränningsanläggningarna, fullt jämförbara med de problem som orsakas av variationerna i fukthalten i bränslet. Även om undersökningen är för begränsad för att ge ett entydigt svar på orsakerna till skillnaderna mellan de olika regionerna kan några förklaringar lyftas fram. I Dalaregionen är erfarenheterna av hantering av grot längre. En annan tydlig skillnad är att sönderdelningen av grot sker med huggar i stället för krossar, vilken är den vanligaste metoden i Mellannorrland. Används huggar tvingas man säkerställa att föroreningsgraden inte blir allt för hög. Även det förhållandet att blandning av olika bränsleslag och kvalitéer verkar vara mera frekvent förekommande i Dalaregionen kan påverka kvalitets- och attitydskillnaden mellan regionerna. Genom en effektiv blandning av olika bränslekvalitéer får man ett bränsle som håller en högre och jämnare kvalitet. Flertalet av bränslekunderna i region Mellannorrland är idag inte nöjda med grot som bränsle. Undersökningen visar att de ofta har problem i sina anläggningar oavsett om de är stora eller små eller vilken panntyp man använder. För vissa är problemen acceptabla medan andra har betydande problem. Vid några bränsleanläggningar har grot provats men ingår i dag inte i anläggningens bränslesortiment då problemen varit allt för omfattande. Grot används därför att det är billigt, även om priserna nu är på väg upp (I dagsläget börjar det, pga. av den rådande lågkonjunkturen, bli en brist på andra biobränslen eftersom bland annat sågverken drar ned på produktionen). Kvalitén på grot anses också bli sämre och sämre, en trend som kan få allvarliga konsekvenser för utvecklingen av biobränslen. Men grot är också det alternativ som anses ha den största framtida potentialen och som måste utnyttjas för att konkurrensen om råvaran i traditionell industri inte skall bli allt för påtaglig. De problem i region Mellannorrland som framhålls som mest besvärande är i prioritetsordning; - Fukthalten - Föroreningar - Snö/is - Jämnhet iii

4 Fraktionsstorleken innebära också problem och då främst för hanteringsutrustningen i pannanläggningarna vad gäller överstora fraktioner. Mindre anläggningar är mera känsliga för överstora fraktioner än större. Finfraktionen är ett problem såväl för stora som små pannor och speciellt grön barr framhålls som icke önskvärd. Trots de problem som bränslekunderna i Mellannorrland upplever med grot beaktas inte kvalitetsvariablerna i någon större utsträckning, förutom fukthalten, vid inmätningen av bränslet. Ett flertal kvalitetsvariabler finns inskrivna i köpeavtalen, men mäts ofta inte. En orsak till detta är att kostnadseffektiva och enkla metoder för mätning av flera av variablerna saknas. En annan orsak kan vara att köparens vilja att betala för kvalitén är begränsad. Marknaden är kvar i ett traditionellt handelsmönster där köparen har vant sig vid ett bränsle, från bl. a. industriella biprodukter, med acceptabel kvalitet och jämnhet till ett relativt lågt pris. Kvalitén har fått en underordnad betydelse, huvudsaken har varit priset. Grot betraktas i dag som ett dåligt bränsle. Det huvudsakliga kravet är att det skall vara billigt. Även om en förändring är på gång kan grotmarknaden ännu inte anses fullt utvecklad. I och med att konkurrensen ökar med flera biobränsleeldade pannanläggningar och flera aktörer inom bränsleleverantörsledet kommer kvalitén att kunna bli ett konkurrensmedel även för grot. Kvalitén på bränslet grundläggs främst i hanteringen på hygget och vid avlägg. De problem man där skapar hänger med i hela kedjan till terminal eller kund. Uppfyller man inte kvalitetskraven vid hanteringen på hygget återstår någon form av behandling av bränslet för att öka jämnheten samt att ta bort material som inte är önskvärd för pannanläggningen. Detta kan ske vid en särskild terminal eller direkt hos kunden. Genom sållning och blandning av bränslet kan merparten av dagens kvalitetsproblem åtgärdas. Beprövad teknik finns tillgänglig och denna undersökning visar att kostnaderna är rimliga, mindre än 13 kr/mwh, om mängden behandlat material är tillräckligt stort, över m3s/år. För att grot skall bli ett betydande skogsbränsle för vår framtida energiförsörjning krävs: o o o o o Attitydförändringar måste till. Man måste se grot som ett bränsle och inte en avfallsprodukt man tar till när inget annat finns. Att kvalitén ses som ett konkurrensmedel. Såväl köpare som leverantörer bör uppmärksamma kvalitén i högre grad. Att hela leveranssystemet från skogen till pannanläggningen optimeras ur ett kvalitetsperspektiv där huggning i stället för krossning samt systemlösningar för sållning och blandning beaktas. Att nya praktiska inmätningsmetoder till rimliga kostnader utvecklas som klarar andra kvalitetsvariabler än fukthalten. Att system för klassificering av bränslet utformas och att bränslet kvalitetssäkras. Med sådana åtgärder blir grot en handelsvara och inte en bulkråvara där priset är den viktigaste egenskapen. iv

5 Innehåll INLEDNING...1 SYFTE OCH MÅL...1 METOD...1 AVGRÄNSNINGAR...2 BRÄNSLEKVALITET...2 KVALITETSVARIABLER...2 KVALITETSSTANDARDER OCH KODER...3 PROBLEM MED DÅLIG BRÄNSLEKVALITET...4 PRIMÄRA KVALITETSVARIABLER...4 Askhalt...4 Fukthalt...5 Fraktionsfördelning...5 Kemisk sammansättning...6 SEKUNDÄRA KVALITETSVARIABLER...6 Föroreningar...6 Snö/is...7 Överstort...7 Miljöpåverkan...7 LEVERANSAVTAL...7 RÅVARAN GROT...7 REGIONALA FÖRHÅLLANDEN...8 FÖRBRÄNNINGSANLÄGGNINGAR...8 KVALITETSVARIABLER...10 LEVERANTÖRSAVTAL...12 DRÖMBRÄNSLET...13 HANTERINGSSYSTEM...13 UTVECKLINGSBEHOV...14 GROTANPASSAD AVVERKNING...14 ÖVRIGA SYNPUNKTER...14 TEKNISKA MÖJLIGHETER ATT ÖKA KVALITÉN...15 SÅLLNING...16 BLANDNING...17 VAD ÄR KUNDEN VILLIG ATT BETALA FÖR EN HÖGRE KVALITET?...18 VAD KOSTAR EN HÖGRE KVALITET?...18 BILAGA HUR UPPFATTAS GROT SOM BRÄNSLE I ANDRA REGIONER?...20 RESULTAT...20 JÄMFÖRANDE SAMMANFATTNING...21 Skillnader mellan bränsleleverantörer...21 Skillnader mellan bränslebrukare...22 DISKUSSION...27 SKILLNADER MELLAN REGIONERNA...27 TRADITIONELLA HANDELSMÖNSTER...28 v

6 TEKNIK FÖR KVALITET...29 VAD KRÄVS FÖR EN POSITIV UTVECKLING AV GROT?...29 REFERENSER...31 vi

7 Inledning Skogsbränsle är ett område under stark utveckling. I begreppet innefattas ett flertal olika bränslesortiment från skogen. Avverkningsrester, allmänt benämnt grot, har under de senaste åren blivit ett bränsle som allt mer kommit till användning i de regionala (se avsnitt Begränsningar, nedan) kraft- och fjärrvärmeanläggningarna. Grot anses dock vara ett lågkvalitativt bränsle, som dessutom är dyrare än vad kvalitén motiverar, och därmed ett sortiment som tas i anspråk först när andra biobränslen inte finns tillgängliga eller anses för dyra. Allt eftersom bränslebehovet ökat har grot dock blivit det skogsbränslesortiment som vuxit snabbast regionalt. Användningen av grotbaserade bränslesortiment förväntas också fortsätta att öka. En viktig frågeställning för att marknaden med skogsbränsle skall fortsätta att utvecklas positivt är huruvida nuvarande kvalitetskrav på grot kan accepteras eller måste höjas. Det bedöms därför finnas ett behov av att utreda branschens bränslekvalitetskrav på grot och hur dessa skall kunna uppfyllas till rimliga ekonomiska kostnader. Syfte och Mål Syftet med undersökningen är att utreda förutsättningarna så att grot ska kunna utvecklas från en lågkvalitativ bulkvara till en etablerad handelsvara med definierade kvalitetskrav. Målsättningen är främst att identifiera de kvalitetsvariabler och övriga egenskaper som är viktigast för kunden samt att ange vilka tekniska och ekonomiska möjligheter det finns att uppfylla de efterfrågade kvaliteterna. Eftersom grot som råvara är ett förhållandevis nytt bränsle i region Mellannorrland (definierad enl. Avgränsningar nedan), har undersökningsmaterialet varit för begränsat för att detaljanalysera kvalitetsvariablernas beroende av panntyp, hanteringssystem, pannstorlekar etc. Avsikten har därför varit att ge en generell bild av kvalitetsaspekterna. Metod Undersökningen baseras på intervjuer av aktörer i region Mellannorrland, främst företrädare för förbränningsanläggningar, såväl stora som små, samt större skogsbränsleleverantörer. Intervjuade har främst varit bränsleinköpare och produktionsansvariga för pannanläggningar samt produktionsansvariga för bränsleleverantörer. Intervjuerna i form av personliga besök har följts upp med frågeenkäter samt uppföljningsintervjuer per telefon. Undersökningen har kompletterats med en mindre studie (se bilaga 1) omfattande såväl bränslekunder som bränsleleverantör av grot inom delar av Dalarna. Även två större aktörer i leverantörsledet i Södra Sverige har kontaktats. En litteraturstudie har gjorts avseende generella problem med skogsbränsle som råvara för förbränningsanläggningar. 1

8 Avgränsningar Den grundläggande undersökningen har avgränsats till regionala förhållanden. Med region avses i detta sammanhang ett område i huvudsak från Skellefteå i norr till Ånge i söder, benämnt som region Mellannorrland. Den kompletterande undersökningen enl. ovan har begränsats till att omfatta delar av Dalarna och anges i rapporten som Dalaregionen. Avsikten har i första hand varit att undersöka erfarenheterna av grot men då detta är ett relativt nytt bränsle har erfarenheterna av bränslekvaliténs betydelse för förbränningsanläggningarnas funktion till viss del sitt ursprung även från eldning med övriga våta skogsbränslen. Vad avser metoder för kvalitetsanpassning har i huvudsak hantering för upparbetning vid terminal eller hos förbrukaren beaktats. Kvalitetshöjande åtgärder i kedjan före terminal/förbrukare behandlas inte närmare. Bränslekvalitet Kvalitetsvariabler Något entydigt definition av bränslekvalitén finns inte. Kvalitetsfaktorerna kan indelas efter om de kan påverkas eller inte enligt följande grova uppdelning: Påverkbara Fukthalt Föroreningar Fraktionsfördelning Mögel Homogenitet Leveranssäkerhet Ej påverkbara Askhalt (naturlig askhalt) Kalorimetriska värmevärdet Torr-rådensitet Kemisk sammansättning Ytterst är det naturligtvis kunden som ställer krav på vad som är god kvalitet för hans specifika anläggning. Ur ett kundperspektiv kan det vara lämpligare att indela kvalitetsbegreppet efter primära och sekundära kvalitetsvariabler enligt nedan. Primära krav är första hand beroende av förbränningsutrustningens principiella tekniska förutsättningar medan de sekundära kraven påverkas av hanteringsanläggningens känslighet: Primära krav Askhalt Fukthalt Fraktionsfördelning Kemisk sammansättning Sekundära krav Föroreningar (sand, sten, skrot etc) Snö och is Överstort Mögel (miljöpåverkan) Damm (miljöpåverkan) Vissa kvalitetsvariabler kan tillhöra båda kategorierna såsom t ex föroreningar och snö/is. 2

9 Kvalitetsstandarder och koder SIS, Swedish Standards Institute, har ett pågående projekt som avser standarder för träbränslekvalitet. Arbetet bedrivs på europeisk nivå och beräknas vara klar våren VMR, Rådet för virkesmätning och redovisning (ingår numera i SDC:s organisation), definierar grot som Biomassa bestående av grenar, toppar och småträd sedan industrivirke tagits tillvara. SDC, Skogsnäringens IT-företag använder sig av följande indelning av grot: Grot, ej sönderdelat, indelas i; E-kod 1 = Grönt E-kod 2 = Avbarrat E-kod 3 = Grönt, buntat E-kod 4 = Avbarrat, buntat E-kod 5 = Skotat grönt, lagrat i täckt välta E-kod 6 = Skotat grönt, lagrat i ej täckt välta E-kod 7 = Skotat avbarrat, lagrat i täckt välta E-kod 8 = Skotat avbarrat, lagrat i ej täckt välta Grot- flis, sönderdelat, indelas i; E-kod 1 = Grönt, flisat E-kod 2 = Grönt, krossat E-kod 3 = Flisat (tidigare hantering okänd) E-kod 4 = Krossat (tidigare hantering okänd) E-kod 5 = Avbarrat, flisat E-kod 6 = Avbarrat, krossat E-kod 7 = Täckt välta, flisat E-kod 8 = Täckt välta, krossat 3

10 Problem med dålig bränslekvalitet (en litteraturgenomgång) Att kvalitén på massaved och timmer har stor betydelse för prissättningen av den industriella skogsråvaran är väl känt. Kvaliténs betydelse för prissättning av skogsråvaror för bränsleändamål är däremot mindre beaktat i samma grad. Detta trots att de problem som en dålig bränslekvalitet orsakar för såväl slutkunden (bränsleanvändaren) som i hela leveranskedjan från skogen är väl kända och dokumenterade. Skogsbränsle, och framför allt grot, betraktas fortfarande som en andra klassens bulkråvara. Vad som är bra kvalitet på bränsle finns det inget entydigt svar på. Egenskaperna hos den specifika pannanläggningen är styrande. En del kvalitetsfaktorer går att påverka, andra inte. En begränsad undersökning angående tillgängligheten för fem biobränsleeldade pannanläggningar på mellan MW gav till resultat att eldningsutrustningen och bränsleförsörjningen vardera svarade för ca 25 % av feltiden. Övriga fel var uppdelade i; askoch slagghantering, rökgaser, trycksatta system och övrigt. De totala felen motsvarade en genomsnittlig otillgänglighet på 5.6 % för anläggningarna, (Ref. 1) Primära kvalitetsvariabler Dessa kvalitetsvariabler styrs i första hand av förbränningsutrustningens tekniska förutsättningar. Panntyp, teknik, sameldning är avgörande faktorer för kvalitetskrav på bränslet De vanligast förkommande panntyperna är cirkulerande fluidiserande bädd (CFB), bubblande fluidiserande bädd (BFB) och rosterbädd (rörlig eller fast). Pannor över 15 MW har ofta någon typ av fluidiserande bädd medan de mindre pannorna domineras av rosterpannor. Cirka 65 % av antalet pannor har rosterbädd. Rörligt roster är vanligast för effekter över 2 MW. Fasta rosterpannor används i huvudsak för stolekar under 1 MW. Askhalt Ashalten har en direkt inverkan på levererad energi i bränslet och kan regleras vid beräkningen av energiinnehållet. Dessa oorganiska material består dels av askbildande ämnen naturligt förekommande i skogsbränslet men även av föroreningar som sand och sten. Naturlig askhalt i grot varierar med trädslag, trädets ålder, växtplats etc. och uppgår till ca % (Ref 2). Det faktiska askinnehållet kan vara betydligt högre beroende på externa föroreningar. Vid förbränning bildas olika typer av aska; bottenaska/slagg(merparten av askan), cyklonaska, filteraska, flygaska och rökgasreningsrester. Problemen med aska i olika former varierar med panntyp och materialegenskaper. Problemen kan till sin karaktär vara såväl vanligt förekommande som kostsamma t ex sintring av bäddmaterial, askbeläggning på överhettarytor, som i sin tur ger korrosion och försämrad värmeöverföring. I bottenaskan återfinns den sand, sten och skrot som följt med bränslet och som kan orsaka problem i hanteringsutrustningen för bottenaskan. Eftersom askan till stor del består av icke brännbara mineraler samlas i askan även miljöpåverkande ämnen såsom tungmetaller och radioaktiva ämnen. 4

11 Även mängden aska i sig kan innebära problem i bubbelbäddar, eftersom det innebär ett tillskott till bädden. Som exempel kan nämnas att i Sollefteå, med en BFB-panna på 12 MW, består bädden av ca 10 ton sand. Vid full kapacitet innebär varje procent i askhalt 2,5 tons tillskott per dygn. Fukthalt Bränslets fukthalt, inkluderande snö/is, har största direkta inverkan på levererad energi i bränslet och regleras vid beräkningen av energiinnehållet. Fukthalten i grot varierar normalt mellan 35 och 55 vikts-%, % är vanligt, (Ref. 2). Fukthaltsförändringar i skogsbränsle efter avverkning är beroende av nederbörd, materialets sönderdelningsgrad, lagringssätt och lagringstid. Stora mängder snö/is kan leda till att pannan slocknar. Varje förbränningsanläggning är dimensionerad för en viss typ av bränsle med ett visst fukthaltsspann inom vilken den fungerar bäst. Allt för torrt eller allt för fuktigt bränsle sänker pannans effektivitet. Viktigast är att bränslet är homogent med jämnhet i fukthalten. En kraftigt varierande fukthalt påverkar förbränningen negativt. Mindre anläggningar med rosterpannor fungerar bäst med relativt torrt bränsle med fukthalt under 40 %. Pannor med fluidiserande bäddar tillåter, och gynnas till och med, av ett bränsle kring 50 % fukthalt, (Ref.3). Pannans utrustning såsom rökgasåterföring (för torrare bränslen) och rökgaskondensering (för fuktiga bränslen) påverkar också det fukthaltsspann inom vilket pannan är mest ekonomisk. För att säkerställa en jämn förbränning och erhålla ett homogent bränsle bör olika bränsletyper blandas. Fraktionsfördelning Fraktionsfördelningen påverkar bränslets egenskaper i pannan såsom bl. a porositet, stoft och partiklar, fuktavgång, förbränning av kolrester. Är bränslet för grovt ökar andelen oförbränt i askan. Fluidiserande bäddar kan vara något känsligare för övergrovt bränsle än rosterpannor. Är finfraktionen för hög kan bädden i en rosterpanna bli för tät, vilket leder till högt tryckfall, ojämn luftfördelning, ojämn förbränning, ökad NOx-bildning och medryckning. I fluidiserande pannor kan en allt för stor andel finfraktion medföra att förbränningen sker högt i pannan, vilket ökar utsläppen och därmed miljöpåverkan. Generellt klarar dock fluidiserande bäddar ojämn fraktionsfördelning bättre än rosterpannor. Korrosion och beläggning på överhettare är vanliga vid eldning med grot. Viktiga parametrar för att detta problem ska uppstå är förbränningssituationen och bränslets egenskaper, främst då partikelstorleken (finfraktion) och fukthalten. Barr är bl.a. ur denna synpunkt ett problem (se nedan), speciellt gröna barr. Avbarrning av bränslet och utsortering av finfraktion, innan förbränningen är därför en fördelaktig metod. Detta skulle även minska såväl fukt- som askhalten i bränslet, eftersom finfraktionen ofta har relativt sett högre andelar av dessa. Av liknande orsaker som för fukthalten är jämnheten i bränslet även ur fraktionsfördelningssynpunkt en viktig parameter. 5

12 Kemisk sammansättning Den kemiska sammansättningen av grot är i hög grad en icke påverkbar variabel. Sammansättningen varierar med såväl trädslag som växtplats. Ämnen som är speciellt besvärliga är alkalimetaller(t ex natrium och kalium), klor (korrosionsskador) och tungmetaller, som kadmium, koppar, krom m fl. (problem med askåterföring/deponering). Bränslets finfraktion innehåller en förhållandevis hög andel av dessa ämnen beroende på att föroreningshalten samt andelen barr och bark är relativt hög i denna fraktion. En sållning av bränslet skulle därmed minska dessa problem. Ämnena orsakar sintring, beläggning och korrosion men risken anses dock som relativt måttlig för grot, (Ref.2). Problem med alkali kan åtgärdas genom inblandning av torv. Sekundära kvalitetsvariabler Dessa kvalitetsvariabler påverkar i första hand hanteringsutrustningen i förbränningsanläggningen. Driftavbrott i hanteringssystemet in till pannan orsakar störningar i förbränningen och kan även minska panntillgängligheten. Allt högre krav på god förbränningsekonomi och låga emissionsnivåer ökar kraven på ett väl fungerande bränslehanteringssystem med hög driftsäkerhet. Driftstörningar i bränslehanteringssystem i fastbränsleeldade kraftverk, MW, kan uppgå till ca 60 % av anläggningens totala ståtid, (Ref 4). Samma referens anger att i mindre fastbränsleanläggningar MW, svarar bränslehanteringen för 60 % av anläggningens totala antal driftstörningar. I sammanställningen över driftstörningar i bränslehanteringen i småskaliga anläggningar, < 3 MW, redovisas i ref. 4 följande fördelning: Blockerad transportör 33 % Nivåvakt (felsignal) 18 % Trasig transportör 16 % Fruset bränsle 11 % Bränslespjäll 7 % Stort bränsle 3 % Övrigt (motorfel, styrning m m ) 12 % Föroreningar Föroreningar i form av sand, sten, skrot etc. orsakar slitage på hanteringsutrustningen såväl som på roster i rosterpannor. Även fastkörningar i transportörer och övrig utrustning förekommer. Problem med fastkörningar kan till stor del elimineras med lämplig beredningsutrustning som magnetisk avskiljning och sållning. Detta kan dock vara en allt för dyr investering för mindre anläggningar. Bränslets höga halt av sandföroreningar har en avgörande inverkan på slitaget av utrustningen. I värmeverk (Ref 4) är komponenternas livslängd i transportörutrustningen normalt ca 5 år att jämföras med år för massaindustrins hanteringssystem för cellulosaflis. Val av slitagematerial i transportörutrustningen har en avgörande betydelse för 6

13 livslängden, vilket också kan vara en orsak till den stora skillnaden i livslängden mellan värmeverk och massaindustrin. Föroreningar påverkar även förbränningsutrustningen såväl i form av askrelaterade problem som mera direkta förbränningstekniska sådana i form av t ex bäddproblem vid fluidiserande bäddar (avsnittet Askhalt ovan). Snö/is Fruset bränsle kan orsaka betydande problem i en bränslehantering (och även vid förbränningen, se avsnittet Fukthalt ovan). Valvbildning i tippfickor på grund av fastfrysning kan förekomma. Fruset material orsakar även stopp i transportörer. Överstort Störningar som kan förekomma relaterade till överstort material är hängningar och valvbildningar i stup och buffertfickor. Stopp i transportörskruvar och överlastningar är andra problem. Dessa är vanligt förekommande problem, se tabell avsnitt Sekundära kvalitetsvariabler ovan. Störningar i bränsleinmatningssystemet, från pannhusficka till panna, är ett känsligt område där dessa problem förekommer mer eller mindre frekvent (Ref. 5). Trots lång erfarenhet av fastbränslehantering i värmeverk förekommer problemen även i senare uppförda anläggningar. Krossat material är sämre ur denna synpunkt än hugget beroende på att förekomsten av stickor är mer frekventa samt också på att krossat material har en ojämnare struktur med hög rasvinkel för vilken valvbildning lätt uppstår. Miljöpåverkan Mögel Vid all lagring av trä finns risk för att mögel bildas. Lagringstid, fukt, sönderdelningsmetod och kompaktering är faktorer som påverkar mögelsporbildningen. Hälsoriskerna i samband med lagrat bränsle bör uppmärksammas både vid projekteringen av anläggningen och vid upphandlingen av bränslet. Damm Problem med damning är störst vid torra förädlade bränslen. För våta bränslen är detta ett mindre problem. Grot kan dock, framför allt i början av säsongen, ha en låg fukthalt som kan orsaka damning. Leveransavtal Marknadens parter har utarbetat ett förslag till avtalsmall där bl. a krav på kvalitén kan regleras såväl som inmätningsförfarandet; Avtalsmall för träd- och torvbränslen, (Ref. 6). Råvaran grot Grot som råvara har förutsättningar att vara ett mycket bra bränsle. Det naturliga innehållet av föroreningar/aska är relativt lågt. Förekomsten av besvärande kemikalier kan hanteras och medför ofta inga större problem. Dessutom är den naturliga fukthalten fullt acceptabel för dagens pannteknik. Det är hanteringen av bränslet från hygget till slutanvändaren som orsakar kvalitetssänkningen för bränslet. Vid hanteringen av bränslet tillförs föroreningar av olika slag 7

14 samtidigt som fukthalten ofta påverkas negativt. Generellt gäller att ju fler gånger bränslet omlastas och mellanlagras i någon form, desto mer ökar risken för externa föroreningar i form av sand, sten, skrot etc. i bränslet. En noggrann planering av hela kedjan från skogen till slutavnämaren är avgörande för bränslets kvalitet. Vid lagring förändras ofta skogsbränslet till följd av biologiska och kemiska processer i materialet. Främst gäller detta sönderdelade material. Fukthalten, värmeutvecklingen samt nedbrytningen kan öka, vilket ger ökad andel finfraktion och substansförluster, (Ref. 7). Fukthalten kan dock även påverkas positivt t.ex. genom naturlig torkning av lös grot. Även metoden för sönderdelning, huggning eller krossning, påverkar bränslets kvalitet såväl direkt i form av olika fraktionsfördelningar som indirekt genom att speciellt finfraktionerna kan öka fukthalten och därmed den biologiska nedbrytningen. Hanteringen av grot kan principiellt indelas i fyra olika hanteringsmönster efter var i kedjan sönderdelningen sker; 1. Sönderdelning av grot på hygget 2. Sönderdelning vid avlägg 3. Sönderdelning vid terminal 4. Sönderdelning hos bränsleanvändare I region Mellannorrland är det främst alternativen 2, 3 och 4 som är vanligast förekommande. I Dalaregionen och hos två aktörer i Södra Sverige dominerar alt. 2 och i viss mån alt.4. Vilket av de olika hanteringsmönstren som är att föredra kan inte generaliseras utan avgörs utifrån de lokala förutsättningarna från fall till fall. Avgörande för detta val är naturligtvis ekonomin i hela systemet och här är logistiken i kedjan från skogen till pannan är en mycket viktig komponent. Hos de kontaktade aktörerna i södra delarna av Sverige är huggning den allenarådande sönderdelningsmetoden medan i region Mellannorrland är krossning den mest förekommande metoden. Regionala förhållanden Undersökningen angående förhållanden i region Mellannorrland har kompletterats med en mindre undersökning avseende förhållanden i Dalaregionen samt telefonintervjuer med två större leverantörer av grotbränsle i södra Sverige. Denna komplettering redovisas separat i bilaga 1. Den följande redovisningen avser förhållanden i region Mellannorrland. Förbränningsanläggningar De intervjuade företrädarna för förbränningsanläggningarna i region Mellannorrland representerar pannstorlekar från som lägst 1 MW och som mest 130 MW. Ett tiotal energibolag har kontaktats varav flertalet har mer än en pannanläggning eller panna. Även fyra större regionalt verkande bränsleleverantörsföretag har intervjuats per telefon. Totalt representerar undersökningen erfarenheter av skogsbränslen (inte alltid grot) från mer än 30 st fastbränsleeldade pannor i region Mellannorrland. Snedroster är den vanligast förekommande panntypen. Rosterpannor (rörliga samt fasta roster) används för mindre pannor i regel under 10 MW. Större pannorna, över 10 MW, har huvudsakligen 8

15 fluidiserande bäddar av vilka bubblande bäddar (BFB) svarar för en något större andel, fördelning ca 60/40. I huvudsak är det råa skogsbränslen som eldas i pannorna, såsom grot, träflis och bark. Torra trädbränslen som spån och torrflis förekommer i de flesta anläggningarna och vid några anläggningar även returträ (miljömärkt). Torv används ofta för att reducerare de negativa effekterna av alkali i bränslet, främst från bark och barr, och används vid flera anläggningar, i första hand de större. Industriella biprodukter (bark, spån och torr flis) förekommer regelbundet och utgör samlingsnamnet för bränslen från industriell produktion vid i första hand sågverk. Torra bränslen har inte varit det huvudsakliga målet för denna undersökning. I de mindre anläggningarna under ca 10 MW används i regel inte grot utan här förekommer mera kontrollerade bränslen som torrflis, träflis, spån och bark. Vid några anläggningar sker proveldning av grot under innevarande säsong. I andra har grot provats men p.g.a. problem med bl. a föroreningar har man inte fortsatt med att använda detta bränsle. Antalet pannor som i varierande grad använder grot är i undersökningen ca 10 st. Andelen grot utgör, när detta bränsle förekommer, mellan % av den totala bränslemängden. En andel som brukarledet anser kommer att öka framöver. Enligt de större bränsleleverantörerna i region Mellannorrland svarar grot för mellan % av deras totala bränsleleveranser. Även dessa förväntar sig att grotanvändningen skall öka. 9

16 Kvalitetsvariabler Följande kvalitetsvariabler har diskuterats vid intervjuerna med representanter för energibolagen och bränsleleverantörerna: Fukthalt Askhalt Barr Mögel Leveranssäkerhet Föroreningar Sönderdelningsmetod Snö/is Homogenitet/Jämnhet Fraktionsfördelning Bränslebrukarnas uppfattning om bränslekvalitén visar att de viktigaste variablerna i prioritetsordning är: Fukthalten Kvalitetsvariabel Problem* - Belastningsproblem** - Utsläppsproblem - Torrt bränsle kan skada överhettaren Föroreningar Snö/is Homogenitet/Jämnhet - Problem i ask- och bränslehanteringsutrustningen - driftstörningar - slitage - Sintring av bäddmaterial - Bubblande bäddarna har problem med stenar och större föremål - Se fukthalten ovan** - Stopp i hanteringsutrustningen - I första hand kopplat till jämnhet i fukt halten (se Fukthalt ovan) * För beskrivning av problemens art hänvisas även till avsnitt Problem med dålig bränslekvalitet ** Pannan kan till och med slockna. 10

17 Tillsammans med fukthalten är föroreningar det tydligaste problemen med grot bland de anläggningar i region Mellannorrland som har längre erfarenheter av bränslet. Övriga variabler som angetts har varit (i prioritetsordning): Överstort Kvalitetsvariabel Problem - I huvudsak ett hanteringsproblem Leveranssäkerhet Finfraktion - Otrygghet i bränsletillförseln främst för de anläggningar som saknar eller har begränsade lagringsutrymmen - Rostergenomfall - Packning av bädden och genomblåsning (rosterpannor) - Medryckning (följer med rökgaserna in i rökgasreningsutrustningen) - främst vid torrt bränsle - Beläggning på tuber Någon större skillnad i problembilden mellan större pannor över 10 MW och mindre pannor kan inte noteras. Skillnader mellan olika panntyper finns (se ovanstående sammanställning) men är dock förvånansvärt liten. Noterbart i övrigt: Fukthalten maximeras vid flera anläggningar till %. Vid högre värden vrakas leveransen. Även torrhalten kan maximeras. Mögel anges inte som något större problem men bör beaktas ur arbetsmiljöskyddssynpunkt. Grön barr kan orsaka pannproblem såsom beläggning på överhettare och sintring av askan (effekterna kan dock reduceras med torvinblandning). Överstort är mest problematiskt för bränslehanteringsystemet vid mindre förbränningsanläggningar. Sönderdelningsmetod: Hugget är ett bättre bränsle än krossat dels på grund av normalt en lägre föroreningsgrad men också p. g. a lägre rasvinkel vilket minskar risken för valvbildning i hanteringssystemet. Aska innebära bl. a problem med deponering. Kvalitetssäkring av bränslet är önskvärt. I bilaga 1 redovisas intervjuer från fyra pannanläggningar i Dalarna. Dessa framhåller att fukthalten är den viktigaste variabeln. Problemen med föroreningar i bränslet i dessa anläggningar är små. Blandning av bränslet framhålls ofta som en viktig åtgärd för att få jämnhet vid förbränningen (se homogenitet/jämnhet ovan). 11

18 Den totala omfattning av problemen i region Mellannorrland enligt ovan varierar från att vara acceptabla till att man tvingats överge grot som bränsleråvara p.g.a. allt för stora problem Leverantörerna av bränslet lyfter fram följande variabler som de viktigaste för kunden: - Fukthalten - Föroreningarna - Fraktionsfördelningen Även snö/is och homogenitet/jämnhet anses ha betydelse. Bränsleleverantören lyfter även fram ovannämnda variabler som de viktigaste för den egna hanteringen av bränslet. I första hand framhålls dock föroreningar, som den mest besvärande variabeln. Leverantörsavtal De avtal som reglerar leveranserna av bränslet till anläggningarna löper ofta på 1 år (några har 2 år och ända upp till 5 år förekommer). Vid de större pannanläggningarna har man avtal med flera leverantörer, vilket är något som eftersträvas bl. a för att inte hamna i en beroendeställning. Betalningen sker i stort sett uteslutande efter MWh, i några anläggningar används råa ton och även m³s. Inmätningen sker oftast i egen regi (vid någon anläggning utnyttjas VMF) genom vägning och torrhaltsprovtagning. Provtagningen av torrhalten kan vara allt ifrån stickprov till att varje lass mäts. Enbart vikt eller volymuppskattningar kan förekomma samt, om bränsleleveranserna sker med endast en leverantör, utifrån pannans energiproduktion. SDC används ofta för fakturering, uppföljning etc. I avtalen regleras fukthalten, som ofta inte får överstiga % (även torrhalten kan maximeras i avtalen), bränsletyp (t ex efter SDC:s sortimentskod), fraktionsfördelning, askhalt, föroreningar, snö/is, miljöfarligt m.m. Prisjustering görs i regel inte för föroreningar, snö/is, fraktionsfördelning etc. annat än att leveransen kan vrakas om man bedömer innehållet avviker allt för kraftigt från avtalet. Prisavdrag och prisjusteringar kan även göras om fukthalten överstiger ett visst värde. Om allvarliga problem uppstår kan diskussioner tas upp med leverantören om kostnadsersättning. Bränsleleverantörerna mäter oftast in bränslet från sina råvaruleveranser genom vägning och i vissa fall även fukthaltsmätning av krossat material. Någon bränsleleverantör gör ingen mätning alls av råvaran. Uppfattningen bland bränsleleverantörerna är att man i stort är nöjda med inmätningen men att en viss likriktning av förfarandet skulle vara bra, t ex genom VMF. Noterbart är att det i huvudsak är fukthalten som mäts. Föroreningar och andra kvalitetsvariabler beaktas inte på ett mer tillförlitligt sätt trots de problem de orsakar. Orsaken kan förmodligen hänföras till att det saknas billiga och effektiva mätmetoder för dessa variabler. I Ref 8 behandlas inmätningsförfarandet generellt för skogsbränsle utförligare och där framförs följande: - Enbart fukt och vikt mäts. - Generellt är lev. och köpare nöjda med inmätning och betalning. 12

19 - Några vill ha med andra förbränningsegenskaper men menar att provtagningen är för dyr. - Partssammansättningen fungerar bra. - VMF önskvärd men för dyrt. - Man är inte helt nöjd med mätningsrutinerna för nyare bränslen som mixade och oförädlade skogsbränslen. - Inga bra mätmetoder för små fraktioner och färskhet. Drömbränslet Något entydigt svar på frågan om hur drömbränslet rimligen skulle kunna se ut kan inte urskiljas i svaren. Möjligen framstår ett bränsle som består av huggen massaved med max 45 % fukthalt samt fri från föroreningar och med en snäv fraktionsfördelning som en relevant beskrivning av drömbränslet. Jämnhet vad avser fukthalten är en viktig parameter, likaså att bränslet är blandat gärna med torv särskilt om bark och barrandelen är hög. Dessa önskemål stämmer väl överens med redovisningen av kvalitetsvariablerna enl. ovan, avsnitt Kvalitetsvariabler. Även om bränslet är en dyr kostnadspost för en bränsleanläggning anser man att det nog är bättre att ta fram ett bättre bränsle än att lägga insatserna på att förbättra pannanläggningarna. Grot framhålls som ett hållbart bränsle som måste utnyttjas om inte förutsättningarna för den svenska skogsindustrin kraftigt kommer att förändras i framtiden. Hanteringssystem I de större anläggningarna, över ca 10 MW, använder man såll för utsortering av överstort och då i regel i kombination med magnetavskiljning av metaller. Krossning av överstort är också vanlig i denna kombination. För de mindre anläggningarna anses sådana investeringar dock vara för kostsam även om de kan förekomma. Även galler i tippfickor, som ger ett visst skydd mot allt för stort material, förkommer. Finns tillräckliga lagringsytor vid anläggningen sker som regel en blandning av bränslet och då i första hand efter bedömd fukthalt. Blandningen sker i regel med traktorskopa direkt in till mottagningsficka eller på lastfordon, vilket är en billig metod som anses ge tillräckligt effekt. Blandningen kan även ske på upplagsytan varvid traktorföraren blandar de olika materialen i en separat blandningshög som sedan ytterligare kan vändas en eller flera gånger, en metod som kräver tillräckligt stora ytor. Vid de större anläggningarna bereds bränslet till stora delar i egen regi (själva eller via entreprenör). Sådan hantering kräver dock tillgång till tillräckligt stora hanteringsytor. Flera av de största bränslebolagen har eller har haft planer på att själva i någon form engagera sig direkt i råvaruledet. Därigenom försvinner ett mellanled i hanteringen, vilket skulle kunna sänka de totala kostnaderna och ge en större flexibilitet i bränsleförsörjningen. Kvalitetsaspekten bör också bli mera påtaglig och hanterbar när man har ansvar för hela kedjan. Ett problem kan dock vara att man saknar erfarenhet av en sådan affärsverksamhet, som inte är direkt förenlig med den grundläggande affärsidén. 13

20 Utvecklingsbehov Även på frågan vad som behöver utvecklas för att grot skall bli ett bra bränsle lyfter bränslekunderna fram flera av de egenskaper som redovisas i Drömbränslet enl. ovan såsom; Minimering av föroreningar, barr och grus/sten Jämnare kvalitet Eliminering av som snö/is Minimering av finfraktion Kvalitetssäkring av bränslet, mera kunskap hos bränsleleverantörerna samt förbättringar av bränslekvalitén i hela kedjan framhålls också. Bränsleleverantörerna lyfter fram en bättre hanteringsattityd i hela kedjan från skogen till terminal/anläggning samt logistik-frågan som de mest betydelsefulla parametrarna. Grotanpassad avverkning Samtliga kontaktade bränsleleverantörer använder sig av avverkningssystem som anpassas till uttag av grot, s.k. grotanpassad avverkning. Flera av aktörerna i region Mellannorrland, men dock inte alla, tillämpar vid grotanpassad avverkning röjning av undervegetationen. I Dalaregionen lyfts undervegetationsröjning fram som en viktig åtgärd för att minska mängden föroreningar. Övriga synpunkter Kvalitetssäkring, ev. med spårbarhet, och klassificering av bränslet ses som viktiga åtgärder för att grot skall bli en etablerad bränsleprodukt (jämför pågående standardiseringsarbete inom SIS, se avsnitt Kvalitetsstandards och koder enl. ovan). Ur bränsleleverantörens synvinkel framhålls från några håll att kunden främst ser till priset före kvalitén vid upphandling av bränslet samt att man inte får betalt för en bättre kvalitet. Bränslekunden å andra sidan anser att leverantören inte har tillräcklig förståelse för bränslets kvalitet. Dessutom anses konkurrensen för liten inom leverantörsledet. Ett system som bygger på huggning av grot i stället för krossning, som är den förhärskande metoden i region Mellannorrland, skulle enligt några aktörer kunna tvinga fram ett bränsle med lägre föroreningar. Eftersom huggar är känsliga för förorenat material måste nämligen hanteringen av bränslet före sönderdelningen ske på ett sådant sätt att föroreningarna minimeras. Dessutom är hugget material lättare att hantera i pannanläggningarna. Även hugget material kan dock innehålla föroreningar särskilt om flisen lagrats direkt på marken utan täckning. 14

21 Tekniska möjligheter att öka kvalitén Grunden för en god bränslekvalitet läggs redan ute på hygget. Kvalitetsanpassade arbetsmetoder och attityder som stöder kvalitetsaspekten i hela kedjan från skogen till brukaren är avgörande faktorer i kvalitetsarbetet. I följande tabell redovisas övriga åtgärder som kan vidtas som komplement eller substitut för att öka kvalitén hos bränslet med utgångspunkt i de viktigaste kvalitetsvariablerna enl. undersökningen. Kvalitetsvariabel Åtgärd Fukthalt Med teknisk utrustning genom - blandning - artificiell torkning (Påverkas även av åtgärder i hanteringssystemet från skogen) Föroreningar - sand, sten - metaller - snö/is (Påverkas i hög grad av hanteringssystemet från skogen) Jämnhet Genom blandning Kvalitetssäkring Fraktionsfördelning - överstort Med teknisk utrustning såsom - såll, siktar, stenfällor och magneter Med teknisk utrustning såsom - typ av sönderdelningsutrustning (kross eller hugg) - såll och fällor - finfraktion (Andelen finfraktion påverkas även av lagringen av materialet i hanteringskedjan) Leveranssäkerhet, klassificering och kvalitetssäkring Med teknisk utrustning såsom - typ av sönderdelningsutrustning (kross eller hugg) - såll Administrativa åtgärder, rutiner etc Utifrån ovanstående sammanställning kan man notera att med återgärderna sållning samt blandning kan merparten av problemen åtgärdas. Effektiv blandning av bränslen med olika fukthalter, olika sönderdelningsmetoder, olika ursprung är en viktig åtgärd för att erhålla ett bränsle med hög kvalitet. Inblandning av torv ger dessutom en positiv effekt vad gäller beläggningar och korrosion. Fukthalten är en viktig parameter men den behöver nödvändigtvis inte vara så hög som möjligt. Väsentligast är jämnheten och detta kan erhållas med blandning. Grundläggande är dock att hanteringen av materialet från skogen sker på ett bränsleanpassat sätt. 15

22 Sållning I följande beskrivning har avsikten varit att bedöma om det finns tillgängliga tekniker för respektive åtgärd och till vilken grad dessa är lämpad för grot som bränsleråvara. För de undersökta pannanläggningarna är det endast vid de större anläggningarna över 10 MW som såll, för överstort i första hand, och ev. magneter används. Till de övriga pannanläggningarna leveras ett material som i hög grad inte är sållat, åtminstone inte vad avser grot. Utrustning för sållning, inkl. vindseparering och stenfällor, är väl etablerade tekniker för såväl hantering av massaflis, avfall etc. som för träbränslehantering av olika slag. Sållning kan ske efter olika principer och i olika utrustnings- och systemkombinationer. Ambitionsnivån samt materialets egenskaper och utseende avgör vilken princip som är mest lämpad. Uppbyggnaden av sållningssystemet kan ha en stor inverkan på en upparbetningsanläggnings kapacitet samt drift- och underhållskostnader. Med grot som basråvara kan två principiella systemlösningar urskiljas: Alt. 1. Sönderdelning i ett steg Bränslet krossas utan förgående sållning/separering, annat än ev. en visuell utsortering före krossen. Materialet sållas först efter sönderdelningen från sand, grus, finfraktion samt även snö/is, vilka går till rejekt. Sållningen kompletteras med stenfälla och magnet för utsortering av grövre material. Eftersom sållningen sker efter krossningen finns risk för såväl ett betydande slitage som haveri för krossen. Det är därför viktigt att man i hela hanteringskedjan från skogen beaktar föroreningsrisken. En besvärande effekt av denna metod är också att krossen måste överdimensioneras för att klara föroreningarna. Dessutom slår krossen sönder större stenar och ökar därmed mängden finmaterial i form av grus och sand. Sand har en tendens att bakas in i bränslematerialet, särskilt om bränslet är blött, med bl. a en ökad askhalt som resultat. Alt. 2. Sönderdelning i två steg Genom att först grovsönderdela materialet, eller ev. åstadkomma en isärdragning av materialet så att grövre föroreningar friläggs, kan även grövre föroreningar utsorteras i efterföljande såll och stenfällor. Grus, finfraktioner samt snö och is avskiljs från bränslet som rejekt i ett finsåll och magnetiskt material kan utsorteras genom installation av magnet. Större stenar tas bort i en stenfälla, vilket dock kan resultera i en viss materialförlust då även tyngre trädelar kan följa med ut. Efter sållningen följer den slutliga sönderdelningen i en finkross. Det är vanligt vid en sådan applikation att även ett s.k. acceptsåll installeras före inmatningen till finkrossen. I ett acceptsåll utsorteras material med acceptabel storlek och passerar därmed inte efterföljande sönderdelning. Storleken på finkrossen kan i ett sådant system reduceras p.g.a. mindre volym samt lägre föroreningsgrad. 16

23 Vid förkrossning av materialet används företrädesvis långsamroterande krossar. Dessa har fördelen att inte slå sönder materialet allt för mycket. Detta åstadkommes dock på bekostnad av en lägre kapacitet och en högre investeringskostnad då två krossar erfordras. Det finns ett antal principiellt olika typer av såll; skivsåll, spaltsåll, fingersåll, trumsåll, plansåll etc. Vanligast förekommande för bark och bränsleflis är skivsåll, fingersåll och spaltsåll av olika typer. Är förekomsten av snö/is stor kan vibrerande spaltsåll vara en fördel. Stenfällor, konstruerade som öppningar i transportflödet, används ofta i kombination med luftinblåsning. Lättare materialet får därmed hjälp att lyftas över öppningen av luftströmmen och det tyngre materialet faller igenom. För separering av mycket lätt material såsom damm kan vindsiktar komma ifråga. I dessa sugs/blåses materialet upp genom materialbädden. Man bör vara medveten om att ju mer utrustning som ingår i en upparbetningsanläggning desto mer ökar underhållskostnaderna samt risken för störningar. Det är därför viktigt att rätt avvägning görs mellan nyttan, d v s kvalitetshöjningen och därmed betalningsförmågan, och de totala drift- och investeringskostnaderna. Kapacitén för sållappliceringar enligt ovan är svår att generellt ange. För massaindustriella applikationer förekommer installationer med mycket höga kapacitet, mer än 1000 m3s/tim, för cellulosaflis. Inom bl.a. sågverksindustrin finns installationer med kapaciteter på mellan än m³s/tim. Kapacitet för grot kan vara något lägre och torde kunna uppgå till max ca 250 m³s/tim. Råvaran, systemuppbyggnaden, och hanteringsförfarandet är avgörande faktorer för vilken kapacitet som kan uppnås. Beroende på kapacitet kan totala installationskostnaden (exklusive sönderdelningsutrustningen) för alt. 1 enl. ovan beräknas till milj. och för alt. 2 mellan milj. Blandning Enligt undersökningen är blandning viktig främst för att kunna kontrollera fukthalten i bränslet och få ett jämnare bränsle. Men mixning kan även tänkas ske utifrån storleksfördelning och i viss mån föroreningsgraden. För att minska problemen i hanteringsutrustningen, såsom t ex valvbildning i lagringsfickor och stup, kan krossat material blandas med hugget. Därigenom erhålls en blandning med jämnare ytor och mindre rasvinkel som följd. De pannor som sameldar med torv blandar/mixar in detta bränsle tillsammans med det övriga skogsbränslet. Tekniken för blandning som redovisas i undersökningen består i huvudsak av att man vid pålastning av bränslet in till mottagningsfickor, på lastbilar etc. varvar de olika kvalitéerna med traktorskopan. Blandningen kan även ske på upplagsytan varvid traktorföraren varvar de olika materialen i en separat hög som sedan ytterligare kan vändas en eller flera gånger. Denna metod kräver dock tillräckligt med upplagsyta. Metoderna är enkla och relativt billiga lösningar och anses i undersökningen som fullt tillräckliga. För främst de större pannanläggningarna erhålls en mera kontrollerad, om ej fullständig, blandning vid in- och utmatningen i och ur mellanlagringssilos av olika slag. I så kallade A-lador kan materialet läggas ut, efter ett visst schema, med en åkbar transportör från toppen av ladan så att en bränslelimpa bildas. Materialet matas sedan ut i botten av ladan, ofta med skruvtransportör som vandrar över hela bottenytan. Metoden innebär att en viss blandning erhålls då skruvtransportören skär tvärs igenom de olika lagren vid 17

24 utmatningen av bränslet. På motsvarande sätt erhålls en blandning i runda silors. Här matas materialet in i centrum på toppen av silon och utmatningen sker med skruvtransportör som roterar runt centrum i botten av silon. Eftersom dessa lagringsmetoder ingår i hanteringssystemet blir merkostnad för erhållandet av blandningseffekten begränsad. Om en mera kontrollerad blandning önskas har undersökningen inte givit något besked om att sådan utrustning finns tillgänglig. Det torde därför vara nödvändigt att söka sådana inom andra branschområden t ex. inom avfallssektorn där blandning av olika material vid t ex. kompostering förekommer. Kravet bör dock vara att utrustningen inte medför någon nämnvärd extra hantering av bränslet samt att investeringskostnaderna är rimliga. Noterbart är att vid en jämförelse med hantering av grot vid fyra pannanläggningar i Dalaregionen, se bilaga 1, är blandning där en mera vanligt förekommande metod än vid anläggningar i region Mellannorrland. Sammanfattningsvis kan man konstatera att tekniker för såväl sållning som blandning finns tillgänglig till den grad som kunden kräver. Frågan är huruvida merkostnaderna för dessa kvalitetshöjande åtgärder kan anses rimliga? Vad är kunden villig att betala för en högre kvalitet? Frågan är naturligtvis mycket svår att besvara av en kund och även om han har tillgång till dessa uppgifter är det inget han gärna delar med sig av. Litteraturundersökningen gav inte heller några entydiga uppgifter om bränslekvalitens värde uttryckt i pengar. De uppgifter som kom fram vid enkätundersökningen får därför mera ses som indikativa. Ett begränsat antal svar pekar på att en 10 procentig ökning av priset för en bättre kvalitet rent generellt kan vara rimligt. Med ett pris för grot på 185 kr/mwh kan en acceptabel prislapp för en kvalitetshöjning sättas till runt 20 kr/mwh. Enkäten gav inte heller några entydiga indikationer om kvaliténs värde utifrån en jämförelse mellan priset för grot respektive priset för ett bränsleslag med högre kvalitet t ex stamvedsflis. Orsaken är att priset för grot varierar kraftigt, från 175 till 205 kr/mwh, och därmed inkluderas priset för stamvedsflis i prisspannet för grot. Kvaliténs värde beror naturligtvis på kundens specifika förhållanden vad avser pannanläggning, råvarumix, belastning etc. Mindre pannor är mera känsliga för bränslekvalitén. Vad kostar en högre kvalitet? De enda uppgifter som kunnat erhållas avser blandning av bränslet. Här varierar kostnaderna från i stort sett några få kr/mwh, för skoplastning direkt i tippficka till mellan kr/mwh för en mera styrd blandning med skopa på upplagsplan. För att få en uppfattning av vad en högre bränslekvalitet kan innebära för kostnader vid bränsleberedningen har därför en investeringskalkyl gjorts för en tänkt investering för sållning av bränslet. Utgångspunkten har varit de två alternativa sållningssystemen som redovisats ovan för två olika anläggningsstorlekar - en mindre för m³s/tim grot och en större för den dubbla produktionen - enligt följande förutsättningar: 18