Materialflödet av skogsråvaran i Sverige 2009

Save this PDF as:
Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Materialflödet av skogsråvaran i Sverige 2009"

Transkript

1 Umeå Universitet Civilingenjörsprogrammet i Energiteknik BESTÄLLARE: MAGNUS MARKLUND, ETC PITEÅ Materialflödet av skogsråvaran i Sverige 2009 Fredrik Anderholdt Helgesson Gustav Häggström Klara Leffler Handledare: Jonathan Fagerström, ETPC, Umeå Universitet Magnus Matisons, Biofuel Region Dimitris Athanassiadis, SLU I denna rapport beskrivs användningen av skogen i Sverige, samt hur delflödena ser ut mellan olika skogsindustrier. Syftet med projektet var att sammanställa den tillgängliga statistiken och presentera den på ett inbördes jämförbart sätt. Detta har gjorts genom att räkna om biomassa från volymer och produktionssiffror till massa i torrsubstans. Siffrorna har sedan sammanställts i ett flödesdiagram, där de viktigaste delflödena finns representerade.

2 Förord Detta projekt är gjort av en grupp studenter från Civilingenjörsprogrammet i Energiteknik vid Umeå Universitet, som ett delmoment i kursen Introduktion till ingenjörsarbete. Projektet genomfördes på uppdrag av Energitekniskt Centrum (ETC) i Piteå. Förutom ETC:s intresse för projektet, ligger det i vårt intresse som blivande energitekniker att undersöka den svenska skogens potential. Efterfrågan av biobränslen kommer successivt att öka i och med att oljeresurserna sinar. Detta gör skogen till en otroligt viktig resurs och ökar betydelsen för att kartlägga skogens användningsområden och potential. Som framtida energitekniker är biobränslebranschen dessutom en stor del av vår utbildning. Projektgruppen vill rikta ett stort tack till handledarna Magnus Matisons och Dimitri Athanassiadis på SLU samt Magnus Marklund på ETC och Jonathan Fagerström på Umeå Universitet, för deras engagemang och svar på frågor som uppkommit under projektets gång. 1

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Beräkningar och antaganden Avverkning Skogsindustriernas virkesförbrukning Pelletsindustrin Massaindustrin Diskussion och slutsats Referenser Bilaga

4 1. Inledning Syftet med projektet är att skapa en överblick över hur den svenska skogen används och vilken ytterligare potential som skogen besitter. Detta genom att skapa ett flödesdiagram som beskriver skogsråvarans väg från skogen till industrin, uppdelat på alla skogens beståndsdelar (se bilaga). Diagrammet ska ge en lättförståelig bild av hur skogen används och alla delflöden ska enhetligt anges i ton torrsubstans. Det färdiga flödesdiagrammet ska användas som underlag till en uppdatering av ett befintligt flödesdiagram Today s use of forest feedstock in Sweden, som ETC använder i sitt presentationsmaterial. Traditionsenligt använder sig skogsbruket av mätning i volymsmått, där skogsnäringens huvudsakliga intresse för skogen ligger i stamved under bark. I Sverige mäts skogsförråden oftast i kubikmeter skog inklusive stam och bark. Vanligaste handelsmåttet för uttaget virke är kubikmeter fast volym under bark. Därtill använder sig industrin av volym-, vikt- eller energimått för slutprodukterna. Alla dessa måttenheter skapar problem eftersom avsaknaden av enlighet bidrar till otydlighet. De olika måttenheterna som används i denna rapport, med namn och förkortning, redovisas i tabell 1. Tabell 1. Använda enheter i rapporten med dess förkortningar. Enhet fast volym fast volym under bark fast volym på bark skoglig volym vikt torrsubstans wattimmar Förkortning m 3 f m 3 fub m 3 fpb m 3 sk ton TS Wh Vid bestämmande av vilken måttenhet som är lämplig att använda måste man ta hänsyn till andelen fukt och luft i ett virkeslass. Den stora spridningen av hur mycket luft som finns i lasset gör att volymmått inte är att föredra. För att tydligt ange mängden torrt material som återstår efter fullständig torkning av materialet, det vill säga den användbara delen av materialet, används enheten ton torrsubstans. För att genomgående ha tydlighet i detta diagram anges alla delflöden i ton torrsubstans. För att presentera flödena på ett rimligt sätt, är det viktigt att begränsa arbetet till ett och samma år. I detta arbete har statistik från år 2009 använts. En tidig tanke med projektet var att inkludera potentialen för förgasning av hyggesrester. Då tid och kunskap inte fanns inom området, inkluderades inte denna del i projektet. Däremot gjordes en mindre analys av källor till denna potential. Två bra källor för fortsatt undersökning av potentialen för förgasning är Marginalkostnader för skörd av GROT och stubbar från föryngringsavverkningar i Sverige [7], samt Skogliga konsekvensanalyser 2008 [8]. 3

5 2. Beräkningar och antaganden Genom handledning från Magnus Matisons och Dimitris Athanassiadis från SLU i Umeå, har ramar för projektet satts upp. Det krävs att detta diagram är mer ingående än det slutgiltiga, som ETC skapar tillsammans med en grafiker, för att minska risken för att viktiga delflöden faller bort. Projektet är till största del baserat på statistik från Skogsnäringens IT-företag (SDC) [1] och Skogsstyrelsen [2]. Projektets upplägg är grundat på flödesdiagrammet i underlagsrapporten Biomassaflöden i svensk skogsnäring 2004 [3] till ETC:s tidigare diagram. Detta innebär att utgångspunkten låg i avverkningen, och att flöden hos varje industri sedan analyserats. Under projektets gång har det framkommit att det finns luckor i statistiken. Siffror på andelen avverkad GROT och stubb, samt vilka vedmängder från pappersmassaindustrin som går till tillverkning av biobränsle och svartlut saknades i de använda källorna. Lösningen på detta problem blev att applicera beräkningsmetoden som använts i [3] för det ursprungliga flödesdiagrammet hos ETC. Beräkningar för delflöden presenteras i rapportens kommande avsnitt. 2.1 Avverkning Värdena i ton TS i tabell 2, 3 och 4 är baserade på dels volymsmått från [1], beräknade värden ur tabellerna för virkesförbrukning och massaindustrin samt beräkningar utifrån uppskattade värden på fukthalter och värmevärden för GROT och stubbar. Tabell 2. Total avverkning av rundved. Avverkning Totalt Brännved Sågved Massaved Export Mm 3 fub 72,0 6,20 33,1 29,0 1,30 Mm 3 fpb 82,0 7,07 35,9 33,1 1,48 Mton TS 33,1 2,85 14,8 13,3 0,598 Värden för totala avverkningen, brännveden och exporten är tagna ur [1]. De var givna i m 3 fub och omberäknades till m 3 fpb enligt schablontal från [2] där 1 m 3 fub = 1,14 m 3 fpb. Detta gjordes eftersom alla delflöden i detta skede fortfarande innerhåller bark. Därefter har värdena omvandlats till enheten ton TS genom att multiplicera m 3 fpb med torr-rådensiteten för materialen. Nilsson har i [3] presenterat en medeltorr-rådensitet för all skogsavverkning i Sverige som baserats på träslagens densiteter och fukthalter. De torr-rådensiteterna som använts i beräkningarna är 0,413 kg/ton m 3 för fast rundvirke och 0,333 kg/ton m 3 för fast bark. Sågveden och massavedens värden kommer från tabellerna 5 respektive 7. Enligt [3] fördelar sig trädets delar torrviktsmässigt som 51 % stamved under bark, 6 % bark, 22 % grenar och barr samt 20 % stubbe och rötter, samt att toppen utgör 5 % av hela stammen. Med detta som utgångspunkt har massan grenar och toppar samt stubbar beräknats ur avverkningsstatistiken. Resultatet presenteras i tabell 3. 4

6 Tabell 3. Producerade trädrester i form av toppar, grenar och stubbar. Trädrester Toppar Grenar Stubbar Mton TS 1,74 13,4 12,2 Värdena i tabell 3 är den beräknade produktionen av trädrester. All denna produktion tas dock inte till vara. Själva uttaget är enbart en liten mängd av produktionen. Tillsammans med mängden kvarlämnade träd, presenteras GROT- och stubbuttagen i tabell 4. Tabell 4. Värden för GROT- och stubbuttag samt andelen kvarlämnade träd efter skogsavverkning. Avverkning GROT-uttag Stubbuttag Kvarlämnade träd GWh Mm 3 sk - - 1,9 Mton TS 2,02 0,153 0,728 Uttaget av GROT ges i [2] till 2500 GWh. Värden på GROT:ens fukthalt och värmevärde har utifrån [4] antagits till 45 % respektive 2,7 MWh/råton. En omberäkning till ton TS har sedan gjorts enligt följande ekvation torrvikt = energimängd värmevärde torrhalt. Det årliga stubbuttaget är minimalt och har uppskattats till mellan 500 och 1000 GWh av Dimitris Athanassiadis på SLU. Antagandet om att stubbar tillhör kategorin övriga trädelar med 0 % fukthalt enligt [2] har sedan gjorts, vilket ger en åtgång på 4,9 MWh per ton TS. För att beräkna massan kvarlämnade träd har de givna torr-rådensiteterna använts. Omräkning från m 3 sk till m 3 fub och m 3 fpb gjordes med schablontalen 0,84 respektive 0,95 ur [2]. 5

7 2.2 Skogsindustriernas virkesförbrukning I tabell 5 har värden för Sveriges virkesförbrukning samlats i fasta volymsmått och motsvarande värden i ton TS. Alla värden i tabell 5 är baserade på [1] och omberäkningar från m 3 f till ton TS gjordes med de givna torr-rådensiteterna. Tabell 5. Virkesförbrukning inom sågverks-, träskive- och massaindustrin. Sågverksindustrin Träskiveindustrin Massaindustrin Mm 3 f Mton TS Mm 3 f Mton TS Mm 3 f Mton TS Rundved ub 33,4 13,8 0,498 0,206 33,6 13,9 inhemsk 33,1 13,7 0,498 0,206 29,0 12,0 import 0,288 0, ,57 1,89 Producerat Förbrukat Flis 10,6 4,40 0,205 0,085 10,1 4,16 inhemsk såld/köpt 9,57 3,95 0,205 0,085 9,24 3,82 import ,836 0,345 eget bränsle 0,476 0, sålt bränsle 0,556 0, övrigt 0,042 0, Sågspån 4,73 1,95 0,621 0,256 0,196 0,081 inhemsk såld/köpt 0,626 0,259 0,621 0,256 0,078 0,032 import ,118 0,049 eget bränsle 0,451 0, sålt bränsle 3,28 1, övrigt 0,376 0, Övriga träfibrer 0,002 0, Bark 3,49 1,16 0,070 0,023-1,53 inhemsk ,32 import ,208 eget bränsle 1,65 0,548 0,070 0,023-1,53 sålt bränsle 1,79 0, övrigt 0,056 0, Rundved pb 36,9 15,0 0,568 0,229-15,4 inhemsk - 14,8 0,568 0,229-13,3 import - 0, ,09 Produktion - 7,45-0,548-10,3 Det finns statistik för sågverksindustrins virkesförbrukning och dess biprodukter (flis och spån). Med dessa som grund har torrsubstanser räknats ut. Värdet för rundved på bark har beräknats genom att addera rundved under bark och barkmängden. Fördelningen för inhemsk produktion och import är densamma som för rundved under bark. Produktionen har beräknats genom att dra ifrån biprodukter från den avbarkade rundveden. I träskiveindustrin ingår plywood-, fiberskive- samt spånskiveindustrierna. Värden för bark fanns inte presenterad i statistiken. Därför har rundveden på bark beräknats med schablontal från rundvirkesförbrukningen utan bark. Andelen bark är given som differensen mellan dessa. I produktionen används här rundved, flis och spån. Produktionsvärdet är summan av dessa. Beräkningar och värden för massaindustrin beskrivs i avsnitt Värdet för rundved på bark är i tabell 5 summan av den avbarkade rundveden och barkmängden. 6

8 2.2.1 Pelletsindustrin En stor del av produktionen av sågspån i sågverksindustrin går till produktionen av pellets för eldning. Värdet för producerad mängd pellets i ton ges i [5] och dess fukthalt i [6]. Vikten torrsubstans, som ges i tabell 6, motsvarar den producerade mängden multiplicerat med torrhalten för pellets. Tabell 6. Pelletsindustrins produktion i Sverige. Pellets Utgående Fukthalt Utgående Mton % Mton TS 1, , Massaindustrin Statistik för massaindustrin presenteras med siffror för total vedtillförsel och produktion av pappersmassa för varje process. För att beräkna hur stora de olika delflödena är inom denna industri behövdes beräkningar göras med åtgångstal och barkvolymer. Åtgångstal är en siffra på hur mycket ved som krävs för att producera en viss mängd massa i olika processer. Statistiken för pappersmassa presenteras som ton lufttorkad massa, vilket innebär en fukthalt på 10 %, enligt [6]. Tabell 7. Förbrukningen av råvaror inom massaindustrin, fördelat på svensk och importerad råvara. Massaindustri Råvara Råvara med bark Råvara exkl. bark Bark Biomassa Mm 3 fub Mm 3 fpb Mton TS Mton TS Mton TS Rundvirke Sverige 29,0 33,1 12,0 1,32 13,3 Import 4,57 5,21 1,89 0,208 2,09 33,6 38,3 13,9 1,53 15,4 Sågverksflis Sverige 9,24 3,82 Import 0,836 0,345 10,1 4,16 Sågspån Sverige 0,078 0,032 Import 0,118 0,049 0,196 0,081 Med åtgångstalet kunde den ursprungliga mängden ved beräknas utifrån den producerade massan. Eftersom den totala beräknade vedåtgången inte stämde med den verkliga statistiken, korrigerades värdena så att de procentuellt fördelas lika i de olika processena. Vikten torrsubstans beräknades på samma sätt som tidigare, det vill säga med torr-rådensiteten. Mängden bark antogs vara 12 % på hel stam [2. bilaga 1, appendix 1]. 7

9 Tabell 8. Delflöden inom massaindustrin. Metod Producerad massa Åtgångstal Vedåtgång Korrigerad vedåtgång Ved Bark Fiberförluster och lutar m 3 fub/ton Mm 3 Mton Mton Mton Mton TS massa fub Mm 3 fub TS TS Mton TS Mekanisk 3,31 2,98 2,4 7,94 7,64 3,16 0,267 0,178 Halvkemisk 0,271 0,244 2,3 0,623 0,600 0,248 0,021 0,004 Sulfat 7,30 6,57 4,7 34,3 33,0 13,6 1,15 7,07 Sulfit 0,575 0,518 4,7 2,70 2,60 1,07 0,091 0,557 10,3 45,6 43,9 18,1 1,53 7,81 För att beräkna barkmängden användes värden för hur mycket rundvirke som går in i systemet, det vill säga inte spån eller flismängder. Andelarna för olika processer beräknades utifrån vedåtgången. Barken används som bränsle i bruket. Lutar och fiberförluster beräknades genom att dra bort vikten bark och producerad massa från vikten på ursprungsveden. 8

10 3. Diskussion och slutsats Som tidigare nämnt är detta flödesdiagram en förenkling av alla delflöden inom skogsnäringen. Eftersom diagrammet är till för att ge en överblick över flödena var det inte önskvärt med för många delflöden då det skulle blivit svårt att presentera all data på ett förståeligt och överskådligt sätt. Projektets datainsamling begränsades till ett fåtal pålitliga källor och år 2009 valdes som utgångsår, då det helt enkelt saknades data för det mer fördelaktiga året Anledningen till att 2010 hade varit mer fördelaktigt är att det var ett år med en lång och kall vinter vilket gjorde att uttaget ur skogen var förhållandevis högt. Den ekonomiska krisens påverkan på skogsbruket hade dessutom avtagit år För att jämföra år 2009 med andra år, jämfördes avverkningen med medeltalet för åren Det gav att avverkningen år 2009 var ca 5 % lägre än medelavverkningen. I rapporten har olika beräkningar gjorts utifrån den tillgängliga statistiken och där det funnits luckor har beräkningar behövts göras. Det medför att värdena ibland inte passar mot varandra, beroende på om beräkningarna gjorts från förbruknings- eller produktionssiffrorna. Dessa avvikelser är mycket små (någon tiondel Mton TS), men kan ge en viss förvirring om man snabbt tittar på siffrorna. Ett exempel är sågverkens barkproduktion som det finns statistik på, denna siffra stämmer inte överens med schablonomräkningen för bark. Det finns också inflöden till olika lager som inte är lika stora som utflödet från samma lager. Även detta beror på att en siffra kommer från produktionssidan och den andra från förbrukarsidan. Det finns dessutom inte några siffror på lagrets förluster eller om det fortfarande finns råvaror kvar efter årets slut som används senare i produktionen. Metoderna, främst beräkningar till massaindustrin och torrviktsberäkningar, kommer bland annat från den tidigare underlagsrapporten [3], och vi har bedömt metoden som rimlig och trovärdig. Diagrammet som detta projekt resulterat i motsvarar det diagram ur [3] som ETC:s diagram är baserat på. Detta innebär bland annat att det innehåller fler delflöden än de som finns representerade i ETC:s diagram, vilket också gör att det finns utrymme för ett lite mer detaljerat diagram om det är önskvärt. Dessutom finns ett strukturerat excelblad bifogat till diagrammet där alla siffror som använts finns med vilket förenklar en framtida framställning av ett uppdaterat diagram. En av nackdelarna med diagrammet är att vid en eventuell uppdatering av data i excelbladet så måste diagrammet förändras manuellt då de inte är länkade med varandra. Det är mycket viktigt att poängtera att värdena för GROT och stubb som visas i flödesdiagrammet är totala avverkade mängder. Diagrammet säger ingenting om hur stort det möjliga uttaget är, varken tekniskt, ekonomiskt eller ekologiskt. GROT-uttaget har ökat på senare år, men det är inte möjligt att ta reda på hela den totala mängden. Vid jämförande med det förgående flödesdiagrammet i [3] kan man se att delflödena av skogsråvara är relativt oförändrade sedan Däremot har GROT-uttaget ökat och pelletsindustrin utvecklats till en betydande industri. 9

11 5. Referenser [1] Skogsnäringens IT-företag (SDC). Virkesförbrukningsstatistik för [2] Skogsstyrelsen. Skogsstatistisk årsbok [3] Pettersson, Magnus. GRenar Och Toppar - Nya möjligheter för skogsägare [4] Per Olov Nilsson, professor i emeritus i skogsbrukets energisystem. Biomassaflöden i svensk skogsnäring [5] Pelletsindustrins Riksförbund. Pelletsindustrins Riksförbund. [Online] [Citat: den ] [6] Weyerhaeuser. Weyerhaeuser. [Online] [Citat: den ] [7] Dimitris Athanassiadis, Ylva Melin, Anders Lundström, Tomas Nordfjell. Marginalkostnader för skörd av GROT och stubbar från föryngringsavverkningar i Sverige. Umeå : SLU, [8] SLU, Skogsstyrelsen. Skogliga konsekvensanalyser

12 6. Bilaga 12,1 15,2 12,2 Värmeverk 0,153 2,02 13,2 2,85 0,728 13,3 14,8 61,2 [Mton TS] 0,598 11

13 13,3 15,4 14,8 15,0 Import: 0,129 0,206 Import: 2,09 [Mton TS] Import: 0,394 0,341 4,24 0,256 16,0 0,186 0,197 0,023 0,08 0,548 1,16 4,40 1,95 3,82 7,63 0,469 0,032 0,230 0,017 1,24 0,596 0,019 0,155 1,35 Värmeverk Sågad vara 7,45 Övrigt Pellets Träskivor Kemisk massa Mekanisk massa 3,69 3,22 0,826 0,191 1,42 0,548 7,09 12

SKOGSINDUSTRINS VIRKESFÖRBRUKNING SAMT PRODUKTION AV SKOGSPRODUKTER

SKOGSINDUSTRINS VIRKESFÖRBRUKNING SAMT PRODUKTION AV SKOGSPRODUKTER SKOGSINDUSTRINS VIRKESFÖRBRUKNING SAMT PRODUKTION AV SKOGSPRODUKTER 2008 2012 2 (30) VMU är en avdelning inom SDC och har som främsta uppgift att initiera och planera, samt i förekommande fall även analysera

Läs mer

SKOGSINDUSTRINS VIRKESFÖRBRUKNING SAMT PRODUKTION AV SKOGSPRODUKTER

SKOGSINDUSTRINS VIRKESFÖRBRUKNING SAMT PRODUKTION AV SKOGSPRODUKTER SKOGSINDUSTRINS VIRKESFÖRBRUKNING SAMT PRODUKTION AV SKOGSPRODUKTER 2007 2011 2 (30) VMU är en avdelning inom SDC och har som främsta uppgift att initiera och planera, samt i förekommande fall även analysera

Läs mer

Biomassaflöden i svensk skogsnäring 2004

Biomassaflöden i svensk skogsnäring 2004 Biomassaflöden i svensk skogsnäring 2004 Per Olov Nilsson Professor emeritus i skogsbrukets energisystem Den som vill få en överblick över den svenska skogens tillväxt och avverkning, hur och till vad

Läs mer

SKOGSINDUSTRINS VIRKESFÖRBRUKNING SAMT PRODUKTION AV SKOGSPRODUKTER

SKOGSINDUSTRINS VIRKESFÖRBRUKNING SAMT PRODUKTION AV SKOGSPRODUKTER Augusti 2014 SKOGSINDUSTRINS VIRKESFÖRBRUKNING SAMT PRODUKTION AV SKOGSPRODUKTER 2009 2013 2 (30) VMU är en avdelning inom SDC och har som främsta uppgift att initiera och planera, samt i förekommande

Läs mer

SKOGSINDUSTRINS VIRKESFÖRBRUKNING SAMT PRODUKTION AV SKOGSPRODUKTER

SKOGSINDUSTRINS VIRKESFÖRBRUKNING SAMT PRODUKTION AV SKOGSPRODUKTER SKOGSINDUSTRINS VIRKESFÖRBRUKNING SAMT PRODUKTION AV SKOGSPRODUKTER 2006 2010 2 (30) VMU är en avdelning inom SDC och har som främsta uppgift att initiera och planera, samt i förekommande fall även analysera

Läs mer

Trädbränslestatistik i Sverige

Trädbränslestatistik i Sverige RAPPORT 24 2006 Trädbränslestatistik i Sverige - en förstudie Jonas Edh Skogsstyrelsen oktober 2006 Projektledare Jan-Olof Loman Projektgrupp Jonas Edh Papper brilliant copy Tryck JV, Jönköping Upplaga

Läs mer

SKOGSINDUSTRINS VIRKESFÖRBRUKNING SAMT PRODUKTION AV SKOGSPRODUKTER

SKOGSINDUSTRINS VIRKESFÖRBRUKNING SAMT PRODUKTION AV SKOGSPRODUKTER SKOGSINDUSTRINS VIRKESFÖRBRUKNING SAMT PRODUKTION AV SKOGSPRODUKTER 2005 2009 2 (30) VMU är en avdelning inom SDC och har som främsta uppgift att initiera och planera, samt i förekommande fall även analysera

Läs mer

SKOGSINDUSTRINS VIRKESFÖRBRUKNING SAMT PRODUKTION AV SKOGSPRODUKTER

SKOGSINDUSTRINS VIRKESFÖRBRUKNING SAMT PRODUKTION AV SKOGSPRODUKTER Augusti 2016 SKOGSINDUSTRINS VIRKESFÖRBRUKNING SAMT PRODUKTION AV SKOGSPRODUKTER 2011 2015 VMU virkesmätning utveckling 2 (30) VMU är en avdelning inom SDC och har som främsta uppgift att initiera och

Läs mer

SKOGSINDUSTRINS VIRKESFÖRBRUKNING SAMT PRODUKTION AV SKOGSPRODUKTER

SKOGSINDUSTRINS VIRKESFÖRBRUKNING SAMT PRODUKTION AV SKOGSPRODUKTER September 2017 SKOGSINDUSTRINS VIRKESFÖRBRUKNING SAMT PRODUKTION AV SKOGSPRODUKTER 2012 2016 2 (23) VMU är en avdelning inom SDC och har som främsta uppgift att initiera och planera, samt i förekommande

Läs mer

SKOGSINDUSTRINS VIRKESFÖRBRUKNING SAMT PRODUKTION AV SKOGSPRODUKTER

SKOGSINDUSTRINS VIRKESFÖRBRUKNING SAMT PRODUKTION AV SKOGSPRODUKTER September 2015 SKOGSINDUSTRINS VIRKESFÖRBRUKNING SAMT PRODUKTION AV SKOGSPRODUKTER 2010 2014 2 (30) VMU är en avdelning inom SDC och har som främsta uppgift att initiera och planera, samt i förekommande

Läs mer

Uttag av GROT inom Västernorrlands och Jämtlands län

Uttag av GROT inom Västernorrlands och Jämtlands län Uttag av GROT inom Västernorrlands och Jämtlands län Delrapport inom projektet Samverkan för utveckling och förädling av regionens outnyttjade skogsresurser Sundsvall, december 2006 Sören Hägg, Skogsstyrelsen

Läs mer

Bruttoavverkning 2011 JO0312

Bruttoavverkning 2011 JO0312 Enheten för Skogspolicy och Analys 2012-06-29 1(6) Bruttoavverkning 2011 JO0312 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter

Läs mer

SKOGSINDUSTRINS VIRKESFÖRBRUKNING SAMT PRODUKTION AV SKOGSPRODUKTER

SKOGSINDUSTRINS VIRKESFÖRBRUKNING SAMT PRODUKTION AV SKOGSPRODUKTER November 2005 SKOGSINDUSTRINS VIRKESFÖRBRUKNING SAMT PRODUKTION AV SKOGSPRODUKTER 2000 2004 VMR virkesförbrukning 2004 2 (30) Verksamhetsområdet VMR företräder skogsnäringen i frågor som berör virkesmätning

Läs mer

Avverkning 2008 JO0312

Avverkning 2008 JO0312 Analysenheten 2008-02-18 1(6) Avverkning 2008 JO0312 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens

Läs mer

Har ditt företag producerat, importerat eller exporterat sönderdelat trädbränsle (flis, kross, spån, bark och brännved) under 2014?

Har ditt företag producerat, importerat eller exporterat sönderdelat trädbränsle (flis, kross, spån, bark och brännved) under 2014? Uppgiftsskyldighet föreligger enligt lagen (2001:99) om den officiella statistiken samt Energymyndighetens föreskrift STEMFS 2014:1. Uppgifter som lämnats till SCB skyddas enligt 24 kap. 8 offentlighets-

Läs mer

Bruttoavverkning 2015 JO0312

Bruttoavverkning 2015 JO0312 Enheten för policy och analys 2016-08-31 1(8) Bruttoavverkning 2015 JO0312 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas

Läs mer

Bruttoavverkning 2015 JO0312

Bruttoavverkning 2015 JO0312 Enheten för Skogspolicy och Analys 2015-08-31 1(8) Bruttoavverkning 2015 JO0312 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter

Läs mer

Branschstatistik 2015

Branschstatistik 2015 www.skogsindustrierna.org Branschstatistik 2015 Det här är ett sammandrag av 2015 års statistik för skogsindustrin. Du hittar mer statistik på vår hemsida. Skogsindustrierna Branschstatistik 2015 1 Fakta

Läs mer

Skogens roll i en växande svensk bioekonomi

Skogens roll i en växande svensk bioekonomi Skogens roll i en växande svensk bioekonomi Gasdagarna 2017 1 juni, Båstad Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Universitet Potential för ökad tillförsel och avsättning av inhemsk biomassa i en

Läs mer

2. företaget under 2016 använd egenproducerad flis, bark, spån eller brännved för energiändamål

2. företaget under 2016 använd egenproducerad flis, bark, spån eller brännved för energiändamål Instruktioner Vem ska redovisa produktion, import och export? Produktionsuppgifter ska redovisas i tabell 1 om: 1. företaget under 2016 köpt eller sålt flis, kross, bark spån eller brännved och samtidigt

Läs mer

MÄTNING AV BRÄNSLEVED VID ENA ENERGI AB I ENKÖPING Mats Nylinder och Hans Fryk

MÄTNING AV BRÄNSLEVED VID ENA ENERGI AB I ENKÖPING Mats Nylinder och Hans Fryk Results esearch 9 Research results from the Department of Forest Products at the University of Agricultural Sciences, Uppsala, Sweden www.slu.se/skogensprodukter MÄTNING AV BRÄNSLEVED VID ENA ENERGI AB

Läs mer

Skogskonferens i Linköping 31 mars 2011 Stora Enso Bioenergi, Peter Sondelius

Skogskonferens i Linköping 31 mars 2011 Stora Enso Bioenergi, Peter Sondelius Skogskonferens i Linköping 31 mars 2011 Stora Enso Bioenergi, Peter Sondelius Bioenergi nationellt och regionalt Stora Enso Stora Enso Bioenergi Hållbarhet för biobränsle i Stora Enso Sammanfattning 2011-03-31

Läs mer

VMR virkesmätning och redovisning SKOGSINDUSTRINS VIRKESFÖRBRUKNING SAMT PRODUKTION AV SKOGSPRODUKTER

VMR virkesmätning och redovisning SKOGSINDUSTRINS VIRKESFÖRBRUKNING SAMT PRODUKTION AV SKOGSPRODUKTER VMR virkesmätning och redovisning SKOGSINDUSTRINS VIRKESFÖRBRUKNING SAMT PRODUKTION AV SKOGSPRODUKTER 1999 2003 JUNI 2004 SDC ek för SDC är skogsnäringens IT-företag som erbjuder service till det svenska

Läs mer

KVALITETSDEKLARATION

KVALITETSDEKLARATION 1 (7) KVALITETSDEKLARATION Ämnesområde Jord och skogsbruk, fiske. Statistikområde Produktion i skogsbruk. Produktkod JO0312. Referenstid Kalenderår

Läs mer

Biobränslen från skogen

Biobränslen från skogen Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare

Läs mer

Sammanställning av tillgångar, produktion och förbrukning av trädbränslen

Sammanställning av tillgångar, produktion och förbrukning av trädbränslen Nr 370 1997 Sammanställning av tillgångar, produktion och förbrukning av trädbränslen Staffan Mattsson SkogForsk, Glunten, 751 83 UPPSALA Tel: 018-18 85 00 Fax: 018-18 86 00 skogforsk@skogforsk.se http://www.skogforsk.se

Läs mer

Värdekedjan Energi från skogsråvara

Värdekedjan Energi från skogsråvara Värdekedjan Energi från skogsråvara Rolf Björheden, Skogforsk Ann Segerborg-Fick, JTI KSLA, 2013-11-25 Värdekedjan Energi från skogsråvara Rolf Björheden, Skogforsk Ann Segerborg-Fick, JTI KSLA, 2013-11-25

Läs mer

Region Östergötlands strategi för stöd till utveckling av skogsnäringen

Region Östergötlands strategi för stöd till utveckling av skogsnäringen Region Östergötlands strategi för stöd till utveckling av skogsnäringen Det finns mycket skog i Östergötland Skogen är en viktig resurs för en grön omställning av samhället Skogsnäringen har stor betydelse

Läs mer

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander.

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander. Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander. Global warming (GWP) in EPD Acidification (AP) in EPD Photochemical Oxidants e.g emissions of solvents VOC to air (POCP)

Läs mer

Results 11. esearch. MÄTNING AV GROTFLIS Daniel Nilsson, Mats Nylinder, Hans Fryk och Jonaz Nilsson

Results 11. esearch. MÄTNING AV GROTFLIS Daniel Nilsson, Mats Nylinder, Hans Fryk och Jonaz Nilsson esearch Results 11 Research results from the Department of Forest Products at the University of Agricultural Sciences, Uppsala, Sweden www.slu.se/skogensprodukter MÄTNING AV GROTFLIS Daniel Nilsson, Mats

Läs mer

Scenariosammanställningar SKA VB-08 och beräkningar

Scenariosammanställningar SKA VB-08 och beräkningar Bilaga 2 Scenariosammanställningar SKA VB-08 och beräkningar Skogliga konsekvensanalyser 2008 (SKA VB-08) syftar till att beräkna uttag ifrån skogen utifrån olika framtida scenarier med varierad intensitet

Läs mer

Biobränslesituationen i Sverige. säsongen Stora Enso Bioenergi AB. Magnus Larsson

Biobränslesituationen i Sverige. säsongen Stora Enso Bioenergi AB. Magnus Larsson Biobränslesituationen i Sverige säsongen 17-18. Stora Enso Bioenergi AB Magnus Larsson Biobränslesituationen i Sverige säsongen 17-18. Vad var det som hände? Varför hände det? Framtiden. Sammanfattning.

Läs mer

Hur ser marknaden för lövvirke ut?

Hur ser marknaden för lövvirke ut? Hur ser marknaden för lövvirke ut? Lotta Woxblom Inst. för skogens produkter SLU i Uppsala Klimatförändring hot eller möjlighet för skoglig mångfald? Skogsstyrelsen - 23-24 oktober 2012 Hur ser marknaden

Läs mer

Logistik och Bränslekvalitét Disposition

Logistik och Bränslekvalitét Disposition Logistik och Bränslekvalitét Disposition Pågående aktiviteter forest power Vad innehåller GROT Nackdelar med lagrad brun GROT Mätning och ersättning av GROT Skogsbränslen av rätt kvalitét för ökad effektivitet

Läs mer

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Roger Johansson Biobränslekoordinator, Sveaskog Panndagarna 9 10 feb 2011 Innehåll Kort om Sveaskog Marknadssituation biobränsle Sverige Utblick

Läs mer

Skogen Nyckeln,ll e- framgångsrikt klimat och energiarbete. BioFuel Region 10 år Umeå Magnus Ma5sons Projektledare Forest Refine

Skogen Nyckeln,ll e- framgångsrikt klimat och energiarbete. BioFuel Region 10 år Umeå Magnus Ma5sons Projektledare Forest Refine Skogen Nyckeln,ll e- framgångsrikt klimat och energiarbete BioFuel Region 10 år Umeå Magnus Ma5sons Projektledare Forest Refine Biomass for energy poten0al from forest and by products from forest industry

Läs mer

Biodrivmedel/oljor från skogsråvara tekniker, status och möjligheter?

Biodrivmedel/oljor från skogsråvara tekniker, status och möjligheter? Biodrivmedel/oljor från skogsråvara tekniker, status och möjligheter? Daniella Johansson Bioenergidagen 29 nov, 2017 Projektledare inom bioenergi, Energikontor Sydost. Dr inom industriella energisystem

Läs mer

Biobränsle. - energi för kommande generationer

Biobränsle. - energi för kommande generationer Biobränsle - energi för kommande generationer Mats Goop, Weda Skog: - Vi har bara en planet För en långsiktigt hållbar utveckling för alla på vårt enda jordklot, är de allra flesta överens om att det viktigt

Läs mer

En bedömning av askvolymer

En bedömning av askvolymer PM 1(6) Handläggare Datum Utgåva Ordernr Henrik Bjurström 2002-01-30 1 472384 Tel 08-657 1028 Fax 08-653 3193 henrik.bjurstrom@ene.af.se En bedömning av askvolymer Volymen askor som produceras i Sverige

Läs mer

Försurande effekter av skörd av stamved, grot och stubbar i Sverige

Försurande effekter av skörd av stamved, grot och stubbar i Sverige Försurande effekter av skörd av stamved, grot och stubbar i Sverige jämförelse med sur deposition Baserat på följande artikel: kl Johan Iwald, Stefan Löfgren, Johan Stendahl, Erik Karltun. Acidifying effect

Läs mer

GROT är ett biobränsle

GROT är ett biobränsle GROT-uttag? GROT är ett biobränsle Biobränsle = ett bränsle där biomassa är utgångsmaterial Hit räknas bl a: Trädbränslen: trä eller trädelar som inte omvandlats kemiskt, ex skogsbränslen, rivningsvirke,

Läs mer

Har ditt företag producerat, importerat eller exporterat sönderdelat oförädlat trädbränsle (flis, kross, spån, bark och brännved) under 2016?

Har ditt företag producerat, importerat eller exporterat sönderdelat oförädlat trädbränsle (flis, kross, spån, bark och brännved) under 2016? Uppgiftsskyldighet föreligger enligt lagen (2001:99) om den officiella statistiken samt Energymyndighetens föreskrift STEMFS 2016:5. Uppgifter som lämnats till SCB skyddas enligt 24 kap. 8 offentlighets-

Läs mer

Biodrivmedel från skogsråvara möjligheter i Blekinge?

Biodrivmedel från skogsråvara möjligheter i Blekinge? Biodrivmedel från skogsråvara möjligheter i Blekinge? Daniella Johansson Projektledare inom bioenergi, Energikontor Sydost. Dr inom industriella energisystem inom Energimyndighetens forskarskola: Program

Läs mer

Produktion av oförädlade trädbränslen 2014

Produktion av oförädlade trädbränslen 2014 Produktion av oförädlade trädbränslen 2014 Production of unprocessed wood fuels 2014 ES 2015:08 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas via www.energimyndigheten.se Orderfax:

Läs mer

Konkurrensen om skoglig råvara Nolia. 2013-11-12 Fredrik Forsén

Konkurrensen om skoglig råvara Nolia. 2013-11-12 Fredrik Forsén Konkurrensen om skoglig råvara Nolia 2013-11-12 Fredrik Forsén 1 VEDFÖRSÖRJNING OCH BRUK Vedförsörjning! Totalt behov 10 M m 3 fub! Import 1.4 M m 3 fub! 0.4 M m 3 fub barrved! 1 M m 3 fub lövved Köp och

Läs mer

GRenar Och Toppar Nya möjligheter för skogsägare

GRenar Och Toppar Nya möjligheter för skogsägare GRenar Och Toppar Nya möjligheter för skogsägare Europeiska Unionen Innehåll Lämpliga marker för uttag av GROT sid 3 Avverkningsplanering 4 GROT-anpassad avverkning 5 Lagring av GROT 8 Uttag av GROT möjligheter

Läs mer

Skogen som energikälla - nu och i framtiden -

Skogen som energikälla - nu och i framtiden - Växjö 2010-11-11 Skogen som energikälla - nu och i framtiden - Seminarium kring bioenergi i Älmhult 11-11-10 Bengt Nilsson och Thomas Thörnqvist Linnéuniversitetet i Växjö Växjö 2010-11-11 Växjö 2010-11-11

Läs mer

Effektivare skogsbränslesystem

Effektivare skogsbränslesystem Effektivare skogsbränslesystem Volym, kvaliteter och kostnader för framtidens skogsbränslen Bränsleprogrammet konferens 8 februari 2011 Skogforsk, Rolf Björheden Svenskt skogsbruk en del av energisektorn

Läs mer

Biobränslen När blir pinnarna i skogen av betydelse? 28 november 2017

Biobränslen När blir pinnarna i skogen av betydelse? 28 november 2017 Biobränslen När blir pinnarna i skogen av betydelse? 28 november 2017 1 VAD TROR DU KOMMER ENERGI FRÅN SKOGEN KUNNA UTGÖRA SÅ MYCKET SOM 30% AV LANDETS ENERGI-ANVÄNDNING REDAN 2025? Pinnarna i skogen är

Läs mer

Lotta Elmfeldt VD Maskinflisning i Laxå , Svebio Bränslemarknadsdag

Lotta Elmfeldt VD Maskinflisning i Laxå , Svebio Bränslemarknadsdag Lotta Elmfeldt VD Maskinflisning i Laxå 20180913, Svebio Bränslemarknadsdag Flisning och krossning Er partnern inom biobränslebranschen Vem är jag Göteborgare, ny i branschen, 4 kontor Ödmjuk inför allas

Läs mer

Lager av massaved och flis 2012 JO0306

Lager av massaved och flis 2012 JO0306 Enheten för Skogspolicy och Analys 2012-05-11 1(6) Lager av massaved och flis 2012 JO0306 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik.

Läs mer

FÖR EN VÄNLIGARE OCH VARMARE VARDAG

FÖR EN VÄNLIGARE OCH VARMARE VARDAG FÖR EN VÄNLIGARE OCH VARMARE VARDAG Kallt vatten Varmt vatten FJÄRRVÄRME GEMENSAM ENERGI TANKEN MED FJÄRRVÄRME ÄR ENKEL: VI DELAR PÅ EN VÄRMEKÄLLA I STÄLLET FÖR ATT ALLA SKA HA SIN EGEN. Värmeverken i

Läs mer

Årsavverkning (~94 Mm 3 )

Årsavverkning (~94 Mm 3 ) Framtidens skogsbränslen Volym, kvaliteter och kostnader Panndagarna, Malmö 9-10 februari 2011 Skogforsk, Rolf Björheden Svenskt skogsbruk en del av energisektorn ~6-7 % primära skogsbränslen 46 % Massaved

Läs mer

BIOENERGI FRÅN SKOG OCH SKOGSINDUSTRI Tomas Thuresson Principal

BIOENERGI FRÅN SKOG OCH SKOGSINDUSTRI Tomas Thuresson Principal BIOENERGI FRÅN SKOG OCH SKOGSINDUSTRI 2016-09-14 Tomas Thuresson Principal SAMMANFATTNINGSVIS DE BIOLOGISKA MÖJLIGHETERNA TILL HÖGRE NYTTJANDE AV SKOGEN FÖR ENERGIÄNDAMÅL FINNS MEN DE EKONOMISKA MÖJLIGHETERNA

Läs mer

Rundvirkespriser 1999

Rundvirkespriser 1999 Rundvirkespriser 1999 JO0303 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Jord- och skogsbruk, fiske A.2 Statistikområde Produktion i skogsbruk A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik A.4

Läs mer

BSL2020, BSL2020, Av.rest -50 %, + export. Massaved 181 203 228 188 203 208 229* 3 229. Pellets 227 234 219 239 244 233 297...* 4

BSL2020, BSL2020, Av.rest -50 %, + export. Massaved 181 203 228 188 203 208 229* 3 229. Pellets 227 234 219 239 244 233 297...* 4 BSL2020 Av.rest -50 % Av.rest -50 %, + export BSL 2020, elcert+ trp grödor/av.rest skogssekt +10 % allting samtidigt Sammanfattning I delrapport 2 av projektet BIOKONK studeras den väntade utvecklingen

Läs mer

Rundvirkespriser 2014 JO0303

Rundvirkespriser 2014 JO0303 Enheten för Policy och Analys 2015-08-20 1(8) Rundvirkespriser 2014 JO0303 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas

Läs mer

Rundvirkespriser 2004

Rundvirkespriser 2004 Rundvirkespriser 2004 JO0303 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Jord- och skogsbruk, fiske A.2 Statistikområde Produktion i skogsbruk A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik A.4

Läs mer

Ökat nyttjande av skoglig biomassa Är det bra för klimatet?

Ökat nyttjande av skoglig biomassa Är det bra för klimatet? Ökat nyttjande av skoglig biomassa Är det bra för klimatet? Föredrag vid seminariet Skogen Nyckeln till ett framgångsrikt klimat och energiarbete, Piteå, 12 nov 2013, anordnat av Sveaskog och Biofuel Region

Läs mer

Biobränslehantering från ris till flis

Biobränslehantering från ris till flis Biobränslehantering från ris till flis Var och när skogsbränsle kan tas ut Innan biobränsle bestående av hela träd eller grenar och toppar tas ut är det viktigt att bedöma om uttaget överhuvudtaget är

Läs mer

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Vid affärsformen virkesmätning med skördare mäts och registreras stammens m 3 fub-volym i skördarens dator redan vid avverkningen ute i

Läs mer

Askstatistik från energistatistik

Askstatistik från energistatistik SMED Rapport Nr 111 2012 Askstatistik från energistatistik Malin Johansson, SCB Fredrik Kanlén, SCB På uppdrag av Naturvårdsverket Publicering: www.smed.se Utgivare: Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska

Läs mer

Biobränslenas roll i Sverige och Europa

Biobränslenas roll i Sverige och Europa Biobränslenas roll i Sverige och Europa Magnus Matisons Skogsteknologi 2010 Global tillförsel av primär energi 1990 2007 KÄLLA: IEA ENERGY BALANCES Källa: World Energy Outlook IEA Regional energianvändning

Läs mer

Bioenergi från Stockholms stads skogar!

Bioenergi från Stockholms stads skogar! Bioenergi från Stockholms stads skogar! Innehållsförteckning Förord... 3 Sammanfattning... 3 Potential uttag av bioenergi från Stockholms stads marker... 4 Biomassa jordbruksmarkerna... 5 Biomassa skogen...

Läs mer

SDCs Biobränslekonferens 2-3 februari 2011

SDCs Biobränslekonferens 2-3 februari 2011 SDCs Biobränslekonferens 2-3 februari 2011 Mätmetoder och teknik Lars Björklund, SDC - VMU 1 Föredraget handlar om: Sortiment /produkter Grot Träddelar Rundved Sönderdelat eller ej sönderdelat Apparater

Läs mer

Biogas från skogen potential och klimatnytta. Marita Linné

Biogas från skogen potential och klimatnytta. Marita Linné Biogas från skogen potential och klimatnytta marita@biomil.se 046-101452 2011-02-10 Konsulttjänster inom biogas och miljö Över 30 års erfarenhet av biogas Unika expertkunskaper Erbjuder tjänster från idé

Läs mer

Lager av massaved och massaflis 2002

Lager av massaved och massaflis 2002 Lager av massaved och massaflis 2002 JO0306 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Jord- och skogsbruk, fiske A.2 Statistikområde Produktionen i skogsbruket A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella

Läs mer

Odla poppel & hybridasp!

Odla poppel & hybridasp! Odla poppel & hybridasp! Fältvandring och seminarium, den 2 juni 2016, Skogforsk, Ekebo Svalöv 15.00 Samling Ekebo Information om eftermiddagen och kvällen. Fika från 14.30. 15.30 17.30 Fältvandring, trädslagsförsök

Läs mer

En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara

En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara Loggor Utveckling av Skogsbränsle från Mittregionen SLU 19 Mars Magnus Matisons Projektledare Forest Refine

Läs mer

SDCs Biobränslekonferens Stora Enso Bioenergi, Peter Sondelius

SDCs Biobränslekonferens Stora Enso Bioenergi, Peter Sondelius SDCs Biobränslekonferens Stora Enso Bioenergi, Peter Sondelius Stora Enso koncernen, Wood Supply Sweden Råvaruförsörjning, Logistik, Virkesbyten Stora Enso Bioenergi Bioenergi och Virkesmätningslagen Sammanfattning

Läs mer

KONKURRENSEN OM BIORÅVARAN

KONKURRENSEN OM BIORÅVARAN KONKURRENSEN OM BIORÅVARAN 1 Detta kommer att styra utvecklingen EU:s energimål 20 / 20 / 20(10) till 2020 Klimat Försörjnings säkerhet 20 % reduktion av CO 2 utsläppen 20 % reducerad energi konsumtion

Läs mer

Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län

Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län www.i.lst.se Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län Bilaga 4: Strategins effekter på skogsbruket och skogsägaren 1. Strategins konsekvenser för skogsbruket och skogsindustrin avseende råvarutillgång

Läs mer

Tillgång och tillgänglighet vid olika tidsperspektiv

Tillgång och tillgänglighet vid olika tidsperspektiv Svensk skogshushållning Förråd i Sverige (1 6 m 3 sk) Hur mycket är 31 miljoner m 3 sk (stamved)? Biomassa från skogen: Tillgång och tillgänglighet vid olika tidsperspektiv Urban Bergsten 5 4 3 2 1 99

Läs mer

Hög volymproduktion uppnås om bladytan är stor och virkesförrådet litet

Hög volymproduktion uppnås om bladytan är stor och virkesförrådet litet Hög volymproduktion uppnås om bladytan är stor och virkesförrådet litet Sune Linder Jan-Erik Hällgren Mats Hagner 2011-03-28 Finns det tätt med plantor och träd skapar de tillsammans en maximal bladyta,

Läs mer

Sveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken

Sveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken Sveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken Hans Nilsagård Ämnesråd, enheten för skog och klimat 1 Skogens dubbla roller för klimatet När tillväxten är större än avverkningen ökar förrådet, då

Läs mer

Stockarydsterminalen ett föredöme för intermodala transporter

Stockarydsterminalen ett föredöme för intermodala transporter Stockarydsterminalen ett föredöme för intermodala transporter 2014-01-31 Per-Henrik Evebring 2009-06-23 Stora Enso Skog AB premiärtåg 30/6-2008 Stockarydsterminalen AB premiärtåg 1/9-2008 Skogs- & bränslesortiment

Läs mer

Optimering av isoleringstjocklek på ackumulatortank

Optimering av isoleringstjocklek på ackumulatortank Optimering av isoleringstjocklek på ackumulatortank Projektarbete i kursen Simulering och optimering av energisystem, 5p Handledare: Lars Bäckström Tillämpad fysik och elektronik 005-05-7 Bakgrund Umeå

Läs mer

Energianvändningen inom skogsbruket år 2005

Energianvändningen inom skogsbruket år 2005 Energianvändningen inom skogsbruket år 2005 Förbättrat statistikunderlag för övrig sektor, del 3 ER 2007:15 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas från Energimyndighetens

Läs mer

VIRKESPRISLISTA OCH LEVERANSBESTÄMMELSER

VIRKESPRISLISTA OCH LEVERANSBESTÄMMELSER VIRKESPRISLISTA OCH LEVERANSBESTÄMMELSER Nettoprislista D 113-01, 1/10 2012 tillsvidare TALLSÅGTIMMER Pris kr/m3to Kvalitet 1 420 490 550 600 680 740 780 800 820 840 850 Kvalitet 2 390 420 530 580 580

Läs mer

Skogens transporter en trafikslagsövergripande kartläggning PM 2015:16

Skogens transporter en trafikslagsövergripande kartläggning PM 2015:16 Skogens transporter en trafikslagsövergripande kartläggning PM 2015:16 Skogens transporter en trafikslagsövergripande kartläggning PM 2015:16 Trafikanalys Adress: Torsgatan 30 113 21 Stockholm Telefon:

Läs mer

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog UPM skogsenergi Ren och förmånlig energi nu och i framtiden UPM skog BIObränsler VÄXER I SKOGEN Skogsenergin är förnybar FINLANDS MÅL År 2020 ÄR ATT ANDELEN FÖRNYBAR ENERGI ÄR 38% I EU:s klimat- och energistrategi

Läs mer

Skogsindustrins möjligheter med förgasning Roine Morin Chef Koncernstab Miljö och Energi

Skogsindustrins möjligheter med förgasning Roine Morin Chef Koncernstab Miljö och Energi Skogsindustrins möjligheter med förgasning Roine Morin Chef Koncernstab Miljö och Energi Fordonsbränsle från skogsråvara - tre huvudspår Tallolja till talloljediesel tallolja, en biprodukt vid massaproduktion,

Läs mer

Konsekvensutredning för Skogsstyrelsens förslag till nya föreskrifter om virkesmätning

Konsekvensutredning för Skogsstyrelsens förslag till nya föreskrifter om virkesmätning Promemoria 1(24) Datum 2014-05-16 Diarienr 2014/941 Enheten för policy och analys Christoffer Andersson Skogsstyrelsen, 551 83 Jönköping Tfn 036-359465 Konsekvensutredning för Skogsstyrelsens förslag till

Läs mer

Virkesmätning nyckeln till lagliga transporter och konkurrens neutralitet

Virkesmätning nyckeln till lagliga transporter och konkurrens neutralitet Virkesmätning nyckeln till lagliga transporter och konkurrens neutralitet Ulric Långberg 08-753 54 28 ulric.langberg@akeri.se Kraftsamling i skogslogistikfrågor SkogsLogistikFöretagen, SLF Ett nätverk

Läs mer

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen Lina Palm FRÅGAN i FOKUS NEJ! MEN, ökad substitution av fossilbaserade produkter med produkter som har förnybart ursprung, dvs. baserade

Läs mer

Vår vision. Vårt uppdrag (utdrag) Sveaskog ska vara främst på att utveckla skogens värden. Sveaskog ska vara oberoende på marknaden

Vår vision. Vårt uppdrag (utdrag) Sveaskog ska vara främst på att utveckla skogens värden. Sveaskog ska vara oberoende på marknaden Vår vision Sveaskog ska vara främst på att utveckla skogens värden Vårt uppdrag (utdrag) Sveaskog ska vara oberoende på marknaden Sveaskog expanderar inom biobränsle Volym GWh 3500 3000 2500 2000 1500

Läs mer

Kartaktärisering av biobränslen

Kartaktärisering av biobränslen Skogsteknologi 2010 Magnus Matisons Kartaktärisering av biobränslen Sveriges lantbruksuniversitet Inst för skoglig resurshushållning och geomatik Analysgång vid karaktärisering A. Provtagning Stickprov

Läs mer

VIDA Hållbarhetsrapport 2018

VIDA Hållbarhetsrapport 2018 VIDA Hållbarhetsrapport 2018 Hållbarhetsrapport Vida är Sveriges största privatägda sågverkskoncern med ca 1050 anställda på 18 produktionsanläggningar, varav 9 sågverk, i södra Sverige. Produktionen är

Läs mer

Råvaruströmmar från skogen - tillgång och samband

Råvaruströmmar från skogen - tillgång och samband NR C 116 MARS 2015 RAPPORT Råvaruströmmar från skogen - tillgång och samband Louise Staffas, Karin Hansen, Anders Sidvall, John Munthe Författare: Louise Staffas, Karin Hansen, Anders Sidvall, John Munthe

Läs mer

Förädlat bränsle ger bättre egenskaper i förbränning och logistik

Förädlat bränsle ger bättre egenskaper i förbränning och logistik Förädlat bränsle ger bättre egenskaper i förbränning och logistik Håkan Örberg Biomassateknologi och kemi Sveriges Lantbruksuniversitet Hakan.orberg@btk.slu.se Generella egenskaper hos biomassa Högt vatteninnehåll

Läs mer

Skogsräkenskaper 2010

Skogsräkenskaper 2010 Miljö och naturresurser 2011 Skogsräkenskaper 2010 Av det trämaterial som används i Fland förbränns hälften År 2010 förbrändes 50 procent av den totala mängden trä som användes i Fland. Av trämaterialet

Läs mer

Yttrande över promemorian Reduktionsplikt för minskning av växthusgasutsläpp från bensin och dieselbränsle

Yttrande över promemorian Reduktionsplikt för minskning av växthusgasutsläpp från bensin och dieselbränsle 2017-04-19 Miljö- och energidepartementet Remiss M2017/00723/R Energienheten 103 33 Stockholm Helena Sjögren helena.sjogren@skogsindustrierna.org 08-762 72 35 Yttrande över promemorian Reduktionsplikt

Läs mer

Virkesprislista BL130S. Leveransvirke SCA SKOG. Från den 9 juni 2014 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten

Virkesprislista BL130S. Leveransvirke SCA SKOG. Från den 9 juni 2014 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten Virkesprislista Leveransvirke Från den 9 juni 2014 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten SCA SKOG Sågtimmer Tall och Gran För att i rådande situation förenkla och effektivisera hanteringen

Läs mer

Fosforflöden inom skogsbruket och skogsindustrin

Fosforflöden inom skogsbruket och skogsindustrin Fosforflöden inom skogsbruket och skogsindustrin Håkan Staaf Naturvårdsverket Januari 2013 Naturvårdsverket Tel: 010-698 10 00 Fax: 010-698 10 99 E-post: registrator@naturvardsverket.se Postadress: Naturvårdsverket,

Läs mer

Virkesprislista BL1302. Leveransvirke SCA SKOG. Från den 1 juli 2013 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten

Virkesprislista BL1302. Leveransvirke SCA SKOG. Från den 1 juli 2013 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten Virkesprislista BL1302 Leveransvirke SCA SKOG Från den 1 juli 2013 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten Sågtimmer Tall Kr/m 3 to ub, vid fullgoda vägar (cm) 12-13- 14-16- 18-20- 22-24- 26-28-

Läs mer

Varför askåterföring till skog? VÄRMEKS årsmöte 23 januari 2014 Stefan Anderson Skogsstyrelsen

Varför askåterföring till skog? VÄRMEKS årsmöte 23 januari 2014 Stefan Anderson Skogsstyrelsen Varför askåterföring till skog? VÄRMEKS årsmöte 23 januari 214 Stefan Anderson Skogsstyrelsen 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 Intresset för bioenergi är stort Anmäld areal, ha 35 3 25 32 %

Läs mer

Falu Energi & Vatten

Falu Energi & Vatten Falu Energi & Vatten Ägarstruktur Falu Kommun Falu Stadshus AB Falu Förvaltnings AB Kopparstaden AB Lugnet i Falun AB Lennheden Vatten AB (50%) Dala Vind AB (5,8%) Dala Vindkraft Ekonomisk Förening (15

Läs mer

Statistik utförd av SCB på uppdrag av Svenska EnergiAskor

Statistik utförd av SCB på uppdrag av Svenska EnergiAskor Statistik utförd av SCB på uppdrag av Svenska EnergiAskor 2 Förord Askor i Sverige 2012: ca 1 709 000 ton Askor i Sverige 2012 är inte direkt jämförbar med Askor i Sverige 2010. Uppgifterna i Askor 2012

Läs mer

ERMATHERM CT värmeåtervinning från kammar- och kanaltorkar för förvärmning av uteluft till STELA bandtork. Patent SE 532 586.

ERMATHERM CT värmeåtervinning från kammar- och kanaltorkar för förvärmning av uteluft till STELA bandtork. Patent SE 532 586. 2012-08-23 S. 1/4 ERMATHERM AB Solbacksvägen 20, S-147 41 Tumba, Sweden, Tel. +46(0)8-530 68 950, +46(0)70-770 65 72 eero.erma@ermatherm.se, www.ermatherm.com Org.nr. 556539-9945 Bankgiro: 5258-9884 ERMATHERM

Läs mer

Askåterföringen i Sverige och Skogsstyrelsens rekommendationer vid uttag av avverkningsrester och askåterföring

Askåterföringen i Sverige och Skogsstyrelsens rekommendationer vid uttag av avverkningsrester och askåterföring Askåterföringen i Sverige och Skogsstyrelsens rekommendationer vid uttag av avverkningsrester och askåterföring Erfarenheter och regelverk/ föreskrifter för bruk av aska, Oslo 8 juni 2011, Stefan Anderson

Läs mer