Ökat nyttjande av skoglig biomassa Är det bra för klimatet?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ökat nyttjande av skoglig biomassa Är det bra för klimatet?"

Transkript

1 Ökat nyttjande av skoglig biomassa Är det bra för klimatet? Föredrag vid seminariet Skogen Nyckeln till ett framgångsrikt klimat och energiarbete, Piteå, 12 nov 2013, anordnat av Sveaskog och Biofuel Region Gustaf Egnell, Institutionen för Skogens ekologi och skötsel

2 700" 600" TWh$ 500" 400" 300" 200" Total"energi6llförsel" Total"energianvändning" Total"avverkad"skogsbiomassa" Stamved" grot"&"stubbar" Energi"från"biomassa,"torv"&"avfall" 100" 0" 1970" 1975" 1980" 1985" 1990" 1995" 2000" 2005" 2010"

3 Illustration: Peter Roberntz

4 Mulet o C o C Illustration: Peter Roberntz

5 Ne#oflux((g(kol/m 2 (dag)( 10# 8# 6# 4# 2# 0#!2#!4#!6#!8# Flakaliden # 20# 39# 58# 77# 96# 115# 134# 153# 172# 191# 210# 229# 248# 267# 286# 305# 324# 343# 362# Källa:SLU

6 Respira/on% Ne3oflöde% Fotosyntes% Kumula&vt)flöde)(g)m 2 )) 1500% 1000% 500% 0%!500%!1000% 0% 50% 100% 150% 200% 250% 300% 350% 30-årigt tallbestånd, Asa, Smland!1500% Källa:Anders Lindroth

7 Avverkning Kolupptag Kolavgivning Plantskog Ungskog Fullsluten skog Plantskog

8 Illustration: Peter Roberntz

9 Milllion&m 3 sk & 140" 120" 100" 80" 60" 40" 20" 0" 1940" 1960" 1980" 2000" 2020" Avverkning" Tillväxt" Källa:Riksskogstaxeringen, SLU och Skogsstyrelsen

10 Miljoner)m 3 sk ) 4000" 3500" 3000" 2500" 2000" 1500" 1000" 500" 0" 1926" 1936" 1946" 1956" 1966" 1976" 1986" 1996" 2006" Döda"träd" Lövträd" Gran" Tall"

11 Biomassa i olika trädfraktioner vid ökande stamdiameter efter Marklund (1988) Tall' Gran' Rela%v'andel'av'biomassan' 100%# 80%# 60%# 40%# 20%# 0%# 5# 10# 15# 20# 25# 30# 35# 40# 45# 50# dbh'(cm)' stubbe#&#rot# barr# döda#grenar# levande#grenar# stambark# stamved# Rela%v'andel'av'biomassan' 100%# 80%# 60%# 40%# 20%# 0%# 5# 10# 15# 20# 25# 30# 35# 40# 45# 50# dbh'(cm)' stubbe#&#rot# barr# döda#grenar# levande#grenar# stambark# stamved#

12 100$ Densitet = 400 kg/m3 BAF = 1.7 Kolinnehåll = 50% Millioner(ton(CO 2( 80$ 60$ 40$ 20$ 0$!20$!40$ 1990$ 1992$ 1994$ 1996$ 1998$ 2000$ 2002$ 2004$ 2006$ Skogsbiomassa$ Ne5outsläpp$

13 120" Avverkning Kvarvarande(biomassa((%)( 100" 80" 60" 40" 20" 0" 2000" 2020" 2040" 2060" 2080" 2100" 2120" stubbar" grot"

14 0$ 0$ 20$ 40$ 60$ 80$ 100$ 120$!5$ Tidpunkt$för$samma$ kumuladva$kolflöde$ PosiDv$kolbalans$jämfört$$ med$fossilt$bränsle$ Kol$(Mg/ha)$!10$!15$ Kolskuld$biomassa$$ v.s.$fossilt$bränsle$ Frigjort$kol$vid$förbränning$av$fossil$energi$!20$ Skillnad$i$beståndets$kolförråd$vid$extra$biomassaskörd$!25$ Källa: Biomass Sustainability and Carbon Policy Study: Report to the Commonwealth of Massachusetts Department of Energy Resources. Manomet Center for Conservation Sciences

15 Många vill vara med i kolbalansforsket Bjart Holtsmark, statistiker från Norge, menar att han genom att beakta: Långsam nedbrytning av avverkningsrester och annat dött organiskt material Markkolspoolen Att bestånd normalt avverkas innan medelproduktionen kulminerar Att äldre bestånd fortsätter att växa och binda kol Att alternativet till att nyttja stamveden till energi är att låta skogen växa vidare Kan visa att: den globala uppvärmningspotentialen då stambiomassa, från boreala långsamväxande skogar, använd för energiändamål är många gånger större än i andra liknande studier och också betydligt större än uppvärmningspotentialen för ett fossilt alternativ sett över en 100-års period.

16 Källa: Eliasson et al 2013

17 Milllion&m 3 sk & 140" 120" 100" 80" 60" 40" 20" 0" 1940" 1960" 1980" 2000" 2020" Avverkning" Tillväxt" Källa:Riksskogstaxeringen, SLU och Skogsstyrelsen

18 Produktionshöjande skötsel - Kvävegödsling Ökar trädens tillväxt och därmed inbindning av koldioxid Ökar markens kolförråd genom både ökad förnaproduktion och långsammare nedbrytning

19 Produktionshöjande skötsel markberedning och plantering Mb blandar humus och mineraljord, vilket normalt förbättrar nedbrytnings-förhållandena därmed avgången av koldioxid från marken Samtidigt kan trädtillväxten och därmed inbindningen av koldioxid i trädbiomassa öka genom ökad näringstillgänglighet, ökad plantöverlevnad, förädlat plantmaterial, snabbväxande trädslag

20 Produktionshöjande skötsel markberedning och plantering medel&bonitet& svag&bonitet& 50" 6" 45" 40" 5" Volym&(m3sk/ha)& 35" 30" 25" 20" 15" 10" 5" Volym&(m3sk/ha)& 4" 3" 2" 1" 0" Kontroll" Harv" Högläggning" Plog" 0" Kontroll" Harv" Högläggning" Plog" Källa: SLU

21 80" Andel&av&arealen&(%)& 60" 40" 20" 0" 1998" 2000" 2002" 2004" 2006" 2008" 2010" 2012" Plantering" Naturlig"föryngring" Källa: SKS, Polytax

22 Årlig&skogsgödslad&areal&(1000&ha)& 180" 160" 140" 120" 100" 80" 60" 40" 20" 0" 1970" 1980" 1990" 2000" 2010" 2020" Källa: SKS, Skogsstatistisk årsbok

23 Skogsproduktion (m 3 sk/ha år) Medeltillväxt Löpande tillväxt Beståndsålder

24 Ökat nyttjande av skoglig biomassa Är det bra för klimatet? Kolbalansen och därmed klimatnyttan bör betraktas på landskapsnivån (nationell nivå) inte på beståndsnivån Beroende på valda systemgränser i tid och rum samt olika antaganden bl a om alternativanvändningen av skogsråvaran kan man få i stort sätt vilket resultat som helst. Tillväxten i våra skogar är avgörande för hur stor klimatnyttan blir Tillväxten styrs till stor del av skogsägarens tro på framtida marknader för skogsråvaror Skogsbränsle kan inte med dagens prissättning (och troligen inte framtidens) driva den tron men dock bidra till den

25 Ökat nyttjande av skoglig biomassa Är det bra för klimatet? En CO 2 -molekyl från förbränning av skogsbränsle är enligt mitt sätt att se det INTE ett lika alvarligt hot mot klimatet som en från fossila bränslen En förlängning av omloppstiden så att de närmar sig medelproduktionens kulmination skulle vara bra för klimatet På kort sikt skulle det mest effektiva vara att upphöra med avverkningar och maximera tillväxten genom t ex gödsling men vilka risker ser vi på längre sikt: Ingen avverkningskapacitet, storm och snöskador, insektsskador och brand Här har vi bara betraktat klimateffekten i själva råvaruproduktionen. Den slutgiltiga klimatnyttan sätts av hur skogsråvaran används och här är potentialen stor Det är snarare med den systemgränsen som svaret på frågan om ett ökat nyttjande av skoglig biomassa är bra för klimatet kan besvaras!

26 60 meter 13 meter 1 miljon kubikmeter 2 TWh

Vilken klimatnytta gör svensk skog och hur man hävda att den inte gör det?

Vilken klimatnytta gör svensk skog och hur man hävda att den inte gör det? Vilken klimatnytta gör svensk skog och hur man hävda att den inte gör det? Föredrag vid seminariet Ska Bryssel bestämma till vad och hur vår biomassa får användas??, Sundsvall, 8 maj 2014, anordnat av

Läs mer

Hur inverkar bioenergin på kolbalans och klimatet??

Hur inverkar bioenergin på kolbalans och klimatet?? Hur inverkar bioenergin på kolbalans och klimatet?? Gustaf Egnell, Skogens ekologi och skötsel Biobränsle i energisystemet - dagens kunskapsläge och framtidens utmaningar Stockholm 6 maj 2015 Mulet 15-20

Läs mer

Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat

Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat är det för klimatet, säger Skogsindustrierna. Men det gäller bara så länge träet gör att vi minskar användningen av fossil energi, enligt

Läs mer

Bioenergi och hållbarhet Örebro 101125. anna.lundborg@energimyndigheten.se

Bioenergi och hållbarhet Örebro 101125. anna.lundborg@energimyndigheten.se Bioenergi och hållbarhet Örebro 101125 anna.lundborg@energimyndigheten.se Läget är bekymmersamt Klimatproblem (fossila bränslen, avskogning) Världens energiförsörjning är 80 % fossil Växande befolkning,

Läs mer

Skogen Nyckeln till ett framgångsrikt klimat- och energiarbete Nils-Olov Lindfors

Skogen Nyckeln till ett framgångsrikt klimat- och energiarbete Nils-Olov Lindfors Skogen Nyckeln till ett framgångsrikt klimat- och energiarbete Nils-Olov Lindfors Bakgrund! Kyoto protokollet Artikel 3.4! Countries should, in their work of achieving their defined goals, apply forest

Läs mer

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Bioenergiseminarium Linnéuniversitet svante.soderholm@energimyndigheten.se Världens energi är till 80 % fossil. Det mesta måste bort. Har vi råd att

Läs mer

skogsbränsle för klimatet?

skogsbränsle för klimatet? Vad betyder skogsbränsle för klimatet? Klimatnytta på kort och lång sikt KSLA 2010-04-21 04 21 Anna Lundborg anna.lundborg@energimyndigheten.se Sveriges energianvändning 2009 Slutlig energianvändning fördelad

Läs mer

Klimatnyttan av att använda bioenergi - hur ska vi se på källor och sänkor?

Klimatnyttan av att använda bioenergi - hur ska vi se på källor och sänkor? Klimatnyttan av att använda bioenergi - hur ska vi se på källor och sänkor? Anders Lindroth Institutionen för geo- och ekosystemvetenskaper Lunds universitet anders.lindroth@nateko.lu.se www.lucci.lu.se

Läs mer

Tommy Lennartsson. Biobränsle och klimat

Tommy Lennartsson. Biobränsle och klimat Tommy Lennartsson Biobränsle och klimat Uttag av biobränsle Klimat: Positivt Biologisk mångfald: Positivt eller negativt Problemet Lösningen För mycket koldioxid i atmosfären Binda/lagra kol För höga utsläpp

Läs mer

Fråga 1. 1. Klimatnytta från skogen. X. Koldioxidkrediter från skogen. 2. CCS (Carbon capture and storage)

Fråga 1. 1. Klimatnytta från skogen. X. Koldioxidkrediter från skogen. 2. CCS (Carbon capture and storage) Fråga 1. Övertorneå kommun driver ett projekt som handlar om att privata skogsägare gör åtgärder i skogen som ökar tillväxten. När tillväxten ökar så ökar även upptaget av koldioxid från atmosfären och

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

Askåterföring till skog några erfarenheter från Sverige

Askåterföring till skog några erfarenheter från Sverige Askåterföring till skog några erfarenheter från Sverige Oslo 2012-03-16 Ulf Sikström, Skogforsk Allt vanligare syner i skogen Av skördad m 3 s: 90 % slutavv. 10 % gallring GROT-skörd: Ca 70000 ha (Bedömning

Läs mer

Tallföryngring i Sverige: aktuell situation, problem och möjligheter

Tallföryngring i Sverige: aktuell situation, problem och möjligheter Tallföryngring i Sverige: aktuell situation, problem och möjligheter Jonas Bergquist Älg Älg, rådjur, dovhjort, kronhjort Plantering av tall i södra Sverige Naturlig föryngring av tall i södra Sverige

Läs mer

Sammanställning över fastigheten

Sammanställning över fastigheten Sammanställning över fastigheten Arealer Produktiv skogsmark Impediment myr Impediment berg Inägomark hektar 134,7 1,4 10 1 % 89 1 7 1 Väg och kraftledning (linjeavdrag) 2,5 2 Övrig areal 0,7 0 Summa landareal

Läs mer

Tillgång och tillgänglighet vid olika tidsperspektiv

Tillgång och tillgänglighet vid olika tidsperspektiv Svensk skogshushållning Förråd i Sverige (1 6 m 3 sk) Hur mycket är 31 miljoner m 3 sk (stamved)? Biomassa från skogen: Tillgång och tillgänglighet vid olika tidsperspektiv Urban Bergsten 5 4 3 2 1 99

Läs mer

Askåterföringen i Sverige och Skogsstyrelsens rekommendationer vid uttag av avverkningsrester och askåterföring

Askåterföringen i Sverige och Skogsstyrelsens rekommendationer vid uttag av avverkningsrester och askåterföring Askåterföringen i Sverige och Skogsstyrelsens rekommendationer vid uttag av avverkningsrester och askåterföring Erfarenheter och regelverk/ föreskrifter för bruk av aska, Oslo 8 juni 2011, Stefan Anderson

Läs mer

Skogliga koldioxidkrediter

Skogliga koldioxidkrediter Skogliga koldioxidkrediter ABCD projektet Arctic Boreal Climate Development Privata skogsägare i Övertorneå kommun Vision: Koldioxidneutralt Sverige år 2050 Tunga industrin står för en stor del av utsläppen

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

Den svenska skogen, energin och koldioxiden

Den svenska skogen, energin och koldioxiden RAPPORT FRÅN ENERGIUTSKOTTET FEBRUARI 2015 Den svenska skogen, energin och koldioxiden Detta dokument har producerats av Energiutskottet som tillhör Kungl. Vetenskapsakademien. Det speglar Energiutskottets

Läs mer

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas?

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Bo Karlsson, Skogforsk, Sverige Oljekommissionen 2006 Kommissionen föreslår: att skogens tillväxt ökas långsiktigt med 15-20

Läs mer

Mer skogsbränslen Så påverkar det skog och miljö

Mer skogsbränslen Så påverkar det skog och miljö Mer skogsbränslen Så påverkar det skog och miljö Vill du läsa mer? Den här publikationen är en förkortad och anpassad version av Energimyndighetens rapport Konsekvenser av ett ökat uttag av skogsbränslen

Läs mer

NordGens Miljösamordningsgrupp 2011

NordGens Miljösamordningsgrupp 2011 NordGens Miljösamordningsgrupp 2011 Rapport: Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar

Läs mer

Skogsbruksplan. Mansheden 3:1 Nederkalix Kalix Norrbottens län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Kjell Johansson & Håkan Hedin

Skogsbruksplan. Mansheden 3:1 Nederkalix Kalix Norrbottens län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Kjell Johansson & Håkan Hedin Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Mansheden 3:1 Nederkalix Kalix Norrbottens län Ägare Kjell Johansson & Håkan Hedin Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2005-06-15 2011-2020 Töre

Läs mer

Sektorsmål och skogsproduktion Södras syn på framtiden och de krav som kommer att ställas på skogsbruket Göran Örlander Skogsskötselchef, Södra Skog

Sektorsmål och skogsproduktion Södras syn på framtiden och de krav som kommer att ställas på skogsbruket Göran Örlander Skogsskötselchef, Södra Skog Sektorsmål och skogsproduktion Södras syn på framtiden och de krav som kommer att ställas på skogsbruket Göran Örlander Skogsskötselchef, Södra Skog Korta fakta om koncernen Omsättning 17 miljarder kronor

Läs mer

Sammanställning över fastigheten

Sammanställning över fastigheten Sammanställning över fastigheten Arealer hektar Produktiv skogsmark 165,3 83 Myr/kärr/mosse 16,7 8 Berg/Hällmark 9,9 5 Inäga/åker 6,6 3 Väg och kraftledning (linjeavdrag) 2,6

Läs mer

Biogas från skogen potential och klimatnytta. Marita Linné

Biogas från skogen potential och klimatnytta. Marita Linné Biogas från skogen potential och klimatnytta marita@biomil.se 046-101452 2011-02-10 Konsulttjänster inom biogas och miljö Över 30 års erfarenhet av biogas Unika expertkunskaper Erbjuder tjänster från idé

Läs mer

GROT är ett biobränsle

GROT är ett biobränsle GROT-uttag? GROT är ett biobränsle Biobränsle = ett bränsle där biomassa är utgångsmaterial Hit räknas bl a: Trädbränslen: trä eller trädelar som inte omvandlats kemiskt, ex skogsbränslen, rivningsvirke,

Läs mer

ARCTIC BOREAL CLIMATE DEVELOPMENT

ARCTIC BOREAL CLIMATE DEVELOPMENT PA1 1 (9) Utvärdering ARCTIC BOREAL CLIMATE DEVELOPMENT Rötslam Kommuner Industriavfall Org. Material CO 2 Kolsänka SÄNKKREDITE R Biogas anläggning BIONÄRIN G Tillväxt i skog Handel med sänkkredite r INFORMATIO

Läs mer

Skogsbruksplan. Stig Rönnqvist mfl Pastorsvägen 20 90362 UMEÅ. 2008-04-20 2008-2017 Töre Sbs

Skogsbruksplan. Stig Rönnqvist mfl Pastorsvägen 20 90362 UMEÅ. 2008-04-20 2008-2017 Töre Sbs Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Nikkala 1:2, 1:20, 1:58 Nedertorneå-Haparanda Haparanda Norrbottens län Ägare Adress Stig Rönnqvist mfl Pastorsvägen 20 90362 UMEÅ Upprättad år Planen avser

Läs mer

Skogen Nyckeln,ll e- framgångsrikt klimat och energiarbete. BioFuel Region 10 år Umeå Magnus Ma5sons Projektledare Forest Refine

Skogen Nyckeln,ll e- framgångsrikt klimat och energiarbete. BioFuel Region 10 år Umeå Magnus Ma5sons Projektledare Forest Refine Skogen Nyckeln,ll e- framgångsrikt klimat och energiarbete BioFuel Region 10 år Umeå Magnus Ma5sons Projektledare Forest Refine Biomass for energy poten0al from forest and by products from forest industry

Läs mer

Bioenergi, klimat och biologisk mångfald

Bioenergi, klimat och biologisk mångfald Bioenergi, klimat och biologisk mångfald Mats Björsell, Naturvårdsverket Enheten för styrmedel klimat och luft Örebro 5 okt 2011 Naturvårdsverket är miljömålsansvarig myndighet för 7 av de 16 miljömålen.

Läs mer

Kunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring

Kunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring Kunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring Gallring är en mycket viktig åtgärd i din skog. Genom att ta ut svaga och skadade träd och koncentrera tillväxten till de mest kvalitativa

Läs mer

Hur sköter vi skogen i ett föränderligt klimat? Göran Örlander Skogsskötselchef, Södra Skog

Hur sköter vi skogen i ett föränderligt klimat? Göran Örlander Skogsskötselchef, Södra Skog Hur sköter vi skogen i ett föränderligt klimat? Göran Örlander Skogsskötselchef, Klimatförändringar och skogsskötsel Klimatforskarna idag är relativt eniga om att vi ska få förändringar i klimatet som

Läs mer

Ekosystemtjänster i svenska skogar. Micael Jonsson, institutionen för Ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet

Ekosystemtjänster i svenska skogar. Micael Jonsson, institutionen för Ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet Ekosystemtjänster i svenska skogar Micael Jonsson, institutionen för Ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet SKOG TRÄD SKOG DJUR BÄR SVAMPAR TRÄD SKOG BÄR DJUR SVAMPAR JAKT TRÄD SKOG BÄR DJUR

Läs mer

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10 SCA Skog Contortatall Umeå 2015-02-10 Kort historik 50-talet (40-60 m 3 sk/ha) Avveckling av skräpskogar Björkavverkningar 60-talet Inriktning mot gles äldre skog Öka tillväxten med gödsling 70-talet Lite

Läs mer

SKA 15 Resultatpresentation. Skogskonferens 4 november 2015

SKA 15 Resultatpresentation. Skogskonferens 4 november 2015 SKA 15 Resultatpresentation Skogskonferens 4 november 2015 SKA 15 Global analys av framtida efterfrågan på och möjligt utbud av virkesråvara. Scenarioberäkningar. Rundvirkes- och skogsbränslebalanser för

Läs mer

Gödsling gör att din skog växer bättre

Gödsling gör att din skog växer bättre Skogsgödsling Skogsgödsling är ett mycket effektivt sätt att öka skogens tillväxt. Produktionen ökar och blir mer lönsam, dessutom binder skogen koldioxid när den växer vilket ger positiva miljö- och klimateffekter.

Läs mer

SCA Skog. Utvärdering enligt svenska FSC -standardens kriterie

SCA Skog. Utvärdering enligt svenska FSC -standardens kriterie SCA Skog Utvärdering enligt svenska FSC -standardens kriterie 8.2 2016-06-01 I enlighet med kraven i den svenska FSC-standardens kriterie 8:2 övervakar och utvärderar SCA Skog verksamhetens utfall enligt

Läs mer

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län Ägare Borlänge Kommun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2008 2011-2020 Rickard Larsson

Läs mer

Sammanställning över fastigheten

Sammanställning över fastigheten Sammanställning över fastigheten er hektar % Produktiv skogsmark Impediment myr Impediment berg Inägomark 176,2 13,7 0,1 0,1 91 7 0 0 Väg och kraftledning (linjeavdrag) 1,1 1 Övrig areal 1,8 1 Summa landareal

Läs mer

SCA Skog. Utvärdering enligt svenska FSC-standardens kriterie 8.2

SCA Skog. Utvärdering enligt svenska FSC-standardens kriterie 8.2 SCA Skog Utvärdering enligt svenska FSC-standardens kriterie 8.2 I enlighet med kraven i den svenska FSC-standardens kriterie 8:2 övervakar och utvärderar SCA Skog verksamhetens utfall enligt följande:

Läs mer

Skogsbruksplan. Församling. Dalarnas län

Skogsbruksplan. Församling. Dalarnas län Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bengtsarvet S: Mora Mora Dalarnas län Inventeringstidpunkt Planen avser tiden Framskriven t.o.m. 0-09-0 0-09-0-0-09-0 0-09-0 Sammanställning över fastigheten

Läs mer

Möjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år

Möjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år Möjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år Contortatall 15-20 år Tall 10 år Först en trailer SKA 15 (Skogliga konsekvensanalyser 2015) SKA 15 beskriver skogens utveckling

Läs mer

I enlighet med kraven i den svenska FSC-standardens kriterie 8:2 övervakar och utvärderar SCA Skog verksamhetens utfall enligt följande:

I enlighet med kraven i den svenska FSC-standardens kriterie 8:2 övervakar och utvärderar SCA Skog verksamhetens utfall enligt följande: I enlighet med kraven i den svenska FSC-standardens kriterie 8:2 övervakar och utvärderar SCA Skog verksamhetens utfall enligt följande: Rubrik Kriterie Uttag av traditionella skogsprodukter 8.2a Sågtimmer

Läs mer

klimatneutral? Konsekvenser Finlandshuset 24 jan 2013

klimatneutral? Konsekvenser Finlandshuset 24 jan 2013 0 Är skogsb biomassan klimatneutral? Konsekvenser för energisektorn Hearing om konkurrensen om skogsråvaran Finlandshuset 24 jan 2013 1 Är biobränslen klimatneutrala? CO 2 -emis ssioner från förbränning

Läs mer

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen LifeELMIAS och klimatet Ola Runfors, Skogsstyrelsen Klimatproblematiken Växthuseffekten In: Kortvågig strålning (ljus) Växthusgaser (koldioxid, metan, lustgas, vattenånga) Ut: Långvågig värmestrålning

Läs mer

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen är Sveriges skogliga myndighet. Vår uppgift är att bidra till ett hållbart skogsbruk med god miljöhänsyn. mer information finns på www.skogsstyrelsen.se

Läs mer

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län Ägare Adress Dagrun Fransson Hjälmseryd 570 02 Stockaryd Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20120823

Läs mer

Skogsbruksplan. Fastighet Församling Kommun Län. Eksjöhult 1:39 Högstorp Ulrika Linköping Östergötlands län. Ägare

Skogsbruksplan. Fastighet Församling Kommun Län. Eksjöhult 1:39 Högstorp Ulrika Linköping Östergötlands län. Ägare Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Eksjöhult 1:39 Högstorp Ulrika Linköping Östergötlands län Ägare Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2014-06-11 2014-2023 Ulf Bergqvist Sammanställning

Läs mer

SKOGSBRUKSPLAN. Flasbjörke 11

SKOGSBRUKSPLAN. Flasbjörke 11 SKOGSBRUKSPLAN Flasbjörke 11 Sammanställning över fastigheten Arealer hektar % Produktiv skogsmark Impediment myr Impediment berg Inägomark 2 0,0 0,1 7 20 0 1 71 Väg och kraftledning (linjeavdrag) 0,0

Läs mer

Uttag av GROT inom Västernorrlands och Jämtlands län

Uttag av GROT inom Västernorrlands och Jämtlands län Uttag av GROT inom Västernorrlands och Jämtlands län Delrapport inom projektet Samverkan för utveckling och förädling av regionens outnyttjade skogsresurser Sundsvall, december 2006 Sören Hägg, Skogsstyrelsen

Läs mer

Skogen och klimatet. Vill du skriva ut dokumetet? Välj A4 liggande! komma samhället till del som substitution för fossila och resurskrävande råvaror.

Skogen och klimatet. Vill du skriva ut dokumetet? Välj A4 liggande! komma samhället till del som substitution för fossila och resurskrävande råvaror. LRF Skogsägarnas Agenda för Skogen och klimatet Vill du skriva ut dokumetet? Välj A4 liggande! LRF Skogsägarna anser att skogen som förnybar resurs har en central roll i den pågående klimat om ställningen

Läs mer

Kvalitet från planta till planka

Kvalitet från planta till planka beståndsavveckling skördetid Kvalitet från planta till planka en serie med tankar för ditt skogsbruk från AB Karl Hedin 1 AB Karl Hedin är en familjeägd sågverks-, emballage- och handelskoncern med verksamhet

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn Näsbyn 5:18. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av

Skogsbruksplan. Planens namn Näsbyn 5:18. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Skogsbruksplan Planens namn Näsbyn 5:18 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2016-2025 20160530 Niemi Skogskonsult AB Ägarförhållanden Ägare, 100 % Referenskoordinat (WGS84)

Läs mer

Skogsbruksplan. Öbyn 1:36 Blomskog Årjäng Värmlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Sven Åke Martinsson

Skogsbruksplan. Öbyn 1:36 Blomskog Årjäng Värmlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Sven Åke Martinsson Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Öbyn 1:36 Blomskog Årjäng Värmlands län Ägare Sven Åke Martinsson Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 21-6-22 21-219 Karl Larsson Sammanställning

Läs mer

Livscykelperspektiv på GROT och stubbskörd Projekt: Bränsleproduktion från GROT och stubbskörd vid slutavverkning

Livscykelperspektiv på GROT och stubbskörd Projekt: Bränsleproduktion från GROT och stubbskörd vid slutavverkning Livscykelperspektiv på GROT och stubbskörd Projekt: Bränsleproduktion från GROT och stubbskörd vid slutavverkning Eva Lotta Lindholm, SLU Staffan Berg, Skogforsk Per Anders Hansson, SLU Johan Stendahl,

Läs mer

CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser. John Munthe IVL

CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser. John Munthe IVL CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser John Munthe IVL Klimatet Temperaturökning till mitten på seklet 2.5-3.5 C, mot slutet av seklet mellan 3.5 och 5 C, med kraftigast

Läs mer

Skogsbruksplan. Värnebo 1:7 Steneby-Tisselskog Bengtsfors Västra Götalands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare.

Skogsbruksplan. Värnebo 1:7 Steneby-Tisselskog Bengtsfors Västra Götalands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Värnebo 1:7 Steneby-Tisselskog Bengtsfors Västra Götalands län Ägare Bergvik Skog Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman Juni 2012 2012-2021 Falu

Läs mer

Biobränsle. - energi för kommande generationer

Biobränsle. - energi för kommande generationer Biobränsle - energi för kommande generationer Mats Goop, Weda Skog: - Vi har bara en planet För en långsiktigt hållbar utveckling för alla på vårt enda jordklot, är de allra flesta överens om att det viktigt

Läs mer

Skogsbruksplan. Fastighet Församling Kommun Län. Krökersrud 1:25 Skållerud Mellerud Västra Götalands län. Ägare

Skogsbruksplan. Fastighet Församling Kommun Län. Krökersrud 1:25 Skållerud Mellerud Västra Götalands län. Ägare Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Krökersrud 1:25 Skållerud Mellerud Västra Götalands län Ägare Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2009-10-08 2009-2018 Karl Larsson Sammanställning

Läs mer

Storskogsbrukets sektorsansvar

Storskogsbrukets sektorsansvar Storskogsbrukets sektorsansvar Åke Granqvist Bergvik Skog Örebro 2011 03 29 Vad är Bergvik Skog? Bildades 2004, säte i Falun Marker från Stora Enso resp Korsnäs 1,9 Mha produktiv (2,3 Mha tot) 50 milj

Läs mer

Materialflödet av skogsråvaran i Sverige 2009

Materialflödet av skogsråvaran i Sverige 2009 Umeå Universitet 2012-05-30 Civilingenjörsprogrammet i Energiteknik BESTÄLLARE: MAGNUS MARKLUND, ETC PITEÅ Materialflödet av skogsråvaran i Sverige 2009 Fredrik Anderholdt Helgesson (fran0045@student.umu.se)

Läs mer

Skogsbruksplan. Värset 1:12,1:13, 2:9, 2:21 Angelstad Ljungby Kronobergs län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare

Skogsbruksplan. Värset 1:12,1:13, 2:9, 2:21 Angelstad Ljungby Kronobergs län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Värset 1:12,1:13, 2:9, 2:21 Angelstad Ljungby Kronobergs län Ägare Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2015-08-14 2015-2024 Per- Anders Arvidsson

Läs mer

Ökad naturvårdshänsyn i skogsbruket (samhälls)ekonomiska konsekvenser

Ökad naturvårdshänsyn i skogsbruket (samhälls)ekonomiska konsekvenser Ökad naturvårdshänsyn i skogsbruket (samhälls)ekonomiska konsekvenser Runar Brännlund Centre for Environmental and Resource Economics Department of Economics Umeå University Syfte Analys av förändrad skogsbrukspolicy

Läs mer

Läget på energimarknaderna

Läget på energimarknaderna Läget på energimarknaderna Fasta biobränslen Månad: Januari, 2017 2017-01-18 Sammanfattning I denna rapport redogör vi för några aktuella nyheter under den gångna månaden. Ni kan bland annat läsa om hur

Läs mer

Långsiktiga konsekvenser av olika sätt att sköta och bruka den svenska skogen. Skogliga konsekvensanalyser och virkesbalanser 2008 - SKA-VB 08

Långsiktiga konsekvenser av olika sätt att sköta och bruka den svenska skogen. Skogliga konsekvensanalyser och virkesbalanser 2008 - SKA-VB 08 Långsiktiga konsekvenser av olika sätt att sköta och bruka den svenska skogen Skogliga konsekvensanalyser och virkesbalanser 28 - SKA-VB 8 Fyra scenarier om tillståndet i den framtida svenska skogen Hur

Läs mer

Värme. Med Biobränsle

Värme. Med Biobränsle Värme Med Biobränsle Varje dag lagras solens energi i allt som växer. När vi behöver energin finns den där, bevarad i ett träd eller en gröda. Vissa delar blir till hus, papper, bröd; andra delar är det

Läs mer

Skog. till nytta för alla. Skogsbränslegallring

Skog. till nytta för alla. Skogsbränslegallring Skog till nytta för alla Skogsbränslegallring Biobränslen och kretsloppet Biobränsle från skogen är ett viktigt inslag i ett kretsloppsanpassat samhälle. Men för att inte uttagen ska försämra skogsmarkens

Läs mer

Biobränslen från skogen

Biobränslen från skogen Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare

Läs mer

Skogsbruksplan. Södra Nånö 1:18, 2:4 Estuna och Söderby-Karl Norrtälje Stockholms län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare

Skogsbruksplan. Södra Nånö 1:18, 2:4 Estuna och Söderby-Karl Norrtälje Stockholms län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Södra Nånö 1:18, 2:4 Estuna och Söderby-Karl Norrtälje Stockholms län Ägare Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2014-03-26 2014-2023 Jan Tagesson

Läs mer

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av:

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av: Swedish Wood Effect NYCKELN TILL FRAMGÅNG I KÖPENHAMN ETT INITIATIV AV: 1 2 Lösningen finns närmare än du tror Klimatfrågan är en av mänsklighetens ödesfrågor. De klimatförändringar som beror på människans

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn KATRINEHOLM LIND 2:5. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av juli 2013

Skogsbruksplan. Planens namn KATRINEHOLM LIND 2:5. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av juli 2013 Skogsbruksplan Planens namn KATRINEHOLM LIND 2:5 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Planläggningsmetod 2016-2025 juli 2013 Björn Forssman Okuläruppskattning Uppgifter om virkesförråd,

Läs mer

4. DEFINITIONER OCH FÖRKLARINGAR

4. DEFINITIONER OCH FÖRKLARINGAR 4. DEFINITIONER OCH FÖRKLARINGAR Områdesindelning Områdesindelning samt använda beteckningar framgår av nedanstående kartor. Kartunderlag Alla digitala kartunderlag till exempel administrativa gränser

Läs mer

Nettoemissioner av koldioxid till atmosfären vid användning av hyggesrester för el- och värmeproduktion

Nettoemissioner av koldioxid till atmosfären vid användning av hyggesrester för el- och värmeproduktion Nettoemissioner av koldioxid till atmosfären vid användning av hyggesrester för el- och värmeproduktion Lars Zetterberg, Ola Hansén Stockholm, maj 1998 B 1298 Sammanfattning Föreliggande rapport uppskattar

Läs mer

Att levandegöra förändringar i det svenska skogslandskapet

Att levandegöra förändringar i det svenska skogslandskapet Att levandegöra förändringar i det svenska skogslandskapet Data, analyser och produkter för olika målgrupper baserat på Riksskogstaxeringen Anna-Lena Axelsson Skoglig resurshushållning SLU, Umeå Historiska

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn Bokhult 1:3. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2013-09-15. Planläggningsmetod

Skogsbruksplan. Planens namn Bokhult 1:3. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2013-09-15. Planläggningsmetod Skogsbruksplan Planens namn Bokhult 1:3 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Planläggningsmetod 2015-2024 2013-09-15 Skogsguiden Sverige AB Lars A Okuläruppskattning Uppgifter

Läs mer

Koll på kolet. lantbruket och klimatet. 18 ekologiskt lantbruk 7/2009. Det finns flera sätt för lantbruket att förlänga kolets kretslopp.

Koll på kolet. lantbruket och klimatet. 18 ekologiskt lantbruk 7/2009. Det finns flera sätt för lantbruket att förlänga kolets kretslopp. Koll på kolet Det finns flera sätt för lantbruket att förlänga kolets kretslopp. I en tidigare artikel (nr 5/2008) skrev Ekologiskt Lantbruk om kvävets kretslopp, som ur ett klimatsammanhang är en för

Läs mer

Skogsbruksplan. Bysättra 3:1 Knutby-Bladåker Uppsala Uppsala län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Bysättra 3:1 Knutby-Bladåker Uppsala Uppsala län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bysättra 3:1 Knutby-Bladåker Uppsala Uppsala län Ägare Adress Tord Abrahamsson Bysättra 10 740 12 Knutby Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2014-05-20

Läs mer

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen Lina Palm FRÅGAN i FOKUS NEJ! MEN, ökad substitution av fossilbaserade produkter med produkter som har förnybart ursprung, dvs. baserade

Läs mer

Matematisk Skogsekonomisk orientering

Matematisk Skogsekonomisk orientering 1 http://www.lohmander.com/matskori091230.pdf Matematisk Skogsekonomisk orientering Peter Lohmander, Version 2010-01-05 Erkännande: Olle Eriksson., chefredaktör och ansvarig utgivare, Skogsland, gav tillstånd

Läs mer

Främmande trädslag på Sveaskog. Marie Larsson-Stern Skogsvårdschef

Främmande trädslag på Sveaskog. Marie Larsson-Stern Skogsvårdschef Främmande trädslag på Sveaskog Marie Larsson-Stern Skogsvårdschef Sveaskogs markinnehav Finns i hela Sverige 3,3 milj. ha produktiv skogsmark 20% naturvård All vår skog är FSCcertifierad Trädslagsfördelning

Läs mer

Skogsstyrelsens klimatpolicy

Skogsstyrelsens klimatpolicy POLICY 1(5) Datum 2009-11-19 Version 1.0 Skogsstyrelsens klimatpolicy Syfte Denna policy beskriver Skogsstyrelsens slutsatser kring det av människor orsakade klimatproblemet då det gäller klimatförändringens

Läs mer

Skogsbruksplan. Viggen Dalby Torsby Värmlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Gunnel Dunger

Skogsbruksplan. Viggen Dalby Torsby Värmlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Gunnel Dunger Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Viggen Dalby Torsby Värmlands län Ägare Gunnel Dunger Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2013 dec. 2014-2023 Miltander, Nygren Sammanställning

Läs mer

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander.

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander. Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander. Global warming (GWP) in EPD Acidification (AP) in EPD Photochemical Oxidants e.g emissions of solvents VOC to air (POCP)

Läs mer

Skogsbruksplan. Norrbottens län

Skogsbruksplan. Norrbottens län Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Kuivakangas 2:9 Övertorneå Övertorneå Norrbottens län Inventeringstidpunkt Planen avser tiden Framskriven t.o.m. 214-1-21 214-1-21-225-1-1 215-1-1 Sammanställning

Läs mer

Bioenergi från Norra Europa en nyckelkomponent i övergången till en fossilfri ekonomi

Bioenergi från Norra Europa en nyckelkomponent i övergången till en fossilfri ekonomi 2016-11-25 EU-kommissionen EU-parlamentet Sveriges regering Bioenergi från Norra Europa en nyckelkomponent i övergången till en fossilfri ekonomi Europaforum Norra Sverige (EFNS) är ett nätverk för politiker

Läs mer

Kontrollstation Den svenska klimatstrategins utveckling

Kontrollstation Den svenska klimatstrategins utveckling Miljödepartementet Att: Conny Hägg 103 33 Stockholm M2007/3125/Mk Kontrollstation 2008 - Den svenska klimatstrategins utveckling Skogsindustrierna har getts tillfälle att lämna synpunkter på Energimyndighetens

Läs mer

Vilka skogsskador kan vi förvänta oss framöver? Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen

Vilka skogsskador kan vi förvänta oss framöver? Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen Vilka skogsskador kan vi förvänta oss framöver? Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen Föredragets innehåll Klimatförändringar Befintliga skogsskadegörare i nytt klimat Nya skadegörare på gång Vad kan vi göra

Läs mer

Skogens möjligheter och utmaningar med ett förändrat klimat

Skogens möjligheter och utmaningar med ett förändrat klimat Skogens möjligheter och utmaningar med ett förändrat klimat Lars Sängstuvall 120509 Bergviks markinnehav i centrala Sverige Drygt 8% av Sveriges totala produktiva skogsmark Avverkning > 6 miljoner m3fub

Läs mer

NordGen Skog temadag 12 mars 2009

NordGen Skog temadag 12 mars 2009 Föreningen Sveriges Skogsplantproducenter Karin Johansson 2009-03-17 NordGen Skog temadag 12 mars 2009 Ökad skogsproduktion nya kundkrav, nya plantor och ny teknik? Introduktion Dagen, som lockade närmare

Läs mer

Kandidatarbeten i skogsvetenskap Fakulteten för skogsvetenskap

Kandidatarbeten i skogsvetenskap Fakulteten för skogsvetenskap Kandidatarbeten i skogsvetenskap Fakulteten för skogsvetenskap 2013:7 Skördeintensitetens inverkan på kolbalansen The effect of harvest intensity on carbon balance Emil Brangenfeldt & Simon Bylund Sveriges

Läs mer

Hur kan skogskötsel bidra till att minska kväveförluster i ett förändrat klimat?

Hur kan skogskötsel bidra till att minska kväveförluster i ett förändrat klimat? Hur kan skogskötsel bidra till att minska kväveförluster i ett förändrat klimat? Annemieke Gärdenäs & Martin Rappe George (SLU) CLEO-seminariet 21 maj 2012 Upplägg Bakgrund Vad kan vi lära oss från tidigare

Läs mer

Regeringsuppdrag Underlag till svensk Färdplan 2050 (och den marginella jordbruksmarken) Reino Abrahamsson Naturvårdsverket

Regeringsuppdrag Underlag till svensk Färdplan 2050 (och den marginella jordbruksmarken) Reino Abrahamsson Naturvårdsverket Regeringsuppdrag Underlag till svensk Färdplan 2050 (och den marginella jordbruksmarken) Reino Abrahamsson Naturvårdsverket Regeringens Vision 2050: Sverige har en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning

Läs mer

SKOGSBRÄNSLE. Skogsskötselserien nr 17, Skogsbränsle Skogsstyrelsen, Gustaf Egnell, 15 september 2013

SKOGSBRÄNSLE. Skogsskötselserien nr 17, Skogsbränsle Skogsstyrelsen, Gustaf Egnell, 15 september 2013 SKOGSBRÄNSLE SKOGSSTYRELSEN SKOGSINDUSTRIERNA SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET LRF SKOGSÄGARNA 1 Skogsskötselserien är en sammanställning för publicering via Internet av kunskap om skogsskötsel utan ställningstaganden

Läs mer

Sammanställning över fastigheten

Sammanställning över fastigheten Sammanställning över fastigheten er Produktiv skogsmark Impediment myr Impediment berg Inägomark hektar 41 1,4 0,2 0,0 % 94 3 0 0 Väg och kraftledning (linjeavdrag) 0,2 0 Övrig areal 0,7 2 Summa landareal

Läs mer

Skogsbruksplan. Tierp Ånbo 1:2 m.fl. Uppsala län

Skogsbruksplan. Tierp Ånbo 1:2 m.fl. Uppsala län Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Tierp Ånbo : m.fl. Vendel Tierp Uppsala län Inventeringstidpunkt Planen avser tiden Framskriven t.o.m. 5-6-5 5-6-5-5-6-5 5-6-5 Sammanställning över fastigheten

Läs mer

Skogsvä rderi ng. Ekeby Mangsarve 1:4 rnft. f SKOGSSTVRELSEN

Skogsvä rderi ng. Ekeby Mangsarve 1:4 rnft. f SKOGSSTVRELSEN Skogsvä rderi ng Ekeby Mangsarve 1:4 rnft f SKOGSSTVRELSEN Datum SKOGSSTYRELSEN 2014-10-16 Värdeuttåtande Skogsstyrelsen Gotlands distrikt har på uppdrag av Berndt Magne värderat skogsmarken på Ekeby Mangsarve

Läs mer

Rubrik 30/34 pt Berthold Akzidenz Bold TaxWebb Analysverktyg

Rubrik 30/34 pt Berthold Akzidenz Bold TaxWebb Analysverktyg Riksskogstaxeringen Rubrik 30/34 pt Berthold Akzidenz Bold TaxWebb Analysverktyg Beskrivning av data TaxWebb Analysverktyg - Beskrivning av data Utgivningsår: 2015, Umeå Utgivare: Riksskogstaxeringen,

Läs mer

Sammanställning över fastigheten

Sammanställning över fastigheten Sammanställning över fastigheten er Produktiv skogsmark Impediment myr Impediment berg Inägomark hektar 50,8 0,3 0,0 0,0 % 97 1 0 0 Väg och kraftledning (linjeavdrag) 0,1 0 Övrig areal 1,4 3 Summa landareal

Läs mer

SKOGSBRÄNSLE. Skogsskötselserien nr 17, Skogsbränsle Skogsstyrelsen, Gustaf Egnell, 15 april 2009

SKOGSBRÄNSLE. Skogsskötselserien nr 17, Skogsbränsle Skogsstyrelsen, Gustaf Egnell, 15 april 2009 SKOGSBRÄNSLE SKOGSSTYRELSEN SKOGSINDUSTRIERNA SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET LRF SKOGSÄGARNA 1 Skogsskötselserien är en sammanställning för publicering via Internet av kunskap om skogsskötsel utan ställningstaganden

Läs mer