Bioenergi, klimat och biologisk mångfald

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Bioenergi, klimat och biologisk mångfald"

Ingemar Samuelsson
för 7 år sedan
Visningar:

1 Bioenergi, klimat och biologisk mångfald Mats Björsell, Naturvårdsverket Enheten för styrmedel klimat och luft Örebro 5 okt 2011

2 Naturvårdsverket är miljömålsansvarig myndighet för 7 av de 16 miljömålen. Däribland: Klimatmålet; Bara naturlig försurning; Myllrande våtmarker; Storslagen fjällmiljö; Ett rikt växt- och djurliv

3 Det blir mer och mer osannolikt att klara 2 o C Självförstärkande mekanismer ingår inte i modellen

6 Feeling the heat: Climate change and biodiversity loss Many plant and animal species are unlikely to survive climate change. New analyses suggest that 15 37% of a sample of 1,103 land plants and animals would eventually become extinct as a result of climate changes expected by 2050

7 Bioenergi är en av många viktiga delar av lösningen på klimatproblemet. Energieffektivisering är central minska energiintensiteten!! Andra förnybara energikällor. Vattenkraft, vågkraft, vindkraft, samt så småningom SOLKRAFT med el eller t ex väte som energibärare

8 Skogsråvara i Sverige Dagens totala användning Dagens tillväxt, brutto Möjlig tillväxt med mindre förändringar i skogsskötseln 93 M m 3 /år 124 M m 3 /år kanske t ex M m 3 /år Maximal teknisk potentiell långsiktig tillväxt M m 3 /år

10 Vad talar emot bioenergi som en del av lösningen Bioenergi har ofta negativa effekter på flera andra miljömål Potentialen globalt är begränsad Det är bara tillkommande arealer som är nyttiga -bioenergin tränger undan annan produktion Priseffekter på fossila bränslen äter upp nyttan? Tidsaspekten på kort sikt kan klimatnyttan vara negativ (på två sätt dels tar det tid att inlagra CO2 i biomassa igen, dels engångsutsläpp vid förändrad markanvändning) Så är bioenergi meningslöst som klimatåtgärd? Svaret är nej, men man måste göra rätt..

11 Naturvårdsverkets syn på bioenergi En ökad användning av bioenergi, som ersättning för fossila bränslen, är en av många förutsättningar för att kunna klara klimatmålen Produktion och konsumtion av bioenergi ska vara ekologiskt hållbar sett över hela livscykeln: Uttaget av biomassa ur skogen ska t ex inte hota den biologiska mångfalden, och ska ge ett positivt bidrag till minskad klimatpåverkan. Energieffektivisering är central minska energiintensiteten!! Andra förnybara energikällor. Vattenkraft, vågkraft, vindkraft, samt så småningom SOLKRAFT med el eller t ex väte som energibärare

12 ALLMÄNT Skogsbruket (och jordbruket) ska få en större roll som producent av bioenergi. GROT Uttag av grenar och toppar (GROT) ska göras på så sätt att viktiga näringsämnen i så stor utsträckning som möjligt stannar i skogen. Uttag bör ej ske på lågproduktiva och näringsfattiga marker. ASKA Återföring av aska bör ske vid uttag av GROT i granskog i försurade områden när bortförseln av baskatjoner påtagligt överskrider tillförseln..

13 STUBBAR Stubbskörd innebär negativa miljökonsekvenser. Omfattningen av miljökonsekvenserna är oklar och bör utredas, särskilt vad avser kolläckaget. Stubbskörd bör i dagsläget betraktas som ändrad markanvändning och endast ske i begränsad omfattning. Stubbskörd bör bli tillståndspliktig. KVÄVEGÖDSLING Kvävegödsling bör ej ske i Götaland för att undvika ökad försurning/övergödning. I övriga landet bör kvävegödsling inte ske på mark som är värdefull för den biologiska mångfalden, rennäringen, friluftslivet eller har höga kulturmiljövärden.

14 BEHOVSANPASSAD GÖDSLING (INTENSIVSKOGSODLING) Skogsproduktionen kan ökas genom bättre tillämpning av redan beprövade skogsbruksmetoder (framför allt förbättrad beståndsetablering). Kostnaderna blir lägre och miljöbelastningen mindre än med behovsanpassad gödsling (BAG). BAG bör i dagsläget betraktas som ändrad markanvändning. Åtgärden bör bli tillståndspliktig, vilket Naturvårdsverket ska verka för. Det är rimligt att möjlighet ges till BAG i mindre omfattning (försöksskala) för att skapa förutsättningar för en samlad bedömning med avseende på miljöeffekter. Generellt bör införande ske stegvis och vara i en sådan skala att det är möjligt att följa upp effekterna på landskapsnivå. BAG ska ske i en omfattning, på platser och med metoder som säkerställer att effekterna på mark, vatten och biologisk mångfald blir acceptabla.

15 BEHOVSANPASSAD GÖDSLING (INTENSIVSKOGSODLING) BAG på skogsmark skulle innebära ett paradigmskifte inom svensk skogspolitik och gällande modell med jämställda mål mellan produktion och miljö i skogsbruket. Den senare bygger på generell miljöhänsyn - som ej innefattar klimat - inom den brukade skogen, skyddade områden och frivilliga avsättningar. På senare år klimataspekten tillkommit som relevant att beakta. Naturvårdsverket anser det därför som angeläget att frågan diskuteras och utreds i ett bredare sammanhang, så att avvägningen mellan positiva klimateffekter och negativa effekter med avseende på biologisk mångfald, växtnäringsläckage, m.m. blir så gynnsam som möjligt.

16 TACK!

Relevanta dokument

Biobränsle från skogen bra eller dåligt?

Biobränsle från skogen bra eller dåligt? C ecilia Akselsson Inst. för Naturgeografi och ekosystemvetenskap Lunds universitet Kan vi öka uttaget av skogsbränsle utan negativa effekter för miljön? Biodiversitet