Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja

Transkript

1 Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Bioenergiseminarium Linnéuniversitet

2 Världens energi är till 80 % fossil. Det mesta måste bort. Har vi råd att inte använda skogsbränsle? Möjliga åtgärder Effektivisering CCS och kärnkraft Förnybar energi Gas ersätter kol Nya perfekta energikällor Alla åtgärder behövs! Bioenergi kommer att behövas!

3 Vision 2020 om bioenergi enligt Fokus III Sverige klarar åtagandet om förnybar energi till 2020 genom ökad användning av ca TWh fasta biobränslen och avfall, i fjärr- och kraftvärme, i industrin och för enskild uppvärmning. Skogen bidrar mest men jordbrukets bidrag ökar. En hel del etanol importeras. Även inhemsk biomassa används för produktion av drivmedel, varav ca 2 TWh från lignocellulosa. Förnybar el, biobränslen samt energiteknik exporteras till andra EU-länder. Lätt åtkomliga bränslen som grot och biprodukter används redan. För en expansion behöver fler bränslekedjor utvecklas.

4 SET-planen En europeisk strategisk plan för energiteknik Syfte Utveckla ny teknik för att nå målen för utsläpp av växthusgaser, förnybar energi och energieffektivitet till 2020 och 2050 Kompletterar det som sker inom ramprogrammet för forskning ökad gemensam planering ökat internationellt samarbete ökat utnyttjande av den inre marknaden för att accelerera teknikutvecklingen inom energiområdet Sex näringslivsinitiativ (s.k. EII) Privat-offentliga partnerskap Bioenergi inklusive biodrivmedel (EIBI) Vindkraft Solel (elproduktion från både solceller och högtemperatursolvärme) Avskiljning, transport och lagring av koldioxid (CCS) Elnätsfrågor Kärnkraft (nästa generations fission) (Knyckt från

5 SET-planen bioenergiinitiativet Mål Minska växthusgasutsläppen med 60 % enligt EU:s förnybarhetsdirektiv (biodrivmedel) Göra hållbar bioenergianvändning kommersiell i fler länder och för fler ändamål, inklusive kraftvärmeproduktion och biodrivmedel Hur? Genom att minska tekniska och ekonomiska hinder för fortsatt utveckling och marknadsintroduktion av nya tekniker på bioenergiområdet Beräknas kosta totalt 9 miljarder euro de kommande tio åren Aktiviteter 30 stora demoanläggningar och/eller pilotanläggningar Flera aktiviteter på biomassatillförsel för att förbättra samverkan mellan aktörer och utvecklingen av bränslemarknaden FUD för att nya och innovativa värdekedjor ska vara kommersiella efter 2020

6 Skogsbränslepotentialer enligt SKA08

7 Skogsskötsel för mer biobränsle - gamla och nygamla sätt Behovsanpassad gödsling, BAG Ökat uttag av biomassa i röjning och första gallring Stubbskörd Ökad tillväxt i skogen genom aktiv skötsel och nyttjande av förädlat material, inklusive främmande trädslag där så är lämpligt (och tillåtet) En ny roll för lövträden?

8 Framtidens skogsbränslesystem.. beror av resultaten från den FUD som pågår nu Skogsskötsel och skördesystem miljöanpassas och miljörekommendationer tar praktisk hänsyn. Dialog mellan miljö och teknik är nödvändig. Finns det synergier mellan produktion av åkerbränslen och skogsbränslen? Logistik, skördesystem?

9 Miljömål och hållbarhet sätter ramar Nationella miljömål om klimat, skog, vatten, växt- och djurliv. Skogsstyrelsen anger regler och rekommendationer baserat på aktuell forskning Hållbarhetskriterier (drivmedel, biovätskor) enligt EU Hållbarhetskriterier enligt ISO Andra certifieringsorgan, t ex FSC För bra beslutsunderlag finansierar Energimyndigheten forskning om skogsbränsle och mark/vatten, biodiversitet, växthusgaser, LCA och systemstudier etc.

10 Skog, skogsbränsle är bra för klimatet trots en del avigsidor. Viktigt göra rätt och planera för god klimatnytta Energiinsatsen för skörd, flisning, transport motsvarar 2-5 % av levererat bränsle. Bättre än för kol och olja. Bränsleuttag kan ge lite lägre tillväxt nästa skogsgeneration. Kan motverkas med skötselåtgärder. Klimatnyttan av avverkningsrester är långsam, kan räknas hem först när de annars skulle ha brutits ned i skogen. 20 år för grot, längre för stubbar. Viktigt hålla skogen i god tillväxt och full med träd, extra utglesningar = förlust av kol och fotosynteskapacitet. Gödsling ger mer kol i skogen som kan skördas och ersätta fossila bränslen och energikrävande material. Gödsling ger inte mer lustgas om man gör rätt Växande skog tar upp mest kol. Avverkning = kolförlust, men ger förnybar råvara åt samhället, och plats åt ny skog med högt kolupptag Världens energimix innehåller ca 80 % fossila bränslen

11 Exempel klimatnytta av behovsanpassad gödsling Biomassan substituerar byggmaterial och fossila bränslen (c) shows net substitution benefits of wood product use assuming coal reference fuel, with deductions made for N2O, CH4 and fossil CO2 emissions Källa: Sathre, R., Gustavsson, L. & Bergh J Primary energy and greenhouse gas implications of increasing biomass production through forest fertilization. Biomass and bioenergy

12 Pågående FoU (11) Uthållig tillförsel och förädling av biobränsle ( bränsleprogrammet ) 4 * 40 Mkr Åkerbränslen Skogsbränslen (teknik, miljö) Förädling, bränslekvalitet Strategisk kunskap (system, miljö, marknad mm) Småskalig värmeförsörjning med biobränsle ( småskalprogrammet) 4 * 10 Mkr

13 Nya planerade bränsleprogram, 2011 (juli) Tillförsel av biobränslen Bränslen från skog och åker. Odling/skötsel och skörd/logistik Förädling, bränslekvalitet, förbränning Pellets, brikettering, bränslekvalitet, användning av svårare bränslen, förbränning liten/mellanskala Bioenergins hållbarhetsfrågor Miljöriktlinjer, system- och GHG-frågor, hållbarhet Dessutom tvärgående satsning på nya bränslekedjor Helheten hålls samman av samordnande grupp

14 Andra stora satsningar kring bioenergi Stora anläggningar Biodrivmedel allmänt Biogasstödet