Bioenergi. grot. Biokraft DME B100. Hållbarhetskriterier. Fjärrvärme. Biogas. Välkommen till: Styrmedel. Pellets ILUC. Flis

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bioenergi. grot. Biokraft DME B100. Hållbarhetskriterier. Fjärrvärme. Biogas. Välkommen till: Styrmedel. Pellets ILUC. Flis"

Transkript

1 23-24 OKTOBER Stockholm Välkommen till: Inblick Styrmedel grot Bioenergi Svebios utbildning för framtidens bioenergiproffs Hållbarhetskriterier Biokraft m 3 sk B100 DME Åkerbränslen fub Skogsbruk Pellets Fjärrvärme ILUC Foto: Andrew Rich Biogas Arrangerat av: Flis Arrangerat av:

2 ONSDAGEN 23 oktober Studiebesök på Söderenergi i Södertälje Välkommen och introduktion av deltagarna Den internationella bioenergimarknaden, Bioenergins framtid och Svebios roll Biobränslen kan omvandlas till värme i pannor av olika storlekar, alltifrån enkla villapannor till stora kraftvärmeanläggningar, där man också producerar el. Förbränningstekniken anpassas efter de olika typerna av biobränsle, men också efter de miljökrav myndigheterna ställer. En modern biobränsleanläggning innehåller ett stort antal delar för bränslehantering och inmatning, panna, turbin och generator, efterbehandling i froma av reningsutrustning och askhantering. Det finns många olika typer av pannor. Föreläsningen ger en översikt över förbränningsteknik för biobränslen och förklarar några av de vanligaste teknikerna. Föreläsare: Niklas Berge Niklas Berge är civilingenjör och har varit verksam inom Studsvik Energiteknik och TPS Termiska Processer som forskningschef, marknads- och försäljningschef. Niklas är tidigare ledamot av Svebios styrelse Rundvandring på Söderenergi Igelsta kraftvärmeverk är ett Sveriges största i sitt slag och stod klart i december Genom förbränning av biobränslen som t.ex. skogsflis produceras fjärrvärme och el. Totalt produceras cirka 2,9 TWh värme och 540 GWh el per år. De tre pannorna är på cirka 100 MW styck LUNCH Transport tillbaka till Stockholm Den internationella bioenergimarknaden, Bioenergins framtid och Svebios roll Handeln med biobränslen ökar. Pellets har blivit en global handelsvara. För att gynna handeln behövs standardisering av produkterna och marknadsplatser där man kan handla och etablera prisnivåer, både för spothandel och terminshandel. Utvecklingen av index skapar ökad säkerhet och transparens. Det finns också en växande marknad för utrustning, teknik och konsulttjänster. Affärskontakterna gynnas av mötesplatser, som mässor och konferenser. Föreläsningen handlar om hur handeln med biobränslen och bioenergiutrustning växer, och vilken roll Svebio kan spela för att stimulera denna utveckling. Föreläsare: Gustav Melin, Svebio Gustav Melin är vd i Svebio och agronom. Han har varit verksam i bioenergibranschen hela sitt yrkesverksamma liv, under många år som vd för Agrobränsle, ett företag som utvecklade odling och skörd av salix, en snabbväxande bioenergigröda.

3 14.30 Biobränslen från skogsbruket Skogen är Sveriges största resurs för bioenergi. Till en början utnyttjades enbart biprodukter från skogsindustrin, som bark, spån, flis, svartlut och tallolja, så kallade sekundära skogsbränslen. Men under senare år har man alltmer börjat ta vara på restprodukter i skogsbruket, så kallade primära skogsbränslen. Grot, grenar och toppar, utvinns på en tredjedel av Sveriges hyggen. Småträd från röjningar och gallringar och stubbar är andra primära skogsbränslen, kring vilka det nu sker ett omfattande forsknings- och utvecklingsarbete. Föreläsningen handlar om hur vi idag utvinner trädbränslen i skogsbruket och hur vi kan öka utbytet och förbättra ekonomin i framtiden. Föreläsare: Maria Iwarsson Wide, Skogforsk Maria Iwarsson Wide arbetar inom Skogsbränsleprogrammet på Skogforsk och är specialist på avverkningsmetoder och klenträd. Maria har även arbetat som virkesköpare och med investeringar och uppföljningar. Maria är även ledamot av Svebios styrelse Kaffe och frukt Fasta bränslen - marknader för flis och pellets Den dominerande delen av svensk bioenergianvändning består av fasta bränslen från skogsbruket och skogsindustrin. Marknaden växte fram genom att man tog vara på biprodukter vid sågverk och massabruk bark, flis och spån. Idag vidareförädlas en stor del av sågspånen till pellets, och pellets är nu en viktig handelsvara även globalt. Pellets används både i värmeverk och i villor. Från att ha varit uteslutande ett lokalt bränsle är flis idag ett bränsle som transporteras på längre avstånd med tåg och båt. Terminaler för biobränsle växer upp runtom i landet. Föreläsningen handlar om olika typer av fasta bränslen och hur marknaden fungerar för dessa. Föreläsare: Lars-Erik Larsson, PelletsFörbundet Lars-Erik Larsson är ordförande i PelletsFörbundet och tidigare anställd på Svebio Biobränslen för transporter Transportsektorn är fortfarande till över 90 procent beroende av fossila drivmedel, även om användningen av biodrivmedel under senare år ökat kraftigt. Att utveckla en hållbar transportsektor är en mycket stor utmaning för Sverige, och biodrivmedel kommer att vara en viktig del. Det finns många olika alternativ, t ex etanol, metanol, biodiesel, biogas och DME. Idag används främst jordbruksråvaror, men i framtiden hoppas man kunna gör biodrivmedel lönsamt av cellulosahaltiga råvaror från skogsbruket och av avfall. Föreläsningen ger en översikt över råvaror, omvandlingstekniker och bränslen och vilka möjligheter som finns att utveckla marknaden. Föreläsare: Jonas Ericson, Svebio Jonas Ericson är biolog och geograf. Hans tidiga bana innefattar 15 års arbete med bl.a. biologisk mångfald i jord- och skogsbruket, grön upphandling och miljörevision på högskola, länsstyrelse, Naturvårdsverk och Miljödepartementet. Sedan 2001 arbetar Jonas på Stockholms stad med att öka antalet miljöbilar i Stockholm, Sverige och i EU Middag PÅ Rolfs kök, TEGNÉRGATAN 41

4 TORSDAGEN 24 oktober Bioenergi en introduktion OCH POLITIK Bioenergin är idag Sveriges största energikälla, och energi producerad från förnybar biomassa kommer i många former. Pellets, flis, biogas, etanol och biooljor är några exempel på energibärare som används i det svenska energisystemet. Råvaran kommer från den svenska skogen och från jordbruket. Mest handlar det om biprodukter och restprodukter. En hel del importeras och handeln med biobränslen ökar. Föreläsningen ger en överblick över bioenergins roll i det svenska energisystemet. Föreläsare: Kjell Andersson, Svebio Kjell Andersson är informationschef i Svebio och har som journalist och informatör följt utvecklingen av bioenergisektorn sedan 1970-talet. Han är även ansvarig för näringspolitisk bevakning på Svebio, vilket innefattar att skriva remissyttranden och bevaka svenska myndigheter, utredningar och EU KAFFE OCH FRUKT Åkerbränslen i Sverige, Europa och världen Dagens biodrivmedelsproduktion sker i huvudsak med råvaror från jordbruk och plantager: majsetanol, sockerrörsetanol, biodiesel från raps och sojabönor. Det har under många år pågått en häftig debatt om hur tillverkningen av biodrivmedel påverkar livsmedelspriserna. Hur långt räcker åkermarken och hur mycket kan vi öka produktionen så att vi både får tillräckligt med mat och biodrivmedel som kan ersätta fossila drivmedel? Hur ser läget ut i Sverige, i Europa och globalt? Föreläsningen ger en överblick över produktionen av biodrivmedel i Sverige, EU och globalt i relation till annan jordbruksproduktion. Föreläsare: Frida Källström, Lantmännen Energi Frida Källström är civilingenjör i miljö- och vattenteknik och arbetar som näringspolitisk utredare på Lantmännen Energi. Lantmännen Energi är Sveriges största bioenergiföretag och producerar etanol och pellets. Frida jobbar framförallt med klimat- och energipolitik kopplad till transporter och biodrivmedel Avfall för energi Sedan flera år tillbaka är det förbjudet att deponera brännbart avfall på tipp i Sverige. Avfall ska materialåtervinnas eller återvinnas genom biologiska metoder (kompostering eller rötning till biogas) eller omvandlas till el och värme i värme- och kraftvärmeverk. Avfallet är till stor del av biologiskt ursprung. Den svenska avfallspolitiken har varit framgångsrik och tipparna kan avvecklas. Men avfallsmängderna ökar och det skapar nya problem. Föreläsningen beskriver den nuvarande användningen av avfall som energikälla för el- och värmeproduktion och för biogasframställning. Föreläsare: Mikael Winqvist, Ragn-Sells Miljökonsult Mikael Winqvist är konsult på Ragnsells Miljökonsult. Tidigare arbetade Mikael som produktionschef på en avfallsförbränningsanläggning (Västervik). Där ansvarade han för förbränning och inköp av bränsle (avfall och skogsbränsle).

5 11.30 LUNCH Hållbara biobränslen vad innebär det? Konsumenterna och de politiska beslutsfattarna kräver att våra biobränslen är hållbara. Men vad betyder hållbarhet? EU ställer upp krav i ett antal hållbarhetskriterier och globalt pågår ett arbete med att utforma standarder för hållbar bioenergi. Det finns många sätt att mäta påverkan t ex med livscykelanalyser och växthusgas- och energibalansberäkningar. Frågor kring biodiversitet och ekosystemtjänster är också viktiga, men svårare att analysera. Föreläsningen ger en introduktion till hur man kan beskriva miljöeffekter av bioenergi, och hur man kan motverka negativa effekter. Föreläsare: Sofia Backéus, Svebio Sofia Backéus är Skog Dr och Svebios expert på fasta bränslen. Sofia ansvarar även för PelletsFörbundets kansli. Sofia har doktorerat i skogens roll för klimatet och har tidigare jobbat med naturvårdsfrågor och skogspolitik på LRF Avslutning och utvärdering

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer

Biodrivmedel/oljor från skogsråvara tekniker, status och möjligheter?

Biodrivmedel/oljor från skogsråvara tekniker, status och möjligheter? Biodrivmedel/oljor från skogsråvara tekniker, status och möjligheter? Daniella Johansson Bioenergidagen 29 nov, 2017 Projektledare inom bioenergi, Energikontor Sydost. Dr inom industriella energisystem

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. REMISSYTTRANDE M2015/04155/Mm

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. REMISSYTTRANDE M2015/04155/Mm SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2016-02- 19 REMISSYTTRANDE M2015/04155/Mm Till Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Europeiska kommissionens förslag COM(2015)614/2

Läs mer

Biobränslen När blir pinnarna i skogen av betydelse? 28 november 2017

Biobränslen När blir pinnarna i skogen av betydelse? 28 november 2017 Biobränslen När blir pinnarna i skogen av betydelse? 28 november 2017 1 VAD TROR DU KOMMER ENERGI FRÅN SKOGEN KUNNA UTGÖRA SÅ MYCKET SOM 30% AV LANDETS ENERGI-ANVÄNDNING REDAN 2025? Pinnarna i skogen är

Läs mer

Biodrivmedel från skogsråvara möjligheter i Blekinge?

Biodrivmedel från skogsråvara möjligheter i Blekinge? Biodrivmedel från skogsråvara möjligheter i Blekinge? Daniella Johansson Projektledare inom bioenergi, Energikontor Sydost. Dr inom industriella energisystem inom Energimyndighetens forskarskola: Program

Läs mer

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Bioenergiseminarium Linnéuniversitet svante.soderholm@energimyndigheten.se Världens energi är till 80 % fossil. Det mesta måste bort. Har vi råd att

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

Skogsindustrins möjligheter med förgasning Roine Morin Chef Koncernstab Miljö och Energi

Skogsindustrins möjligheter med förgasning Roine Morin Chef Koncernstab Miljö och Energi Skogsindustrins möjligheter med förgasning Roine Morin Chef Koncernstab Miljö och Energi Fordonsbränsle från skogsråvara - tre huvudspår Tallolja till talloljediesel tallolja, en biprodukt vid massaproduktion,

Läs mer

Hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen 2013

Hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen 2013 Hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen 2013 Hållbara biodrivmedel Hållbarhetskriterier för biodrivmedel syftar till att minska utsläppen av växthusgaser och säkerställa att produktionen av förnybara

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

Värdekedjan Energi från skogsråvara

Värdekedjan Energi från skogsråvara Värdekedjan Energi från skogsråvara Rolf Björheden, Skogforsk Ann Segerborg-Fick, JTI KSLA, 2013-11-25 Värdekedjan Energi från skogsråvara Rolf Björheden, Skogforsk Ann Segerborg-Fick, JTI KSLA, 2013-11-25

Läs mer

Skogskonferens i Linköping 31 mars 2011 Stora Enso Bioenergi, Peter Sondelius

Skogskonferens i Linköping 31 mars 2011 Stora Enso Bioenergi, Peter Sondelius Skogskonferens i Linköping 31 mars 2011 Stora Enso Bioenergi, Peter Sondelius Bioenergi nationellt och regionalt Stora Enso Stora Enso Bioenergi Hållbarhet för biobränsle i Stora Enso Sammanfattning 2011-03-31

Läs mer

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Innovate.on Bioenergi störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Förnybar energi som minskar utsläppen Bioenergi är en förnybar energiresurs som använder som bränsle. Utvecklingen av förnybar energi

Läs mer

Bio2G Biogas genom förgasning

Bio2G Biogas genom förgasning Bio2G Biogas genom förgasning Jan-Anders Svensson, E.ON Gasification Development AB Gasdag Karlstad 2012-02-09 EUs klimatmål 20/20/20 år 2020 Koldioxidutsläppen ska ha minskat med 20 procent (jämfört med

Läs mer

Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna. Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019

Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna. Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019 Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019 Sveriges klimatmål Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser

Läs mer

Potential för hållbara biodrivmedel

Potential för hållbara biodrivmedel Potential för hållbara biodrivmedel Gasdagarna 2013 Båstad, 24 oktober Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Produktionskedjor för biodrivmedel Skog Jordbruksmark Hav/odling Ved,

Läs mer

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen Lina Palm FRÅGAN i FOKUS NEJ! MEN, ökad substitution av fossilbaserade produkter med produkter som har förnybart ursprung, dvs. baserade

Läs mer

Biobränslebranschen. - i det stora perspektivet. Lena Dahlman SDCs Biobränslekonferens 2 feb

Biobränslebranschen. - i det stora perspektivet. Lena Dahlman SDCs Biobränslekonferens 2 feb Biobränslebranschen - i det stora perspektivet Lena Dahlman SDCs Biobränslekonferens 2 feb 2011 Vill öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt Som medlem i Svebio får

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. Remissyttrande över Energi- och Klimatprogram för Örebro län

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. Remissyttrande över Energi- och Klimatprogram för Örebro län SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2017-04- 10 REMISSYTTRANDE Till Länsstyrelsen i Örebro län Åsa Ödman Remissyttrande över Energi- och Klimatprogram för Örebro län 2017-2020 Vi tackar

Läs mer

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 Dubbelt upp klimatsmarta mål för de gröna näringarna. Sverige har några av världens mest ambitiösa mål för klimat- och energiomställningen. Så

Läs mer

Förnybarhetsdirektivet påverkan på biobränslen på svensk marknad. Julia Hansson, Mathias Gustavsson. IVL Svenska Miljöinstitutet 8/2 2018

Förnybarhetsdirektivet påverkan på biobränslen på svensk marknad. Julia Hansson, Mathias Gustavsson. IVL Svenska Miljöinstitutet 8/2 2018 Förnybarhetsdirektivet 2020 2030 påverkan på biobränslen på svensk marknad Julia Hansson, Mathias Gustavsson IVL Svenska Miljöinstitutet 8/2 2018 Förnybarhetsdirektivet II del av större paket November

Läs mer

Lantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel. Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef

Lantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel. Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef Lantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef Dagens anförande Lantmännen en jättekoncern och störst på bioenergi

Läs mer

Skogens roll i en växande svensk bioekonomi

Skogens roll i en växande svensk bioekonomi Skogens roll i en växande svensk bioekonomi Gasdagarna 2017 1 juni, Båstad Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Universitet Potential för ökad tillförsel och avsättning av inhemsk biomassa i en

Läs mer

Sveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken

Sveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken Sveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken Hans Nilsagård Ämnesråd, enheten för skog och klimat 1 Skogens dubbla roller för klimatet När tillväxten är större än avverkningen ökar förrådet, då

Läs mer

Hållbarhet för biobränslen Vad leder EU:s reglering till?

Hållbarhet för biobränslen Vad leder EU:s reglering till? Hållbarhet för biobränslen Vad leder EU:s reglering till? Kjell Andersson, Svebio Varför behöver vi hållbarhetskriterier för biobränslen? Är inte dagens regelverk OK? Biobränslen ifrågasätts allt mer av

Läs mer

Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv

Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv Maria Grahn Fysisk resursteori, Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg maria.grahn@fy.chalmers.se Energisystemet (el, värme och transportbränslen) står

Läs mer

Utsikt för förnybara drivmedel i Sverige till 2030

Utsikt för förnybara drivmedel i Sverige till 2030 Utsikt för förnybara drivmedel i Sverige till 2030, IVL Bygger på rapport framtagen med Maria Grahn, Chalmers Rapporten finns på: www.ivl.se och www.spbi.se Nuläge, drivmedelsalternativ och andras framtidsbiler

Läs mer

En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara

En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara Loggor Utveckling av Skogsbränsle från Mittregionen SLU 19 Mars Magnus Matisons Projektledare Forest Refine

Läs mer

skogen som resurs GoBiGas och andra biometanprojekt hos Göteborg Energi Stockholm 19 maj 2010 Ingemar Gunnarsson, Göteborg Energi AB

skogen som resurs GoBiGas och andra biometanprojekt hos Göteborg Energi Stockholm 19 maj 2010 Ingemar Gunnarsson, Göteborg Energi AB skogen som resurs GoBiGas och andra biometanprojekt hos Göteborg Energi Stockholm 19 maj 2010 Ingemar Gunnarsson, Göteborg Energi AB Rya Kraftvärmeverk en anläggning för framtiden Vår energigasvision:

Läs mer

Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi

Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund LRF-koncernen Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Förutsägbarhet

Läs mer

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

Förnybar värme/el mängder idag och framöver Förnybar värme/el mängder idag och framöver KSLA-seminarium 131029 om Marginalmarkernas roll vid genomförandet av Färdplan 2050 anna.lundborg@energimyndigheten.se Jag skulle vilja veta Hur mycket biobränslen

Läs mer

Bioenergi för framtiden

Bioenergi för framtiden Bioenergi för framtiden Innehållsförteckning Introduktion...... sid 3 Kort historik Neovas rötter..... sid 3 Korta fakta om bioenergi.... sid 4 Produktområden..... sid 4 Neovas kunder....... sid 5 Samverkan.........

Läs mer

Jordbrukaren - framtidens oljeshejk!

Jordbrukaren - framtidens oljeshejk! Jordbrukaren - framtidens oljeshejk! Nonnendagen, Skara 27 maj 2005 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Bakgrund Stora förväntningar på biobränslen i framtiden både nationellt

Läs mer

Energigården. Kent-Olof Söderqvist

Energigården. Kent-Olof Söderqvist Energigården Kent-Olof Söderqvist Energigården ett program inom AGROVÄST Att vara en samordnande och pådrivande kraft för ökad produktion och användning av energi från jord, skog, sol och vind samt energieffektivisering

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. Remissyttrande över Statens Energimyndighets föreskrifter om uppgifter till energistatistik

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. Remissyttrande över Statens Energimyndighets föreskrifter om uppgifter till energistatistik SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2016-11- 10 REMISSYTTRANDE Till Energimyndigheten Analysavdelningen Box 310 631 04 Eskilstuna Remissyttrande över Statens Energimyndighets föreskrifter

Läs mer

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro

Läs mer

EUs politik om bioenergi Hur kan det påverka oss? Raziyeh Khodayari Miljö, hållbarhet, energitillförsel

EUs politik om bioenergi Hur kan det påverka oss? Raziyeh Khodayari Miljö, hållbarhet, energitillförsel EUs politik om bioenergi Hur kan det påverka oss? Raziyeh Khodayari Miljö, hållbarhet, energitillförsel Kort om fjärrvärme kilometer fjärrvärmenät i Sverige Fjärrvärme och fjärrkyla i Sverige 49 TWh fjärrvärme

Läs mer

Biogasen i samhällets tjänst. Energiting Sydost, Karlshamn 10 november 2016 Anders Mathiasson Konceptum

Biogasen i samhällets tjänst. Energiting Sydost, Karlshamn 10 november 2016 Anders Mathiasson Konceptum Biogasen i samhällets tjänst Energiting Sydost, Karlshamn 10 november 2016 Anders Mathiasson Konceptum Biogasanvändning 2005-2015 Presentationens namn, version etc 2016-11-11 2 Biogasen sluter det lokala

Läs mer

Värme. Med Biobränsle

Värme. Med Biobränsle Värme Med Biobränsle Varje dag lagras solens energi i allt som växer. När vi behöver energin finns den där, bevarad i ett träd eller en gröda. Vissa delar blir till hus, papper, bröd; andra delar är det

Läs mer

Strategi för Hållbar Bioenergi. Delområde: Bränslebaserad el och värme

Strategi för Hållbar Bioenergi. Delområde: Bränslebaserad el och värme Strategi för Hållbar Bioenergi Delområde: Bränslebaserad el och värme Energiforskningens utmaningar Nio temaområden Transportsystemet Industri Bioenergi Hållbart samhälle Byggnader i energisystemet Elproduktion

Läs mer

Bioenergikombinat Status och Framtid

Bioenergikombinat Status och Framtid Bioenergikombinat Status och Framtid Bränsle Kraftvärmeverk Material/ Energi Ny anläggning Råvara Ny produkt Andra produkter / Biprodukter Ingrid Nohlgren El Värme Värme- och Kraftkonferensen 2010-11-10

Läs mer

Bioenergiklustret i Västnyland

Bioenergiklustret i Västnyland Bioenergiklustret i Västnyland En viktig plattform för information och skolning Rainer Backman överlärare, bioenergi och energiteknik Yrkeshögskolan Sydväst Bioenergiklustret i Västnyland En viktig plattform

Läs mer

Skogen Nyckeln,ll e- framgångsrikt klimat och energiarbete. BioFuel Region 10 år Umeå Magnus Ma5sons Projektledare Forest Refine

Skogen Nyckeln,ll e- framgångsrikt klimat och energiarbete. BioFuel Region 10 år Umeå Magnus Ma5sons Projektledare Forest Refine Skogen Nyckeln,ll e- framgångsrikt klimat och energiarbete BioFuel Region 10 år Umeå Magnus Ma5sons Projektledare Forest Refine Biomass for energy poten0al from forest and by products from forest industry

Läs mer

Branschstatistik 2015

Branschstatistik 2015 www.skogsindustrierna.org Branschstatistik 2015 Det här är ett sammandrag av 2015 års statistik för skogsindustrin. Du hittar mer statistik på vår hemsida. Skogsindustrierna Branschstatistik 2015 1 Fakta

Läs mer

Biokraftvärme isverigei framtiden

Biokraftvärme isverigei framtiden Biokraftvärme isverigei framtiden Kjell Andersson Svebio Ekonomisk tillväxt och utsläpp av växthusgaser 1990 2009 1 Sveriges energianvändning 2010 Vindkraft; Naturgas; 3,2 TWh (0,8%) 14,4 TWh 3,6%) Värmepumpar

Läs mer

Ett nätverk för organisationer och företag som vill skapa en fossilfri transportsektor och gynna hållbara biodrivmedel

Ett nätverk för organisationer och företag som vill skapa en fossilfri transportsektor och gynna hållbara biodrivmedel Ett nätverk för organisationer och företag som vill skapa en fossilfri transportsektor och gynna hållbara biodrivmedel - Hur många procent av Sveriges energianvändning tror du att bioenergin står för?

Läs mer

Biobränslen från skogen

Biobränslen från skogen Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare

Läs mer

Klimatklivet - Vägledning om beräkning av utsläppsminskning

Klimatklivet - Vägledning om beräkning av utsläppsminskning Klimatklivet - Vägledning om beräkning av utsläppsminskning Denna vägledning beskriver hur man ska beräkna minskade utsläpp av växthusgaser i ansökningar till Klimatklivet. Växthusgasutsläpp vid utvinning,

Läs mer

En utlokaliserad energiproduktion

En utlokaliserad energiproduktion 1 En utlokaliserad energiproduktion Småskaliga lokala lösningar för framtiden Ulf-Peter Granö 2011 2 En utlokaliserad energiproduktion Småskaliga lokala lösningar för framtiden Ulf-Peter Granö Karleby/Kokkola

Läs mer

1. Ett nytt kraftvärmeverk för hållbar fjärrvärme 4. Sortering ökar återvinning av både material och energi

1. Ett nytt kraftvärmeverk för hållbar fjärrvärme 4. Sortering ökar återvinning av både material och energi 10 fakta om Lövsta Stockholm Exergi planerar ett kraftvärmeverk i Lövsta. Vad innebär det? Här presenteras 10 fakta om Lövsta och vill du läsa mer, besök gärna vår webbsida, stockholmexergi.se/lovsta 1.

Läs mer

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Roger Johansson Biobränslekoordinator, Sveaskog Panndagarna 9 10 feb 2011 Innehåll Kort om Sveaskog Marknadssituation biobränsle Sverige Utblick

Läs mer

Sammanfattning Handlingsprogram för en grön omställning

Sammanfattning Handlingsprogram för en grön omställning 2006-09-09 Socialdemokraterna Sammanfattning Handlingsprogram för en grön omställning 11 steg för ett grönare Sverige Gröna Folkhemmet har blivit ett samlingsnamn för visionen om ett modernt högteknologiskt

Läs mer

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Mikael Lantz Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola 2013-04-12 Bakgrund Flera miljöanalyser genomförda, både nationellt och internationellt. Resultaten

Läs mer

KONKURRENSEN OM BIORÅVARAN

KONKURRENSEN OM BIORÅVARAN KONKURRENSEN OM BIORÅVARAN 1 Detta kommer att styra utvecklingen EU:s energimål 20 / 20 / 20(10) till 2020 Klimat Försörjnings säkerhet 20 % reduktion av CO 2 utsläppen 20 % reducerad energi konsumtion

Läs mer

DEN SVENSKA MARKNADEN FÖR BIOBRÄNSLEN

DEN SVENSKA MARKNADEN FÖR BIOBRÄNSLEN DEN SVENSKA MARKNADEN FÖR BIOBRÄNSLEN Förord Detta arbete om den svenska marknaden för biobränslen är gjord som en självstudie i kursen Energitransporter (MVKN10) vid Lunds tekniska högskola. Tanken med

Läs mer

Remissyttrande över Statens Energimyndighets rapport Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi

Remissyttrande över Statens Energimyndighets rapport Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi REMISSYTTRANDE 2011 04 04 N2009/5373/E Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Statens Energimyndighets rapport Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi Svenska Bioenergiföreningen

Läs mer

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Ett samarbete för framtiden. Volvo Lastvagnars fabrik i Tuve utanför Göteborg byggdes 1982 och är 87 000 kvadratmeter stor. Där produceras varje år över 20

Läs mer

Skellefteå Kraft på kartan

Skellefteå Kraft på kartan Skellefteå Kraft på kartan Affärsområde värme Antal fjärrvärmekunder Antal biopelletskunder Levererad fjärrvärme, GWh Levererad biopellets, ton Producerad el, GWh Antal årsanställda 2010 7 073 2009 5 700

Läs mer

BRÄNSLEMARKNADS- UTREDNINGAR

BRÄNSLEMARKNADS- UTREDNINGAR BRÄNSLEMARKNADS- UTREDNINGAR Biobränslemarknaden Avfallsbränslemarknaden Returträflis- och utsorterade avfallsbränslen Biobränslemarknaden Profus utredning om biobränslemarknaden redovisar marknadspriser,

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:2

Policy Brief Nummer 2013:2 Policy Brief Nummer 2013:2 Drivmedel från jordbruket effekter av EU:s krav Enligt EU-direktivet om främjande av energi från förnybara energikällor ska varje medlemsland ha ökat sin konsumtion av förnybara

Läs mer

Bioenergi och GROT i den Nordiska marknaden. Stora Enso Bioenergi

Bioenergi och GROT i den Nordiska marknaden. Stora Enso Bioenergi Bioenergi och GROT i den Nordiska marknaden. Stora Enso Bioenergi Agenda Stora Enso Marknadsinformation Hur jobbar vi med GROT 2 14/6/2016 Allt som tillverkas av fossila material idag kan tillverkas av

Läs mer

Naturskyddsföreningen 2014-04-24

Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Agenda Profu - Överblick avfall och energi Bristaverket - Teknik och miljö Ragnsells - Restprodukter Vår idé om ett energisystem baserat på återvinning och förnybart Diskussion

Läs mer

Växthusgasemissioner för svensk pelletsproduktion

Växthusgasemissioner för svensk pelletsproduktion RAPPORT Växthusgasemissioner för svensk pelletsproduktion Jonas Höglund Bakgrund IVL Svenska Miljöinstitutet publicerade 2009 på uppdrag av Energimyndigheten rapporten LCA calculations on Swedish wood

Läs mer

Energigrödor/restprodukter från jordbruket

Energigrödor/restprodukter från jordbruket Energigrödor/restprodukter från jordbruket Bränsleprogrammet Tillförsel Susanne Paulrud SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Området energigrödor/restprodukter Odlade grödor, rörflen och salix Restprodukter

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI KALMAR LÄN

HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI KALMAR LÄN HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI KALMAR LÄN 1 Innehåll 1 -. INLEDNING.... 3 Begrepp... 3 Handlingsplan för bioenergi i Kalmar vad och varför?... 4 2 -. ANALYS... 6 Nuläge och potential biomassa i Kalmar...

Läs mer

Lars Göran Harrysson

Lars Göran Harrysson Lars Göran Harrysson Till största delen av yrkeslivet arbetat med bioenergi med koppling till skog och sågverk. Skogsägare Djur och natur är ett stort intresse Inför det nya året! Hur började det? Vad

Läs mer

Falu Energi & Vatten

Falu Energi & Vatten Falu Energi & Vatten Ägarstruktur Falu Kommun Falu Stadshus AB Falu Förvaltnings AB Kopparstaden AB Lugnet i Falun AB Lennheden Vatten AB (50%) Dala Vind AB (5,8%) Dala Vindkraft Ekonomisk Förening (15

Läs mer

Göran Gustavsson Energikontor Sydost och Bioenergigruppen i Växjö Fredensborg

Göran Gustavsson Energikontor Sydost och Bioenergigruppen i Växjö Fredensborg Fjärr- och närvärmens roll i samhället för att klara satta miljö- och klimatmål Göran Gustavsson Energikontor Sydost och Bioenergigruppen i Växjö Fredensborg 20170428 på väg mot ett hållbart energisystem

Läs mer

Biogas från skogen potential och klimatnytta. Marita Linné

Biogas från skogen potential och klimatnytta. Marita Linné Biogas från skogen potential och klimatnytta marita@biomil.se 046-101452 2011-02-10 Konsulttjänster inom biogas och miljö Över 30 års erfarenhet av biogas Unika expertkunskaper Erbjuder tjänster från idé

Läs mer

BiodriV ett treårigt projekt om biodrivmedel i Värmland

BiodriV ett treårigt projekt om biodrivmedel i Värmland BiodriV ett treårigt projekt om biodrivmedel i Värmland Christer Pettersson, projektledare Energikontor Värmland Kort om Energikontor Värmland Energikontor Värmland är ett regionalt kunskapscentrum för

Läs mer

FÖR EN VÄNLIGARE OCH VARMARE VARDAG

FÖR EN VÄNLIGARE OCH VARMARE VARDAG FÖR EN VÄNLIGARE OCH VARMARE VARDAG Kallt vatten Varmt vatten FJÄRRVÄRME GEMENSAM ENERGI TANKEN MED FJÄRRVÄRME ÄR ENKEL: VI DELAR PÅ EN VÄRMEKÄLLA I STÄLLET FÖR ATT ALLA SKA HA SIN EGEN. Värmeverken i

Läs mer

Bioenergi och hållbarhet i ett nationellt och internationellt perspektiv

Bioenergi och hållbarhet i ett nationellt och internationellt perspektiv Bioenergi och hållbarhet i ett nationellt och internationellt perspektiv Serina Ahlgren Energimyndighetens konferens: Biobränsle i energisystemet - dagens kunskapsläge och framtidens utmaningar Stockholm

Läs mer

Bioenergibranschen i Sydost kartläggning, utmaningar och möjligheter

Bioenergibranschen i Sydost kartläggning, utmaningar och möjligheter Bioenergibranschen i Sydost kartläggning, utmaningar och möjligheter 1(57) Dokumentinformation: Titel: Sammanställt av: Kvalitetsgranskat av: Utgivare: Med stöd från: Bioenergibranschen i Sydost kartläggning,

Läs mer

tema: nr 6 2012 NÄrVÄRME Växthus ökar till 37 procent biobränsle Mellanår för flisentreprenörer på rätt spår FOKUS: SÖNDERDELNING & SORTERING

tema: nr 6 2012 NÄrVÄRME Växthus ökar till 37 procent biobränsle Mellanår för flisentreprenörer på rätt spår FOKUS: SÖNDERDELNING & SORTERING nr 6 2012 tema: NÄRVÄRME NÄrVÄRME Växthus ökar till 37 procent biobränsle FOKUS: SÖNDERDELNING & SORTERING Mellanår för flisentreprenörer BRÄNSLE Värme och el Skogsbränsle Olja från skogsrester BIOENERGI

Läs mer

Södras drivmedelsresa. Från fossil konsument till fossilfri producent

Södras drivmedelsresa. Från fossil konsument till fossilfri producent Södras drivmedelsresa Från fossil konsument till fossilfri producent Detta är Södra Omsättning Virkesvolym 20,5 Mdr SEK 15,9 miljoner m 3 fub Anställda 3 400 3 massabruk och7sågverk 51 000 medlemmar 2017-02-22

Läs mer

Framtiden är vår viktigaste marknad

Framtiden är vår viktigaste marknad Framtiden är vår viktigaste marknad Produktion & Försäljning Raffinering Export Marknad Sverige Står för 80 % av Sveriges raffineringskapacitet 30% av totala raffineringskapaciteten i Skandinavien Ca 65

Läs mer

Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker.

Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker. Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker. Maria Grahn Fysisk resursteori, Energi och Miljö, Chalmers Koordinator

Läs mer

Bioenergi från jordbruket i ett systemperspektiv

Bioenergi från jordbruket i ett systemperspektiv Jordbruket och klimatet Skövde, 23/1 2013 Bioenergi från jordbruket i ett systemperspektiv Serina Ahlgren Innehåll Översikt bioenergi råvaror och slutprodukter Bioenergianvändning i Sverige Förnybartdirektivet

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI KRONOBERGS LÄN

HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI KRONOBERGS LÄN HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI KRONOBERGS LÄN 1 Innehåll 1 -. INLEDNING.... 3 Begrepp... 3 Bioenergiplan för Kronoberg vad och varför?... 4 2 -. ANALYS... 6 Nuläge och potential biomassa i Kronoberg... 6

Läs mer

Kritiska faktorer för lönsam produktion i bioenergikombinat

Kritiska faktorer för lönsam produktion i bioenergikombinat Kritiska faktorer för lönsam produktion i bioenergikombinat Bränsle Kraftvärmeverk Material/ Energi Ny anläggning Råvara Ny produkt Andra produkter / Biprodukter El Värme Ingrid Nohlgren, Emma Gunnarsson,

Läs mer

Framtiden är vår viktigaste marknad. Raffinaderiverksamhet med grön vision Sören Eriksson

Framtiden är vår viktigaste marknad. Raffinaderiverksamhet med grön vision Sören Eriksson Framtiden är vår viktigaste marknad Raffinaderiverksamhet med grön vision Sören Eriksson Preem en viktig samhällsaktör Raffinering Står för 80 % av Sveriges raffineringskapacitet 30 % av totala raffineringskapaciteten

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige

Småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige Småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige Daniella Johansson, projektledare Energikontor Sydost AB Bioenergidagen, 29 November 2017 Idag 7% av Sveriges el från kraftvärme

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Framtidens kretsloppsanläggning

Framtidens kretsloppsanläggning Framtidens kretsloppsanläggning Kretsloppsanläggningen i Högbytorp förvandlar det som ingen vill ha till sådant som alla behöver. Här gör vi el, värme, biogas och biogödsel av avfall. Varför bygger vi

Läs mer

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Genom hållbara inköp läggs grunden för hållbara transporter. När du och din organisation köper in eller leasar bilar och drivmedel kan organisationen

Läs mer

Mer hållbar med mindre stöd BIOMASSA FORTUMS ENERGIRAPPORT APRIL Energy_review_Biomassa_haitari_se.indd 3

Mer hållbar med mindre stöd BIOMASSA FORTUMS ENERGIRAPPORT APRIL Energy_review_Biomassa_haitari_se.indd 3 Mer hållbar med mindre stöd BIOMASSA FORTUMS ENERGIRAPPORT APRIL 2016 Energy_review_Biomassa_haitari_se.indd 3 29/04/2016 09:54 Bioenergi är den viktigaste formen av förnybar energi Bioenergi är den vanligaste

Läs mer

Hållbara drivmedel finns de?

Hållbara drivmedel finns de? Hållbara drivmedel finns de? Skånes Energiting Malmö, 14 juni 2011 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Hållbarhetskriterier 1) Klimatnytta 2) Biologisk mångfald 3) Indirekta markanvändningseffekter

Läs mer

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander.

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander. Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander. Global warming (GWP) in EPD Acidification (AP) in EPD Photochemical Oxidants e.g emissions of solvents VOC to air (POCP)

Läs mer

ett nytt steg i energiforskningen

ett nytt steg i energiforskningen ett nytt steg i energiforskningen MAGNUS OLOFSSON, VD Ett samlat forsknings och kunskapsföretag Vår nya verksamhet spänner över hela energisystemet. Att kunna möta efterfrågan på ny kunskap från forskningen

Läs mer

Ett långsiktigt perspektiv

Ett långsiktigt perspektiv 40 Hållbar utveckling Iggesund Paperboard följer Holmen-koncernens miljöpolicy: Det ligger i Holmens intresse att bidra till en positiv och hållbar samhällsutveckling såväl ekonomiskt, socialt som miljö-

Läs mer

Framtiden är vår viktigaste marknad. Preem AB Martin Sjöberg

Framtiden är vår viktigaste marknad. Preem AB Martin Sjöberg Framtiden är vår viktigaste marknad Preem AB Martin Sjöberg Framtiden är vår viktigaste marknad Så tänkte vi när vi utvecklade: Avsvavlar eldningsoljor Alkylatbensinen Miljödiesel Miljö- och klimatoptimerar

Läs mer

Hur blir energinettot vid förädling av energigrödorna?

Hur blir energinettot vid förädling av energigrödorna? Hur blir energinettot vid förädling av energigrödorna? Bioenergikonferens Alnarp 1 mars 2006 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Energibalans för bioetanol - svenska studier Etanoutbyte

Läs mer

Energiläget 2018 En översikt

Energiläget 2018 En översikt Energiläget 218 En översikt ENERGILÄGET 218 En samlad bild över energiläget i Sverige Energimyndigheten ansvarar för att ta fram den officiella energistatistiken i Sverige. Vi sammanställer denna statistik

Läs mer

Vägen till ett fossilbränslefritt Norrbotten

Vägen till ett fossilbränslefritt Norrbotten Vägen till ett fossilbränslefritt Norrbotten Joakim Lundgren Avdelningen för energiteknik Luleå tekniska universitet 2007-12-14 1/23 Bakgrund 60 40 150 - Två miljarder människor i världen har fortfarande

Läs mer

Energigaserna har en viktig roll i omställningen. Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Fredagen den 21 mars, 2104

Energigaserna har en viktig roll i omställningen. Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Fredagen den 21 mars, 2104 Energigaserna har en viktig roll i omställningen Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Fredagen den 21 mars, 2104 Grön gas 2050 - en vision om energigasernas bidrag till Sveriges klimatmål, omställning

Läs mer

Effektiva biobränslesystem - möjligheter och hinder

Effektiva biobränslesystem - möjligheter och hinder Effektiva biobränslesystem - möjligheter och hinder Seminarium kring Skånska Biobränslen Hässleholm, 13 november 26 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Universitet Kriterier för uthålliga bioenergisystem:

Läs mer

Fossila bränslen. Fossil är förstenade rester av växter eller djur som levt för miljoner år sedan. Fossila bränslen är också rester av döda

Fossila bränslen. Fossil är förstenade rester av växter eller djur som levt för miljoner år sedan. Fossila bränslen är också rester av döda Vårt behov av energi Det moderna samhället använder enorma mängder energi. Vi behöver energikällor som producerar elektrisk ström och som ger oss värme. Bilar, båtar och flygplan slukar massor av bränslen.

Läs mer

Sysselsättningseffekter

Sysselsättningseffekter BILAGA 2 1(3) Underlag gällande Sysselsättningseffekter Sysselsättningseffekter - Underlag till Dalarnas Energi- och klimatstrategi 2012 2 Bakgrund och syfte I Dalarnas energi- och klimatstrategi 2012

Läs mer