Hur blir energinettot vid förädling av energigrödorna?
|
|
|
- Britt-Marie Vikström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Hur blir energinettot vid förädling av energigrödorna? Bioenergikonferens Alnarp 1 mars 2006 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola
2 Energibalans för bioetanol - svenska studier Etanoutbyte / energiinsats ( 1,6) Spannmål ( 3,2) Lignocellulosa Vin (Källa: Pål Börjesson / VL-Stiftelsen)
3 Energibalans för bioetanol - internationella studier Etanoutbyte / energiinsats ( 1,6) ( 1,8) ( 1,4) Spannmål Lignocellulosa Sockerbetor Majs ( 3,2) (Källa: Pål Börjesson / VL-Stiftelsen)
4 Orsaker till skillnader i energibalans Geografisk lokalisering (klimat, tillgängliga grödor) Odlingspraktik (Mekanisering, typ av gödsling) Skördeutbyte (Grödor, etanol) Råvarans kvalitet (Socker/stärkelse/cellulosa) Transport av råvaror (Avstånd, transportslag) Etanolanläggning (Storlek, teknik, biprodukter) Energisystemets struktur (Elproduktion, övriga bränslen) Datakvalitet (Ålder, tillförlitlighet) Systemgränsdragning (Omfattning, biprodukter) Allokering (Metod, biprodukter)
5 Allokering mellan etanol & drank Allokeringsmetod Ingen allokering (all energiinsats belastar etanol) Fysikalisk allokering (energiinsats fördelas utifrån energiinnehåll) Ekonomisk allokering (energiinsats fördelas utifrån ekonomiskt värde) Systemutvidgning (energiinsats vid soja-baserat foder dras ifrån) Energibalans 1,7 2,8 2,3 5,3 (Källa: Bernesson m fl, 2004)
6 Utbyte av biodrivmedel per hektar och år* Nettoutbyte Bruttoproduktion 200 (1 m 3 olja 35 GJ) Salixbiometan Raps-RME Vete-etanol Vall-biogas Vete-etanol & biogas Vete-biogas Betor-etanol Salix-etanol Betor-biogas & etanol Betor-biogas Betor & blastbiogas Salixmetanol/DME GJ per hektar *(Nettoutbyte = Bruttoproduktion total energiinsats; södra Sverige & bra åkermark)
7 Etanol eller biogas eller både och! Nettodrivmedelsutbyte GJ drivmedel / hektar och år Vall -biogas Vete - biogas Vete & halm - biogas * Drivmedelsutbyte energiinsats; södra Sverige & bra åkermark Vete - etanol Vete - etanol & drank - biogas Vete - etanol & drank & halm - biogas
8 Transporttjänst per hektar åkermark* Hybridfordon Mil per hektar RME & etanol Biogas -vall Etanol& biogas -vete Biogas& etanol -s.betor Metanol / DME -salix Biometan -salix Metanol / DME -salix *(Baserat på nettodrivmedelsutbyte; södra Sverige & bra åkermark)
9 Skog på åker? - Energibalans 14 Energiinsats / Energiskörd (%) Vete - kärna Vete - helsäd Gran - ogödslad Gran - gödslad Poppel Salix
10 Skog på åker? -Nettoenergiutbyte 200 GJ per hektar och år Vete - kärna Vete - helsäd (2,5 t) Vete - helsäd (5,0 t) Gran - ogödslad Gran - gödslad Poppel Salix
11 Energigrödor till värme, el eller drivmedel? Störst klimatnytta fås när fossila bränslen för värme- & elproduktion ersätts, därefter drivmedel som bensin och diesel 2,5 Flis ton CO2 / ha Salix 2 1,5 1 0,5 Metanol/DME 0 Kol Olja Naturgas Bensin Diesel
12 Optimerat åkerbränslekombinat! Spannmål Halm Salix El Värme El Etanol Biogas
13 Energi-, exergi- och emergianalys? Metoderna har olika utgångspunkt Svarar på olika frågor Ointressant att jämföra deras resultat!
14 Slutsatser (I) Energibalanser varierar pga lokala förutsättningar och metodval svårt att göra rättvisa jämförelser Energibalansen för spannmålsetanol beräknas till i genomsnitt 1,6 (0,7-2,8) Nettoutbytet av drivmedel per hektar kan öka rejält med 2:a generationens drivmedel (cirka 3-4 ggr) Nettoutbytet av dagens biodrivmedel som etanol kan väsentligt förbättras genom samproduktion med biogas
15 Slutsatser (II) En framtida effektiv drivlina kräver endast en 1/6 så mycket åkermark som dagens åkermarken kan räcka långt! Störst klimatnytta fås när energigrödor används för värme och el, trots detta kan biodrivmedel motiveras utifrån flera aspekter (bl a bättre med biodrivmedel än träda!) Energikombinatlösningar kommer att öka i framtiden inte fokusera på enbart en energibärare utan samproducera drivmedel, el och värme och utnyttja biomassan på effektivaste sätt!
16 Till sist.. Det är lönsamheten för jordbrukaren som styr utvecklingen idag inte energibalans och nettodrivmedelsutbyte, MEN, genom teknikutveckling och framtida politiska styrmedel kan dessa komma att samanfalla allt mer!
Jordbrukaren - framtidens oljeshejk!
Jordbrukaren - framtidens oljeshejk! Nonnendagen, Skara 27 maj 2005 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Bakgrund Stora förväntningar på biobränslen i framtiden både nationellt
Energihushållning i växtodling
Energihushållning i växtodling Odling i Balans -Temadag 2012 24 januari, Nässjö Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Energiflöden i svensk växtodling Energiinsats Biobränslen Steg
Livscykelanalys av svenska biodrivmedel
Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Mikael Lantz Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola 2013-04-12 Bakgrund Flera miljöanalyser genomförda, både nationellt och internationellt. Resultaten
Effektiva biobränslesystem - möjligheter och hinder
Effektiva biobränslesystem - möjligheter och hinder Seminarium kring Skånska Biobränslen Hässleholm, 13 november 26 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Universitet Kriterier för uthålliga bioenergisystem:
Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv
Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv Maria Grahn Fysisk resursteori, Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg maria.grahn@fy.chalmers.se Energisystemet (el, värme och transportbränslen) står
Hur klimateffektiv är etanol?
Hur klimateffektiv är etanol? Etanolseminarium 9 Juni 2010, Stockholm Pål Börjesson Environmental and Energy Systems Studies Lund University, Sweden det korta svaret är -det beror på hur produktionssystemet
Livscykelanalys av svenska biodrivmedel
Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Linda Tufvesson Miljö- och energisystem Lunds Universitet 2011-05-26 Alternativ till dagens drivmedel Aktiviteter i en produkts livscykel Inflöde Material Energi
Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas
Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas Linda Tufvesson Miljö- och energisystem Lunds Universitet 2012-11-22 Bakgrund Flera miljöanalyser genomförda, både nationellt och internationellt.
Energieffektivisering i växtodling
Energieffektivisering i växtodling Temadag Odling i Balans 21 januari 2009, Nässjö Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Energiflöden i svensk växtodling idag Energy input Bioenergy
Åkerenergi & affärsmöjligheter för de gröna näringarna
Åkerenergi & affärsmöjligheter för de gröna näringarna Biogasseminarium med workshop 13 april 2011, Stockholm Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Bioenergianvändning i Sverige
Hållbara drivmedel finns de?
Hållbara drivmedel finns de? Skånes Energiting Malmö, 14 juni 2011 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Hållbarhetskriterier 1) Klimatnytta 2) Biologisk mångfald 3) Indirekta markanvändningseffekter
Mat eller Motor. - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013
Mat eller Motor - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013 Macklean insikter 2 Rapportens konklusioner i korthet 1. Vi kan producera mat till 10 miljarder
Förädling och avsättning av jordbruksbaserade biobränslen
Ins titutio nen för t ek ni k o ch s am häll e A vd el ni ng en f ör miljö - och ene rgisyst em Förädling och avsättning av jordbruksbaserade biobränslen Pål Börjesson Rapport nr 62 Maj 2007 Adress Box
Inhemsk biomassa för biodrivmedelsproduktion
Inhemsk biomassa för biodrivmedelsproduktion LOVISA BJÖRNSSON Professor MILJÖ- OCH ENERGISYSTEM Inhemsk biomassa för biodrivmedelsproduktion Kan det svenska behovet av biodrivmedel 2030 tillgodoses med
Mat eller Motor. - Är åkermark en bristvara eller finns det en tydlig affärsmöjlighet för biodrivmedel?
Mat eller Motor - Är åkermark en bristvara eller finns det en tydlig affärsmöjlighet för biodrivmedel? Mar>n Eriksson, Macklean Strategiutveckling 28 november, 2013 Macklean insikter 2 Rapportens konklusioner
Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker.
Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker. Maria Grahn SP systemanalys Chalmers, Energi och Miljö Koordinator
Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers
Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro
Lantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel. Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef
Lantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef Dagens anförande Lantmännen en jättekoncern och störst på bioenergi
När oljan blivit för dyr- det svenska lantbrukets framtida drivmedelsförsörjning - Slutrapport
När oljan blivit för dyr- det svenska lantbrukets framtida drivmedelsförsörjning - Slutrapport Bakgrund Det svenska jordbruket är helt beroende av traktorn som kraftkälla. År 2007 använde det svenska jordbruket
Klimatklivet - Vägledning om beräkning av utsläppsminskning
Klimatklivet - Vägledning om beräkning av utsläppsminskning Denna vägledning beskriver hur man ska beräkna minskade utsläpp av växthusgaser i ansökningar till Klimatklivet. Växthusgasutsläpp vid utvinning,
skogen som resurs GoBiGas och andra biometanprojekt hos Göteborg Energi Stockholm 19 maj 2010 Ingemar Gunnarsson, Göteborg Energi AB
skogen som resurs GoBiGas och andra biometanprojekt hos Göteborg Energi Stockholm 19 maj 2010 Ingemar Gunnarsson, Göteborg Energi AB Rya Kraftvärmeverk en anläggning för framtiden Vår energigasvision:
Skogsindustrins möjligheter med förgasning Roine Morin Chef Koncernstab Miljö och Energi
Skogsindustrins möjligheter med förgasning Roine Morin Chef Koncernstab Miljö och Energi Fordonsbränsle från skogsråvara - tre huvudspår Tallolja till talloljediesel tallolja, en biprodukt vid massaproduktion,
Hållbara drivmedel finns de?
Hållbara drivmedel finns de? Seminarium - BIL Sweden 16 oktober 2008, Stockholm Pål Börjesson, Karin Ericsson, Lorenzo Di Lucia, Lars J. Nilsson & Max Åhman Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola
Potential för hållbara biodrivmedel
Potential för hållbara biodrivmedel Gasdagarna 2013 Båstad, 24 oktober Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Produktionskedjor för biodrivmedel Skog Jordbruksmark Hav/odling Ved,
Hållbarhet i tanken klimathot, energiomställning och framtidens drivmedel?
Hållbarhet i tanken klimathot, energiomställning och framtidens drivmedel? Maria Grahn Chalmers, Energi och miljö, Fysisk Resursteori Onsdagsföreläsning 1 mars 2006 Energisystemet (el, värme och transportbränslen)
Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker.
Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker. Maria Grahn Fysisk resursteori, Energi och Miljö, Chalmers Koordinator
Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi
Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund LRF-koncernen Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Förutsägbarhet
Vilken nytta kan Kommunala VA-organisationer ha av Biogas Norr! folke.nystrom@bahnhof.se
Vilken nytta kan Kommunala VA-organisationer ha av Biogas Norr! folke.nystrom@bahnhof.se En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara Alviksgården Biosling
Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi. Johan Malgeryd, Jordbruksverket
Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi Johan Malgeryd, Jordbruksverket Bakgrund Utsläppen från transportsektorn var 2005 ca 20 miljoner ton
Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013
Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.
Biogas och miljön fokus på transporter
och miljön fokus på transporter Maria Berglund Regionförbundet Örebro län, Energikontoret ÖNET Tel: +46 19 602 63 29 E-post: Maria.Berglund@regionorebro.se Variationsrikedom Varierande substrat Avfall,
Biogas från skogen potential och klimatnytta. Marita Linné
Biogas från skogen potential och klimatnytta marita@biomil.se 046-101452 2011-02-10 Konsulttjänster inom biogas och miljö Över 30 års erfarenhet av biogas Unika expertkunskaper Erbjuder tjänster från idé
Lönsam hållbarhet i biogas Är det möjligt? Thomas Prade, Biosystem och teknologi, Alnarp
#slu40 Lönsam hållbarhet i biogas Är det möjligt? Thomas Prade, Biosystem och teknologi, Alnarp Sockerbetor Helsäd av spannmål och majs Oljegrödor EFA grödor Mellangrödor Biomassa från svenskt jordbruk
Jordbruket och klimatet i Greppa Näringen 30 september 2010, Falköping. Lunds Tekniska Högskola
Bioenergi i från jordbruket ur ett systemperspektiv Jordbruket och klimatet i Greppa Näringen 30 september 2010, Falköping Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Bioenergianvändning
Fin- eller fuletanol
Institutionen fö r t ek nik o ch s am häll e Avd el ni ngen f ör miljö- oc h energi sy s tem Fin- eller fuletanol - vad avgör? Pål Börjesson Rapport nr 65 Juni 2008 Adress Box 118, 221 00 Lund Telefon
Framtiden är vår viktigaste marknad. Preem AB Martin Sjöberg
Framtiden är vår viktigaste marknad Preem AB Martin Sjöberg Framtiden är vår viktigaste marknad Så tänkte vi när vi utvecklade: Avsvavlar eldningsoljor Alkylatbensinen Miljödiesel Miljö- och klimatoptimerar
Utsikt för förnybara drivmedel i Sverige till 2030
Utsikt för förnybara drivmedel i Sverige till 2030, IVL Bygger på rapport framtagen med Maria Grahn, Chalmers Rapporten finns på: www.ivl.se och www.spbi.se Nuläge, drivmedelsalternativ och andras framtidsbiler
Senaste nytt om biobränslen och miljöbilar. Östersund Juni 2009
Senaste nytt om biobränslen och miljöbilar Östersund Juni 2009 Då paria För fyra år sedan var Gröna Bilister paria. Varken motorbranschen eller miljörörelsen ville veta av dem. Biltillverkare, bensinföretag
Biomassa. Vad är r biomassa? Allt biologiskt material (växter och djur) men för energiändamål avses framför allt. Koldioxidneutrala tillförselsystem
Koldioxidneutrala tillförselsystem Jordbruksgrödor Vad är r biomassa? Allt biologiskt material (växter och djur) men för energiändamål avses framför allt Skog och plantager Restflöden Maria Grahn Samma
METANOL EN MÖJLIG VÄG FÖR BIOGASUTVECKLINGEN Per-Ove Persson Hushållningssällskapet
METANOL EN MÖJLIG VÄG FÖR BIOGASUTVECKLINGEN Per-Ove Persson Hushållningssällskapet Biogas 2020 Metanol som en möjlig utvecklingsväg för biogas 26 oktober 2016 Per-Ove Persson Förnybara Drivmedel Förflyttning
Biogasproduktionen växer i Tyskland och Danmark -vad krävs hos oss?
Biogasproduktionen växer i Tyskland och Danmark -vad krävs hos oss? Kjell Christensson kjell.christensson@agellus.se Avdelningen för Bioteknik LTH www.biotek.lu.se Agellus Miljökonsulter www.agellus.se
Bibliografiska uppgifter för Hur kan det ekologiska lantbruket bli självförsörjande med biobaserade drivmedel?
Bibliografiska uppgifter för Hur kan det ekologiska lantbruket bli självförsörjande med biobaserade drivmedel? Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare SLU, Centrum för uthålligt lantbruk
Bioenergikombinat Status och Framtid
Bioenergikombinat Status och Framtid Bränsle Kraftvärmeverk Material/ Energi Ny anläggning Råvara Ny produkt Andra produkter / Biprodukter Ingrid Nohlgren El Värme Värme- och Kraftkonferensen 2010-11-10
Höstvete, foder; Svenska foders slutpriser vid levereans vid skörd. Sammanvägning av olika geografiska områden.
Noter till Kalkyler för energigrödor 2015 Författare: Håkan Rosenqvist Höstvete, foder Höstvete, foder; Svenska foders slutpriser vid levereans vid skörd. Sammanvägning av olika geografiska områden. Utsäde;
Biobränslen När blir pinnarna i skogen av betydelse? 28 november 2017
Biobränslen När blir pinnarna i skogen av betydelse? 28 november 2017 1 VAD TROR DU KOMMER ENERGI FRÅN SKOGEN KUNNA UTGÖRA SÅ MYCKET SOM 30% AV LANDETS ENERGI-ANVÄNDNING REDAN 2025? Pinnarna i skogen är
Jordbruk, bioenergi och miljö
Jordbruk, bioenergi och miljö Rapport 2009:22 Odling av energigrödor kan ge positiva miljöeffekter utöver minskade koldioxidutsläpp. Lokalisering och omfattning är avgörande för hur stora de olika miljöeffekterna
Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna. Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019
Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019 Sveriges klimatmål Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser
Fordonsbränslen från skogsråvara. Olika tekniker, utvecklingsstatus, kostnader och behov av skogsråvara
Fordonsbränslen från skogsråvara Olika tekniker, utvecklingsstatus, kostnader och behov av skogsråvara Fordonsbränslen från skogsråvara Denna broschyr är i huvudsak baserad på rapporten Fordonsbränslen
Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009
Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Genom hållbara inköp läggs grunden för hållbara transporter. När du och din organisation köper in eller leasar bilar och drivmedel kan organisationen
Bioenergi: resurseffektivitet och bidrag till energi- och klimatpolitiska mål ER 2008:05
Bioenergi: resurseffektivitet och bidrag till energi- och klimatpolitiska mål ER 2008:05 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas från Energimyndighetens publikationsservice.
Vad gör BioFuel Region och vårt intresse kring tung trafik. arne.smedberg@biofuelregion.se
Vad gör BioFuel Region och vårt intresse kring tung trafik arne.smedberg@biofuelregion.se En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara Alviksgården
DAGENS OCH FRAMTIDENS HÅLLBARA BIODRIVMEDEL
SAMMANFATTNING f3 2013:13 DAGENS OCH FRAMTIDENS HÅLLBARA BIODRIVMEDEL Pål Börjesson, Lunds Universitet Joakim Lundgren, Luleå Tekniska Universitet (Bio4Energy) Serina Ahlgren, Sveriges Lantbruksuniversitet
Bioenergi från jordbruket i ett systemperspektiv
Jordbruket och klimatet Skövde, 23/1 2013 Bioenergi från jordbruket i ett systemperspektiv Serina Ahlgren Innehåll Översikt bioenergi råvaror och slutprodukter Bioenergianvändning i Sverige Förnybartdirektivet
Mineralgo dselkva ve tillverkad av fo rnybara ra varor till det svenska jordbruket
Mineralgo dselkva ve tillverkad av fo rnybara ra varor till det svenska jordbruket Andras Baky, Inledning Mineralgödselkväve framställs i dag till allra största del från ammoniak (NH 3 ). Ammoniak är en
Energigården. Kent-Olof Söderqvist
Energigården Kent-Olof Söderqvist Energigården ett program inom AGROVÄST Att vara en samordnande och pådrivande kraft för ökad produktion och användning av energi från jord, skog, sol och vind samt energieffektivisering
Biodrivmedel från skogsråvara möjligheter i Blekinge?
Biodrivmedel från skogsråvara möjligheter i Blekinge? Daniella Johansson Projektledare inom bioenergi, Energikontor Sydost. Dr inom industriella energisystem inom Energimyndighetens forskarskola: Program
Miljöfaktaboken 2011 Värmeforsk 2012-05-23
2011 Värmeforsk 2012-05-23 Jenny Gode Rapporten 2011 är skriven av: Jenny Gode, Fredrik Martinsson, Linus Hagberg, Andreas Öman, Jonas Höglund, David Palm. 2011 Uppskattade emissionsfaktorer för bränslen,
Förnybar värme/el mängder idag och framöver
Förnybar värme/el mängder idag och framöver KSLA-seminarium 131029 om Marginalmarkernas roll vid genomförandet av Färdplan 2050 anna.lundborg@energimyndigheten.se Jag skulle vilja veta Hur mycket biobränslen
Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja
Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Bioenergiseminarium Linnéuniversitet svante.soderholm@energimyndigheten.se Världens energi är till 80 % fossil. Det mesta måste bort. Har vi råd att
ED95 - etanol för tunga fordon varför det?
ED95 - etanol för tunga fordon varför det? ED95 - etanol för tunga fordon varför det? Hållbara transporter med förnybart biodrivmedel Minska klimatpåverkan med upp till 90% Säkra hållbara volymer Garanterat
Drivmedelsfakta 2011
Drivmedelsfakta 2011 Klimatnytta i korthet Istället för svensk bensin Utsläppsreduktion (% CO 2 e/sträcka) Etanol E85 39 Biogas 83 Naturgas 23 Svensk fordonsgasmix 59 Siffrorna gäller för en given bil.
Värdekedjan Energi från skogsråvara
Värdekedjan Energi från skogsråvara Rolf Björheden, Skogforsk Ann Segerborg-Fick, JTI KSLA, 2013-11-25 Värdekedjan Energi från skogsråvara Rolf Björheden, Skogforsk Ann Segerborg-Fick, JTI KSLA, 2013-11-25
Utmaningar för fossilfrihet. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor
Utmaningar för fossilfrihet Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Mål i klimatpolitiskt ramverk Senast 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser
Nordisk Etanol & Biogas AB: Biodrivmedel med Miljöeffektivitet i världsklass
Nordisk Etanol & Biogas AB: Biodrivmedel med Miljöeffektivitet i världsklass Nordisk Etanol & Biogas AB i ett nötskal: Bra prestanda över hela linjen Stora och miljövänliga projekt som är överlägsna de
En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22
En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket Vägverket 1 gram/km 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 1985 Bensin (utan katalysator) 1985 Diesel 2005 Bensin (Euro 2005 Diesel (Euro
Motorbränslen från biomassa via svartlutsförgasning
Motorbränslen från biomassa via svartlutsförgasning g Anders Neld www.chemrec.se Framtidsbilder för transportsektorn/ksla 1 Dec 2, 2010 Starka drivkrafter för bränsle från skogen Allmänt Försörjningstrygghet
Dagens och framtidens hållbara biodrivmedel i sammandrag
Rapport f3 2016:03 Dagens och framtidens hållbara biodrivmedel i sammandrag 2016-03-31 Pål Börjesson, Lunds Universitet Joakim Lundgren, Luleå Tekniska Universitet (Bio4Energy) Serina Ahlgren, Sveriges
DAGENS OCH FRAMTIDENS HÅLLBARA BIODRIVMEDEL
REPORT f3 2013:13 DAGENS OCH FRAMTIDENS HÅLLBARA BIODRIVMEDEL Underlagsrapport från f3 till utredningen om FossilFri Fordonstrafik Pål Börjesson, Lunds Universitet Joakim Lundgren, Luleå Tekniska Universitet
Energigrödor/restprodukter från jordbruket
Energigrödor/restprodukter från jordbruket Bränsleprogrammet Tillförsel Susanne Paulrud SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Området energigrödor/restprodukter Odlade grödor, rörflen och salix Restprodukter
HVO 100% - Hydrerade vegetabiliska oljor
Välkommen till Energifabriken AB Startade 2006, tre lantbruksfamiljer Specialister på omställning från fossil diesel till biodrivmedel Kunskap om användning, utrustning, teknik, miljö, Vi får det att fungera
Finns det hållbara drivmedel?
Finns det hållbara drivmedel? VÄGEN TILL FRAMTIDENS TRANSPORTER 12 september 2013 Karin Pettersson Avdelningen för Värmeteknik och maskinlära, Institutionen för Energi och miljö, Chalmers Tekniska Högskola
Hållbara biodrivmedel
Hållbara biodrivmedel Sustainable Business Hub - Årsstämma Lund, 29 maj 2013 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Produktionskedjor för biodrivmedel Skog Jordbruksmark Hav/odling
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REMISSYTTRANDE 2017-04-19 Diarie Nr: 2017/7816 Ert Diarie Nr: M2017/00723/R Miljö- och energidepartementet Energienheten 103 33 Stockholm m.registrator@regeringskansliet.se Kopia:
Biodrivmedel/oljor från skogsråvara tekniker, status och möjligheter?
Biodrivmedel/oljor från skogsråvara tekniker, status och möjligheter? Daniella Johansson Bioenergidagen 29 nov, 2017 Projektledare inom bioenergi, Energikontor Sydost. Dr inom industriella energisystem
Programförklaring för Miljöfordon Syd
Programförklaring för Miljöfordon Syd 1. Miljöfordon Syd och dess syfte (enligt stadgarna - 2 ÄNDAMÅL) Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom: 1. att marknadsföra
Rörflen och biogas. Håkan Rosenqvist 2014-02-12
Rörflen och biogas Håkan Rosenqvist 2014-02-12 Vem är jag och vem finansierar min presentation Håkan Rosenqvist Arbetar huvudsakligen med forskning, utredning och undervisning som egenföretagare Huvudområden
Biomassa (ll fordonsbränsle möjligheter och konflikter. Kjell Andersson Svebio
Biomassa (ll fordonsbränsle möjligheter och konflikter Kjell Andersson Svebio Växternas klorofyll samlar solens energi och bygger samman koldioxid och vatten till kolhydrater socker och cellulosa Växterna
DAGENS OCH FRAMTIDENS HÅLLBARA BIODRIVMEDEL
REPORT f3 2013:13 DAGENS OCH FRAMTIDENS HÅLLBARA BIODRIVMEDEL Underlagsrapport från f3 till utredningen om FossilFri Fordonstrafik Pål Börjesson, Lunds Universitet Joakim Lundgren, Luleå Tekniska Universitet
Näringsdepartementet Energienheten 103 33 Stockholm. Stockholm 11 april 2011
1 Näringsdepartementet Energienheten 103 33 Stockholm Stockholm 11 april 2011 Yttrande över Energimyndighetens Biogasstrategi ER 2010:23 samt Energimarknadsinspektionens rapporter Förändrade marknadsvillkor
Forskning & innovation för ett hållbart energisystem. Klara Helstad Chef enheten hållbar industri
Forskning & innovation för ett hållbart energisystem Klara Helstad Chef enheten hållbar industri De globala utmaningarna Klimatfrågan är en av vår tids största utmaningar 70% av de globala växthusgasutsläppen
Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL
Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Drivmedel Bensin Diesel Flygfotogen Flygbensin Bunkerolja Naturgas Biogas Dimetyleter Etanol FAME HVO Syntetisk diesel El Metanol Fossil Fossil Fossil
Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers
Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR MED PRODUKTION AV KEMIKALIER, MATERIAL OCH BRÄNSLEN FRÅN
Skogens roll i en växande svensk bioekonomi
Skogens roll i en växande svensk bioekonomi Gasdagarna 2017 1 juni, Båstad Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Universitet Potential för ökad tillförsel och avsättning av inhemsk biomassa i en
Nordisk Etanolproduktion AB Karlshamn
Nordisk Etanolproduktion AB Karlshamn 1 2 Lokalisering i Karlshamns industriområde för energiindustri 3 Lokalisering i Karlshamns industriområde för energiindustri 4 5 Etanol och biogas i Karlshamn Etanolproduktion
Energiodlare och användare tillsammans
Energiodlare och användare Eva Pettersson Stiftelsen Lantbruksforskning LRF Kartläggning av medlemmars energiverksamhet 8 461 enkäter skickades ut nästan 50% svarade Bedriver du energiverksamhet för eget
Hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen 2013
Hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen 2013 Hållbara biodrivmedel Hållbarhetskriterier för biodrivmedel syftar till att minska utsläppen av växthusgaser och säkerställa att produktionen av förnybara
Primärenergifaktorer för avfall och restvärme
Primärenergifaktorer för avfall och restvärme T.f. Enhetschef Klimat och Hållbara Samhällssystem jenny.gode@ivl.se 08-598 563 18 Avfall Sveriges temadag Aktuellt inom energiåtervinning Skövde, Budskap
HÅLLBARA DRIVMEDEL FINNS DE?
Department of Technology and Society Environmental and Energy Systems Studies HÅLLBARA DRIVMEDEL FINNS DE? Pål Börjesson, Karin Ericsson, Lorenzo Di Lucia, Lars J. Nilsson, Max Åhman Rapport nr. 66 November
Värdet av vall i växtföljden
Thomas Prade Institutionen för biosystem och teknologi Värdet av vall i växtföljden Thomas Prade Institutionen för biosystem och teknologi Seminar om Innovativa växtföljder för mångfunktionalitet Partnerskap
Kritiska faktorer för lönsam produktion i bioenergikombinat
Kritiska faktorer för lönsam produktion i bioenergikombinat Bränsle Kraftvärmeverk Material/ Energi Ny anläggning Råvara Ny produkt Andra produkter / Biprodukter El Värme Ingrid Nohlgren, Emma Gunnarsson,
SEKAB PREMIUM. Sustainable Green Chemistry Solutions
SEKAB PREMIUM Sustainable Green Chemistry Solutions PREMIUM, PREMIUM PURE och en RAFFINADERITEKNOLOGI i absolut framkant. DET BÄSTA DU KAN FÅ INTRODUKTION SEKAB SEKABS HÅLLBARA PRODUKTER GÖR SKILLNAD FÖR
skogsbränsle för klimatet?
Vad betyder skogsbränsle för klimatet? Klimatnytta på kort och lång sikt KSLA 2010-04-21 04 21 Anna Lundborg anna.lundborg@energimyndigheten.se Sveriges energianvändning 2009 Slutlig energianvändning fördelad
Förutsättningar för fossilfrihet inom transportsektorn till 2030
Förutsättningar för fossilfrihet inom transportsektorn till 2030!! En samling fakta om möjligheten att få fossilfria drivmedel till sveriges fordonsflotta 2030. Råvaror/teknik för biodrivmedelsproduktion!!
BiodriV ett treårigt projekt om biodrivmedel i Värmland
BiodriV ett treårigt projekt om biodrivmedel i Värmland Christer Pettersson, projektledare Energikontor Värmland Kort om Energikontor Värmland Energikontor Värmland är ett regionalt kunskapscentrum för
Drivmedel till fordon Energisystem
Drivmedel till fordon Energisystem Maria Grahn Fysisk Resursteori, Energi och Miljö,, Chalmers www.frt.fy.chalmers.se maria.grahn@chalmers.se Regeringen skriver att det är nödvändigt att redan nu bryta
Framtiden är vår viktigaste marknad
Framtiden är vår viktigaste marknad Produktion & Försäljning Raffinering Export Marknad Sverige Står för 80 % av Sveriges raffineringskapacitet 30% av totala raffineringskapaciteten i Skandinavien Ca 65
Produktiviteten, effektiviteten och klimatet
Produktiviteten, effektiviteten och klimatet Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland Jordbrukets klimatpåverkan är inte som andras påverkan Koldioxid från Kol i Lustgas Metan från Utsläpp från fossil
Etanol från Cellulosa. BioEtanol. ETANOL - BRED RÅVARUPOTENTIAL Från Spannmål till biomassa med cellulosa. Barrskogsbältet. Processutvecklingssteg
från Cellulosa 1909 Den första sulfit etanol anläggningen 1925 (Lättbentyl, 25% EtOH) 1941 Domsjö, Örnsköldsvik Organisk syntes, långt före den petrokemiska industrin Från Pilot till kommersiella anläggningar.
Transportutmaningen. Ebba Tamm SPBI
Transportutmaningen Ebba Tamm SPBI 2019-05-08 Långtidsserie 1946-2018 Sverige Sveriges mål inrikes transporter Fossiloberoende fordonsflotta 70% minskning av växthusgaser från inrikes transporter (ej flyg,