Värme. Med Biobränsle

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Värme. Med Biobränsle"

Transkript

1 Värme Med Biobränsle

2 Varje dag lagras solens energi i allt som växer. När vi behöver energin finns den där, bevarad i ett träd eller en gröda. Vissa delar blir till hus, papper, bröd; andra delar är det ingen som vill ha. Dem använder vi. Vi tar tillvara på det som annars skulle ha gått förlorat och använder det till biobränsle energi som skapar värme och el. På samma gång sänker vi koldioxidutsläppen och bidrar till en hållbar utveckling.

3 Biobränslen är klimatneutrala Koldioxidutsläppen i världen måste minska och ansvaret för det vilar på oss alla. Som den svenska värmemarknadens största privata aktör och därtill Sveriges ledande kraftvärmeproducent, har E.ON ett omfattande ansvar. Redan idag beskrivs fjärrvärme som den största miljöförbättraren i svenska städer. Med samtidig el- och värmeproduktion i våra kraftvärmeverk förbättrar vi miljönyttan ytterligare. Genom att öka andelen biobränslen i våra anläggningar, minimerar vi koldioxidutsläppen och bidrar i högre grad till en hållbar utveckling. Biobränslen är klimatneutrala. Det innebär att den koldioxid som frigörs vid förbränning tas upp av den växande skogen. När tillväxt och förbränning sker i samma takt går koldioxidekvationen ihop. Så är det i Sverige. Vi tar inte ut mer än vad som växer upp och därför bidrar inte biobränslen till växthuseffekten, vilket fossila bränslen gör. Biobränslen är inte heller ändliga, vilket betyder att vi själva kan påverka och ta ansvar för framtida tillgångar. År 2020 ska 20 % av de energitillgångar som används inom EU utgöras av förnybar energi. Samma år ska Sverige helt ha brutit sitt oljeberoende och påtagligt minskat användningen av oljeprodukter. För att nå dessa mål måste biobränslen utnyttjas i högre grad än vad de gör idag. För oss utgör biobränsle det konkurrenskraftiga, klimatneutrala alternativet som svarar mot våra kunders krav på miljövänlig fjärrvärme till ett bra pris. Att det dessutom är ett bränsle med stor utvecklingspotential stärker oss ytterligare i vår satsning. Mångfald är grunden Under de senaste 15 åren har bränslebranschen förändrats snabbt och tanken på att sätta all tillit till enbart ett bränsle har övergetts. Det enda sättet att trygga en tillförlitlig och miljövänlig värme- och elproduktion är genom en mångfald av hållbara bränslealternativ. Att elda olika sorters biobränslen, men också spillvärme, gas och avfall från hushåll och industri, gör att vi står stadigt på flera ben. De biobränslen vi använder kommer från skogs- och jordbruket; biprodukter som skulle ha gått förlorade om de inte blivit bränsle. Genom att ta tillvara dem bidrar vi till att minska koldioxidutsläppen, men också till att skapa arbetstillfällen i Sverige. Värme- och elproduktionen blir dessutom mindre känslig för yttre påverkan eftersom bränslet finns här, i vårt eget land. Det tycker vi är en klok användning av råvaran. Vi inser vikten av att skogen och jordbruket har många funktioner att fylla. Jordbruket finns för att ge oss mat och öppna landskap. Skogen behövs för att förse sågverk och pappersmassaindustri med råvara, som rekreationskälla och för den biologiska mångfaldens skull. Vi anser inte att ett ökat uttag av biobränsle står i motsats till detta. Tvärtom är det så, att om vi i större utsträckning tillvaratar det som annars skulle ha gått förlorat, minskar vi koldioxidutsläppen och förbättrar möjligheterna att värna vår miljö. Och den utvecklingen ska vi i högsta grad vara delaktiga i. Foto: Tommy Hvitfeldt Anders Östlund, VD E.ON Värme Sverige

4 Hållbarhet är grunden i vår produktion förnyelsebart och finns nära våra anläggningar. Det uppfyller kundernas efterfrågan på ett bra prismässigt och miljövänligt uppvärmningsalternativ. Ökad användning av biobränsle är därför en viktig del av omställningen till en långsiktigt hållbar energianvändning. Foto: Thomas Tollstrup Under flera tusen år var biobränsle den enda energikällan i Sverige. Från det att de första människorna befolkade vårt land för över år sedan och fram till mitten av 1900-talet, var det från skogen vi hämtade energin som värmde våra bostäder. Först på 50-talet började oljan göra sig gällande på allvar, för att under 70- och början av 80-talet dominera helt. Nackdelarna med olja är uppenbara för oss idag. Den släpper ut stora mängder koldioxid vid förbränning. Den fraktas oftast långa sträckor och numera är den dessutom dyr. I en tid då vi tar klimatfrågan på största allvar ser vi oss om efter hållbara alternativ. Omställningen från olja till förnybara energikällor har pågått under många år, och i takt med ökad medvetenhet och högt ställda mål intensifieras arbetet. Biobränsle uppfyller alla de krav vi ställer på ett miljövänligt bränsle. Det är klimatneutralt, Från olja till biobränsle Inom fjärrvärmeproduktionen har omställningen från fossila bränslen redan kommit mycket långt. I dagsläget utnyttjar E.ON Värme Sverige årligen cirka 4 TWh biobränsle i produktionen, vilket gör det till vår klart största bränsleform. Som jämförelse kan nämnas att vi endast använder 0,4 TWh olja, medan kol står för så lite som 0,1 TWh. År 2020 kommer siffran för biobränslen att vara minst 10 TWh, men kan bli hela 50 % högre om förgasning av biomassa har utvecklats så att tekniken är kommersiellt tillgänglig. Den stora ökningen ligger i vår satsning på kraftvärme. Genom att producera el samtidigt som värme utnyttjas bränslet verkligt effektivt, vilket ger hög energieffektivitet och miljönytta. Vilka biobränslen använder E.ON? De biobränslen som används i Sverige utgörs i huvudsak av restprodukter från skogsindustrin. Jordbruksrester svarar enbart för cirka 1 % av produktionen. Vid förbränningen tillsätts ofta en liten del torv. Genom ett klimatanpassat torvbruk skördas idag en promille av torven i Sverige, vilket endast är en bråkdel av den årliga torvtillväxten (uppgift från TorvForsk, stiftelsen Svensk Torvforskning).

5 Vi skapar framtidens bränslelösningar Foto: Roine Magnusson / Johnér E.ON har lång erfarenhet av forskningsprojekt inom biobränsle. Till exempel anlade vi redan i början av 70-talet odlingar av Salix. Idag finansierar E.ON flera projekt som syftar till att utveckla nya metoder och växtmaterial för ett ökat utbud av biobränsle. Som en av landets ledande användare av biobränslen är det en självklarhet för oss att medverka i utvecklingen inom området kunskapsmässigt såväl som ekonomiskt. I rollen som energiproducent bejakar E.ON alla sätt som gör att biorestprodukterna kan användas effektivare och i större omfattning än idag. Det förutsätter dock ett långsiktigt synsätt och att vi tar hänsyn till samtliga aspekter som omgärdar vårt uttag. I våra forskningsprojekt lägger vi därför stor vikt vid att se på en ökad användning i kombination med hållbarhet och biologisk mångfald. Ett ökat uttag är möjligt Det finns delade meningar om hur mycket biobränsle jord- och skogsbruket i Sverige kan producera. De flesta är dock övertygade om att det går att ta ut en betydligt större andel än vad som görs idag, främst från skogsbruket. Skogsindustrierna bedömer själva att uttaget av skogsbränsle kan öka med 20 TWh per år, utan att detta konkurrerar med annan råvaruanvändning eller får negativa miljökonsekvenser. För att möjliggöra detta måste förbättrade metoder för att kostnadseffektivt utvinna biobränsle ur skogen utvecklas. Dessutom måste även andra avverknings- och gallringsrester än dagens tas tillvara. I ett modernt skogsbruk finns det många fördelar med att utnyttja restprodukter till biobränsle. Det underlättar markberedning och planteringsarbete, men kan också hindra spridningen av vissa skadedjur och sjukdomar. Forskning visar till exempel att den smittsamma rotrötan till stor del kan stoppas genom stubbrytning, en teknik där stubbarna lyfts upp ur jorden och används till bränsle. I Sverige är potentialen för stubbrytning inte klarlagd, men bedömningen är att 20 TWh per år är en realistisk siffra. I Finland används redan tekniken med stor framgång och har kommit att ersätta gift vid bekämpningen av rotröta. Biologisk mångfald måste bevaras För att bevara den biologiska mångfalden och inte utarma skogen på dess naturliga näringsämnen lämnas alltid död ved kvar vid uttag av GROT (Gren - Rot - Topp). Likaså lämnas barren kvar för att bidra till den viktiga humusbildningen, det översta marklagret. Sedan länge återför E.ON även aska efter förbränningen av biobränslen. Askan innehåller alla de näringsämnen som fördes bort när trädbränslet togs ur skogen, kväve undantaget, och är således mycket viktig för att sluta det kretslopp som är nödvändigt för skogens återväxt. En annan viktig miljöaspekt är att förbränningen av biobränslet är så optimal som möjligt. Då minskar utsläppen av rökgaser och restprodukter, och miljön och den biologiska mångfalden påverkas mindre. Därför arbetar vi ständigt med att förbättra förbränningstekniken och öka energieffektiviteten i vår produktion.

6 Fyra röster om biobränsle Lars-Erik Axelsson Energidirektör Skogsindustrierna Inom skogsindustrin hänger ekonomi, sysselsättning och klimatnytta ihop. Skogsindustrin ger stora exportintäkter och tryggar sysselsättningen åt många människor, inte minst i glesbygdsområden. Dessutom är den en av lösningarna på klimatfrågan, eftersom skogen och produkterna som tillverkas av den binder koldioxid. Biobränslen från skogen utgör en mycket viktig del av klimatnyttan, eftersom de ersätter användningen av fossila bränslen. Idag motsvarar uttaget av avverkningsrester 7 TWh bränsle per år. En studie som vi har gjort visar att det finns potential att ta ut minst det dubbla. Om sortimentet av biobränsle dessutom ökar, är det möjligt att ta ut ytterligare 12 TWh. Den totala ökningspotentialen ligger alltså runt 20 TWh som det ser ut idag. På längre sikt är det möjligt med ännu större uttag. Skogsutredningen som presenterades hösten 2006 talar om att skogstillväxten kan öka med % på års sikt. Det innebär motsvarande ökning av GROT. Ett ökat uttag av industriråvara och ett effektivare utnyttjande av restprodukterna ger fördelar för hela Sverige. Det tryggar sysselsättningen inom näringen och hjälper oss att nå klimatmålen. Men det är viktigt att använda skogen i rätt ordning och inte göra energi av det som är timmer och massaved. Skogen ska räcka till mycket, men om vi ser till att använda den såsom vi gör idag, kan vi kombinera alla intressen. Både när det gäller industrin, energin och skogen som plats för rekreation och biologisk mångfald. Ulf Jobacker Energiexpert LRF, samordning och affärsutveckling I den gröna näringen finns det en stor utvecklingspotential och ett jättestort intresse att öka affärsmöjligheterna med biobränsle. Nästan var femte bonde ser en sådan utvecklingsmöjlighet för egen del och under förra året mer än fördubblades andelen bland våra medlemsföretag som arbetar med energi. Det är helt otroliga siffror. Potentialen att snabbt öka biobränslevolymerna anser vi är starkast från de odlade markerna, men de stora volymerna total sett finns inom skogsbruket. Dessutom finns det en utredning som bland annat visar att det är fullt möjligt att öka den långsiktiga skogstillväxten i Sverige med 20 %. Den möjligheten tar vi sikte på i Kraftsamling Skog, en kunskapssatsning för ökad lönsamhet och tillväxt i familjeskogsbruket. De krafttag vi tar idag kan bidra till att öka mängden biobränsle vi kan ta ut från skogen. Den forskning och utveckling som bedrivs är en annan viktig del av arbetet. Vi följer den noga, allt för att klara balansgången mellan ett ökat energiuttag och en miljömässigt hållbar tillväxt. Biobränsle är en möjlighet för våra medlemsföretag att få en bättre lönsamhet i sina verksamheter och alla faktorer talar för en fortsatt expansion. Marknaden pekar uppåt, vi har goda inhemska förutsättningar för att producera biobränsle och vi har det politiska intresset. De senaste tjugo åren har vi gjort en oerhört kraftfull resa när det gäller användandet av biobränsle i Sverige. Nu gäller det att förvalta den utvecklingen och se till att den fortsätter.

7 Foto: Julio Gonzalez/SLU Per Graesén Bränslestrateg E.ON Värme Sverige Min uppgift inom E.ON Värme Sverige är att se till att vi har framtidens bränsle och det vi fokuserar mest på är just biobränsle. Vi anser att det är den enskilt viktigaste bränsleformen för att klara företagets långsiktiga överlevnad, lönsamhet och miljömål. För oss är det av stor betydelse att ligga i täten när det gäller användningen av biobränsle. Vår relation till kunder, marknad och omvärld präglas av att vi är ett framåtriktat företag som gör det som är rätt och riktigt. Då kan vi inte nöja oss med att följa efter andra! Därför satsar vi också stort, fem miljoner per år, på olika projekt som syftar till att utveckla vår kunskap kring hur vi bäst kan använda biobränsle i vår produktion. I och med att biobränsle är en oändlig resurs, kan vi påverka tillgången kontinuerligt. Idag finns det inte någon annan bränsleform som är jämförbar med biobränsle när det gäller att uppfylla såväl miljömässiga som kommersiella villkor. Jag ser därför oerhört stora möjligheter att utveckla både tillgången och användningen i Sverige. Om 1900-talet var det teknologiska århundradet tror jag att 2000-talet kommer att vara det biologiska. Vi måste lära oss hur vi ska kunna försörja en växande befolkning och samtidigt ta hänsyn till vår natur och vårt klimat. I Sverige saknar vi fossila bränslen, men vi har i gengäld en skog som ständigt ökar i storlek. Den är vår nationella resurs och vi måste ta vara på den om vi ska kunna minska de globala koldioxidutsläppen. E.ON har kommit en bra bit på väg, men vi ska komma ännu längre. Pernilla Björk Informationschef SLU, Sveriges lantbruksuniversitet Biobränsle är en av de viktigaste utmaningar som SLU arbetar med och vår forskning ska bidra till att belysa såväl möjligheter som risker med olika sätt att använda biologiska naturresurser. Tillsammans med E.ON har vi inlett ett fyraårigt samarbetsprojekt, som ska bidra till ökad tillgång och nyttjande av bioråvara från skogen för energiändamål inom ramen för ett långsiktigt skogsbruk. Projektet innehåller två huvudområden: att beskriva effektiva skogsskötselsystem som uthålligt ökar det möjliga uttaget av bioråvara för energiändamål och att undersöka hur verksamheterna i skogen, energisektorn och skogsindustrin ska samspela för bästa totala resultat. Projektet rymmer även ett antal delprojekt, till exempel att studera snabbväxande trädslag som är intressanta för en biobränsleinriktad odling. Resultaten ska vara tillämpbara i praktiskt skogsbruk, men också utgöra underlag för vidare forskning och målinriktade diskussioner med berörda myndigheter och departement. Samverkan med aktörer inom näringsliv och samhälle är en oerhört betydelsefull uppgift för SLU. Vi arbetar medvetet för att utveckla våra kontakter och samarbetet med E.ON är ett bra exempel på hur universitet och näringsliv kan gå samman i projekt som berör båda parterna.

8 E.ON Värme Sverige Telefon Produktion: Uptext / Fredrik Collijn AB. Tryck: Elanders. Foto omslag: Fredrik Nyman / Johnér

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Innovate.on Bioenergi störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Förnybar energi som minskar utsläppen Bioenergi är en förnybar energiresurs som använder som bränsle. Utvecklingen av förnybar energi

Läs mer

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

Förnybar värme/el mängder idag och framöver Förnybar värme/el mängder idag och framöver KSLA-seminarium 131029 om Marginalmarkernas roll vid genomförandet av Färdplan 2050 anna.lundborg@energimyndigheten.se Jag skulle vilja veta Hur mycket biobränslen

Läs mer

Biobränslen från skogen

Biobränslen från skogen Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Det är skillnad på. värme och värme. Välj värme märkt Bra Miljöval

Det är skillnad på. värme och värme. Välj värme märkt Bra Miljöval Det är skillnad på värme och värme Välj värme märkt Bra Miljöval Varför du ska välja värme märkt Bra Miljöval Du som väljer värme märkt Bra Miljöval... Genom att miljömärka värmeenergi med Bra Miljöval

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Bioenergiseminarium Linnéuniversitet svante.soderholm@energimyndigheten.se Världens energi är till 80 % fossil. Det mesta måste bort. Har vi råd att

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

FÖR EN VÄNLIGARE OCH VARMARE VARDAG

FÖR EN VÄNLIGARE OCH VARMARE VARDAG FÖR EN VÄNLIGARE OCH VARMARE VARDAG Kallt vatten Varmt vatten FJÄRRVÄRME GEMENSAM ENERGI TANKEN MED FJÄRRVÄRME ÄR ENKEL: VI DELAR PÅ EN VÄRMEKÄLLA I STÄLLET FÖR ATT ALLA SKA HA SIN EGEN. Värmeverken i

Läs mer

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 Dubbelt upp klimatsmarta mål för de gröna näringarna. Sverige har några av världens mest ambitiösa mål för klimat- och energiomställningen. Så

Läs mer

Biobränslehantering från ris till flis

Biobränslehantering från ris till flis Biobränslehantering från ris till flis Var och när skogsbränsle kan tas ut Innan biobränsle bestående av hela träd eller grenar och toppar tas ut är det viktigt att bedöma om uttaget överhuvudtaget är

Läs mer

Foto: Joakim Lloyd Raboff

Foto: Joakim Lloyd Raboff Värme Med värme 2 Foto: Joakim Lloyd Raboff I över 50 år har E.ON Värme Sverige levererat fjärrvärme till bostäder, företag och lokaler. Idag är vi den största privata aktören på den svenska värmemarknaden.

Läs mer

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning Visste du att värme och varmvatten står för ungefär 80% av all den energi som vi förbrukar i våra hem? Därför är en effektiv och miljövänlig värmeproduktion en av våra viktigaste utmaningar i jakten på

Läs mer

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen Lina Palm FRÅGAN i FOKUS NEJ! MEN, ökad substitution av fossilbaserade produkter med produkter som har förnybart ursprung, dvs. baserade

Läs mer

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9.

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9. Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. E.ON Värme Sverige AB April 2007 1 Administrativa uppgifter Sökandes namn: E.ON Värme Sverige AB Anläggning:

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

Framtiden är vår viktigaste marknad. Raffinaderiverksamhet med grön vision Sören Eriksson

Framtiden är vår viktigaste marknad. Raffinaderiverksamhet med grön vision Sören Eriksson Framtiden är vår viktigaste marknad Raffinaderiverksamhet med grön vision Sören Eriksson Preem en viktig samhällsaktör Raffinering Står för 80 % av Sveriges raffineringskapacitet 30 % av totala raffineringskapaciteten

Läs mer

E.ON Värme. Med spillvärme

E.ON Värme. Med spillvärme E.ON Värme Med spillvärme 2 Spillvärme, överskottsvärme, restvärme, återvunnen energi kärt barn har många namn. Vad det handlar om är att ta tillvara värme som uppstår vid industriella processer och använda

Läs mer

Energisamhällets framväxt

Energisamhällets framväxt Energisamhällets framväxt Energisamhället ett historiskt perspektiv Muskelkraft från djur och människor den största kraftkällan tom 1800-talets mitt Vindkraft, vattenkraft och ångkraft dominerar Skogen

Läs mer

Biogas från skogen potential och klimatnytta. Marita Linné

Biogas från skogen potential och klimatnytta. Marita Linné Biogas från skogen potential och klimatnytta marita@biomil.se 046-101452 2011-02-10 Konsulttjänster inom biogas och miljö Över 30 års erfarenhet av biogas Unika expertkunskaper Erbjuder tjänster från idé

Läs mer

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER Malmö biogas FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER Malmö satsar på biogas Ett av världens tuffaste miljömål Malmö stad har ett av världens tuffaste miljömål uppsatt - år 2030 ska hela Malmö försörjas med förnybar

Läs mer

Vattenfall Värme Uppsala

Vattenfall Värme Uppsala Vattenfall Värme Uppsala - dagsläget Johan Siilakka, chef anläggningsutveckling - utveckling Anna Karlsson, miljöspecialist - varför biobränslen? - tidplaner och delaktighet 2013-03-02 Foto: Hans Karlsson

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

En utlokaliserad energiproduktion

En utlokaliserad energiproduktion 1 En utlokaliserad energiproduktion Småskaliga lokala lösningar för framtiden Ulf-Peter Granö 2011 2 En utlokaliserad energiproduktion Småskaliga lokala lösningar för framtiden Ulf-Peter Granö Karleby/Kokkola

Läs mer

Kraftvärme i Katrineholm. En satsning för framtiden

Kraftvärme i Katrineholm. En satsning för framtiden Kraftvärme i Katrineholm En satsning för framtiden Hållbar utveckling Katrineholm Energi tror på framtiden Vi bedömer att Katrineholm som ort står inför en fortsatt positiv utveckling. Energi- och miljöfrågor

Läs mer

Energigaserna har en viktig roll i omställningen. Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Fredagen den 21 mars, 2104

Energigaserna har en viktig roll i omställningen. Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Fredagen den 21 mars, 2104 Energigaserna har en viktig roll i omställningen Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Fredagen den 21 mars, 2104 Grön gas 2050 - en vision om energigasernas bidrag till Sveriges klimatmål, omställning

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

Bio2G Biogas genom förgasning

Bio2G Biogas genom förgasning Bio2G Biogas genom förgasning Jan-Anders Svensson, E.ON Gasification Development AB Gasdag Karlstad 2012-02-09 EUs klimatmål 20/20/20 år 2020 Koldioxidutsläppen ska ha minskat med 20 procent (jämfört med

Läs mer

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog UPM skogsenergi Ren och förmånlig energi nu och i framtiden UPM skog BIObränsler VÄXER I SKOGEN Skogsenergin är förnybar FINLANDS MÅL År 2020 ÄR ATT ANDELEN FÖRNYBAR ENERGI ÄR 38% I EU:s klimat- och energistrategi

Läs mer

bruka utan att förbruka

bruka utan att förbruka bruka utan att förbruka Strategiska mål för Jordbruksdepartementet 2008 2012 bruka utan att förbruka Ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet som präglas av öppenhet och mångfald De

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers

Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR MED PRODUKTION AV KEMIKALIER, MATERIAL OCH BRÄNSLEN FRÅN

Läs mer

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Innovate.on Koldioxid Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Koldioxidfotspår, E.ON Sverige 2007 Totalt 1 295 000 ton. Värmeproduktion 43 % 0,3 % Hantering och distribution

Läs mer

Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi

Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund LRF-koncernen Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Förutsägbarhet

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Ren energi för framtida generationer

Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Fortums mål är att skapa energi som gör livet bättre för nuvarande och framtida generationer. För att uppnå detta investerar vi

Läs mer

Välkommen till Vattenfall Värme Uppsala. Välkommen till Värme Uppsala

Välkommen till Vattenfall Värme Uppsala. Välkommen till Värme Uppsala Välkommen till Vattenfall Värme Uppsala Välkommen till Värme Uppsala Agenda: - Några ord om vår verksamhet - Ekonomi och prisutveckling - Vårt arbete mot ett uthålligare Uppsala Adrian Berg von Linde Några

Läs mer

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander.

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander. Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander. Global warming (GWP) in EPD Acidification (AP) in EPD Photochemical Oxidants e.g emissions of solvents VOC to air (POCP)

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

ett nytt steg i energiforskningen

ett nytt steg i energiforskningen ett nytt steg i energiforskningen MAGNUS OLOFSSON, VD Ett samlat forsknings och kunskapsföretag Vår nya verksamhet spänner över hela energisystemet. Att kunna möta efterfrågan på ny kunskap från forskningen

Läs mer

Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor

Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor Jonas Eskilsson Emma Olsson Projektuppgift inom kursen Simulering och optimering av energisystem D Handledare: Lars Bäckström

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

Jämförelse med uppsatta mål

Jämförelse med uppsatta mål 2009 2012 Kommunseminarier 21 kommuner i AC och BD Energianvändning idag Scenarier Uppskatta potentialer förnybar energi Diskussioner om lokala mål och åtgärder 2 Exempel på mål Ökad andel förnybar energi

Läs mer

Naturskyddsföreningen 2014-04-24

Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Agenda Profu - Överblick avfall och energi Bristaverket - Teknik och miljö Ragnsells - Restprodukter Vår idé om ett energisystem baserat på återvinning och förnybart Diskussion

Läs mer

Branschstatistik 2015

Branschstatistik 2015 www.skogsindustrierna.org Branschstatistik 2015 Det här är ett sammandrag av 2015 års statistik för skogsindustrin. Du hittar mer statistik på vår hemsida. Skogsindustrierna Branschstatistik 2015 1 Fakta

Läs mer

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av:

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av: Swedish Wood Effect NYCKELN TILL FRAMGÅNG I KÖPENHAMN ETT INITIATIV AV: 1 2 Lösningen finns närmare än du tror Klimatfrågan är en av mänsklighetens ödesfrågor. De klimatförändringar som beror på människans

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Välkommen till REKO information Fjärrvärme

Välkommen till REKO information Fjärrvärme Välkommen till REKO information Fjärrvärme REKO Information Vad vill vi säga? 1. Vad är REKO 2. Vad har hänt de senaste året 3. Ekonomi 4. Hur ser framtiden ut 5. Hur ser prisutvecklingen ut 6. Vad är

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Förnybar energi. Nationella projekt inom Landsbygdsprogrammet

Förnybar energi. Nationella projekt inom Landsbygdsprogrammet Förnybar energi Nationella projekt inom Landsbygdsprogrammet Har du en projektidé? För projekt som kan leda till utveckling av landsbygden och de gröna näringarna kan du kan söka projektstöd. Du kan få

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Lantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel. Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef

Lantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel. Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef Lantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef Dagens anförande Lantmännen en jättekoncern och störst på bioenergi

Läs mer

E.ON Värme. Med värme

E.ON Värme. Med värme E.ON Värme Med värme 2 E.ON Värmes vision Med nästa generations värmelösningar utvecklar vi det hållbara samhället. Detta gör vi genom att skapa innovativa värmelösningar tillsammans med kund, utveckla

Läs mer

fjärrvärmen och miljön

fjärrvärmen och miljön fjärrvärmen och miljön 1 Fjärrvärme, fjärrkyla och kombinerad produktion av el- och värme i kraftvärmeverk är nyckelteknik med omedelbar potential att producera grön energi, minska miljö- och klimatpåverkan

Läs mer

Introduktion av förnybara fordonsbränslen SOU 2004:133

Introduktion av förnybara fordonsbränslen SOU 2004:133 Remissyttrande på slutbetänkandet från utredningen om förnybara fordonsbränslen: Introduktion av förnybara fordonsbränslen SOU 2004:133 Julia Hansson, Karl Jonasson, Maria Grahn, Göran Berndes och Björn

Läs mer

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010.

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. Fjärrvärmeåret 2010 Information och statistik från Mölndal Energi Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. ~ 1 ~ Mölndal Energi erbjuder el och fjärrvärme Mölndal

Läs mer

Kontrollstation Den svenska klimatstrategins utveckling

Kontrollstation Den svenska klimatstrategins utveckling Miljödepartementet Att: Conny Hägg 103 33 Stockholm M2007/3125/Mk Kontrollstation 2008 - Den svenska klimatstrategins utveckling Skogsindustrierna har getts tillfälle att lämna synpunkter på Energimyndighetens

Läs mer

Falu Energi & Vatten

Falu Energi & Vatten Falu Energi & Vatten Ägarstruktur Falu Kommun Falu Stadshus AB Falu Förvaltnings AB Kopparstaden AB Lugnet i Falun AB Lennheden Vatten AB (50%) Dala Vind AB (5,8%) Dala Vindkraft Ekonomisk Förening (15

Läs mer

Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige

Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige Sammanfattning: Fjärrvärme svarar idag för nära hälften av all uppvärmning av bostäder och lokaler i Sverige.

Läs mer

Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat

Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat är det för klimatet, säger Skogsindustrierna. Men det gäller bara så länge träet gör att vi minskar användningen av fossil energi, enligt

Läs mer

Indikatornamn/-rubrik

Indikatornamn/-rubrik Indikatornamn/-rubrik 1 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan

Läs mer

Energibolagens Nya Roll- Från volym till värdeskapande. Nenet dialogmöte 2014-02-26 Jörgen Carlsson Umeå Energi AB

Energibolagens Nya Roll- Från volym till värdeskapande. Nenet dialogmöte 2014-02-26 Jörgen Carlsson Umeå Energi AB Energibolagens Nya Roll- Från volym till värdeskapande Nenet dialogmöte 2014-02-26 Jörgen Carlsson Umeå Energi AB Innehåll 1. Kort om Umeå Energi 2. Energianvändningen i samhället- några reflektioner.

Läs mer

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen är Sveriges skogliga myndighet. Vår uppgift är att bidra till ett hållbart skogsbruk med god miljöhänsyn. mer information finns på www.skogsstyrelsen.se

Läs mer

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Roger Johansson Biobränslekoordinator, Sveaskog Panndagarna 9 10 feb 2011 Innehåll Kort om Sveaskog Marknadssituation biobränsle Sverige Utblick

Läs mer

BioEnergi Kombinatet i Härjedalen

BioEnergi Kombinatet i Härjedalen BioEnergi Kombinatet i Härjedalen en idé som innebär att: omvandla lokal förnyelsebar skogsråvara till efterfrågade och miljövänliga regionala biobränslen. kombinatets olika delar samverkar och ger en

Läs mer

Bioenergi. En hållbar kraftkälla.

Bioenergi. En hållbar kraftkälla. Bioenergi. En hållbar kraftkälla. Energins naturliga kretslopp Inom Skellefteå Kraft finns det en stark övertygelse om att bioenergi kommer att spela en viktig roll i den svenska energiproduktionen i framtiden.

Läs mer

Ett fall framåt för svenskt skogsbruk?

Ett fall framåt för svenskt skogsbruk? Klimatmötet i Köpenhamn Ett fall framåt för svenskt skogsbruk? Vad resulterade COP 15 i? Visade svårigheten i att driva jättelika förhandlingsprocesser där enskilda länder/ grupper av länder har olika

Läs mer

Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista

Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Miljösatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Norups gård AB Journalnummer: 2009-6220 Namn på länsstyrelse

Läs mer

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol Tornhagsskolan Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol De här frågorna är bra för att lära om det viktigaste om ekologi och alkohol. Du behöver Fokusboken.

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Skogsindustrins möjligheter med förgasning Roine Morin Chef Koncernstab Miljö och Energi

Skogsindustrins möjligheter med förgasning Roine Morin Chef Koncernstab Miljö och Energi Skogsindustrins möjligheter med förgasning Roine Morin Chef Koncernstab Miljö och Energi Fordonsbränsle från skogsråvara - tre huvudspår Tallolja till talloljediesel tallolja, en biprodukt vid massaproduktion,

Läs mer

Lokala energistrategier

Lokala energistrategier Lokala energistrategier Kommunens roll att stimulera och främja en hållbar energianvändning och tillförsel på lokal nivå Presentationen Varför energi är en strategisk fråga för en kommun? Hur kan den omsättas

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

Skogsbruk på ren svenska Lektion 3: Klimatnytta som bara växer. Tema: Klimatnytta Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9

Skogsbruk på ren svenska Lektion 3: Klimatnytta som bara växer. Tema: Klimatnytta Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9 Skogsbruk på ren svenska Lektion 3: Klimatnytta som bara växer Tema: Klimatnytta Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9 Förord Sveaskog är landets största skogsägare. Det ger oss både mycket ansvar och många

Läs mer

åtta förslag för att sluta kretsloppet

åtta förslag för att sluta kretsloppet åtta förslag för att sluta kretsloppet Biogasrapport i sammanfattning mars 2012 Centerpartiet 2012-03-30 Vi har bara en planet. Men i dag förbrukas naturkapital som om det fanns flera jordklot i reserv.

Läs mer

Vinden. En framtidskraft.

Vinden. En framtidskraft. Vinden. En framtidskraft. Skellefteå Kraft tar tillvara en oändlig naturresurs Skellefteå Kraft ser vindkraft som ett betydelsefullt energislag i företagets elproduktion. Vinden är en oändlig naturresurs

Läs mer

Strategi för Hållbar Bioenergi. Delområde: Bränslebaserad el och värme

Strategi för Hållbar Bioenergi. Delområde: Bränslebaserad el och värme Strategi för Hållbar Bioenergi Delområde: Bränslebaserad el och värme Energiforskningens utmaningar Nio temaområden Transportsystemet Industri Bioenergi Hållbart samhälle Byggnader i energisystemet Elproduktion

Läs mer

skogsbränsle för klimatet?

skogsbränsle för klimatet? Vad betyder skogsbränsle för klimatet? Klimatnytta på kort och lång sikt KSLA 2010-04-21 04 21 Anna Lundborg anna.lundborg@energimyndigheten.se Sveriges energianvändning 2009 Slutlig energianvändning fördelad

Läs mer

NordGens Miljösamordningsgrupp 2011

NordGens Miljösamordningsgrupp 2011 NordGens Miljösamordningsgrupp 2011 Rapport: Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar

Läs mer

Bioenergi och hållbarhet Örebro 101125. anna.lundborg@energimyndigheten.se

Bioenergi och hållbarhet Örebro 101125. anna.lundborg@energimyndigheten.se Bioenergi och hållbarhet Örebro 101125 anna.lundborg@energimyndigheten.se Läget är bekymmersamt Klimatproblem (fossila bränslen, avskogning) Världens energiförsörjning är 80 % fossil Växande befolkning,

Läs mer

Basprogram 2008-2011 Systemteknik

Basprogram 2008-2011 Systemteknik Basprogram 2008-2011 Systemteknik Allmän inriktning Basprogrammet systemteknik har under programperioden 2008-2011 sin tyngdpunkt i en mer långsiktig utveckling av energisystemlösningar, som skall möta

Läs mer

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av

Läs mer

Fyra framtider Energisystemet efter 2020

Fyra framtider Energisystemet efter 2020 Fyra framtider Energisystemet efter 2020 Klimatsynk 17 november 2016 Christine Riber Marklund Energimyndigheten Energimyndigheten.se/fyraframtider #fyraframtider Vad kan hända? Vägval och utmaningar för

Läs mer

Energigrödor/restprodukter från jordbruket

Energigrödor/restprodukter från jordbruket Energigrödor/restprodukter från jordbruket Bränsleprogrammet Tillförsel Susanne Paulrud SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Området energigrödor/restprodukter Odlade grödor, rörflen och salix Restprodukter

Läs mer

Västra Götalandsregionens handlingsprogram för energi 2013-2015

Västra Götalandsregionens handlingsprogram för energi 2013-2015 Västra Götalandsregionens handlingsprogram för energi 2013-2015 Övergripande syfte och mål Det övergripande syftet med Västra Götalandsregionens handlingsprogram för energi 2013-2015 är att främja utvecklingen

Läs mer

S k o g e n S l i l l a g r ö n a

S k o g e n S l i l l a g r ö n a skog, trä och papper är bra för klimatet Skogen är en del av lösningen på klimatfrågan! Skogen är en del av lösningen på klimatfrågan och en hörnsten i ett hållbart samhälle. Skogsbruket i Sverige har

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Fredspartiet. Innehållsförteckning Kort inledning Fakta om kärnkraft Argument Argument Motargument Argument Handlingsplan Avslut och sammanfattning

Fredspartiet. Innehållsförteckning Kort inledning Fakta om kärnkraft Argument Argument Motargument Argument Handlingsplan Avslut och sammanfattning Fredspartiet Innehållsförteckning Kort inledning Fakta om kärnkraft Argument Argument Motargument Argument Handlingsplan Avslut och sammanfattning Inledning För oss i Fredspartiet är det viktigt att kärnkraft

Läs mer

Utbildningspaket Konsumtion

Utbildningspaket Konsumtion Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Sveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken

Sveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken Sveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken Hans Nilsagård Ämnesråd, enheten för skog och klimat 1 Skogens dubbla roller för klimatet När tillväxten är större än avverkningen ökar förrådet, då

Läs mer

Kretsloppsanläggningen i Högbytorp. En hållbar energilösning för hela Stockholmsregionen

Kretsloppsanläggningen i Högbytorp. En hållbar energilösning för hela Stockholmsregionen Kretsloppsanläggningen i Högbytorp En hållbar energilösning för hela Stockholmsregionen Stockholm Europas snabbast växande storstadsregion Jordens resurser är hårt ansträngda. För att de ska räcka till

Läs mer

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog GoBiGas Gothenburg Biomass Gasification Project Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog 1 Klimatmål år 2020 EU Koldioxidutsläppen ska ha minskat med 20 procent (jämfört med 1990 års nivå) Energianvändningen

Läs mer

Vi bygger ut fjärrvärmen i Täby

Vi bygger ut fjärrvärmen i Täby E.ON Värme Vi bygger ut fjärrvärmen i Täby Fjärrvärme är den vanligaste uppvärmningsformen i Sverige och står för drygt hälften av all uppvärmning. Det är inte svårt att förstå. Fjärrvärme är bekvämt,

Läs mer

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Tobias A. Persson Fysisk Resursteori Inst. Energi och Miljö Chalmers Tekniska Högskola frttp@fy.chalmers.se 100% 80% 60% 40% Olja EU15 Kärnkraft Naturgas 20%

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Energiskaffning och -förbrukning 2012 Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,

Läs mer