Mer hållbar med mindre stöd BIOMASSA FORTUMS ENERGIRAPPORT APRIL Energy_review_Biomassa_haitari_se.indd 3

Transkript

1 Mer hållbar med mindre stöd BIOMASSA FORTUMS ENERGIRAPPORT APRIL 2016 Energy_review_Biomassa_haitari_se.indd 3 29/04/ :54

2 Bioenergi är den viktigaste formen av förnybar energi Bioenergi är den vanligaste formen av förnybar energi i EU-området. Den viktigaste källan till bioenergi är skogsbiomassa, särskilt träd och trädrester 1. Biomassa är en viktig, lokal energikälla i synnerhet i de nordiska skogsområden, där biomassa är tillgänglig på ett kostnadseffektivt sätt. mänger biomassa vill vi dela med oss av våra erfarenheter i debatten och ge vår syn. Vi hoppas att denna energirapport främjar en aktiv debatt om skogsbiomassa på både lokal, nationell och europeisk nivå. Fortum Abp Användning av biomassa bidrar till att flera av målen för EU:s energipolitik kan nås. Den bidrar också till att bromsa upp klimatförändringen, höja självförsörjningsgraden i fråga om energi, förbättra industrins konkurrenskraft, öka den ekonomiska tillväxten och skapa arbetstillfällen samt nå målen gällande förnybar energi. Biomassa är den enda förnybara energikällan som kan ersätta fossila bränslen oberoende av bränsletyp såväl vid uppvärmning, kylning, elproduktion som i trafik. Bioenergi, särskilt hållbar produktion och användning av bioenergi, är i dag högaktuella frågor inom EU. Den politiska debatten handlar inte enbart om hur hållbar bioenergin är utan även om försörjningsberedskapen och det stora antalet finansiella stödsystem. Fortum användning av biomassa per land och i terawattimmar I siffrorna ingår skogs- och åkerbiomassa. Total användning 4,7 TWh År År Fortum har lång erfarenhet av att använda biomassa för energiproduktion. Eftersom vi har stor erfarenhet av att använda betydande Bioeldade kraftvärmeverk Samägda bioeldade kraftvärmeverk 1 Europeiska kommissionen SWD (2014) 259 slutgiltigt

3 Biomassa är en viktig del av vårt energisystem Biomassa är en förnybar, koldioxidneutral och lokal energikälla. Särskilt i Nordeuropa ökar användningen av inhemska energitillgångar som är en viktig del av energisystemet och bioekonomin. Cirka 97 procent av den biomassa som används i EU-länderna produceras inom EU-området och cirka 95 procent av biomassan används i det land där biomassan har producerats 2. Det område där biomassa tas ifrån ligger vanligen inom en radie av kilometer från den energiproduktionsanläggning som använder biomassan. TWh i anläggningar som producerar både el och fjärrvärme samtidigt (kraftvärme). Den fasta biomassans andel utgör cirka 90 procent av de förnybara bränslen som används för värmeproduktion 3 och 18 procent av den elproduktion som sker med förnybar energi 4. Enligt prognoser ökar användningen av biomassa inom eloch värmeproduktionen i EU-länderna från nuvarande TWh till TWh före Användning av skogs- och åkerbiomassa inom eloch värmeproduktionen i EU-länderna Produktion och användning av biomassa är ekonomisk fördelaktigt och skapar tillväxtmöjligheter för lokala företag och därmed nya arbetstillfällen och välstånd på landsbygden. Affärsverksamheten inom bioenergi är viktig i synnerhet för små och medelstora företag. Biomassa är en viktig energikälla särskilt när den används för kraftvärmeproduktion det vill säga Siffrorna för är prognoser med ett antagande om att tillväxten är jämn El Värme Källa: AEBIOM Statistical Report, 2015 Hållbar skogsbioenergi i ökande omfattning I EU-området har 70 procent 6 av den biomassa som används för energiproduktion sitt ursprung i skogar. I dagsläget görs uttag på procent 7 av den årliga skogstillväxten. Användningen av skogsbiomassa till energiproduktion har nära koppling till skogsbruket och träindustrin. Resterna från skogsbruket och träindustrin är den huvudsakliga källan för det träflis som används inom energiproduktion. Timmer används nästan inte alls för energiproduktion. Både skogsarealen och volymen av växande träd ökar i EU-området. Det är fullt hållbart att ökaskogsavverkningen och därmed öka tillgången till avverkningsflis, som lämpar sig för bioenergiproduktion, både direkt från skogarna och från skogsindustrin. På så sätt kan produktionen av bioenergi baserad på skogsbiomassa öka utan att övrig användning av biomassa påverkas negativt. 2 AEBIOM Statistical Report Europeiska kommissionen SWD (2015) 293 slutgiltigt 4 Europeiska kommissionen SWD (2015) 293 slutgiltigt 5 Europeiska kommissionen SWD (2014) 259 slutgiltigt 6 AEBIOM Statistical Report AEBIOM Statistical Report 2015 och Europeiska kommissionen SWD (2014) 259 slutgiltigt

4 En effektivare marknad för biomassa Användningen av skogsbiomassa i EU-länderna kan vara begränsad på grund av otillräcklig tillgång till maskiner och arbetskraft som behövs vid produktionen, men även skogsägares vilja att sälja virke och utvecklingen av skogsindustrins avverkningar. På grund av att biomassa kan användas för många olika ändamål är det en eftertraktad råvara. Därför är det viktigt att se till att marknaden fungerar och att konkurrensförutsättningarna mellan olika användningsändamål för biomassa är jämlika. Biomassamarknaden bör vara öppen och det ska inte finnas några konflikter mellan användning av biomassa till energiproduktion och annan användning av biomassa inom industrin. Marknaden bör inte regleras genom politiska beslut, det bör i stället vara upp till marknadens aktörer att besluta om hur och för vilka ändamål den ska användas. Merparten av den ökade efterfrågan på biomassa kan tillgodoses inom EU-området. För att biomassapotentialen ska kunna utnyttjas och tillgången säkerställas på lång sikt behövs åtgärder som uppmuntrar till ett ökat utbud och politiska beslut för hållbar och marknadsorienterad biomassaproduktion. Ökad användning av biomassa kommer att kräva betydande investeringar i produktionskedjan för biomassa. En stabil och förutsägbar investeringsmiljö är en förutsättning om Definitioner Biomassa: den biologiskt nedbrytbara delen av produkter, avfall och restprodukter av biologiskt ursprung från jordbruk (material av vegetabiliskt och animaliskt ursprung), skogsbruk eller därmed förknippad industri eller från fiske eller vattenbruk, liksom den biologiskt nedbrytbara delen av industriavfall och kommunalt avfall. Bioenergi: biomassa, flytande biobränslen och biogas för eloch värmeproduktion och som biodrivmedel för trafik. Flytande biobränsle: flytande biobränsle som producerats för annan användning än transporter exempelvis inom el-produktion, uppvärmning och kylning. Biodrivmedel: vätskeformiga eller gasformiga bränslen som producerats av biomassa och som används för transporter. Källa: Europeiska kommissionens direktiv 2009/28/EG företag ska kunna utveckla sina delar av produktionskedjan och genomföra investeringar och därigenom skap nya arbetstillfällen. Därutöver behövs ekonomiska incitament och utbildning till skogsägare för att säkerställa ett kontinuerligt utbud av energived. Tillvaratagandet av gallringsvirke och avverkningsavfall bör effektiviseras och etablering av ungskogar stödjas. Politiska risker Det politiska ramverk som styr användning av biomassa är numera osäkrare än tidigare inom EU-området. Snabba ekonomiska och politiska förändringar har bidragit till att öka osäkerheten på biomassamarknaden och därmed en minskad investeringsvilja. De största politiska riskerna gäller hållbarhetsprinciper och finansiella stödsystem. Olika nationella hållbarhetskriterier och oenhetliga stödprogram försvårar handeln med biomassa, uppmuntrar till onödiga transporter från ett land till ett annat och utgör ett hinder för att få biomassa till rimliga priser för eloch värmeproduktion.

5 Typisk logistikkedja för skogsbiomassa Skogsbiomassa kommer vanligen från avverkningsavfall. En logistikkedja inom biomassaproduktion utgörs i regel av flera små avverknings-, flisnings- och transportföretag som levererar biomassa i tusentals partier till en enda stor kund. En logistikkedja för skogsbaserad biomassa styrs av en process för flisning av avverkningsavfall, där trädet huggs i mindre delar, och valda transportformer. Hållbarhetskriterier på EU-nivå kan säkerställa hållbar användning EU:s politik för förnybar energi bör säkerställa användning av hållbar biomassa. Det är bara hållbart producerad och använd bioenergi som ska kunna klassificeras som förnybar. Det är först när detta finns på plats som åtaganden avseende förnybar energi kan anses uppfyllda, och därmed kan betraktas som utsläppsfri bioenergi inom ramen för EU:s utsläppshandel. För all bioenergi, oavsett om den är flytande, i fast form eller gasform, behövs enhetliga kriterier för att bioenergimarknaden ska kunna utvecklas och skapa jämlika konkurrensförhållanden. Skillnaderna mellan biomassa som kommer från jordbruket och biomassa från skogar bör dock beaktas. Hållbarhetskriterierna bör vara juridiskt bindande och gälla bioenergins ursprung, oberoende av hur den ska användas- för industri, energiproduktion eller trafik. Kriterierna bör bland annat definieras med utgångspunkt från konsekvensera av användingen såsom växthusgasutsläpp och resurseffektivitet. Dessutom bör kriterierna säkerställa att uttag av biomassa tas från tillåtna områden och att produktionen sker i enligthet principer för hållbar skogsvård. Fokus ska läggas på att resurserna används på ett effektivt sätt, inte på kaskadanvändning av biomassa 8. Användningen av biomassa i en kombinerad produktion av el och värme (kraftvärme) når vanligen en total effektivitet på procent. Effektiviteten kan höjas ytterligare till exempel genom att lägga till produktion av biodrivmedel eller flytande biobränsle på kraftvärmeanläggningar. Klimatkonsekvenser av skogsbiomassa bör behandlas som en del av den nationella klimatpolitiken. I enlighet med nationella bestämmelser beaktas skogarnas koldioxidutsläpp vid markanvändningen, dubbel beräkning bör undvikas. Utsläppsfaktorn för biomassa bör därför fortsättningsvis vara noll i EU. 8 Kaskadanvändning = biomassa bör användas flera gånger från och med dess användning som material. Användning av biomassa till energiproduktion är vanligen det sista skedet.

6 Flexibilitet i verifiering av hållbarhet Hållbarheten ska säkerställas på ett kostnadsoch förvaltningseffektivt sätt. Ett ändamålsenligt system för verifiering av hållbarhet skulle exempelvis kunna vara en nationell eller regional riskbedömning. Verksamhetsutövare bör även ges möjlighet att använda frivilliga system exempelvis sådana som bygger på skogscertifiering, för att påvisa att biomassan är hållbar. Om möjligt, bör verifiering av hållbarhet göras i anslutning till andra tillgängliga metoder, som exempelvis för verifiering av utsläpp. När hållbarhetskriterier tas fram bör hänsyn tas till de nationella lagarna och den befintliga praxisen för skogsvård, bland annat de nordiska ländernas nationella bestämmelser för skogsvården, som i stort sett redan säkerställer en god hållbarhetsnivå. Fortums åsikt Användningen av all bioenergi (i fast form, flytande och i gasform) bör vara hållbar och bioenergins ursprung spårbart. Hållbarhetskriterierna bör tillämpas på ursprunget av all biomassa, oberoende av biomassans slutliga användning. Hållbarhetskriterierna bör vara juridiskt bindande. Målet bör vara globala hållbarhetskriterier, dock behövs det ömsesidigt godkända principer minst på EU-nivå. Hållbar skogsvård utgör en central grund för hållbar produktion av skogsbiomassa. Ett hållbarhetskriterium bör vara effektivitet i användning av biomassa, inte kaskadanvändning av biomassa. Hållbarhetskriterierna bör tillämpas på energiproduktionsanläggningar vars effekt överstiger 20 MWth. Utsläppshandeln bör vara styrande, inte subventionerna De nationella subventionssystemen har gjort det möjligt att nå målen för förnybar energi och att öka användningen av biomassa. Samtidigt har de skapats en djungel av stödsystem för användning av biomassa. Olika stöd i olika länder har bland annat lett till att biomassa transporteras från ett land till ett annat vilket är helt onödigt. Dagens system är både oenhetligt och under ständig förändring vilket leder till en snedvridning av marknaden för biomassa och därmed minskar investeringsviljan. Dessutom leder systemet till att EU:s utsläppshandelssystem (ETS) fungerar sämre. Bioenergin är på många sätt konkurrenskraftig och därför bör användningen av bioenergi uppmuntras på marknadsmässiga grunder i anslutning till ökning av användningen av förnybar energi. EU:s utsläppshandelssystem bör vara den enda metoden att styra både investeringar till förnybara energikällor och valet av bränslen på befintliga anläggningar. >

7 Mogna, kommersiella tekniker för produktion av förnybar energi, som förbränning av biomassa, behöver inte nödvändigtvis stöd vid eloch värmeproduktionen. En övergångsperiod som sträcker sig till 2020-talet kan dock behövas för ett marknadsbaserat system. Stödsystemen bör vara teknikneutrala, långsiktiga och regionalt eller på EU-nivå harmoniserade. Harmonisering av stödsystemen skulle troligen också öka lokal användning av biomassa, vilket är den mest ekonomiska lösningen med tanke på leveranssäkerheten. Detta skulle också minska transporter av biomassa inom EU-området. Även framöver finns det skäl att stödja innovation och forskning som främjar användningen av biomassa. Särskild fokus ska läggas på kommersialisering av nya tekniker. Fortums åsikt De nuvarande varierande stödsystemen i olika länder för användning av biomassa försvårar för EU:s biomassamarknad och gör att biomassa helt onödigt transporteras från en ort till en annan i syfte att få större understöd. På grund av stödsystemen koncentreras investeringarna i de medlemsländer där de nationella stödsystemen är gynnsammast. Användningen av biomassa bör främjas på marknadsbasis. EU:s utsläppshandelssystem bör vara den huvudsakliga metoden att styra investeringar i anläggningar som använder biomassa samt valet av bränslen på nuvarande anläggningar. Under övergångsperioden kan investeringar i bioenergi bäst främjas genom ett teknikneutralt och regionalt eller på EU-nivå harmoniserat stödsystem. Stödsystemen bör riktas till innovation, forskning och utveckling inom bioenergi, särskilt kommersialisering och lansering av nya bioenergitekniker. Åtgärder för att främja användningen av biomassa inom sektorer som inte omfattas av utsläppshandeln (trafik, separat uppvärmning av byggnader, jordbruket) kan behövas även framöver.

8 Globala megatrender, som klimatförändringen, nya tekniker, konsumenters föränderliga beteende och resurseffektivitet, har stora effekter på hela energisektorn. Fortums mål är att aktivt delta imarknadsförändringar. Serien Fortums energirapport tar upp utmaningar och möjligheter som vi ser inom energisektorn. Vårt mål är att erbjuda framåtriktade lösningar. Vi hoppas att energirapporterna får våra intressenter att diskutera energisektorns framtid med oss. Fortums viktigaste budskap Biomassa är en viktig del av ett hållbart energisystem: förnybar, koldioxidneutral, främst lokal och inhemsk den enda energikällan som kan ersätta fossila bränslen i produktionen av såväl el, värme och för trafiken. På grund av att biomassa kan användas för flera olika ändamål är det en eftertraktad råvara. Därför är det viktigt att säkerställa en välfungerande biomassamarknad och enhetliga konkurrensförutsättningar mellan olika användningsområden för biomassa. Inom EU behövs harmoniserade och bindande hållbarhetskriterier för all bioenergi avseende bioenergins ursprung, oberoende av slutliga användningsändamål eller form. För att säkerställa att skogsbiomassa är hållbar bör en praktisk och kostnadseffektiv, riskbaserad analys tillämpas, eller frivilliga system som bygger på skogscertifiering. Ett viktigt kriterium för att styra användningen av biomassa bör vara en effektiv återvinning av resurser. I energiproduktionen är användningen av biomassa effektivast på moderna kraftvärmeanläggningar, antingen kombinerad i fjärrvärmeproduktionen eller integrerad i andra produktionsprocesser. Nationella subventionssystem bör fasas ut stegvis för att helt ersättas av EU:s utsläppshandelssystem som det enda systemet för att styra nya investeringar och val av bränsle i befintliga anläggningar. Om användningen av stöd fortsätter ska stöden vara teknikneutrala och regionalt enhetliga.