DEN SVENSKA MARKNADEN FÖR BIOBRÄNSLEN
|
|
- Lena Nilsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 DEN SVENSKA MARKNADEN FÖR BIOBRÄNSLEN
2 Förord Detta arbete om den svenska marknaden för biobränslen är gjord som en självstudie i kursen Energitransporter (MVKN10) vid Lunds tekniska högskola. Tanken med arbetet är att analysera hur marknaden har sett ut, ser ut idag och med hjälp av trender och uppskattningar försöka ta reda på hur marknaden kan se ut i framtiden. Vi har dock fått begränsa analysen av framtiden då arbetets omfattning skulle bli mycket större än ramverket för kursen. 2
3 Innehåll Förord... 2 Innehåll... 3 Inledning... 4 Råvaror... 5 Energianvändning... 6 Energianvändning i industri sektorn... 7 Energianvändning i transport sektorn... 8 Energianvändning i bostads och service sektorn... 9 Fjärrvärme Import och Export Politik Styrmedel Potentialen för bioenergi Slutsats Tentamensfråga Källor
4 Inledning I en tid när miljöfrågor har blivit väldigt viktiga så har behovet av hållbara och förnyelsebara energikällor ökat kraftigt. Biobränslen spelar idag en stor roll inom den svenska energiförsörjningen och kommer spela en allt större roll i framtiden. Sedan 1970 har användningen av bioenergi ökat med nästan 180 procent och står idag för en femtedel av den energi som försörjer Sverige. Vi har i detta arbete försökt att undersöka den svenska energimarknaden för biobränslen för att utreda vilka sektorer och hur de använder biobränslen. Vi har dessutom tagit med vilka olika bränslen som existerar, hur de tillverkas och sedan försökt att analysera expansionspotentialen. 4
5 Råvaror Biobränsle kan huvudsakligen delas in i fem olika kategorier utifrån råvarans ursprung. Trädbränslen, avlutar, åkerbränslen, torvbränslen samt biobränsle från avfall. Fördelning mellan olika biobränslen Trädbränslen räknas den träråvara som inte har behandlats kemiskt och brukar delas in i primärt skogsbränsle, industriella biprodukter och återvunnet trädbränsle. Primärt skogsbränsle kommer direkt från skogen och innehåller allt från grenar och toppar till hela träd som flisas på plats. På senare tid har framförallt uttaget av grot ökat vilket är benämningen av avverkningsrester från gran. Industriella biprodukter kommer bland annat från massa- och sågverksindustrin och består av bark, flis och sågspån. Återvunnet trädbränsle i form av rivningsvirke, formvirke och emballage. Avlutar är en biprodukt från massaindustrin och är den enskilt största bioenergikällan från skogen. För att omvandla träflisen till pappersmassa kokas denna under tryck i en blandning av natriumsulfit, natriumhydroxid och vatten. När pappersmassan avskilts återstår lignin och kemikalier vilket kallas för svartlut. Svartluten kokas sedan ytterligare för att få ned fukthalten samt för att avskilja kemikalier. Först nu kan energiinnehållet ur svartluten utnyttjas genom förbränning i en i sodapanna. Trots alla energikrävande processer är ett sulfatmassabruk självförsörjande vad det gäller energi och kan ofta sälja överskott, i form av fjärrvärme och eller elektricitet. På senare tid har intresset för att förädla svartluten till drivmedel ökat, då främst som etanol. Åkerbränslen odlas på vanlig åkermark och skördas huvudsakligen med jordbruksmaskiner. För produktion av värme används främst halm, energigräs och salix. I nuläget används ungefär ton halm per år som bränsle, enligt beräkningar torde den siffran kunna tio dubblas. Energigräs odlas i relativt liten skala men intresset ökar i takt med att fler förädlingsställen för pelletsframställning byggs. Salix är ett samlingsnamn för sälg, vide och pil som började odlas på försök under 1970-talet men tog fart först under 1990-talet då olika stödpaket infördes. Salixen flisas och eldas för framställning av värme och el. 5
6 För tillverkning av drivmedel från åkerbränslen används spannmål och oljeväxter. Spannmålet oftast vete förädlas till etanol vilket i dagsläget endast görs vid Agroetanols anläggning i Norrköping. Ur oljeväxterna, främst rapsen framställs RME (rapsetylester). Fördelen med RME är att den kan framställas på gårdsnivå. För att tillverka 1 kubikmeter RME diesel går det år ca 3 ton rapsfrö. Torvbränslen består huvudsakligen av växtrester som på grund av syrebrist inte brutits ned fullständigt. Torv innehåller stor del kol och har ett högre energiinnehåll än de flesta biobränslen. Brytningen av torv har under de senaste åren minskat och i dagsläget utnyttjas bara 2 promille av torvmarkerna. Detta beror till stor del på att förbränning av torv kräver utsläppsrätter., Bioenergi som avfall räknas sorterat hushållsavfall, avloppsslam och restprodukter från slakterier. För att utvinna energi ur avfall eldar eller rötar man det vilket ger ca 2 MWh respektive 1 MWh per ton avfall. år 2008 av Sveriges totala energitillförsel Energianvändning Den totala energianvändningen år 2008 uppgick till 612 TWh och andelen förnyelsebara var 44,1 % dock har denna siffra ökat kraftigt på de senaste 20 åren och år 1990 var andelen 33,9 %. Det som framförallt bidrar till den höga siffran förnyelsebart är vattenkraften. Det näst största bidraget ger industrisektorn och därefter följer fjärrvärmeproduktionen och bostadssektorn. Eftersom ingen större expansion av vattenkraften har skett de senaste 20 åren så kan man hävda att en stor del av detta tillskott på förnyelsebar energi beror på bioenergi. 6
7 Energianvändning i industri sektorn Industrin är Sveriges i särklass största användare av biobränslen, det mesta av biobränslet kommer dock från internt avfall som sedan återanvänds till elkraftproduktion eller värme. År 2008 uppgick industrins energianvändning till 151 TWh och ca 37 % av industrins energibehov kommer från biobränslen. Enligt figuren nedan kan man se att biobränslena i industrisektorn stadigt ökat sedan början av 80 talet. Av den totala energianvändningen står massa och pappersindustrin för ungefär hälften. Det största energi tillskottet kommer här från el och returlutar. Returluten är en biprodukt från massatillverkningen och används framförallt som bränsle i sodapannor. 7
8 Energianvändning i transport sektorn Om man istället tittar på transportsektorn så infördes 1 april 2006 den så kallade Pumplagen som innebär att alla försäljningsställen med en försäljningsvolym på över 3000 m 3 bensin eller diesel per år är skyldiga att tillhandahålla minst ett biodrivmedel. Detta är bara ett första steg då i år (2010) skall alla försäljningsställen som säljer mer än 1000 m 3 också kommer att innefattas av lagen. Dock kan man argumentera att genomslaget inte har blivit så bra som man hoppats, då pumplagen i nästan uteslutande fall har inneburit E85-pumpar. Dock finns det nu ett statligt bidrag att söka för de tankställen som tillhandahåller ett annat bränsle än E85 som nu har förlängts till årsskiftet 2010/2011, detta innefattar bl.a. bidrag till 75 tankställen för biogas. Från och med 1 augusti 2006 är det också tillåtet att låginblanda 5 % FAME i diesel, detta har gjort att användningen av FAME har gått upp markant. FAME står för fettsyrametylestrar som oftast baseras på oljerika växer, där den vanligaste på svenska marknaden är RME (rapsmetylester). Biodrivmedel är idag dessutom skattefria, vilket gör att produktionskostnaderna kan vara högre men samtidigt kan man leverera ett bränsle till kund som är billigare än det fossila alternativet, dock är det svårt att försöka prediktera hur länge denna skattelättnad kommer att kvarstå. Som man kan se i ovanstående figur är biodrivmedel fortfarande en ytterst liten del av den totala energianvändningen i transportsektorn. Men trenderna visar på att den procentsatsen kommer att öka och då flera internationella fordonstillverkare planerar både bilar drivna på biodrivmedel och laddhybrider och elbilar. 8
9 Visserligen är inte laddhybriderna eller elbilarna drivna på biodrivmedel, men om en ökande del av fordonsflottan skulle bli elbilar så behövs en utbyggnad av elkraftsproduktionsanläggningar som skulle kunna drivas med biobränslen. Det sista är visserligen ren spekulation, men visar ändå på en möjlig potential. Det är inte bara i den vägbundna transportsektorn som biobränslen utvecklas, man har försök inom luftfarten med biobränslen bl.a. ett japanskt flygbolag som testar bränsle med 50 % inblandning av biobränslen. Energianvändning i bostads och service sektorn När man tittar på bostads och service sektorn så ser man inte riktigt samma trender som de andra sektorerna, visst har det varit en ökning av andel av biobränslen sen 80-talet men den stora förändringen i sektorn beror mest på användning av värmepumpar vilket man se i en ökad elkonsumtion. Men för att få en rättvis bild måste man titta på fjärrvärmen. 9
10 Fjärrvärme Man kan säga att den primära uppvärmningen för flerbostadshus är fjärrvärme och där har man en helt annan blid än resten av bostadssektorn. Under 2008 användes 46,2 TWh biobränslen och torv för kraftvärme-produktion. Det som är mest intressant med fjärrvärmesektorn är att trädbränsleanvändningen mer än femdubblats sen år Största delen av trädbränslen är framförallt avverkningsrester och fasta biprodukter från skogsindustrin men även förädlade produkter så som pellets används i allt större omfattning. Import och Export Något man måste tänka på när man talar om den svenska marknaden för biobränslen är den kraftigt ökande importen på biobränslen. Denna import kommer att öka eftersom att EU:s klimatmål knappast inte kan hållas på endast EU:s inhemska bränslen. Detta borde trissa upp priserna både på den svenska marknaden och den internationella marknaden på lång sikt om det skulle bli brist på bränslen. Dock har det visat sig att importbränslena är billigare just nu, detta har bidragit enligt bl.a. Ny teknik att priset på bränsle har minskat kraftigt. Troligtvis är sänkningen bara temporär när energipriset stiger i hela världen, men detta betyder samtidigt att de svenska producenterna inte är lika skyddade och nu måste konkurrera på en internationell marknad. Just nu är dock huvuddelen av de biobränslen som används i Sverige inhemskt producerade, trots det finns det en stark import av framförallt etanol men även träpellets och torv. Det finns uppskattningar om att etanolen utgjorde en så stor del av biodrivmedel som 90 % år 2008 och att pelletsimporten skulle kunna svara för 20 % av pelletsmarknaden. Dock finns det enligt Energimyndigheten igen tillfredsställande statistik på import och export av biobränslen och många siffror har fåtts fram via energibalanser med inhemsk producerade biobränslen och energianvändning. 10
11 Det förkommer även import av avfall, rivningsvirke och liknande bränslen men det är svårt att uppskatta enligt Energimyndigheten. Det är troligt att förbränningen av avfall i Sverige kommer att öka den närmaste tiden Det är inte all import av biobränslen helt okontroversiell, att importera träråvaror från t.ex. Amazonas skulle kunna anses som direkt oetiskt om träet kommer från skövlade regnskogar. Detta skulle kunna innebära att länder med stora skogsarealer och som har ett överskott i sin skogsproduktion skulle kunna bli stora exportländer. Exempel på sådana länder skulle kunna befinna sig i Nord Amerika och då framförallt Kanada. Man måste då dessutom beräkna in transportkostnaderna i råvaropriset. Hur detta skulle påverka användningen av biobränslen är dock väldigt oklart och bjuder in till spekulationer. Politik Det är svårt att prata om framtiden för biobränslen utan att nämna den politiska diskussionen kring energi och miljöfrågor. Som det ser ut idag så har riksdagen ett förslag till regeringen på att andelen förnybar energi år 2020 ska vara minst 50 % av den totala energianvändningen i Sverige. Dessutom skall andelen förnyelsebar energi i transportsektorn vara 10 %. Dessutom finns ambitioner på att Sveriges fordonsflotta skall vara oberoende av fossila bränslen vid Givetvis kommer inte all förnyelsebar energi komma från biobränslen till dessa reformer som regeringen föreslår, men man skulle kunna förmoda att en hel del av energin kommer att komma från biobränslen. Energimyndigheten har dessutom fått i uppdrag att kontrollera elcertifikatsystemet och formulera en strategi för biogas. Just när det gäller biogas så finns det på förslag att regeringen skall avsätta 200 miljoner kronor under perioden på investeringar kopplade till biogasprodukter inom jordbruket för rötning av gödsel. 11
12 TWh MVKN10 Styrmedel Det finns många olika sorters styrmedel som politikerna kan ta till, dessa kan delas in i tre grupper: Administrativa styrmedel är framförallt förbud och påbud och kan innefatta utsläppsvillkor eller krav på tekniska lösningar. Ekonomiska styrmedel är framförallt skatter och avgifter där tanken är att man ska uppmuntra den utvecklingen man anser gynnsam. Detta kan innefatta bl.a. överlåtningsbara utsläppsrätter och certifikat, bidrag och subventioner. Information är till för att skapa attityd och beteendeförändringar, men skiljer sig från de andra då andra styrmedlen då en förändring är helt frivillig. Det finns fler saker som talar för att biobränslena kommer att bli mer utbredda som att biobränslen är bl.a. undantagna koldioxidskatt. Potentialen för bioenergi Efterfrågan av bioenergi ökar kraftigt och svarar nu för nästan en tredjedel av den svenska energianvändningen. Enbart mellan 2009 och 2010 var ökningen hela 139 TWh, trotts detta finns det stor potential att ytterligare öka användandet. Med potential avses den maximala bränslemängden som finns tillgänglig, med känd teknik och ekologiska begränsningar. Störst är potentialen inom trädbränslen och då främst inom segmentet primärt skogsbränsle, där spås en ökning med ca 60 TWh till 2050 vara möjlig. Högst procentuell potential har dock torven, idag utnyttjas bara ca 6500 hektar av de totalt hektar som anses vara lämpliga för torvproduktion. Jordbrukets potential som energiproducent är också stor, om den verkligen utnyttjas beror på en mängd faktorer som till exempel möjligheten till avsättning, jordbruksstöd, importkonkurrens samt priset på den skogsbaserade bioenergin. Användningen av returlutar är direkt kopplad till utbyggnaden av massaindustrin, vilken tros ha en långsiktig ökning med 10 procent vilket skulle innebära en potential på ca 50 TWh. Det enda området där potentialen tros minska är utnyttjandet av avfall detta på grund av ett av dem uppsatta miljömålen,där ett av dem anger att den totala mängden genererat avfall skall inte öka tillsammans med en bättre materialåtervinning Till 2020 Till 2050 Tillförselpotential av biobränslen 12
13 Slutsats Efter att ha analyserat marknaden idag och tagit hänsyn till expansions möjligheter, trender och import/export kan man säga att marknaden ser väldigt ljus ut för biobränslenas framtid. Som tidigare nämnt i rapporten så har både EU och Sverige högt ställda klimatmål där stora delar av de förnyelsebara energikällorna skulle kunna komma från biobränslen. Då Sverige har en större tillväxt av skog än att vi förbrukar så kan Sverige bli inte bara självförsörjande utan även ett stort exportland, men för att det sistnämnda skall kunna bli verklighet är det viktigt att produktionskostnaderna hålls nere så mycket det går. Dock kan avsaknaden av aktuella rapporter möjligtvis ändra bilden något, detta beror på att marknaden för år 2009 inte är färdigsammanställd ännu. Men vi antar att större trendbrott ej har hänt, dock väntar vi med spänning på nya rapporter. Det skall också nämnas att vi inte har gjort någon djupanalys av framtidsmarknaden, då det hade blivit ett allt förstort arbete. Dock har det gjorts sådana analyser som vi har fått del av och slutsatsen av dessa är att resultaten är mycket spridda, men i princip alla rapporter pekar på en kraftig tillväxt för biobränslen i Europa. Hur stor del av detta som Sverige skulle kunna svara för är låter vi dock var osagt men man kan konstatera att läget är positivt. Tentamensfråga Då vi blivit ombedda att skriva en fråga som skulle kunna vara med på en tentamen så följer den nedan: Vad innebär steg 1 av den så kallade Pumplagen från 2006: Svar: Pumplagen innebär att alla försäljningsställen som har en försäljningsvolym på över 3000 m3 skall tillhandahålla minst ett biodrivmedel. 13
14 Källor Energiläget 2009 Energimyndigheten Svebio Rapport om potentialen för biobränslen ( 14
Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna. Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019
Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019 Sveriges klimatmål Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser
Läs merOptimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor
Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor Jonas Eskilsson Emma Olsson Projektuppgift inom kursen Simulering och optimering av energisystem D Handledare: Lars Bäckström
Läs merBiobränslen När blir pinnarna i skogen av betydelse? 28 november 2017
Biobränslen När blir pinnarna i skogen av betydelse? 28 november 2017 1 VAD TROR DU KOMMER ENERGI FRÅN SKOGEN KUNNA UTGÖRA SÅ MYCKET SOM 30% AV LANDETS ENERGI-ANVÄNDNING REDAN 2025? Pinnarna i skogen är
Läs merHenrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013
Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.
Läs merDepartment of Technology and Built Environment. Energiflödesanalys av Ljusdals kommun. Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari
Department of Technology and Built Environment Energiflödesanalys av Ljusdals kommun Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari Examensarbete 30 hp, D-nivå Energisystem 1 Bakgrund Beställare av denna analys
Läs merBioenergin i EUs 2020-mål
Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr
Läs merFossila bränslen. Fossil är förstenade rester av växter eller djur som levt för miljoner år sedan. Fossila bränslen är också rester av döda
Vårt behov av energi Det moderna samhället använder enorma mängder energi. Vi behöver energikällor som producerar elektrisk ström och som ger oss värme. Bilar, båtar och flygplan slukar massor av bränslen.
Läs merSkogsindustrins möjligheter med förgasning Roine Morin Chef Koncernstab Miljö och Energi
Skogsindustrins möjligheter med förgasning Roine Morin Chef Koncernstab Miljö och Energi Fordonsbränsle från skogsråvara - tre huvudspår Tallolja till talloljediesel tallolja, en biprodukt vid massaproduktion,
Läs merBiodrivmedel/oljor från skogsråvara tekniker, status och möjligheter?
Biodrivmedel/oljor från skogsråvara tekniker, status och möjligheter? Daniella Johansson Bioenergidagen 29 nov, 2017 Projektledare inom bioenergi, Energikontor Sydost. Dr inom industriella energisystem
Läs merSveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken
Sveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken Hans Nilsagård Ämnesråd, enheten för skog och klimat 1 Skogens dubbla roller för klimatet När tillväxten är större än avverkningen ökar förrådet, då
Läs merFörnybar värme/el mängder idag och framöver
Förnybar värme/el mängder idag och framöver KSLA-seminarium 131029 om Marginalmarkernas roll vid genomförandet av Färdplan 2050 anna.lundborg@energimyndigheten.se Jag skulle vilja veta Hur mycket biobränslen
Läs merFramtiden är vår viktigaste marknad. Raffinaderiverksamhet med grön vision Sören Eriksson
Framtiden är vår viktigaste marknad Raffinaderiverksamhet med grön vision Sören Eriksson Preem en viktig samhällsaktör Raffinering Står för 80 % av Sveriges raffineringskapacitet 30 % av totala raffineringskapaciteten
Läs merSkogens roll i en växande svensk bioekonomi
Skogens roll i en växande svensk bioekonomi Gasdagarna 2017 1 juni, Båstad Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Universitet Potential för ökad tillförsel och avsättning av inhemsk biomassa i en
Läs merBioenergi och GROT i den Nordiska marknaden. Stora Enso Bioenergi
Bioenergi och GROT i den Nordiska marknaden. Stora Enso Bioenergi Agenda Stora Enso Marknadsinformation Hur jobbar vi med GROT 2 14/6/2016 Allt som tillverkas av fossila material idag kan tillverkas av
Läs mer1) Åtgärder som vidtagits för att främja användningen av biodrivmedel
Promemoria 2007-06-26 N2008/4799/E Näringsdepartementet Energi Rapport i enlighet med direktivet 2003/30/EG av den 8 maj 2003 om främjande av användningen av biodrivmedel eller andra förnybara drivmedel
Läs merMindre och bättre energi i svenska växthus
kwh/kvm På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-02-11 Mindre och bättre energi i svenska växthus De svenska växthusen använder mindre energi per odlad yta nu än för elva år sedan. De håller
Läs merLantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel. Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef
Lantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef Dagens anförande Lantmännen en jättekoncern och störst på bioenergi
Läs merBranschstatistik 2015
www.skogsindustrierna.org Branschstatistik 2015 Det här är ett sammandrag av 2015 års statistik för skogsindustrin. Du hittar mer statistik på vår hemsida. Skogsindustrierna Branschstatistik 2015 1 Fakta
Läs merLedord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering
Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet
Läs merBioenergikombinat Status och Framtid
Bioenergikombinat Status och Framtid Bränsle Kraftvärmeverk Material/ Energi Ny anläggning Råvara Ny produkt Andra produkter / Biprodukter Ingrid Nohlgren El Värme Värme- och Kraftkonferensen 2010-11-10
Läs merBiodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv
Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv Maria Grahn Fysisk resursteori, Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg maria.grahn@fy.chalmers.se Energisystemet (el, värme och transportbränslen) står
Läs merSÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21
SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 Dubbelt upp klimatsmarta mål för de gröna näringarna. Sverige har några av världens mest ambitiösa mål för klimat- och energiomställningen. Så
Läs merUtsikt för förnybara drivmedel i Sverige till 2030
Utsikt för förnybara drivmedel i Sverige till 2030, IVL Bygger på rapport framtagen med Maria Grahn, Chalmers Rapporten finns på: www.ivl.se och www.spbi.se Nuläge, drivmedelsalternativ och andras framtidsbiler
Läs merHållbara biodrivmedel och flytande biobränslen 2013
Hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen 2013 Hållbara biodrivmedel Hållbarhetskriterier för biodrivmedel syftar till att minska utsläppen av växthusgaser och säkerställa att produktionen av förnybara
Läs merBiobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv
Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Roger Johansson Biobränslekoordinator, Sveaskog Panndagarna 9 10 feb 2011 Innehåll Kort om Sveaskog Marknadssituation biobränsle Sverige Utblick
Läs merJordbrukaren - framtidens oljeshejk!
Jordbrukaren - framtidens oljeshejk! Nonnendagen, Skara 27 maj 2005 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Bakgrund Stora förväntningar på biobränslen i framtiden både nationellt
Läs merBio2G Biogas genom förgasning
Bio2G Biogas genom förgasning Jan-Anders Svensson, E.ON Gasification Development AB Gasdag Karlstad 2012-02-09 EUs klimatmål 20/20/20 år 2020 Koldioxidutsläppen ska ha minskat med 20 procent (jämfört med
Läs merBSL2020, BSL2020, Av.rest -50 %, + export. Massaved 181 203 228 188 203 208 229* 3 229. Pellets 227 234 219 239 244 233 297...* 4
BSL2020 Av.rest -50 % Av.rest -50 %, + export BSL 2020, elcert+ trp grödor/av.rest skogssekt +10 % allting samtidigt Sammanfattning I delrapport 2 av projektet BIOKONK studeras den väntade utvecklingen
Läs merBiodrivmedel från skogsråvara möjligheter i Blekinge?
Biodrivmedel från skogsråvara möjligheter i Blekinge? Daniella Johansson Projektledare inom bioenergi, Energikontor Sydost. Dr inom industriella energisystem inom Energimyndighetens forskarskola: Program
Läs merBIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB
BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en
Läs merEnergigas en klimatsmart story
Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft
Läs merMårten Haraldsson. Profu. Profu (Projektinriktad forskning och utveckling) etablerades Idag 19 personer.
Mårten Haraldsson Delägare i forsknings och utredningsföretaget. (Projektinriktad forskning och utveckling) etablerades 1987. Idag 19 personer. är ett oberoende forsknings och utredningsföretag inom energi
Läs merNaturgasens roll ur ett samhällsperspektiv
Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Tobias A. Persson Fysisk Resursteori Inst. Energi och Miljö Chalmers Tekniska Högskola frttp@fy.chalmers.se 100% 80% 60% 40% Olja EU15 Kärnkraft Naturgas 20%
Läs merEn sammanhållen klimat- och energipolitik
En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala
Läs merEuropas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers
Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro
Läs merLedord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium
Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet Inom energiområdet Energiförsörjning för ett hållbart samhälle Satsningar på: Försörjningstrygghet
Läs merEU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel
EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm
Läs mer1) Åtgärder som vidtagits för att främja användningen av biodrivmedel. Skattestrategi för alternativa drivmedel
Promemoria M2005/3932/E 2005-06-30 Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet Enheten för energifrågor Kansliråd Lars Erik Guldbrand Telefon 08-405 22 97 Mobil 070-591 22 72 Telefax 08-405 22 80 E-post lars.guldbrand@sustainable.ministry.se
Läs merBioenergi. grot. Biokraft DME B100. Hållbarhetskriterier. Fjärrvärme. Biogas. Välkommen till: Styrmedel. Pellets ILUC. Flis
23-24 OKTOBER Stockholm Välkommen till: Inblick Styrmedel grot Bioenergi Svebios utbildning för framtidens bioenergiproffs Hållbarhetskriterier Biokraft m 3 sk B100 DME Åkerbränslen fub Skogsbruk Pellets
Läs merEl- och värmeproduktion 2012
Energi 2013 El- och värmeproduktion 2012 Andelen förnybara energikällor inom el- och värmeproduktionen ökade år 2012 År 2012 producerades 67,7 TWh el i Finland. Produktionen minskade med fyra procent från
Läs merEU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel
EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm
Läs merKlimatklivet - Vägledning om beräkning av utsläppsminskning
Klimatklivet - Vägledning om beräkning av utsläppsminskning Denna vägledning beskriver hur man ska beräkna minskade utsläpp av växthusgaser i ansökningar till Klimatklivet. Växthusgasutsläpp vid utvinning,
Läs merBiokraftvärme isverigei framtiden
Biokraftvärme isverigei framtiden Kjell Andersson Svebio Ekonomisk tillväxt och utsläpp av växthusgaser 1990 2009 1 Sveriges energianvändning 2010 Vindkraft; Naturgas; 3,2 TWh (0,8%) 14,4 TWh 3,6%) Värmepumpar
Läs merKritiska faktorer för lönsam produktion i bioenergikombinat
Kritiska faktorer för lönsam produktion i bioenergikombinat Bränsle Kraftvärmeverk Material/ Energi Ny anläggning Råvara Ny produkt Andra produkter / Biprodukter El Värme Ingrid Nohlgren, Emma Gunnarsson,
Läs merBIOENERGIRESURSER PÅ BOTTENVIKSBÅGEN - Skogsbiomassa och skogsindustrins biprodukter - Jordbruksrelaterat bioavfall och gödsel - Biomassa från åker
BIOENERGIRESURSER PÅ BOTTENVIKSBÅGEN - Skogsbiomassa och skogsindustrins biprodukter - Jordbruksrelaterat bioavfall och gödsel - Biomassa från åker 2010-12-31 Sammanfattning Bottenviksbågens bioenergipotential
Läs merEnergi och koldioxid i Växjö 2012
Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö 212 Inledning Varje år sedan genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.
Läs merEtt hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå
Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och
Läs merEnergimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja
Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Bioenergiseminarium Linnéuniversitet svante.soderholm@energimyndigheten.se Världens energi är till 80 % fossil. Det mesta måste bort. Har vi råd att
Läs merEnvironmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander.
Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander. Global warming (GWP) in EPD Acidification (AP) in EPD Photochemical Oxidants e.g emissions of solvents VOC to air (POCP)
Läs merEnergiläget för Hylte kommun år Isabel Isaksson - Energirådet Halland Rapport framtagen år 2010
Energiläget för Hylte kommun år 2008 Isabel Isaksson - Energirådet Halland Rapport framtagen år 2010 Sammanfattning År 2008 uppgick den totala energitillförseln i Hylte kommun till 2 480 GWh, vilket är
Läs merKarin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers
Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR MED PRODUKTION AV KEMIKALIER, MATERIAL OCH BRÄNSLEN FRÅN
Läs merEnergiförsörjningen i Sverige år 2030. En konsekvensanalys av gällande styrmedel
Energiförsörjningen i Sverige år 23 En konsekvensanalys av gällande styrmedel Publikationer utgivna av Energimyndigheten kan beställas eller laddas ner via www.energimyndigheten.se. E-post: energimyndigheten@cm.se
Läs merKONKURRENSEN OM BIORÅVARAN
KONKURRENSEN OM BIORÅVARAN 1 Detta kommer att styra utvecklingen EU:s energimål 20 / 20 / 20(10) till 2020 Klimat Försörjnings säkerhet 20 % reduktion av CO 2 utsläppen 20 % reducerad energi konsumtion
Läs merEtt nätverk för organisationer och företag som vill skapa en fossilfri transportsektor och gynna hållbara biodrivmedel
Ett nätverk för organisationer och företag som vill skapa en fossilfri transportsektor och gynna hållbara biodrivmedel - Hur många procent av Sveriges energianvändning tror du att bioenergin står för?
Läs merBiogas från skogen potential och klimatnytta. Marita Linné
Biogas från skogen potential och klimatnytta marita@biomil.se 046-101452 2011-02-10 Konsulttjänster inom biogas och miljö Över 30 års erfarenhet av biogas Unika expertkunskaper Erbjuder tjänster från idé
Läs merMöjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi
Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund LRF-koncernen Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Förutsägbarhet
Läs merUlf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL
Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Drivmedel Bensin Diesel Flygfotogen Flygbensin Bunkerolja Naturgas Biogas Dimetyleter Etanol FAME HVO Syntetisk diesel El Metanol Fossil Fossil Fossil
Läs merFÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER
Malmö biogas FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER Malmö satsar på biogas Ett av världens tuffaste miljömål Malmö stad har ett av världens tuffaste miljömål uppsatt - år 2030 ska hela Malmö försörjas med förnybar
Läs merVi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se
Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Bioenergi Sveriges största energislag! Naturgas Vindkraft 11,3 TWh, 5,3 TWh, Värmepumpar 3,0% 1,4% 3,8
Läs merFörnybarenergiproduktion
Förnybarenergiproduktion Presentation av nuläget Energiproduktion och växthusgasutsläpp 1.Statistik 2.Insatser 3.Förväntad utveckling 1. Statistik Energitillförsel El, import Förnybara bränslen Fasta:
Läs merBiogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ
Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa
Läs merEnergisituation idag. Produktion och användning
Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft
Läs merEnergiläget 2018 En översikt
Energiläget 218 En översikt ENERGILÄGET 218 En samlad bild över energiläget i Sverige Energimyndigheten ansvarar för att ta fram den officiella energistatistiken i Sverige. Vi sammanställer denna statistik
Läs merEnergiförbrukning 2010
Energi 2011 Energiförbrukning 2010 Totalförbrukningen av energi ökade med 10 procent år 2010 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,46 miljoner terajoule (TJ) år 2010, vilket
Läs merENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel
ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010 med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel Innehåll! "! " #$ %& %& ' " # (&' (&&% ) *%$$ ' + * $,- (& )! $, " #$ (& $ +. (& ' / 0 $ %& "',.(&% //1//,,.(&% "",,
Läs merEl- och värmeproduktion 2010
Energi 2011 El- och värmeproduktion 2010 El- och värmeproduktionen ökade år 2010 Den inhemska elproduktionen gick upp med 12 procent, fjärrvärmeproduktionen med 9 procent och produktionen av industrivärme
Läs merEnergiläget En översikt
Energiläget 219 En översikt ENERGILÄGET 218 En samlad bild över energiläget i Sverige Energimyndigheten ansvarar för att ta fram den offciella energistatistiken i Sverige. Vi sammanställer statistiken
Läs merJonas Möller Nielsen. ä ö
Jonas Möller Nielsen ä ö Energin i svensk växthusgrönsaksodling 2009 2009 Jonas Möller Nielsen Cascada AB Georgs väg 1 430 16 Rolfstorp Telefon: 0709-68 63 93 Hemsida: cascadaab.se E-post: jonas.moller.nielsen@cascadaab.se
Läs merKortsiktsprognos våren 2017
1 (6) Analysavdelningen Kortsiktsprognos våren 2017 Prognos över energianvändning och energitillförsel 2016 2018 Inledning Denna kortsiktsprognos avser samma basår (2015) och prognosår (2016 2018) som
Läs merframtider Energisystemet 2020
Fyraframtider framtider Fyra Energisystemetefter efter Energisystemet 2020 2020 Plattformsdagarna Malmö 9 december 2016 Åsa Tynell Energimyndigheten Energimyndigheten.se/fyraframtider #fyraframtider Vad
Läs merÅtgärdsworkshop Valdemarsvik. Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 2020? Hemläxa och bakgrundsmaterial
Åtgärdsworkshop Valdemarsvik Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 22? Hemläxa och bakgrundsmaterial 1 Detta dokument innehåller de fakta kring Valdemarsviks nuläge, alternativ
Läs merBIOENERGI FRÅN SKOG OCH SKOGSINDUSTRI Tomas Thuresson Principal
BIOENERGI FRÅN SKOG OCH SKOGSINDUSTRI 2016-09-14 Tomas Thuresson Principal SAMMANFATTNINGSVIS DE BIOLOGISKA MÖJLIGHETERNA TILL HÖGRE NYTTJANDE AV SKOGEN FÖR ENERGIÄNDAMÅL FINNS MEN DE EKONOMISKA MÖJLIGHETERNA
Läs merStorproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm
Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen Lina Palm FRÅGAN i FOKUS NEJ! MEN, ökad substitution av fossilbaserade produkter med produkter som har förnybart ursprung, dvs. baserade
Läs merKortsiktsprognos våren Sammanfattning av Energimyndighetens kortsiktsprognos över energianvändningen och energitillförseln
Kortsiktsprognos våren 2019 Sammanfattning av Energimyndighetens kortsiktsprognos över energianvändningen och energitillförseln 1 1 Kortsiktsprognos våren 2019 1.1 Inledning Denna kortsiktsprognos avser
Läs merKlimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker.
Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker. Maria Grahn SP systemanalys Chalmers, Energi och Miljö Koordinator
Läs merHur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden?
Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? STF - Kärnkraft 2009 Paul Westin, Energimyndigheten Hypotesen och frågan Elbilar och elhybridbilar, mer järnvägstransporter och en betydande värmepumpsanvändning.
Läs merEnergiöversikt Arvidsjaurs kommun. F r a m t a g e n
Energiöversikt Arvidsjaurs kommun F r a m t a g e n 2 0 1 8 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna
Läs mer2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten
EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av
Läs merBRÄNSLEMARKNADS- UTREDNINGAR
BRÄNSLEMARKNADS- UTREDNINGAR Biobränslemarknaden Avfallsbränslemarknaden Returträflis- och utsorterade avfallsbränslen Biobränslemarknaden Profus utredning om biobränslemarknaden redovisar marknadspriser,
Läs merVad händer på nationell nivå? Biogas Västs frukostseminarium 21 november 2017
Vad händer på nationell nivå? Biogas Västs frukostseminarium 21 november 2017 Inledning Caroline Steinwig, rådgivare biologisk återvinning caroline.steinwig@avfallsverige.se, 040-35 66 23 Jag tänkte kort
Läs merVärme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning
Visste du att värme och varmvatten står för ungefär 80% av all den energi som vi förbrukar i våra hem? Därför är en effektiv och miljövänlig värmeproduktion en av våra viktigaste utmaningar i jakten på
Läs merEnergiöversikt Arjeplogs kommun
Energiöversikt Arjeplogs kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen
Läs merSå tar du fram en bränslestrategi och blir fossilfri
Så tar du fram en bränslestrategi och blir fossilfri EnergiTing Sydost Ljungby, 9 nov. 2017 Sara Anderson Transportsektorn Drygt 372 000 nya personbilar registrerades 2016, nytt svenskt rekord Energianvändningen
Läs mer7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015
7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder
Läs merFyra framtider Energisystemet efter 2020
Fyra framtider Energisystemet efter 2020 Klimatsynk 17 november 2016 Christine Riber Marklund Energimyndigheten Energimyndigheten.se/fyraframtider #fyraframtider Vad kan hända? Vägval och utmaningar för
Läs merProduktutveckling nu och i framtiden. Sören Eriksson
Produktutveckling nu och i framtiden Sören Eriksson ENERGIFÖRÄNDRINGAR I VÄRLDEN Händelser Parisavtalet är i hamn men Trump president i USA och.lämnar Parisavtalet men.. Flera avgörande processer och
Läs merVÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD
Borgviks bruk 1890 Asmundska handelshuset Göteborg 1680 VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Presentation vid STORA MARINDAGEN 2011 Göteborg Om Människans energibehov i en värld med minskande koldioxidutsläpp.
Läs merFramtiden är vår viktigaste marknad. Preem AB Martin Sjöberg
Framtiden är vår viktigaste marknad Preem AB Martin Sjöberg Framtiden är vår viktigaste marknad Så tänkte vi när vi utvecklade: Avsvavlar eldningsoljor Alkylatbensinen Miljödiesel Miljö- och klimatoptimerar
Läs merSysselsättningseffekter
BILAGA 2 1(3) Underlag gällande Sysselsättningseffekter Sysselsättningseffekter - Underlag till Dalarnas Energi- och klimatstrategi 2012 2 Bakgrund och syfte I Dalarnas energi- och klimatstrategi 2012
Läs merEnergigrödor/restprodukter från jordbruket
Energigrödor/restprodukter från jordbruket Bränsleprogrammet Tillförsel Susanne Paulrud SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Området energigrödor/restprodukter Odlade grödor, rörflen och salix Restprodukter
Läs merNationella energipolitiska styrmedel nuläge och framtid. BioFuel Region Fossilfritt Norrland, 7 maj 2015 Tomas Ekbom, programansvarig för BioDriv
Nationella energipolitiska styrmedel nuläge och framtid BioFuel Region Fossilfritt Norrland, 7 maj 2015 Tomas Ekbom, programansvarig för BioDriv Ett nätverk under Svebio för organisationer och företag
Läs merBiodriV ett treårigt projekt om biodrivmedel i Värmland
BiodriV ett treårigt projekt om biodrivmedel i Värmland Christer Pettersson, projektledare Energikontor Värmland Kort om Energikontor Värmland Energikontor Värmland är ett regionalt kunskapscentrum för
Läs meråtta förslag för att sluta kretsloppet
åtta förslag för att sluta kretsloppet Biogasrapport i sammanfattning mars 2012 Centerpartiet 2012-03-30 Vi har bara en planet. Men i dag förbrukas naturkapital som om det fanns flera jordklot i reserv.
Läs merEn bedömning av askvolymer
PM 1(6) Handläggare Datum Utgåva Ordernr Henrik Bjurström 2002-01-30 1 472384 Tel 08-657 1028 Fax 08-653 3193 henrik.bjurstrom@ene.af.se En bedömning av askvolymer Volymen askor som produceras i Sverige
Läs merett nytt steg i energiforskningen
ett nytt steg i energiforskningen MAGNUS OLOFSSON, VD Ett samlat forsknings och kunskapsföretag Vår nya verksamhet spänner över hela energisystemet. Att kunna möta efterfrågan på ny kunskap från forskningen
Läs merEnergiöversikt Överkalix kommun
Energiöversikt Överkalix kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen
Läs merVärdekedjan Energi från skogsråvara
Värdekedjan Energi från skogsråvara Rolf Björheden, Skogforsk Ann Segerborg-Fick, JTI KSLA, 2013-11-25 Värdekedjan Energi från skogsråvara Rolf Björheden, Skogforsk Ann Segerborg-Fick, JTI KSLA, 2013-11-25
Läs merPreems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01
Preems miljöarbete Alternativa bränslen och Gröna korridorer Datum 2011-12-01 Syfte Föredragshållare Gröna korridorer Anders Malm, Logistikchef Korta fakta om Preem - 2010 Omsättning 87 miljarder SEK Ett
Läs merEnergiläget i siffror 2012 Tillförseln och energianvändning i Sverige Figur i Energiläget 2012: Figur 1 i Energiläget 2012
Energiläget i siffror 2012 Energiläget i siffror är en statistikbilaga till den årlig publikationen Energiläget. Ett antal av de tabeller som finns med i denna bok motsvarar en figur i Energiläget 2012,
Läs mer