Energiläget för Hylte kommun år Isabel Isaksson - Energirådet Halland Rapport framtagen år 2010

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Energiläget för Hylte kommun år Isabel Isaksson - Energirådet Halland Rapport framtagen år 2010"

Transkript

1 Energiläget för Hylte kommun år 2008 Isabel Isaksson - Energirådet Halland Rapport framtagen år 2010

2 Sammanfattning År 2008 uppgick den totala energitillförseln i Hylte kommun till GWh, vilket är en minskning med nära 16 % sedan Totalt har tillförseln av fossila bränslen minskat med 55 % sedan år 1995 och med 38 % sedan år Energianvändningen i Hylte kommun uppgick år 2008 till GWh. Enligt statistik från SCB har energianvändningen totalt minskat med drygt 11 % sedan 1995 och drygt 5 % sedan år % av all energi som används i kommunen går till industrisektorn, den stora anledningen till detta är eftersom Stora Enso finns etablerat i Hylte kommun. Deras energianvändning finns med i hela rapporten och visar den totala användningen av energi inom kommunen. Totalt använde Stora Enso nära 29 % av den totala mängd el som tillfördes Halland år 2008, det är 62 % av industrielen. I Hylte kommun motsvarar deras eltillförsel drygt 87 % av den totala eltillförseln. Energianvändningen inom industrin har sedan 1995 minskat med 12 % från GWh till GWh. Användningen av naturgas, kol och eldningsolja har minskat medan gasolanvändningen stadigt har ökat. Inom bostadssektorn har energianvändningen minskat med 24 % sedan 1995, den är installationer av luft/vatten-, jord-, berg- och sjövärmepumpar istället för exempelvis uppgick år 2008 till 94 GWh. användningen har ökat inom sektorn, sannolika faktorer till detta oljepannor. År 2008 uppgick energianvändningen inom sektorn lokaler till 34,8 GWh, det är en minskning med 12 % sedan Totalt har användningen av eldningsolja för uppvärmning minskat med 86 % sedan dess. De energislag som används inom lokaler är el, eldningsolja, diesel och fjärrvärme. Energianvändningen inom jord-, fiske- och skogsbrukssektorn uppgick till knappt 12,6 GWh. Det är en minskning med 2,4 GWh sedan 2005, men en ökning med 3,6 GWh sedan År 2008 använde transportsektorn 135 GWh energi, det är en ökning med drygt 20 % sedan 1995, men en minskning med 10 % sedan år Bensinanvändningen minskade till 34 GWh medan dieselanvändningen fördubblades till 98 GWh. Koldioxidutsläppen som har blivit till följd av energitillförseln uppgick år 2008 till ton, en minskning med 44 % sedan 1995 då de totala koldioxidutsläppen låg på ton. I Hylte kommun finns en del elproduktion i form av vattenkraft och kraftvärme. Den största produktionen till det allmänna elnätet finns inom vattenkraft där det i genomsnitt produceras 128 GWh per år. Stora Enso producerar el till den egna produktionen och år 2008 uppgick denna till 120 GWh. Energiomvandling sker även vid produktion av fjärrvärme och solvärme. i

3 Innehållsförteckning Sammanfattning... ii Förord... Fel! Bokmärket är inte definierat. Innehållsförteckning...iii 1. Inledning Syfte Metod och källor Energitillförseln i Hylte kommun år Energianvändning Energianvändning fördelat på sektorerna Industri Bostäder Lokaler Jordbruk, skogsbruk och fiske Transporter Koldioxidutsläpp från energianvändning i Hylte kommun Energiomvandling produktion i Hylte kommun Vattenkraft Kraftvärme Värmeproduktion i Hylte kommun Fjärrvärme Sol Källor ii

4 1. Inledning År 2010 uppdaterades Energiläget i Halland med siffror från år Nytt från föregående rapporter är att den här rapporten även redovisar energiläget i Hallands kommuner. Denna rapport Energibalans för Hylte kommun år 2008 är en avknoppning av Energiläget i Halland. I den här rapporten för år 2008 kan man se förändringar i energitillförseln och energianvändningen från åren 1995 och 2005 då rapporten senast uppdaterades. 1.1 Syfte En rapport över energibalansen i Hylte kommun ger kommunens invånare och beslutsfattare en övergripande bild över hur energiläget ser ut inom kommunens gränser. I rapporten kan man utläsa hur mycket fossila bränslen som används i förhållande till förnybara energikällor, samt inom vilka sektorer de fossila bränslena är vanligast. 1.2 Metod och källor Rapporten kommer att redovisas genom tabeller, diagram och text fördelat på de olika sektoravsnitten: industri, bostäder lokaler, jordbruk och transporter. Det är redovisningen av dessa sektorers energianvändning som kommer att dominera rapporten. SCB:s kommunala energibalanser är den huvudsakliga källan till statistiken för rapporten, vissa kompletteringar har gjorts med uppgifter från energileverantörer, Stora Enso och producenter. Syftet med SCB:s statistik är att få fram uppgifter på riksnivå och där är standarden tillräckligt hög. Ett litet fel på riksnivå får knappt kännbara resultat men kan på kommunnivå få makabra följder på resultatet. Den kommunala energistatistiken från SCB får inte betraktas som ett facit, utan som ett hjälpmedel. 1

5 2. Energitillförseln i Hylte kommun år 2008 Den totala energitillförseln uppgick år 2008 till GWh, vilket är en minskning med nära 16 % sedan 1995 och en minskning med 6 % sedan år Sedan 1995 och 2005 kan man se en reducering av eldningsolja 1, detta i främst bostäder och lokaler, vilket kan bero på ett energibidrag från Energimyndigheten för konvertering från oljepanna till en annan värmekälla (fjärrvärme, jord- bergvärmepump och ved/pelletspanna). Målet är dock att få ner denna till noll eller nära inpå. Industrin använder även de eldningsolja 1, samt eldningsolja 2-5. Av eldningsolja 2-5 kan man se en minskning sedan 1995, men en ökning sedan år Kolanvändningen har minskat i industrierna medan gasolen har fått ett uppsving i popularitet. Gasolens renhet och lätthet att reglera gör att den är en viktig energikälla inom industrin. Naturgasanvändningen har minskat med 308 GWh sedan 1995 och 142 GWh sedan år På grund av spillvärme från Stora Enso finns fjärrvärme att distribuera inne i centrala Hyltebruk. Totalt har tillförseln av fossila bränslen minskat med 55 % sedan år 1995 och med 38 % sedan år Tabell 1. Energitillförsel till Hylte kommun; 1995, 2005 och 2008 (GWh) Källa: SCB och Stora Enso Energislag dningsolja dningsolja , Bensin Kol Naturgas Gasol 0, Trädbränslen Avlutar mm Spillvärme Torv Biogas Totalt

6 Energitillförsel till Hylte kommun 1995, totalt GWh Energitillförsel till Hylte kommun 2005, totalt GWh Trädbränslen 20% Naturgas 16% Avlutar mm 7% Kol 4% Bensin 2% dningsolja 2% 2% 47% Trädbränslen 17% Naturgas 12% Kol Bensin 2% Avlutar mm 6% 4% dningsolja 57% Energitillförsel till Hylte kommun 2008, totalt 2482 GWh Trädbränslen 20% Fjärrvärme Avlutar mm 7% Gasol Naturgas 6% Kol Bensin 4% dningsolja 58% Diagram 1. Energitillförsel till Hylte kommun i procent för 1995, 2005 och 2008 uppdelat på energislag. Källa: SCB och Stora Enso 3

7 En sak som skiljer Hylte kommun från övriga kommuner i Halland och övriga Sverige är att Stora Enso finns etablerat i kommunen. Stora Enso är en elintensiv industri och använder nära 29 % av den totala mängd el som tillförs i Hallands län, 62 % av industrielen. Detta är anledningen till att el stod för cirka 60 % av energitillförseln år Drygt 87 % av eltillförseln i Hylte kommun gick till Stora Enso. Knappt 14 % av energitillförseln år 2008 var fossila bränslen, en minskning med nära 10 % sedan år Drygt 27 % var biobränsle och resterande del var el. GWh Energitillförsel till Hylte kommun fördelat på energislag år 1995, 2005, Avlutar mm Trädbränslen Gasol Naturgas Kol Bensin dningsolja År Diagram 2. Energitillförsel till Hylte kommun fördelat på energislag för år 1995, 2005, 2008 Källa: SCB och Stora Enso 3. Energianvändning 3.1 Energianvändning fördelat på sektorerna Energianvändningen i Hylte kommun uppgick år 2008 till GWh. 89 % av all energi som används i Hylte kommun går till industrisektorn. Den främsta orsaken till detta är för att Stora Enso är beläget i kommunen och detta anses som en energiintensiv industri. Därefter kommer transportsektorn 5 %, bostäder 4 %, lokaler 2 % och slutligen jord-, fiske- och skogsbruk som står för 1 % av energianvändningen. 4

8 Energianvändning i Hylte kommun fördelat på sektorer år 1995, totalt GWh Energianvändning i Hylte kommun fördelat på sektorer år 2005, totalt GWh Transporter Lokaler 4% Bostäder 4% Jord-, fiskeoch skogsbruk 0,3% Lokaler TransporterJord-, fiske- 6% och Bostäder 4% skogsbruk Industri 9 Industri 88% Energianvändning i Hylte kommun fördelat på sektorer år 2008, totalt GWh Transporter 5% Jord-, fiske- Lokaler och skogsbruk Bostäder 4% Industri 89% Diagram 3. Energianvändningen i procent fördelat på sektorer för år 1995, 2005, Källa: SCB 5

9 Enligt statistik från SCB har energianvändningen minskat med drygt 11 % sedan 1995 och drygt 5 % sedan Energianvändningen har minskat inom alla sektorer och den största minskningen har skett inom industri- och bostadssektorn. Mellan 2005 och 2008 har energianvändningen inom industrisektorn varit densamma. Jord-, fiske- och skogsbruk har tillsammans med transportsektorn ökat sin energianvändning från 1995 års statistik. GWh Energianvändning i Hylte kommun fördelat på sektorer år 1995, 2005, Transporter Jord-, fiske- och skogsbruk Lokaler Bostäder Industri År Diagram 4. Energianvändning i Hylte kommun för år 1995, 2005 och 2008 fördelat på sektorer Källa: SCB och Stora Enso 6

10 3.2 Industri Som nämnts tidigare i rapporten står företaget Stora Enso för stora delar av energianvändningen både inom industrisektorn som kommunen i övrigt. För att få en helhetsbild över hur energifördelningen ser ut i industrisektorn så finns Stora Enso med i all statistik. Energianvändningen inom industrin har sedan år 2005 fortsatt att minska och har sedan år 1995 minskat med 12 %, från GWh till GWh. Användningen av naturgas och kol har minskat, medan gasolanvändningen stadigt har ökat. Sedan 1995 har användningen av eldningsolja totalt minskat med nära 54 %. Användningen av främst eldningsolja >1 har skiftat i omfattning sedan år 2005, då användes knappt 0,2 GWh medan år 2008 användes 5,7 GWh. Detta kan bero på tillfälliga toppar i produktionen eller brist på andra energislag. GWh Energianvändning inom industrisektorn i Hylte kommun år 1995, 2005 och Kol EO1 EO>1 Gasol Naturgas Trädbränsle Avlutar Övrigt Torv År Diagram 5. Energianvändning fördelat på energislag inom sektorn industri i Hylte kommun, för år 1995, 2005 och Källa: SCB 7

11 Energianvändning i procent inom industrisektorn i Hylte kommun år 2005, totalt GWh Kol Naturgas 14% Energianvändning i procent inom industrisektorn i Hylte kommun år 1995, totalt GWh Kol 2% dningsolja Naturgas 13% 60% Trädbränsle 18% Avlutar 7% 52% Tor v Avlutar 9% Trädbränsle 22% Energianvändning i procent inom industrisektorn i Hylte kommun år 2008, totalt GWh Kol Gasol Naturg as 7% Trädbränsle 20% 62% Avlutar 6% Övrigt 3% Diagram 6. Energianvändningen uppdelat på energislag och procent inom sektorn industri för år 1995, 2005 och Källa: SCB 8

12 3.3 Bostäder År 2008 fanns det i Hylte kommun lägenheter i flerbostadshus och 3955 stycken småhus. Sedan 1995 är antalet lägenheter oförändrat och antalet småhus har ökat med 39 stycken, 19 av husen har uppkommit efter år Energianvändningen inom bostadssektorn har fortsatt att minska sedan år 2005 och uppgick år 2008 till 94 GWh, detta är en minskning med cirka 24 % sedan Oljepannorna har fortsatt att reducera och år 2008 användes 2,5 GWh eldningsolja i jämförelse med år 2005 då eldningsolja stod för 14,5 GWh var oljeanvändningen dubbelt upp i jämförelse med 2005 års användning. användningen har ökat inom sektorn, sannolika faktorer till detta är installationer av luft/vatten-, jord-, berg- och sjövärmepumpar istället för exempelvis oljepannor. Sedan år 2005 har drygt 100 stycken värmepumpar installerats och i kommunen finns det över 500 stycken värmepumpar. Luft/luftvärmepumpar är inte anmälningspliktiga till kommunen och därför finns ingen statistik på kommunal nivå, men man räknar med att flera hus som har direktverkande el har installerat detta för att på så sätt minska sin uppvärmningskostnad. Fram till december 2010 fanns det ett bidrag att söka för att konvertera från direktverkande el till ett förnybart alternativ. I Hylte kommun är vedeldning vanligt förekommande. Enligt sotningsstatistiken har lokaleldstäder ökat från drygt 500 stycken 1998 till 950 stycken år Ett 100-tal pelletspannor har också tillkommit. användningen är år 2008 i stort sett obefintlig och har minskat med drygt 1,5 GWh sedan GWh 140 Energianvändning inom bostadssektorn i Hylte kommun år 1995, 2005 och Fjärrvärme Trädbränsle dningsolja 20 0 År Diagram 7. Energianvändning fördelat på energislag inom sektorn bostäder i Hylte kommun för år 1995, 2005 och Källa: SCB och Hylte bostäder 9

13 Energianvändning i procent inom bostadssektorn i Hylte kommun år 1995, totalt 129 GWh Energianvändning i procent inom bostadssektorn i Hylte kommun år 2005, totalt 109 GWh 38% dningsolja 22% 38% dningsolja 13% Fjärrvärme 5% Trädbränsle 34% Fjärrvärme 6% Trädbränsle 42% Energianvändning i procent inom bostadssektorn i Hylte kommun år 2008, totalt 94 GWh dningsolja 3% 43% Trädbränsle 50% Fjärrvärme 4% Diagram 8. Energianvändningen uppdelat på energislag och procent inom sektorn bostäder för år 1995, 2005 och Källa: SCB 10

14 3.4 Lokaler År 2008 uppgick energianvändningen inom sektorn lokaler till 34,8 GWh, det är en minskning med 12 % sedan Totalt har användningen av eldningsolja för uppvärmning minskat med 86 % sedan dess. De energislag som används inom lokaler är el, eldningsolja, diesel och fjärrvärme. används till uppvärmning, komfortkyla och kontorsmateriel, därför kan man se en ökning av elanvändningen sedan år 1995, en totalökning på drygt 3 %. användningen har dock minskat sedan år 2005 då användningen låg på 25,7 GWh mot 2008 års användning på 23,6 GWh. Inom lokaler finns inte trädbränslen dokumenterat, men detta kan uppskattningsvis röra sig om någon till några GWh per år. GWh Energianvändning inom sektorn lokaler i Hylte kommun, 1995, 2005 och dningsolja Fjärrvärme År Diagram 9. Energianvändning fördelat på energislag inom sektorn lokaler i Hylte kommun för år 1995, 2005 och Källa: SCB 11

15 Energianvändning i procent inom sektorn lokaler i Hylte kommun år 1995, totalt 39,6 GWh Energianvändning i procent inom sektorn lokaler i Hylte kommun år 2005, totalt 34,9 GWh Fjärrvärme 15% 8% Fjärrvärme 17% dningsolja 9% dningsolja 20% 57% 74% Energianvändning i procent inom sektorn lokaler i Hylte kommun år 2008, totalt 34,8 GWh 2% Fjärrvärme 27% dningsolja 3% 68% Diagram 10. Energianvändningen uppdelat på energislag och procent inom sektorn lokaler för år 1995, 2005 och Källa: SCB 12

16 3.6 Jordbruk, skogsbruk och fiske År 2008 uppgick energianvändningen inom jord-, fiske- och skogsbrukssektorn till knappt 12,6 GWh. Det är en minskning med 2,4 GWh sedan 2005 men en ökning med 3,6 GWh sedan Det är framförallt el och diesel som har minskat sedan år användningen är den post som har ökat mest sedan 1995, troliga orsaker är större användning av eldrivna motorer. dningsoljan, liksom i övriga sektorer, fortsätter att minska och var 2008 nere på en nivå motsvarande 0,7 GWh, 1,8 GWh lägre än för Trädbränsle är svagt dokumenterat hos SCB även för sektorn jordbruk, skogbruk och fiske. GWh 16 Energianvändning inom sektorn jord-, fiske- och skogsbruk i Hylte kommun dningsolja År Diagram 11. Energianvändning fördelat på energislag inom sektorn jord-, fiske- och skogsbruk i Hylte kommun för år 1995, 2005 och 2008 Källa: SCB 13

17 Energianvändning i procent inom jord-, fiske- och skogsbruk i Hylte kommun år 1995, totalt 8,6 GWh 1 dningsolja 29% 60% Energianvändning i procent inom jord-, fiske- och skogsbruk i Hylte kommun år 2005, totalt 14,7 GWh 28% 66% dningsolja 6% Energianvändning i procent inom jord-, fiske- och skogsbruk i Hylte kommun år 2008, totalt 12,6 GWh 27% 67% dningsolja 6% Diagram 12. Energianvändning fördelat på energislag och procent inom sektorn jord-, fiske- och skogsbruk för år 1995, 2005 och Källa: SCB 14

18 3.5 Transporter År 2008 använde transportsektorn 135 GWh energi, det är en ökning med drygt 20 % sedan 1995, men en minskning med 10 % sedan år Bensinanvändningen har fortsatt att minska och år 2008 användes 34 GWh bensin i jämförelse med 62 GWh år användningen har däremot fördubblats och nu används 98 GWh diesel. En anledning är en ökad andel dieseldrivna personbilar och att godstransporterna har ökat. Det har tillkommit en kategori med övrigt och där ingår etanol och FAME 1. Varje liter bensin innehåller 5 % etanol och varje liter diesel innehåller minst 3 % FAME användningen inom transporter är fortfarande marginell i jämförelse med övriga energislag. Transportsektorns statistik kan vara missvisande då den bygger på försäljningssiffror på bensinstationer. Inköpen av drivmedel kan vara gjorda i Hylte kommun men användningen kan ske i en eller flera andra kommuner. GWh Energianvändning inom transportsektorn i Hylte kommun, 1995, 2005 och Övrigt Bensin År Diagram 13. Energianvändning fördelat på energislag inom sektorn transporter i Hylte kommun för år 1995, 2005 och Källa: SCB 1 FAME är samlingsnamnet för fett-syra-metylestrar, av vilka RME (rapsmetylester) är den vanligaste i Sverige. 15

19 Energianvändning i procent inom transportsektorn i Hylte kommun år 1995, totalt 110,5 GWh Energianvändning i procent inom transportsektorn i Hylte kommun år 2005, totalt 150,3 GWh 44% Bensin 35% Bensin 56% 65% Energianvändning i procent inom transportsektorn i Hylte kommun år 2008, totalt 135 GWh Övrigt 4% Bensin 25% 7 Diagram 14. Energianvändning fördelat på energislag och procent inom transportsektorn för år 1995, 2005 och Källa: SCB 16

20 4. Koldioxidutsläpp från energianvändning i Hylte kommun År 2008 var de totala utsläppen av koldioxid från energianvändningen i Hylte kommun ton. Detta är en minskning med 44 % sedan 1995 då de totala koldioxidutsläppen låg på ton. Det är även en minskning med 32 % sedan år 2005 då de totala utsläppen låg på ton. I beräkningarna för de utsläpp som blir vid elproduktion av den mängd el som har använts inom kommunen har en genomsnittlig emissionsfaktor för svensk elmix nyttjats. användningen står för en stor del av utsläppen i statistiken, så mycket som 43 % av koldioxidutsläppen kommer från elproduktion. Naturgas stod för 22 %, en minskning sedan år 2005 då naturgas orsakade 32 % av utsläppen. Detta beror naturligtvis på en minskad användning av naturgas inom industrin. Bensin och diesel som står för den största delen av transportsidan släppte tillsammans ut 25 %. Koldioxidutsläpp från energianvändning fördelat på energislag i Hylte kommun år 2008, totalt ton 19% Bensin 6% Kol 6% Gasol 2% 43% Naturgas 22% dningsolja 2% Diagram 15. Koldioxidutsläpp från energianvändning fördelat på energislag i Hylte kommun för år 2008, totalt ton Källa: SCB och Stora Enso 17

21 Koldioxidutsläpp från energianvändning uppdelat på sektorer i Hylte kommun år 2008, totalt ton Transporter 24% Bostäder 2% Lokaler Jord-, fiske- och skogsbruk Industri 72% Diagram 16. Koldioxidutsläpp från energianvändning uppdelat på sektorer i Hylte kommun för år 2008, totalt ton Källa: SCB 18

22 Tabell 2. Sammanfattning av energitillförsel, koldioxidutsläpp och miljökonsekvenser av energianvändningen i Hylte kommun år Energiform Tillförsel (GWh/år) CO 2 (ton, nettotillskott) Miljökonsekvenser + Positivt - Negativt Inga lokala luftutsläpp + Vattenkraft är en förnybar energikälla - Utbyggda vattendrag - Kärnbränsleavfall, uran ändlig resurs Eo1 Eo Importerad el ger höga emissioner av SO 2, NO x CO 2. - Stora CO 2 -utsläpp - Höga NO x och SO 2 emissioner, speciellt Eo Ändlig resurs -Oljeaska innehåller miljöfarliga ämnen som måste deponeras Naturgas Inga SO 2 -utsläpp + Inga restprodukter + Mindre CO 2 -utsläpp än andra fossila bränslen - Ger CO 2 -tillskott till atmosfären - Ändlig energiresurs Gasol Inga SO 2 -utsläpp + Inga restprodukter + Mindre CO 2 -utsläpp än andra fossila bränslen - Ger CO 2 -tillskott till atmosfären - Ändlig energiresurs -Olycksrisk transporter Kol Mycket stora emissioner av NO x, SO 2 och CO 2. - Stora mängder restprodukter, farligt avfall - Ändlig resurs Småskalig ved och övrig trädbränsle Inget nettotillskott av CO 2 + Förnybar energikälla + Askåterföring möjligt, förhindrar näringsbrist - Emissioner av SO 2, NO x, stoft, VOC - Luktstörningar, hälsoeffekter vid småskalig vedeldning Lutar, mm Inget nettotillskott av CO 2, förnybar energi Bensin Totalt NO x - utsläpp - Höga CO 2 och NO x - utsläpp. - Bilavgaser innehåller cancerogena ämnen, framförallt från diesel. - Ändliga energiresurser 19

23 5. Energiomvandling Energiomvandling sker när energi överförs från ett ställe till ett annat eller när det sker en omvandling från en energiform till en annan. 5.1 produktion i Hylte kommun Vattenkraft I Hylte kommun finns fyra stycken vattenkraftverk; Hylte; Gustavsberg; Nyebro samt Fröslida. De senaste tio åren har de fyra i genomsnitt producerat 128 GWh per år. Produktionen är beroende av nederbörd och därmed vattentillgången. Den lägsta produktionen inträffade 2003 då resultatet blev knappt 73 GWh. År 2007 var förutsättningarna extra goda och verken producerade totalt 166 GWh. 180 GWh Vattenkraftproduktion i Hylte kommun År Diagram 17. Vattenkraftproduktion i Hylte kommun mellan åren Källa: EON och Statkraft 20

24 5.1.2 Kraftvärme Den egenproducerade elen vid Stora Enso i Hyltebruk uppgick till 120 GWh år Denna el användes internt och den producerade elen motsvarar 9,5 % av brukets totala energianvändning. 5.2 Värmeproduktion i Hylte kommun Fjärrvärme Fjärrvärmen i Hylte kommun produceras hos Stora Enso med hjälp av spillvärmen från deras produktion samt från biobränsle. Det tillfördes totalt 16,4 GWh fjärrvärme, varav 9,9 GWh var spillvärme. Totalt distribuerades 15 GWh fjärrvärme till lokaler och bostäder i Hylte. I Unnaryd finns en närvärmeanläggning där bränslet till största delen är pellets med inslag av gasol Sol Kommunen hade år 2008 tre större solfångaranläggningar, Höstro Äldreboende 35 m 2, Örnavallens idrottsanläggning 35 m 2 och Skärhults camping 10 m 2. Tack vare stöd för solvärme har produktionen av värme ökat markant hos privatpersoner. 6. Källor SCB Stora Enso AB Hyltebruk EON Statkraft 21

Energi och koldioxid i Växjö 2012

Energi och koldioxid i Växjö 2012 Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö 212 Inledning Varje år sedan genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.

Läs mer

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013 Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.

Läs mer

Energiläget i Halland. Meddelande 2010:20

Energiläget i Halland. Meddelande 2010:20 Energiläget i Halland Meddelande 2010:20 Bilderna på omslaget E6:an genom Halland tillför en stor del trafik. Foto: Ceclilia Engström Solcellsanläggningen på Sannarpsgymnasiet i Halmstad under byggnation.

Läs mer

Energi- och klimatstrategi för Hylte kommun

Energi- och klimatstrategi för Hylte kommun Energi- och klimatstrategi för Hylte kommun Antagen KF 70, 2008-11-27 1 Innehåll: Innehåll:... 1 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 2 3. Syfte... 3 4. Lagstiftning... 3 5. Kommunens roll... 4 6. Hylte

Läs mer

Illustrerade energibalanser för Blekinges kommuner

Illustrerade energibalanser för Blekinges kommuner 2016:14 Illustrerade energibalanser för Blekinges kommuner Användning av fossil och förnybar energi inom olika samhällssektorer, år 2013. Länsstyrelsen Blekinge län www.lansstyrelsen.se/blekinge Miljömål

Läs mer

Energiläget för Södermanland 2016

Energiläget för Södermanland 2016 Energiläget för Södermanland 2016 Rapport 2016:11 Titel: Energiläget för Södermanland 2015 Utgiven av: Länsstyrelsen Södermanland Utgivningsår: 2016 Författare: Emelie Österqvist Foto framsida: Staffan

Läs mer

Förnybarenergiproduktion

Förnybarenergiproduktion Förnybarenergiproduktion Presentation av nuläget Energiproduktion och växthusgasutsläpp 1.Statistik 2.Insatser 3.Förväntad utveckling 1. Statistik Energitillförsel El, import Förnybara bränslen Fasta:

Läs mer

Energiförsörjningen i Sverige år 2030. En konsekvensanalys av gällande styrmedel

Energiförsörjningen i Sverige år 2030. En konsekvensanalys av gällande styrmedel Energiförsörjningen i Sverige år 23 En konsekvensanalys av gällande styrmedel Publikationer utgivna av Energimyndigheten kan beställas eller laddas ner via www.energimyndigheten.se. E-post: energimyndigheten@cm.se

Läs mer

Energibalans Alvesta kommun 2007. Bilaga 2

Energibalans Alvesta kommun 2007. Bilaga 2 Energibalans Alvesta kommun 2007 Bilaga 2 Dokumentinformation Titel: Energibalans Alvesta kommun 2007 Dokumentet är sammanställt av: Marita Lorentzon, Förvaltningen för Samhällsplanering Färdigställt:

Läs mer

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Energibalans Skåne län 2010 Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Tel. 0736-434402 Energiläget i Skåne mellan 1990 och 2010. Slutlig energianvändning Per bränslekategori

Läs mer

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1999, TWh

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1999, TWh Energiläget 2000 Förluster Kol och koks Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1999, TWh Elimport - elexport -7 Naturgas inkl. stadsgas 9 Spillvärme 9 Råolja och oljeprodukter Kol Biobränslen,

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2001, TWh

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2001, TWh Energiläget 22 Förluster Kol och koks Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 21, TWh Elimport - elexport -7 Naturgas inkl. stadsgas Råolja och oljeprodukter 192 9 Kol Värmepump Biobränslen,

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Energiläget i siffror 2012 Tillförseln och energianvändning i Sverige Figur i Energiläget 2012: Figur 1 i Energiläget 2012

Energiläget i siffror 2012 Tillförseln och energianvändning i Sverige Figur i Energiläget 2012: Figur 1 i Energiläget 2012 Energiläget i siffror 2012 Energiläget i siffror är en statistikbilaga till den årlig publikationen Energiläget. Ett antal av de tabeller som finns med i denna bok motsvarar en figur i Energiläget 2012,

Läs mer

Energibalanser för Gotlands län och kommun år 2013

Energibalanser för Gotlands län och kommun år 2013 Energibalanser för Gotlands län och kommun år 2013 Chris Hellström 2016-03-29 Chris Hellström, chris.hellstrom@hifab.se, 010-476 66 80 Innehållsförteckning Innehåll Innehållsförteckning... 3 Bakgrund...

Läs mer

Energibalanser för Uppsala län och kommuner år 2013

Energibalanser för Uppsala län och kommuner år 2013 Energibalanser för Uppsala län och kommuner år 2013 2016-03-29 Jonas Lindros Innehållsförteckning ENERGIBALANSER FÖR UPPSALA LÄN OCH KOMMUNER ÅR 2013... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 3 BAKGRUND... 5 ÖVERGRIPANDE

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Kortsiktsprognos våren 2017

Kortsiktsprognos våren 2017 1 (6) Analysavdelningen Kortsiktsprognos våren 2017 Prognos över energianvändning och energitillförsel 2016 2018 Inledning Denna kortsiktsprognos avser samma basår (2015) och prognosår (2016 2018) som

Läs mer

Energiläget i siffror 2011

Energiläget i siffror 2011 Energiläget i siffror 2011 Tillförseln och energianvändning i Sverige Tabell till figur 2: Förnybar elproduktion i elcertifikatsystemet fördelad på vatten-, vind- och biokraft (exklusive torv), 2003 2010,

Läs mer

KLIMATSTRATEGI 2005. Antagen av kommunstyrelsen 2005-10-25 Diarienummer 525/05

KLIMATSTRATEGI 2005. Antagen av kommunstyrelsen 2005-10-25 Diarienummer 525/05 KLIMATSTRATEGI 25 Antagen av kommunstyrelsen 25-1-25 Diarienummer 525/5 1 Innehåll Laholms klimatstrategi 3 Vad innehåller strategin? 3 Övergripande mål 4 Delmål och åtgärder 4 Energi 4 Transporter 4 Avfall

Läs mer

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se Årsrapport 215 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Rapport 216-11-14 Linköpings kommun linkoping.se Inledning Linköpings kommun har som mål att kommunen ska vara koldioxidneutral 225. Koldioxidneutralitet

Läs mer

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av

Läs mer

Energiläget i Halland. Meddelande 2006:18

Energiläget i Halland. Meddelande 2006:18 Energiläget i Halland Meddelande 2006:18 Foto: Margareta Gunnarsson och Martin Lachmann Länsstyrelsen i Hallands län Meddelande 2006: 18 ISSN 1101-1084 ISRN LSTY-N-M-2006/18-SE Tryckt på länsstyrelsens

Läs mer

Fördjupad nulägesbeskrivning med utgångspunkt från de regionala miljömålen

Fördjupad nulägesbeskrivning med utgångspunkt från de regionala miljömålen Bilaga 1 Fördjupad nulägesbeskrivning med utgångspunkt från de regionala miljömålen Nuläget i förhållande till Miljömålen. Nedan redovisas nuläget i förhållande till de regionala delmål som vi enats om

Läs mer

Blankett. Energikartläggning & Energiplan. Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post:

Blankett. Energikartläggning & Energiplan. Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post: Blankett Energikartläggning & Energiplan Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post: Energikartläggningen är utförd av: Datum: Underskrift av juridiskt ansvarig:

Läs mer

Energiläget i Halland 2010

Energiläget i Halland 2010 Energiläget i Halland 2010 Meddelande 2012:21 Energiläget i Halland 1 Energiläget i Halland är framtagen i december 2012 av Ronny Alkanius Källdalen & Agneta Stålheden Bilderna på omslaget kommer från

Läs mer

1 Sammanfattning...6 2 Syfte...7 3 Metod...8. 3.1 Skillnader i SCB-statistiken jämfört med tidigare år...9. 3.2 Förklaring till sankey-diagrammen...

1 Sammanfattning...6 2 Syfte...7 3 Metod...8. 3.1 Skillnader i SCB-statistiken jämfört med tidigare år...9. 3.2 Förklaring till sankey-diagrammen... Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...6 2 Syfte...7 3 Metod...8 3.1 Skillnader i SCB-statistiken jämfört med tidigare år...9 3.2 Förklaring till sankey-diagrammen...9 4 Jämtlands och Västernorrlands

Läs mer

Energibalans 2008 Kronobergs län. Energibalans 2008. Kronobergs län

Energibalans 2008 Kronobergs län. Energibalans 2008. Kronobergs län Energibalans 2008 Kronobergs län 1 Dokumentinformation: Titel: Sammanställt av: Energibalans 2008, Kronobergs län Göran Gustavsson, Projektledare, Energikontor Sydost AB inom ramen för projektet SEP WP3

Läs mer

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010 med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel Innehåll! "! " #$ %& %& ' " # (&' (&&% ) *%$$ ' + * $,- (& )! $, " #$ (& $ +. (& ' / 0 $ %& "',.(&% //1//,,.(&% "",,

Läs mer

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt.

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt. De industrialiserade ländernas välstånd har kunnat utvecklas tack vare den nästan obegränsade tillgången på fossila bränslen, speciellt olja. Nu råder emellertid stor enighet om att utsläppen från användning

Läs mer

Energibalans för Skåne

Energibalans för Skåne Energibalans för Skåne Titel: Utgiven av: Författare: Kontakt: Copyright: Energibalans för Skåne Länsstyrelsen Skåne Magnus Strand Länsstyrelsen Skåne Miljöavdelningen 205 15 Malmö Telefon 040-25 20 00

Läs mer

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Maria Danestig, Alemayehu Gebremedhin, Stig-Inge Gustafsson, Björn Karlsson, Louise Trygg, Henrik Bohlin, Wiktoria Glad, Robert Hrelja, Jenny Palm IEI

Läs mer

Rapportering av energianvändning och utsläpp av växthusgaser 2012

Rapportering av energianvändning och utsläpp av växthusgaser 2012 MILJÖFÖRVALTNINGEN ENERGI OCH KLIMAT TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2013-01-18 Handläggare: Emma Hedberg Telefon: 08-508 28 749 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2013-02-05 p. 20 Rapportering av energianvändning

Läs mer

Klimatstrategi. för minskad klimatpåverkan. Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 2016-04-19 - 1 -

Klimatstrategi. för minskad klimatpåverkan. Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 2016-04-19 - 1 - Klimatstrategi för minskad klimatpåverkan Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 216-4-19-1 - INLEDNING Kristianstads kommun arbetar aktivt med att minska utsläppen av växthusgaser samt med

Läs mer

Sysselsättningseffekter

Sysselsättningseffekter BILAGA 2 1(3) Underlag gällande Sysselsättningseffekter Sysselsättningseffekter - Underlag till Dalarnas Energi- och klimatstrategi 2012 2 Bakgrund och syfte I Dalarnas energi- och klimatstrategi 2012

Läs mer

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer

Nulägesbeskrivning av energitillförseln/- användningen år 2005. Kronobergs län

Nulägesbeskrivning av energitillförseln/- användningen år 2005. Kronobergs län Nulägesbeskrivning av energitillförseln/- användningen år 2005 Kronobergs län Dokumentinformation Titel: Nulägesbeskrivning av energitillförseln/-användningen år 2005, Kronobergs län Dokumentet är sammanställt

Läs mer

Kortsiktsprognos våren 2016

Kortsiktsprognos våren 2016 1 (6) Analysavdelningen Kortsiktsprognos våren 2016 Prognos över energianvändning och energitillförsel 2015 2017 Inledning Denna kortsiktsprognos avser samma basår (2014) och prognosår (2015 2017) som

Läs mer

Dagordning. 12.00 Lunch

Dagordning. 12.00 Lunch Dagordning 09.00 Kaffe och smörgås 09.30 Mötet öppnas. Presentation av deltagare 10.00 Dalarna pilotlän för grön utveckling. Information och diskussion Bensträckare 11.00 Klimat- och energistrategin för

Läs mer

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Uppföljning av energianvändning och miljöpåverkan SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Per Holm Fakta Skåneinitiativet - anslutna företag per 2012-01-01 Antal anslutna företag 106 Totalt antal lägenheter

Läs mer

Energiförbrukning 2010

Energiförbrukning 2010 Energi 2011 Energiförbrukning 2010 Totalförbrukningen av energi ökade med 10 procent år 2010 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,46 miljoner terajoule (TJ) år 2010, vilket

Läs mer

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden?

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? STF - Kärnkraft 2009 Paul Westin, Energimyndigheten Hypotesen och frågan Elbilar och elhybridbilar, mer järnvägstransporter och en betydande värmepumpsanvändning.

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Biokraftvärme isverigei framtiden

Biokraftvärme isverigei framtiden Biokraftvärme isverigei framtiden Kjell Andersson Svebio Ekonomisk tillväxt och utsläpp av växthusgaser 1990 2009 1 Sveriges energianvändning 2010 Vindkraft; Naturgas; 3,2 TWh (0,8%) 14,4 TWh 3,6%) Värmepumpar

Läs mer

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA

Läs mer

Bioenergi Sveriges största energikälla

Bioenergi Sveriges största energikälla Bioenergi Sveriges största energikälla Rapport från Svebio april 2010 2009 passerade bioenergi olja som Sveriges största energikälla när det gäller slutanvändning av energi, och stod för 31,7 procent jämfört

Läs mer

Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv

Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv Maria Grahn Fysisk resursteori, Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg maria.grahn@fy.chalmers.se Energisystemet (el, värme och transportbränslen) står

Läs mer

Vägval för energi och klimat

Vägval för energi och klimat Vägval för energi och klimat Underlag för vägledande debatt i KF 2014-01-07 U N D E RL A G F Ö R V Ä G L E D A N D E D E B A T T I K F Vägval för energi och klimat Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon

Läs mer

hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan

hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan Miljöpåverkan berör oss alla Att minska energianvändning och utsläpp av växthusgaser är ett övergripande samhällsmål

Läs mer

Ett nätverk för organisationer och företag som vill skapa en fossilfri transportsektor och gynna hållbara biodrivmedel

Ett nätverk för organisationer och företag som vill skapa en fossilfri transportsektor och gynna hållbara biodrivmedel Ett nätverk för organisationer och företag som vill skapa en fossilfri transportsektor och gynna hållbara biodrivmedel - Hur många procent av Sveriges energianvändning tror du att bioenergin står för?

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Energistrategi 2035. -en kortversion

Energistrategi 2035. -en kortversion Energistrategi 2035 -en kortversion Augusti 2011 Producerad av Emma Sjödahl utifrån Helsingborgs energistrategi 2035 som producerades av Infab. ISBN: 978-91-8586720-2 2 Innehåll Helsingborg ska ligga i

Läs mer

Varifrån kommer elen?

Varifrån kommer elen? Varifrån kommer elen? Information om ursprungsmärkning och miljöpåverkan. Dina val påverkar vår produktion och miljön. Från och med 1 juli 2013 är det ett lagkrav att alla elhandelsbolag ska informera

Läs mer

Biooljors framtid. Charlotta Abrahamsson Svensk Fjärrvärme

Biooljors framtid. Charlotta Abrahamsson Svensk Fjärrvärme Biooljors framtid Charlotta Abrahamsson Svensk Fjärrvärme Biooljors framtid 1. Biooljor och fjärrvärme 2. Användning och driftserfarenheter 3. Förnybarhetsdirektivet och Hållbarhetskriterier 2 Fjärrvärmen

Läs mer

Energihushållning. s 83-92 i handboken

Energihushållning. s 83-92 i handboken Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Energiskaffning och -förbrukning 2012 Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,

Läs mer

Klimatbokslut 2005. Klimatbokslut 2005. Insatser och investeringar i Sverige under 2005.

Klimatbokslut 2005. Klimatbokslut 2005. Insatser och investeringar i Sverige under 2005. Klimatbokslut 2005 Klimatbokslut 2005 Insatser och investeringar i Sverige under 2005. 2 3 För oss på E.ON Sverige är det extra angeläget att vara öppna med vårt arbete att reducera de klimatpåverkande

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Metodbeskrivning. Energibalans för Skåne

Metodbeskrivning. Energibalans för Skåne Metodbeskrivning Energibalans för Skåne Innehåll METODBESKRIVNING... 1 INLEDNING... 3 Upplägg... 3 INGÅENDE ENERGISTATISTIK... 4 Kommunal och regional energistatistik (KRE)... 4 Svensk Fjärrvärme AB...

Läs mer

Department of Technology and Built Environment. Energiflödesanalys av Ljusdals kommun. Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari

Department of Technology and Built Environment. Energiflödesanalys av Ljusdals kommun. Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari Department of Technology and Built Environment Energiflödesanalys av Ljusdals kommun Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari Examensarbete 30 hp, D-nivå Energisystem 1 Bakgrund Beställare av denna analys

Läs mer

Spillenergi inom industrin i Halland

Spillenergi inom industrin i Halland Spillenergi inom industrin i Halland Resultat av enkätundersökning av 50 företag i Halland Uppgifterna är framtagna av Energirådet Halland på uppdrag av Länsstyrelsen Halland Mars 2007 1. Bakgrund Under

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Energibalans Alvesta kommun

Energibalans Alvesta kommun Energibalans 2010 Alvesta kommun Dokumentinformation: Titel: Sammanställt av: Energibalans 2010, Alvesta kommun Göran Gustavsson, Projektledare, Energikontor Sydost AB inom ramen för projektet SEP WP3

Läs mer

Uppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177

Uppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177 Uppvärmningspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177 Miljö- och stadsbyggnadskontoret Värnamo kommun Oktober 2006 Policyn ska vara vägledande vid all planering, handläggning och rådgivning som

Läs mer

Klimatbokslut 2007. Klimatbokslut 2007. Om hur små steg kan göra stor skillnad.

Klimatbokslut 2007. Klimatbokslut 2007. Om hur små steg kan göra stor skillnad. Klimatbokslut 2007 Klimatbokslut 2007. Om hur små steg kan göra stor skillnad. 2 Innehållsförteckning Lämnar du ett stort eller litet avtryck efter dig? 4-5 Så här kan vi tillsammans minska ditt fotspår.

Läs mer

Mobilitet och bränsle - Bränslebranschens utmaningar Framtiden är vår viktigaste marknad. Helene Samuelsson Kommunikationschef Preem

Mobilitet och bränsle - Bränslebranschens utmaningar Framtiden är vår viktigaste marknad. Helene Samuelsson Kommunikationschef Preem Mobilitet och bränsle - Bränslebranschens utmaningar Framtiden är vår viktigaste marknad Helene Samuelsson Kommunikationschef Preem Preem en viktig samhällsaktör Raffinering Export Marknad Transporter

Läs mer

Klimat- bokslut 2010

Klimat- bokslut 2010 K li m a t- bokslut 2010 Vi tror på handling Sedan 2004 redovisar E.ON Sverige vad vi gör för att minska koldioxidutsläppen i vår egen verksamhet och tillsammans med kunderna. I och med verksamhetsåret

Läs mer

Åtgärdsprogram. Bilaga till energi och klimatstrategi Smedjebackens kommun 2009

Åtgärdsprogram. Bilaga till energi och klimatstrategi Smedjebackens kommun 2009 Åtgärdsprogram Bilaga till energi och klimatstrategi Smedjebackens kommun 29 Antagen av fullmäktige den 23 februari 29 1 Innehåll sid Mål, Fasa ut fossilt bränsle för uppvärmning och varmvatten, uppföljning

Läs mer

Vilka mål ska programmet för förnybar energi innehålla?

Vilka mål ska programmet för förnybar energi innehålla? Vilka mål ska programmet för förnybar energi innehålla? Arbetsgrupp Fredrik Karlsson, LST Päivi Lehtikangas, Energikontoret Efwa Nilsson, E.ON Jörgen Amandusson, Skogsstyrelsen Kristian Petersson, LRF

Läs mer

Tariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA. Torsås Fjärrvärmenät AB

Tariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA. Torsås Fjärrvärmenät AB Tariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA Torsås Fjärrvärmenät AB 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Torsås Fjärrvärmenät Ort/orter FVD20012 Torsås Prisområdesnamn FVD20013 Kontaktperson

Läs mer

Kortsiktsprognos. Över energianvändning och energitillförsel år 2015 2017 Hösten 2015 ER 2015:19

Kortsiktsprognos. Över energianvändning och energitillförsel år 2015 2017 Hösten 2015 ER 2015:19 Kortsiktsprognos Över energianvändning och energitillförsel år 2015 2017 Hösten 2015 ER 2015:19 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas via www.energimyndigheten.se Orderfax:

Läs mer

ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder

ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder Innehåll 1. SAMMANFATTNING AV PLANENS MÅL OCH ÅTGÄRDER...3 2. LÅNGSIKTIGA OCH ÖVERGRIPANDE MÅL...3 3. DELMÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR ENERGI TILL

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2011

Energiskaffning och -förbrukning 2011 Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011 Totalförbrukningen av energi minskade med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,39 miljoner terajoule

Läs mer

Energibalanser för Örebro län och kommuner år 2013

Energibalanser för Örebro län och kommuner år 2013 Energibalanser för Örebro län och kommuner år 2013 2016-03-29 Magnus Strand, Sandra Johanne Selander Innehållsförteckning Bakgrund... 5 Övergripande metodbeskrivning... 5 Samråd med Länsstyrelsen... 6

Läs mer

Sankey diagram över Sveriges energisystem 2014

Sankey diagram över Sveriges energisystem 2014 Sankey diagram över Sveriges energisystem 2014 Sankey-diagram belyser hur det svenska energisystemet fungerar Ett Sankey diagram är en typ av diagram där energiflöden visas med hjälp av flödespilar vars

Läs mer

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014 Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara

Läs mer

Energianvändningens klimatpåverkan. Energimyndigheten Tobias Persson

Energianvändningens klimatpåverkan. Energimyndigheten Tobias Persson Energianvändningens klimatpåverkan Energimyndigheten Tobias Persson Upplägg Växthusgasutsläpp från energianvändning Miljövärdering hur och till vad? Vad tycker Energimyndigheten Sammanfattning Växthusgasutsläpp

Läs mer

Energibalans 2012. Nybro kommun

Energibalans 2012. Nybro kommun Energibalans 2012 Nybro kommun Dokumentinformation: Titel: Sammanställt av: Utgivare Energibalans 2012, Nybro kommun Annamaria Sandgren och Per-Olof Johansson (Grontmij AB) Regionförbundet i Kalmar län

Läs mer

Jämförelse med uppsatta mål

Jämförelse med uppsatta mål 2009 2012 Kommunseminarier 21 kommuner i AC och BD Energianvändning idag Scenarier Uppskatta potentialer förnybar energi Diskussioner om lokala mål och åtgärder 2 Exempel på mål Ökad andel förnybar energi

Läs mer

Energikällor 15 hp. Energikällor 15 hp. Kursutvärdering (1/3) Kursutvärdering (2/3) Kursutvärdering (3/3) förslag till nästa tillfälle:

Energikällor 15 hp. Energikällor 15 hp. Kursutvärdering (1/3) Kursutvärdering (2/3) Kursutvärdering (3/3) förslag till nästa tillfälle: Energikällor 15 hp Energikällor 15 hp Syftet med kursen är att ni ska få en bredd inom energiteknik Avstamp från Uthållig energiteknik Kursutvärdering (1/3) Bra med bred kurs Bra med deltentor Problem

Läs mer

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

Förnybar värme/el mängder idag och framöver Förnybar värme/el mängder idag och framöver KSLA-seminarium 131029 om Marginalmarkernas roll vid genomförandet av Färdplan 2050 anna.lundborg@energimyndigheten.se Jag skulle vilja veta Hur mycket biobränslen

Läs mer

Energibalanser för Norrbottens län och kommuner år 2013

Energibalanser för Norrbottens län och kommuner år 2013 Energibalanser för Norrbottens län och kommuner år 2013 *Med El (netto) avses tillförseln av el minus exporten av el från länet. 2016-03-29 Jonas Lindros Innehållsförteckning ENERGIBALANSER FÖR NORRBOTTENS

Läs mer

Energimål Byggnader och industri. Peter Åslund Energikontoret

Energimål Byggnader och industri. Peter Åslund Energikontoret Energimål Byggnader och industri Peter Åslund Energikontoret Energimål - 20 % till 2020 7 Handlingsplanen för energieffektivitet 2011, KOM(2011) 109 Mål överblick Klimatvision (övergripande mål) begränsad

Läs mer

Indikatornamn/-rubrik

Indikatornamn/-rubrik Indikatornamn/-rubrik 1 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan

Läs mer

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson 1.1 STARTSIDA Kenneth Mårtensson GLOBAL ENERGIANVÄNDNING 1.2 DEN LOKALA KRAFTEN? SMÅ I VÄRLDEN STORA I SALA/HEBY SHE S AFFÄRSIDÉ Att vara ett långsiktigt modernt hållbart energi- och datakommunikationsföretag

Läs mer

El- och värmeproduktion 2010

El- och värmeproduktion 2010 Energi 2011 El- och värmeproduktion 2010 El- och värmeproduktionen ökade år 2010 Den inhemska elproduktionen gick upp med 12 procent, fjärrvärmeproduktionen med 9 procent och produktionen av industrivärme

Läs mer

Bengt- Erik Löfgren. Fastbränsle är vår största energbärare: Men är alla low hanging fruits redan plockade? SERO Nässjö 8 maj 2014

Bengt- Erik Löfgren. Fastbränsle är vår största energbärare: Men är alla low hanging fruits redan plockade? SERO Nässjö 8 maj 2014 Fastbränsle är vår största energbärare: Men är alla low hanging fruits redan plockade? SERO Nässjö 8 maj 2014 Bengt- Erik Löfgren PelletsFörbundet/ÄFAB Sockerbruksgatan 1 531 40 LIDKÖPING Telefon 0510

Läs mer

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011 Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011 PM GL 2012-10-10 Utsläppen minskade Efter en kraftig uppgång 2010 minskade de svenska utsläppen av växthusgaser igen år 2011. Tillgänglig statistik inom nyckelområden

Läs mer

ER 2011:03. Långsiktsprognos 2010

ER 2011:03. Långsiktsprognos 2010 ER 2011:03 Långsiktsprognos 2010 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas via www.energimyndigheten.se Orderfax: 08-505 933 99 e-post: energimyndigheten@cm.se Statens energimyndighet

Läs mer

1. Begränsad klimatpåverkan

1. Begränsad klimatpåverkan 1. Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet

Läs mer

Energibalanser för Kalmar län och kommuner år 2013

Energibalanser för Kalmar län och kommuner år 2013 Energibalanser för Kalmar län och kommuner år 2013 2016-03-29 Jonas Lindros Innehållsförteckning ENERGIBALANSER FÖR KALMAR LÄN OCH KOMMUNER ÅR 2013... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 3 BAKGRUND... 5 ÖVERGRIPANDE

Läs mer

ENERGIBALANS 2010. Blekinge och Småland. En gemensam energibalans för de fyra länen Blekinge, Jönköping, Kalmar och Kronoberg

ENERGIBALANS 2010. Blekinge och Småland. En gemensam energibalans för de fyra länen Blekinge, Jönköping, Kalmar och Kronoberg ENERGIBALANS 2010 Blekinge och Småland En gemensam energibalans för de fyra länen Blekinge, Jönköping, Kalmar och Kronoberg Dokumentinformation: Titel: Sammanställt av: Utgivare Energibalans 2010, Sydost

Läs mer

SIDAN 1 Färdplan 2050 Ett fossilbränslefritt Stockholm Fossilbränslefritt inom våra systemgränser Transporter Energiproduktion Byggnader Övrig elanvändning och gasanvändning Kompensation av kvarstående

Läs mer

Plan för Hållbar Energi 2007-2010

Plan för Hållbar Energi 2007-2010 FALKENBERGS KOMMUN Plan för Hållbar Energi 2007-2010 Ekologiskt och Ekonomiskt hållbar Remissupplaga Januari 2007 1 Förord Energiplaneringen i Falkenbergs kommun är ett bra exempel på hållbar tillväxt.

Läs mer

Energiförbrukning. Totalförbrukningen av energi sjönk med 4 procent år 2008. Andelen förnybar energi steg till nästan 28 procent

Energiförbrukning. Totalförbrukningen av energi sjönk med 4 procent år 2008. Andelen förnybar energi steg till nästan 28 procent Energi 2009 Energiförbrukning 2008 Totalförbrukningen av energi sjönk med 4 procent år 2008 År 2008 var totalförbrukningen av energi i Finland 1,42 miljoner terajoule (TJ), vilket var 4,2 procent mindre

Läs mer

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut 7 oktober 2013 Dr. Jon-Erik Dahlin Bildkällor: t.v.: Alan Zomerfeld WC, ö.t.h.: U.S. Air Force PD, n.t.h.:

Läs mer