Bioenergi från jordbruket i ett systemperspektiv

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Bioenergi från jordbruket i ett systemperspektiv"

Filip Sundström
för 9 år sedan
Visningar:

1 Jordbruket och klimatet Skövde, 23/ Bioenergi från jordbruket i ett systemperspektiv Serina Ahlgren

2 Innehåll Översikt bioenergi råvaror och slutprodukter Bioenergianvändning i Sverige Förnybartdirektivet Energibalanser Miljöpåverkan (klimat) Markanvändning globalt, potentialer för bioenergi

3 Översikt bioenergi råvaror och slutprodukter Biomassa Förbränning Förgasning Rötning Jäsning etc Matlagning El och värme Drivmedel Produkter (tex plaster, kemikalier) etc

4 Källa: Energimyndigheten, 2012 Energi, Sverige 2010

5 Bioenergi, Sverige

6 Förnybartdirektivet Andel förnybar energi som krävs i varje medlemsstat år 2020 fastställd (Sverige 49%) 10% biodrivmedel år 2020 i transportsektorn För biodrivmedel fastställda hållbarhetskriterier

7 Hållbarhetskriterier för biodrivmedel, EU Sociala kriterier Skydd av områden med hög biodiversitet Växthusgaser (LCA-regler finns för beräkning) - 35% reduktion jämfört med fossil referens - 50% reduktion år % reduktion år 2018 Bevisbördan ligger hos drivmedelsförsäljarna (dvs oljebolagen) Inga krav på fast biomassa än så länge

8 Energibalans biodrivmedel 1,3 2,4 1,7 2,3 2,1 2,6 2,5 4,0 8,8 11 9,5 Vete Sockerbeta Raps Vall Majs Salix Energi till odling Energi till process Drivmedel Biprodukter Biprodukter odling Fr Börjesson och Tufvesson, 2011

9 El, värme, biodrivmedel? Lokala förutsättningar Teknikläge Ekonomi Energibalans Miljö

10 El, värme, biodrivmedel? Eller allt?! Ekman et al 2012: Possibilities for sustainable biorefineries based on agricultural residues

11 Klimatpåverkan Livscykelanalys enl Förnybartdirektivet

12 Osäkerheter, biodrivmedel LCA Parameter (mätning, modeller) Lustgas Mulljord etc Scenario (antaganden, generellt/specifikt) Typ av processenergi Mängd och typ av kvävegödsel Metod (livscykelanalys) Allokering Funktionell enhet etc

13 Osäkerhet, odling Ahlgren och Röös, 2013 (inte än publicerat)

14 Förändrad markanvändning Från skog till tex jordbruk eller golfbana - avverka eller bränna biomassa för att förbereda odling Igenväxning eller plantering - nerlagda åker- eller betesmarker Dikning av våtmarker - för att komma åt mer mark Ändrade brukningsmetoder - mekanisering, använda skörderester Börja odla andra typer av grödor - stor skillnad ettåriga och fleråriga grödor

15 Förändrad markanvändning Direkt (dluc: direct land use change) Indirekt (iluc: indirect land use change)

16 Direkt dluc

17 Cherubini et al, 2009 dluc - kolförändringar

18 dluc växthusgaser, biodrivmedel Ingen dluc Lägsta Högsta Hoefnagels, Smeets and Faaij, 2010

19 Ahlgren och Börjesson, 2011 Indirekt - iluc

20 Hur bestämma iluc? Endast relevant för en specifik mängd av något Går inte att se Modeller måste användas (ofta ekonomiska jämnvikts-) economicsonline.co.uk Lamers et al 2011

21 Di Lucia et al 2012 Varierande resultat

22 Varför så olika resultat? Typ av modell Olika världssyn och olika antaganden om tex priser, elasticitet, start- och slutpunkter, skördenivåer, utbyte av biodrivmedel Om och hur modellen inkluderar ändrade konsumtionsvanor, intensifiering i produktion, och användande av biprodukter från biodrivmedlen Antagande om vilken typ av mark som expansion sker på, hur mycket växthusgaser det ger upphov till samt hur många år utsläppen fördelas över

23 Klimatpåverkan inkl iluc Livscykelanalys enl Förnybartdirektivet

24 specifik process/plats globala

25 Globalt, per aktivitet Mha Mha Source: Hallström et al 2011

26 Åkerarealen, globalt (ca Mha) Feed 33 % Biofuel 2 % Direct human consumption 62 % Other uses 3 %

27 Marken - utmaningen Mat, energi och fibrer till en ökande befolkning Konsumtion (ökande medelklass) Markpriser och markrättigheter Bevarande av biologisk mångfald Erosion Tillgång till vatten Ändrat klimat etc

28 Räcker marken?

29 Potential ökad avkastning Yield gap,majs (t/ha) Hengsdijk & Langefeldt 2009

30 Potential minskat svinn % av all mat som produceras går till spillo Källa: Sonesson, et al. (2008)`, FAO (2011) Bild : Lundqvist et al. (2008)

31 Räkneexempel Fördelning global åkermark Foder 33% Biodrivmedel 3% 1400 Mha Vegetabilier till människor 62% Global åkermark Köttproduktion - 50% Livsmedelssvinn - 70% Mha motsvarar arealbehovet för världens transportsektor idag (84EJ)* eller mat till ytterligare 3 miljarder människor** 600 Mha * vid ett utbyte på GJ/ha **0,22 ha/person och år

32 Potential mer odling 4000 Miljoner hektar Potential cropland not utilized today Agricultural land Agricultural land - biofuels Pasture land Forest land Marginal land - low estimate arginal land - high estimate Unused agri.-land - S. Africa Källa: Börjesson et al., 2008.

33 Potential för bioenergi Creutzig et al 2012

34 Räcker marken? Inga små utmaningar! Solutions for a cultivated planet, Foley et el., 2011, Nature tremendous progress could be made by halting agricultural expansion, closing yield gaps on underperforming lands, increasing cropping efficiency, shifting diets and reducing waste. Together, these strategies could double food production while greatly reducing the environmental impacts of agriculture.

Relevanta dokument

Bioenergi och hållbarhet i ett nationellt och internationellt perspektiv

Bioenergi och hållbarhet i ett nationellt och internationellt perspektiv Serina Ahlgren Energimyndighetens konferens: Biobränsle i energisystemet - dagens kunskapsläge och framtidens utmaningar Stockholm