Hållbarhet för vall som biogasgröda klimat, markanvändning och ekonomi

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hållbarhet för vall som biogasgröda klimat, markanvändning och ekonomi"

Transkript

1 Hållbarhet för vall som biogasgröda klimat, markanvändning och ekonomi Syfte Syftet med detta projekt är att demonstrera konsekvenserna av om alla grödor från åkermark skulle omfattas av samma regelverk inom EUs förnybarhetsdirektiv, oavsett miljökonsekvenser eller effekter på odlingssystemen. Vi vill peka på att detta i vissa fall kan ge en effekt som är tvärt emot de hållbarhetsaspekter man eftersträvar. Som verktyg tar vi fram fakta kring vall som biogasgröda. Projektet omfattar olika aspekter av hållbarhet som klimatpåverkan, markanvändning samt ekonomiska aspekter både ur odlarperspektiv och ur biogasproducentens perspektiv. Vi fokuserar på spannmålsorienterade växtföljder där kombinationen vallproduktion, biogasproduktion och rötreståterföring till åkermark är en kedja som kan ge stora positiva effekter. Bakgrund Den dominerande biogasråvaran för den svenska biogasproduktionen är olika typer av avfall och restprodukter från hushåll, lantbruk och industri. Mindre än 10 procent av den svenska biogasproduktionen är idag baserad på grödor. Energigrödor för biogasproduktion är dock betydligt vanligare i andra länder i EU, i Tyskland användes t ex 2013 över en miljon hektar åkermark för odling av biogasgrödor 1. EUs förnybarhetsdirektiv (renewable energy directive, RED) har utformats med mål om minskade växthusgasemissioner, säkrad energitillgång och regional utveckling 2. Idag har dock diskussionen i ökande utsträckning kommit att även inkludera valen mellan energi- och klimatmål och konsekvenser vad gäller aspekter som t ex social hållbarhet, markanvändning, matpriser och biodiversitet 3. Ansträngningar för att minska markanvändningskonflikter mellan livsmedel, foder och energiråvara har lett till debatten om iluc (indirect land use change) eller indirekt förändrad markanvändning. Teorin bakom iluc är att en ökad produktion av biodrivmedel baserat på grödor från åkermark leder till undanträngning av en annan gröda som i sin tur odlas på tidigare obrukad mark 5. Diskussionen om iluc 1 Bioenergy in Germany: Facts and figures Fachagentur nachwachsende rohstoffe, Federal ministry of food, agriculture and consumer protection, Germany. 2 Directive 2009/28/EC of the European parliament and of the council on the promotion of the use of energy from renewable sources. 3 Pål Börjesson, Joakim Lundgren, Serina Ahlgren & Ingrid Nyström Dagens och framtidens hållbara biodrivmedel. Underlagsrapport från f3 till utredningen om fossilfri fordonstrafik. Rapport f3 2013:13., f3-the Swedish Knowledge Centre for Renewable Transportation Fuels, Sweden. 1

2 ledde år 2012 till ett förslag från EU-kommissionen, varav delar antogs i september 2013 men ännu inte har tillämpats. Med hänvisning till negativ påverkan på livsmedelsförsörjning och markanvändning beskrivs där att maximalt 6 % av den nationella biodrivmedelsförsörjningen får vara baserad på livsmedelsgrödor 4. EUs riktlinjer för miljö- och energistöd kommer att förändras, och när grödor används som biogasråvara, och biogasen dessutom som i Sverige används som drivmedel, kommer förutsättningarna att påverkas. Produktion av biogas som drivmedel är samtidigt mycket intressant ur klimatperspektiv, och är ett område där Sverige har ett försprång inom EU. Det är i detta läge viktigt att tydligt peka ut både för- och nackdelar som dessa system har vad gäller miljö och klimateffekter. Problemet Det är problematiskt om alla grödor från åkermark skulle dras över samma kam inom RED. Miljökonsekvenser och effekter av en gröda som vall på åkermark är fundamentalt skilda från effekterna av t ex utökad spannmåls- eller rapsodling för bioenergiändamål i odlingssystemet 5,6,7. En annan del av problemet är att den förenklade beräkningsmetod som specificeras i RED inte idag omfattar direkta markanvändningsförändringar (direct land use change, dluc) på åkermark, vilket innebär att den markkolsuppbyggnad som blir en effekt av att introducera just vall i växtföljden exkluderas. Likaså exkluderas den miljö- och klimatnytta som rötreståterföring ger vilket gör att biogasproduktion missgynnas i relation till bioetanol- eller biodieselproduktion. Hypotes Vår hypotes är att introduktion av vallgrödor för biogasproduktion i vissa typer av odlingsområden ger positiv klimat- och miljönytta och positiv effekt på långsiktig bördighet. Kan detta demonstreras inom projektet skulle det ge underlag för att introduktion av vall som energigröda på åkermark inte ska bedömas som konkurrent till livsmedelsgrödor på samma sätt som andra grödor. Avgränsning Inom både Skåne och Västra Götaland finns odlingsområden som karaktäriseras av spannmålsproduktion och låg djurtäthet. Detta innebär att ensidiga växtföljder är vanligt förekommande, tillgången till biogödsel i form av stallgödsel är låg och vallodling (för foderändamål) är ovanligt. Detta innebär också att problem med markpackning och låga markkolshalter kan förekomma. Det är specifikt till den typen av områden vi vill avgränsa analysen och där visa på en nisch där vallproduktion har potential att ge flera positiva miljöeffekter, positiva effekter på bördighet och dessutom bidra med en biogasråvara. I den fallstudie på gårdsnivå som tidigare genomförts 8 innefattades även en systemanalys av en specifik biogasanläggning och resultaten kopplades till samrötning i just denna anläggning. Så blir dock inte /0288(COD) 11/09/2013. Text adopted by Parliament 5 Björnsson, L Energigrödor för biogasproduktion Del 3, energi- och växthusgaseffektivitet. Rapport nr 82, Miljö- och energisystem, Institutionen för teknik och samhälle, Lund University 6 Börjesson, P., Tufvesson, L., Lantz, M Livscykelanalys av svenska biodrivmedel. Rapport nr 70. Miljö- och Energisystem, Lunds Tekniska Högskola, Lunds Universitet. 7 Tilman et al Carbon-negative biofuels from low-input high-diversity grassland biomass. Science 314: Björnsson, L., Prade, T., Lantz, M., Börjesson, P., Svensson, S.-E., Eriksson, H Impact of biogas crop production on greenhouse gas emissions, soil organic matter and food crop production A case study on farm level. Report No 2013:27, f3-the Swedish Knowledge Centre for Renewable Transportation Fuels, Sweden. 2

3 upplägget i föreliggande studie, utan generella fakta från tidigare genomförda systemanalyser samt generella biogasprocessdata kommer att användas. Genomförande Forskarna bakom denna ansökan har under genomfört ett projekt med finansiering av f3 (Swedish Knowledge Centre for Renewable Transportation Fuels) 9. Vi har där tittat på vad som händer ur gårdsperspektiv om man lägger in vall i en spannmålsbaserad växtföljd och tar denna vall till biogasproduktion i en samrötningsanläggning, samt sedan återför rötresten till åkermark. Vi har utvärderat förändringar som undanträngd livsmedelproduktion, markkolsuppbyggnad samt växthusgasemission per hektar åkermark, samt även emissioner per energienhet biogas som drivmedel. Med bas i detta tidigare projekt utvidgar vi nuvarande projekt till att omfatta både geografiskt och ämnesmässigt större områden. Projektet innehåller följande delar; 1. Potentialutvärdering En inledande analys av områden där introduktion av vall på åkermark potentiellt ger stor positiv effekt på miljö och markkolsuppbygnad. Urvalet kommer här att avgränsas till odlingsområde Götalands södra slättbygder (Gss) och Götalands norra slättbygder (Gns), dvs delar av Skåne, Halland och Skaraborg, med intensiv spannmålsproduktion (spannmålsodling upptog på % av åkerarealen i Gns och Gss under ) och låg djurtäthet. Arealer och potentiell vallproduktion kommer här att kvantifieras. Dessutom definieras ett referensområde med hög djurtäthet, redan idag mycket vall i växtföljden samt god tillgång på biogödsel, eventuellt inom område Götalands skogsbygder, som analyseras på samma sätt. 2. Markkolsanalys Markkolshalter i utvärderade områden idag inventeras, och framtida markkolshalter modelleras. Dels med nuvarande växtföljder och odlingssätt, dels med olika framtidsscenarier med introduktion av vall i växtföljden och utökad biogödsling. Bortfall av livsmedelsgrödor vid införsel av vall i spannmålsbaserade växtföljder kvantifieras och effekten på långsiktiga skördenivåer av livsmedelgrödor diskuteras. Dvs hållbarheten ur markanvändningsperspektiv utvärderas. 3. Växthusgasemissioner Växthusgasemissioner ur odlingsperspektiv beräknas för scenarier baserade på nuvarande växtföljd i respektive region samt för scenarier där vall integreras i växtföljden och används för biogasproduktion. Klimat- och markkolsnyttan av att i odlingen biogödsla med rötrest från vallbaserad biogasproduktion blir här en viktig del. Hållbarheten ur klimatperspektiv utvärderas här. Analysen ur växthusgasperspektiv genomförs även ur drivmedelsperspektiv, och då både med livscykelanalys enligt ISO-standard och enligt den metod som specificeras i RED. De skillnader som då framkommer ska tydligt gås igenom. Forskarna 9 Björnsson, L., Prade, T., Lantz, M., Börjesson, P., Svensson, S.-E., Eriksson, H Impact of biogas crop production on greenhouse gas emissions, soil organic matter and food crop production A case study on farm level. Report No 2013:27, f3-the Swedish Knowledge Centre for Renewable Transportation Fuels, Sweden. 10 Jordbruks statistisk årsbok,

4 bakom ansökan har redan tidigare tittat på denna frågeställning, men då gällande vall på marginalmarker Ekonomi Kostnaden för vallproduktion ur ett gårdsperspektiv beräknas. Betalningsförmågan för vall ur biogasanläggningsperspektiv i stor (samrötning) och liten (stor gårdsanläggning) skala beräknas. Vad är förutsättningarna för att vall skulle kunna vara en lönsam biogasgröda? Hur påverkar vallstödet? Dvs hållbarhet ur ekonomiskt perspektiv för odlaren och biogasanläggningen utvärderas. 5. Övriga miljöeffekter och samhällsekonomisk nytta Om tillgängliga fakta tillåter kommer även miljöeffekter utöver växthusgasemissioner i de studerade systemen att analyseras och kvantifieras. Detta innefattar effekter på försurning, övergödning och partikelemissioner, miljöpåverkanskategorier där vallproduktion, biogasproduktion och rötreståterföring har stora effekter. Här finns dock en större osäkerhet i vilka data som finns från odlingsförsök och tidigare miljöanalyser, och håller inte befintliga fakta för fullständig analys kommer dessa aspekter istället kvalitativt att beskrivas. Det är dock mycket intressant om den sammantagna miljöpåverkan kan kvantifieras och översättas till samhällsekonomiskt värde eftersom en jämförelse då kan göras mot de ekonomiska bedömningar som genomförs inom projektet. Att beräkna samhällsekonomiska kostnader för olika miljöpåverkanskategorier ingår inte i projektet, utan här används litteraturdata. Baserat på den miljöanalys som görs i projektet kan sedan det samhällsekonomiska värdet beräknas för olika scenarier i olika regioner. Tillvägagångssättet har använts av forskarna bakom ansökan tidigare, då med fokus på biogasproduktion från gödsel Vetenskaplig publikation Tid avsätts specifikt till att bearbeta de framtagna resultaten till vetenskaplig internationell publikation. Kostnad för publikation med open access inkluderas också. 7. Populärvetenskaplig publikation Tid och kostnader för att ta fram en projektsammanfattning på svenska inkluderas som en separat post. Materialet skulle utformas i linje med vad som tidigare tagits fram inom LTH och SLUs tvärvetenskapliga samarbetsprojekt om biogas och energigrödor 13,14,15 11 Prade T., Svensson S.-E., Mattsson J. E., Carlsson G., Björnsson L., Börjesson P. and Lantz M. (2013) EU sustainability criteria for biofuels potentially restrict ley crop production on marginal land for use as biogas substrate. Grassland Science in Europe, 18: Tufvesson, L., Lantz, M., Björnsson, L. (2013) Miljönytta och samhällsekonomiskt värde vid produktion av biogas från gödsel. Rapport 86, Miljö- och Energisystem, LTH, Lunds Universitet 13 Björnsson, L. (2012) Energigrödor för biogasproduktion Del 1, odlings och arealeffektivitet. Rapport nr 80, Miljö- och energisystem, Institutionen för teknik och samhälle, Lund University. 14 Björnsson, L. and Lantz, M. (2013) Energigrödor för biogasproduktion Del 2, kostnadseffektivitet och styrmedel. Rapport nr 81, Miljö- och energisystem, Institutionen för teknik och samhälle, Lund University. 15 Björnsson, L. (2013) ) Energigrödor för biogasproduktion Del 3, energi- och växthusgaseffektivitet. Rapport nr 82, Miljö- och energisystem, Institutionen för teknik och samhälle, Lund University. 4

5 Deltagande forskare och ansvarsområden Thomas Prade. Post doc Miljö- och Energisystem, LTH Inom projektet har Thomas huvudansvar för den odlingsrelaterade delen. Detta innefattar att definiera förändringar i resursanvändning då vall introduceras i befintliga områden samt teknoekonomiska beräkningar för biomasaproduktionsdelen. Thomas ansvarar även för markkolsmodelleringarna. Mikael Lantz. Biträdande universitetslektor Miljö- och Energisystem, LTH Mikael kommer att ha huvudansvar för de projektdelar som berör teknoekonomiska och miljömässiga utvärderingar kopplat till biogasprocessen. Lovisa Björnsson. Professor Miljö- och Energisystem, LTH Lovisa är projektledare. Hon kommer att ansvara för processmodellering över biogasprocessen samt ha ett övergripande ansvar för livscykelanalysen. Hon kommer också att ansvara för miljöanalysen avseende övriga miljöpåverkanskategorier än klimat. Finansiering Projektet samfinansieras av Göteborg Energi, Energimyndigheten genom program energigasteknik, Lunds Tekniska högskola och Sveriges Lantbruksuniversitet och löper. 5

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Mikael Lantz Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola 2013-04-12 Bakgrund Flera miljöanalyser genomförda, både nationellt och internationellt. Resultaten

Läs mer

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas Linda Tufvesson Miljö- och energisystem Lunds Universitet 2012-11-22 Bakgrund Flera miljöanalyser genomförda, både nationellt och internationellt.

Läs mer

Åkermark som kolsänka - att inkludera kolinbindning i analys av biogassystem LOVISA BJÖRNSSON

Åkermark som kolsänka - att inkludera kolinbindning i analys av biogassystem LOVISA BJÖRNSSON Åkermark som kolsänka - att inkludera kolinbindning i analys av biogassystem LOVISA BJÖRNSSON 750 miljarder t C 550 miljarder t C 1 500 miljarder t C Markkol 45% of the soils in the EU have low or very

Läs mer

Biogasproduktion från vall på marginalmark

Biogasproduktion från vall på marginalmark Thomas Prade Institutionen för biosystem och teknologi Biogasproduktion från vall på marginalmark Hur möter det hållbarhetskriterierna? Thomas Prade SLU, Institutionen för biosystem och teknologi PA: Nya

Läs mer

Grass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON

Grass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON Grass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON Project funding and reporting, Thomas Prade & Mikael Lantz (2016) Grass for biogas - Arable land as carbon sink. Report 2016:280. Energiforsk,

Läs mer

Hållbara biodrivmedel

Hållbara biodrivmedel Hållbara biodrivmedel Sustainable Business Hub - Årsstämma Lund, 29 maj 2013 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Produktionskedjor för biodrivmedel Skog Jordbruksmark Hav/odling

Läs mer

Baljväxtrika vallar på marginalmark som biogassubstrat

Baljväxtrika vallar på marginalmark som biogassubstrat Georg Carlsson & Thomas Prade Institutionen för biosystem och teknik Baljväxtrika vallar på marginalmark som biogassubstrat Georg Carlsson &Thomas Prade SLU, institutionen för biosystem och teknologi PA:

Läs mer

Bioenergi från jordbruket i ett systemperspektiv

Bioenergi från jordbruket i ett systemperspektiv Jordbruket och klimatet Skövde, 23/1 2013 Bioenergi från jordbruket i ett systemperspektiv Serina Ahlgren Innehåll Översikt bioenergi råvaror och slutprodukter Bioenergianvändning i Sverige Förnybartdirektivet

Läs mer

Rörflen som biogassubstrat

Rörflen som biogassubstrat Thomas Prade Institutionen för biosystem och teknik Rörflen som biogassubstrat Vad påverkar hållbarheten när biogasen används som fordonsgas? Aktuella användningsområden för rörflen? Nya rörflenaffärer?

Läs mer

Hållbara drivmedel finns de?

Hållbara drivmedel finns de? Hållbara drivmedel finns de? Skånes Energiting Malmö, 14 juni 2011 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Hållbarhetskriterier 1) Klimatnytta 2) Biologisk mångfald 3) Indirekta markanvändningseffekter

Läs mer

ÅKERMARK SOM KOLSÄNKA

ÅKERMARK SOM KOLSÄNKA LOVISA BJÖRNSSON, THOMAS PRADE & MIKAEL LANTZ ÅKERMARK SOM KOLSÄNKA EN UTVÄRDERING AV MILJÖ- OCH KOSTNADS- EFFEKTER AV ATT INKLUDERA GRÄSVALL FÖR BIOGAS I SPANNMÅLSRIKA VÄXTFÖLJDER SAMMANFATTNING AV ETT

Läs mer

Värdet av vall i växtföljden

Värdet av vall i växtföljden Thomas Prade Institutionen för biosystem och teknologi Värdet av vall i växtföljden Thomas Prade Institutionen för biosystem och teknologi Seminar om Innovativa växtföljder för mångfunktionalitet Partnerskap

Läs mer

Bioenergi och hållbarhet i ett nationellt och internationellt perspektiv

Bioenergi och hållbarhet i ett nationellt och internationellt perspektiv Bioenergi och hållbarhet i ett nationellt och internationellt perspektiv Serina Ahlgren Energimyndighetens konferens: Biobränsle i energisystemet - dagens kunskapsläge och framtidens utmaningar Stockholm

Läs mer

Energigrödor för biogasproduktion : Del 3, energi- och växthusgaseffektiviet Björnsson, Lovisa

Energigrödor för biogasproduktion : Del 3, energi- och växthusgaseffektiviet Björnsson, Lovisa Energigrödor för biogasproduktion : Del 3, energi- och växthusgaseffektiviet Björnsson, Lovisa Publicerad: 2013-01-01 Link to publication Citation for published version (APA): Björnsson, L. (2013). Energigrödor

Läs mer

Energieffektivisering i växtodling

Energieffektivisering i växtodling Energieffektivisering i växtodling Temadag Odling i Balans 21 januari 2009, Nässjö Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Energiflöden i svensk växtodling idag Energy input Bioenergy

Läs mer

Biogas och miljön fokus på transporter

Biogas och miljön fokus på transporter och miljön fokus på transporter Maria Berglund Regionförbundet Örebro län, Energikontoret ÖNET Tel: +46 19 602 63 29 E-post: Maria.Berglund@regionorebro.se Variationsrikedom Varierande substrat Avfall,

Läs mer

ENERGIGRÖDOR FÖR BIOGASPRODUKTION

ENERGIGRÖDOR FÖR BIOGASPRODUKTION LOVISA BJÖRNSSON & MIKAEL LANTZ ENERGIGRÖDOR FÖR BIOGASPRODUKTION DEL 2, KOSTNADSEFFEKTIVITET & STYRMEDEL SAMMANFATTNING AV ETT TVÄRVETENSKAPLIGT FORSKNINGSPROJEKT VID LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA OCH SVERIGES

Läs mer

Marknadsanalys av substrat till biogas

Marknadsanalys av substrat till biogas Marknadsanalys av substrat till biogas Hur substratmarknaden bidrar till Biogas Västs mål på 1,2 TWh rötad biogas till 2020 Finansiärer VGR Avfall Sverige Region Halland Region Skåne Bakgrund Ökat intresse

Läs mer

Lantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel. Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef

Lantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel. Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef Lantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef Dagens anförande Lantmännen en jättekoncern och störst på bioenergi

Läs mer

Välkommen till Kristianstad The Biogas City

Välkommen till Kristianstad The Biogas City Välkommen till Kristianstad The Biogas City Där vi samarbetar för att skapa en mer lönsam biogasbransch VD Krinova Incubator & Science Park Foto Biosfärkontoret Sven-Erik Magnusson Välkommen till Kristianstad

Läs mer

Hur klimateffektiv är etanol?

Hur klimateffektiv är etanol? Hur klimateffektiv är etanol? Etanolseminarium 9 Juni 2010, Stockholm Pål Börjesson Environmental and Energy Systems Studies Lund University, Sweden det korta svaret är -det beror på hur produktionssystemet

Läs mer

Åkerenergi & affärsmöjligheter för de gröna näringarna

Åkerenergi & affärsmöjligheter för de gröna näringarna Åkerenergi & affärsmöjligheter för de gröna näringarna Biogasseminarium med workshop 13 april 2011, Stockholm Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Bioenergianvändning i Sverige

Läs mer

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20 Behov av vallgröda Delprojekt 5 Kaj Wågdahl Sverige AB 2014-01-20 Bakgrund Strängnäs Biogas AB har under 2011-2013 genomfört ett antal utredningar inom projektet Säkerställande av affärsmässiga och tekniska

Läs mer

Biogas från gödsel MIKAEL LANTZ

Biogas från gödsel MIKAEL LANTZ Biogas från gödsel MIKAEL LANTZ Bakgrund Miljönytta och samhällsekonomiskt värde vid produktion av biogas från gödsel, rapport 86, Miljö- och Energisystem LTH. Finansierad av Region Skåne Slutrapport augusti

Läs mer

Biogas från skogen potential och klimatnytta. Marita Linné

Biogas från skogen potential och klimatnytta. Marita Linné Biogas från skogen potential och klimatnytta marita@biomil.se 046-101452 2011-02-10 Konsulttjänster inom biogas och miljö Över 30 års erfarenhet av biogas Unika expertkunskaper Erbjuder tjänster från idé

Läs mer

ENERGIGRÖDOR FÖR BIOGASPRODUKTION

ENERGIGRÖDOR FÖR BIOGASPRODUKTION LOVISA BJÖRNSSON ENERGIGRÖDOR FÖR BIOGASPRODUKTION DEL 1, ODLING OCH AREALEFFEKTIVITET SAMMANFATTNING AV ETT TVÄRVETENSKAPLIGT FORSKNINGSPROJEKT VID LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA OCH SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:2

Policy Brief Nummer 2013:2 Policy Brief Nummer 2013:2 Drivmedel från jordbruket effekter av EU:s krav Enligt EU-direktivet om främjande av energi från förnybara energikällor ska varje medlemsland ha ökat sin konsumtion av förnybara

Läs mer

Hållbarhetskriterier för biogas

Hållbarhetskriterier för biogas Hållbarhetskriterier för biogas En översyn av data och metoder MIKAEL LANTZ, ENERGI- OCH MILJÖSYSTEMANALYS VID LTH Hållbarhetskriterier för biodrivmedel För att anses vara hållbara måste biodrivmedel från

Läs mer

2012-02- 01. Innehåll

2012-02- 01. Innehåll Innehåll Principer för ekologiskt lantbruk Rötning för produktion av biogas och biogödsel Effekter på växtodlings- och djurgårdar Rötning och grunder för ekologiskt lantbruk Slutsatser Andersson & Edström,

Läs mer

ENERGISKOG OCH HÅLLBARHET. utveckling av en modell för utvärdering av miljö och ekonomi. Serina Ahlgren (SLU) och Carina Gunnarsson (JTI)

ENERGISKOG OCH HÅLLBARHET. utveckling av en modell för utvärdering av miljö och ekonomi. Serina Ahlgren (SLU) och Carina Gunnarsson (JTI) ENERGISKOG OCH HÅLLBARHET utveckling av en modell för utvärdering av miljö och ekonomi Serina Ahlgren (SLU) och Carina Gunnarsson (JTI) Örebro 30 januari 2015 Finansierat av Energimyndigheten Syfte och

Läs mer

Biogasens roll som fordonsbränsle. SYSAV-dagen 2014 05 09 Anders Mathiasson Energigas Sverige

Biogasens roll som fordonsbränsle. SYSAV-dagen 2014 05 09 Anders Mathiasson Energigas Sverige Biogasens roll som fordonsbränsle SYSAV-dagen 2014 05 09 Anders Mathiasson Energigas Sverige Fordonsgas i Sverige Det finns 152 publika tankstationer, april 2014 Anders Mathiasson, Energigas Sverige 2014-05-14

Läs mer

Välkommen till LTH Vad är på gång inom biogasforskningen? LOVISA BJÖRNSSON

Välkommen till LTH Vad är på gång inom biogasforskningen? LOVISA BJÖRNSSON Välkommen till LTH Vad är på gång inom biogasforskningen? LOVISA BJÖRNSSON LTH en fjärdedel av Lunds universitet Grundat 1961 Ca 9 800 studenter 16 civilingenjörsprogram 1 500 anställda 181 professorer

Läs mer

BIOGAS i Tyskland, England och Polen

BIOGAS i Tyskland, England och Polen BIOGAS i Tyskland, England och Polen 2011-11-24 Anna Olsson WSP Bakgrund BiogasSys EU-finansierat demonstrationsprojekt 2010-2015 - utöka potentialen för biogas i Skåne produktion och konsumtion - ta fram

Läs mer

Samhällsnyttan med biogas en studie i Jönköpings län. Sara Anderson, 2050 Consulting

Samhällsnyttan med biogas en studie i Jönköpings län. Sara Anderson, 2050 Consulting Samhällsnyttan med biogas en studie i Jönköpings län Sara Anderson, 2050 Consulting Innehåll Mål och syfte. Vad är samhällsnytta och vad innebär samhällsekonomisk analys? Biogasens olika nyttoeffekter.

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:3

Policy Brief Nummer 2013:3 Policy Brief Nummer 2013:3 Gårdsstödsreformen positiv för sysselsättningen I samband med frikopplingsreformen 2005 blev all jordbruksmark i Sverige berättigat till gårdsstöd. Tidigare var endast vissa

Läs mer

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Linda Tufvesson Miljö- och energisystem Lunds Universitet 2011-05-26 Alternativ till dagens drivmedel Aktiviteter i en produkts livscykel Inflöde Material Energi

Läs mer

Vad är ett hållbart jordbruk?

Vad är ett hållbart jordbruk? Vad är ett hållbart jordbruk? Tankar utifrån flera projekt vid Framtidens lantbruk, SLU Elin Röös, biträdande lektor i miljösystemanalys för livsmedel, Institutionen för energi och teknik, SLU Uppsala

Läs mer

HQ-vall: Högkvalitetsvall till mjölkproduktion och lågkvalitetsvall till biogas

HQ-vall: Högkvalitetsvall till mjölkproduktion och lågkvalitetsvall till biogas HQ-vall: Högkvalitetsvall till mjölkproduktion och lågkvalitetsvall till biogas FORMAS (via SLF Bioenergi) 1,3 MSEK, 2010-01 2012-12 Ingrid Strid, SLU (ET, projektledare) Carina Gunnarsson, JTI Mats Edström,

Läs mer

Styrmedel för en ökad produktion av gödselbaserad biogas

Styrmedel för en ökad produktion av gödselbaserad biogas Styrmedel för en ökad produktion av gödselbaserad biogas En fallstudie för Skåne och Västra Götalands län Mikael Lantz och Lovisa Björnsson Rapport nr. 90 Miljö- och energisystem Institutionen för Teknik

Läs mer

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt Denna broschyr är författad av Profu, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) och Institutet för jordbruks- och

Läs mer

Gårdsbaserad och gårdsnära produktion av kraftvärme från biogas V

Gårdsbaserad och gårdsnära produktion av kraftvärme från biogas V Gårdsbaserad och gårdsnära produktion av kraftvärme från biogas V0640003 Den svenska biogasproduktionen uppgick år 2008 till drygt 1,3 TWh varav huvuddelen producerades på avloppsreningsverk och deponier.

Läs mer

Styrmedel för en ökad produktion av gödselbaserad biogas

Styrmedel för en ökad produktion av gödselbaserad biogas Styrmedel för en ökad produktion av gödselbaserad biogas En fallstudie för Skåne och Västra Götalands län RAPPORT NR 90 I MILJÖ- OCH ENERGISYSTEM MIKAEL LANTZ OCH LOVISA BJÖRNSSON INSTITUTIONEN FÖR TEKNIK

Läs mer

Klimatpåverkan av rötning av gödsel

Klimatpåverkan av rötning av gödsel Klimatpåverkan av rötning av gödsel Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 Röta stallgödsel hur påverkar det växthusgasutsläppen? ± Utsläpp från lager? - Utsläpp

Läs mer

Effektiva biobränslesystem - möjligheter och hinder

Effektiva biobränslesystem - möjligheter och hinder Effektiva biobränslesystem - möjligheter och hinder Seminarium kring Skånska Biobränslen Hässleholm, 13 november 26 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Universitet Kriterier för uthålliga bioenergisystem:

Läs mer

Potential för hållbara biodrivmedel

Potential för hållbara biodrivmedel Potential för hållbara biodrivmedel Gasdagarna 2013 Båstad, 24 oktober Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Produktionskedjor för biodrivmedel Skog Jordbruksmark Hav/odling Ved,

Läs mer

Biogas framtidens fordonsbränsle. Peter Eriksson Affärsutveckling Biogas

Biogas framtidens fordonsbränsle. Peter Eriksson Affärsutveckling Biogas Biogas framtidens fordonsbränsle Peter Eriksson Affärsutveckling Biogas Biogas grön energiproduktion Hushåll Restaurang, storkök Biogas Livsmedelshandel Livsmedelsindustri Biogödsel Jordbruk Biogasprocessen

Läs mer

Biogas Research Center

Biogas Research Center Biogas Research Center För resurseffektiva biogaslösningar Biogas Syd Per Mårtensson 2013-09-17 www.liu.se/brc Biogas fördelar och svårigheter Trots många fördelar: Förnybar lokal och regional energikälla

Läs mer

Verksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.

Verksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa. Jorden som resurs, SLU:s bidrag Jordbruks- och trädgårdskonferens 2010. Lisa Sennerby Forsse, SLU. 4 mars 2010 Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning

Läs mer

Biogasarbetet i Skåne Skånes Färdplan för biogas Anna Hansson Biogas Syd

Biogasarbetet i Skåne Skånes Färdplan för biogas Anna Hansson Biogas Syd Biogasarbetet i Skåne Skånes Färdplan för biogas Anna Hansson Biogas Syd Jordbruks- och trädgårdskonferens på Alnarp den 1 mars 2012 Biogas Syd är en del av Energikontoret Skåne Samhälle och näringsliv

Läs mer

Biogasarbetet i Skåne Skånes Färdplan för biogas

Biogasarbetet i Skåne Skånes Färdplan för biogas Biogasarbetet i Skåne Skånes Färdplan för biogas Anna Hansson Biogas Syd Jordbruks- och trädgårdskonferens på Alnarp den 1 mars 2012 1 Biogas Syd är en del av Energikontoret Skåne Samhälle och näringsliv

Läs mer

Ökad biogasproduktion ger Sverige ett grönt lyft

Ökad biogasproduktion ger Sverige ett grönt lyft Ökad biogasproduktion ger Sverige ett grönt lyft Biogasseminarium med Centerpartiet Fredagen den 30 mars 2012 Anders Mathiasson Energigas Sverige enar branschen 175 medlemmar Biogasseminarium med Energigas

Läs mer

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Look to Sweden Urban Kärrmarck Expert urban.karrmarck@energimyndigheten.se Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi (ER 2010:23)* Gemensam förslag

Läs mer

Nationellt mål 20 twh biogas senast år 2020

Nationellt mål 20 twh biogas senast år 2020 starka tillväxtregioner gör skillnad! regional samverkan för grön tillväxt och ökad användning av biogas som fordonsbränsle Nationellt mål 20 twh biogas senast år 2020 ökad nationell sysselsättning minskade

Läs mer

Biogas behöver långsiktiga och hållbara spelregler. Helena Gyrulf Skellefteå, 29 april 2014 helena.gyrulf@energigas.se

Biogas behöver långsiktiga och hållbara spelregler. Helena Gyrulf Skellefteå, 29 april 2014 helena.gyrulf@energigas.se Biogas behöver långsiktiga och hållbara spelregler Helena Gyrulf Skellefteå, 29 april 2014 helena.gyrulf@energigas.se Dagens presentation Biogasläget i Sverige idag Produktion och användning av biogas

Läs mer

Biogasens möjligheter i Sverige och Västra Götaland

Biogasens möjligheter i Sverige och Västra Götaland Biogasens möjligheter i Sverige och Västra Götaland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 5 februari 2009 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel,

Läs mer

Gasernas utveckling. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Vimmerby 21 november 2011

Gasernas utveckling. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Vimmerby 21 november 2011 Gasernas utveckling Anders Mathiasson, Energigas Sverige Vimmerby 21 november 2011 Fem sektioner arbetar för ökad energigasanvändning Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG Vätgas Anders Mathiasson

Läs mer

Framtidens foder och växtnäringsförsörjning i ekologisk odling. Georg Carlsson SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp

Framtidens foder och växtnäringsförsörjning i ekologisk odling. Georg Carlsson SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp Framtidens foder och växtnäringsförsörjning i ekologisk odling SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp Odlingssystemsekologi Baljväxter Mångfunktionalitet Diversifiering Baljväxter bidrar

Läs mer

En sektorsövergripande nationell biogasstrategi

En sektorsövergripande nationell biogasstrategi En sektorsövergripande nationell biogasstrategi Christel Gustafsson Bioenergienheten Jordbruksverket Uppdraget Nationell sektorsövergripande strategi för ökad biogasanvändning som är sektorövergripande

Läs mer

Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen. Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers

Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen. Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers Hur mycket nytt (reaktivt) kväve tål planeten? Humanities safe operational space 3 Rockström

Läs mer

Allmänna kommentarer: Det behövs ett tydligt politiskt ställningstagande och mer långsiktiga villkor

Allmänna kommentarer: Det behövs ett tydligt politiskt ställningstagande och mer långsiktiga villkor REMISSVAR 2015-09-21 Dnr M2015/3227/R Miljö- och Energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se christina.nordenbladh@regeringskansliet.se Remissvar gällande Promemoria Anläggningsbesked för biodrivmedel

Läs mer

Policy Brief Nummer 2012:3

Policy Brief Nummer 2012:3 Policy Brief Nummer 2012:3 Biogas från gödsel rätt att subventionera? Traditionell gödselhantering inom jordbruket leder till utsläpp av växthusgaser som dock kan reduceras genom att använda gödseln för

Läs mer

Biogas Väst Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland 2014-2016 Kort tillbakablick- vad pågår och vad är på gång?

Biogas Väst Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland 2014-2016 Kort tillbakablick- vad pågår och vad är på gång? Biogas Väst Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland 2014-2016 Kort tillbakablick- vad pågår och vad är på gång? Petter Kjellgren, Projektledare Biogas Väst, Västra Götalandsregionen Avstamp Jönköping

Läs mer

Vass till biogas är det lönsamt?

Vass till biogas är det lönsamt? Vass till biogas är det lönsamt? Biogasproduktion av vass i Kalmar län en samhällsekonomisk studie Eva Blidberg, Industriell ekologi, KTH 2013-02-07 Systemanalys - KTH Resultat Positiv energibalans -Energiinsatsen

Läs mer

Svensk forskningsagenda för ekologiskt lantbruk 2013

Svensk forskningsagenda för ekologiskt lantbruk 2013 Svensk forskningsagenda för ekologiskt lantbruk 2013 Forskning om ekologisk produktion Alnarp 6 mars 2013 Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, SLU maria.wivstad@slu.se *

Läs mer

Hur blir energinettot vid förädling av energigrödorna?

Hur blir energinettot vid förädling av energigrödorna? Hur blir energinettot vid förädling av energigrödorna? Bioenergikonferens Alnarp 1 mars 2006 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Energibalans för bioetanol - svenska studier Etanoutbyte

Läs mer

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Förnybar energi och självförsörjning på gården Erik Steen Jensen teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Innehåll Bakgrund Ekologisk jordbruk, uthållighet och funktionell integritet Möjligheter och tilltag

Läs mer

Gårdsbaserad biogasproduktion - fördjupningskurs

Gårdsbaserad biogasproduktion - fördjupningskurs inbjuder till Gårdsbaserad biogasproduktion - fördjupningskurs Utbildningen omfattar 4 utbildningsdagar uppdelade på två kurstillfällen Övergripande målsättning för de 4 dagarna: Utbildningen skall ge

Läs mer

Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar

Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar Bibliografiska uppgifter för Växtkraft - stad och land i kretslopp Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare SLU, Centrum för uthålligt lantbruk Pettersson C.M. Ingår i... Ekologiskt lantbruk.

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Hur kan det ekologiska lantbruket bli självförsörjande med biobaserade drivmedel?

Bibliografiska uppgifter för Hur kan det ekologiska lantbruket bli självförsörjande med biobaserade drivmedel? Bibliografiska uppgifter för Hur kan det ekologiska lantbruket bli självförsörjande med biobaserade drivmedel? Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare SLU, Centrum för uthålligt lantbruk

Läs mer

Fördjupningskurs i gårdsbaserad biogasproduktion

Fördjupningskurs i gårdsbaserad biogasproduktion Fördjupningskurs i gårdsbaserad biogasproduktion Kursen vänder sig till dig som vill ha fördjupade kunskaper för att bygga och driva en biogasanläggning på gårdsnivå. Förkunskapskrav är grundkurs eller

Läs mer

PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning

PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning 2011-12-12 1 (5) Analysavdelningen Enheten för hållbara bränslen Linus Hagberg 016-544 20 42 linus.hagberg@energimyndigheten.se PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning Inledning

Läs mer

Rörflen och biogas. Håkan Rosenqvist 2014-02-12

Rörflen och biogas. Håkan Rosenqvist 2014-02-12 Rörflen och biogas Håkan Rosenqvist 2014-02-12 Vem är jag och vem finansierar min presentation Håkan Rosenqvist Arbetar huvudsakligen med forskning, utredning och undervisning som egenföretagare Huvudområden

Läs mer

2 Företag och företagare

2 Företag och företagare 2 Företag och företagare 35 2 Företag och företagare I kapitel 2 redovisas grundläggande uppgifter om jordbruksföretagens fördelning efter grödgrupper, storleksgrupper (hektar åker) och efter brukningsform

Läs mer

Livsmedlens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Christel Cederberg Svensk Mjölk Vattendagarna 21 nov 2006

Livsmedlens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Christel Cederberg Svensk Mjölk Vattendagarna 21 nov 2006 Livsmedlens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv Christel Cederberg Svensk Mjölk Vattendagarna 21 nov 2006 Disposition Kort om livscykelanalys (LCA) Resultat från LCA av livsmedel Svårigheter vid miljöpåverkansanalys

Läs mer

PA 10 årsjubileum 18 juni 2014 Dave Servin

PA 10 årsjubileum 18 juni 2014 Dave Servin PA 10 årsjubileum 18 juni 2014 Dave Servin 1 Drygt 80 medlemmar i Partnerskap Alnarp 3 N Produkter AB, Abetong AB, Agrico Nordic AB, Alnarp Cleanwater Technology AB, Anolytech AB, Bara Mineraler AB, BASF

Läs mer

Bioenergi från jordbruket ur ett systemperspektiv

Bioenergi från jordbruket ur ett systemperspektiv Bioenergi från jordbruket ur ett systemperspektiv Greppa Näringen Jordbruket och klimatet Norrköping, 18 januari 2012 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola 160 140 120 100 TWh 80

Läs mer

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit?

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit? Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit? Sju Gårdar Mars 2009 Oscar Franzén Ekologiska Lantbrukarna Oscar Franzén Uppsala 16 april 2009 Jordbrukets energianvändning Energianvändning

Läs mer

Policy Brief Nummer 2014:1

Policy Brief Nummer 2014:1 Policy Brief Nummer 2014:1 Svenska nötköttsproducenter kan minska sina kostnader Den svenska nötköttsproduktionen minskar och lönsamheten är låg. I denna studie undersöker vi hur mycket svenska nötköttsproducenter

Läs mer

Biogastinget 3 december 2014 Lars Holmquist Göteborg Energi

Biogastinget 3 december 2014 Lars Holmquist Göteborg Energi Biogastinget 3 december 2014 Lars Holmquist Göteborg Energi Biogas - en väg till det hållbara transportsamhället 60 TWh 10 TWh FFF-utredningens syn på biodrivmedlens roll För att nå 80 % reduktion av klimatutsläppen

Läs mer

Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om. investeringsstöd för hållbar återföring av fosfor. Svar på remiss från kommunstyrelsen

Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om. investeringsstöd för hållbar återföring av fosfor. Svar på remiss från kommunstyrelsen Sida 1 (7) 2014-02-28 Handläggare Jonas Dahllöf 08-508 466 06 jonas.dahllof@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2014-03-20 Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om investeringsstöd

Läs mer

SYFTET med presentationen är att den ska vara ett underlag för vidare diskussion i KLIMATFRÅGAN.

SYFTET med presentationen är att den ska vara ett underlag för vidare diskussion i KLIMATFRÅGAN. Bild 1 Jordbruket och Växthuseffekten Målet för presentationen är att informera åhörarna om: Vad ingår i den svenska rapporteringen av emissioner av klimatgaser från jordbruket Hur stora är utsläppen från

Läs mer

www.balticbiogasbus.eu 1

www.balticbiogasbus.eu 1 1 Baltic Biogas Bus Project Gasskonferansen, Bergen, 5 Maj 2011 Anneli Waldén AB Storstockholms Lokaltrafik www.sl.se 2 Agenda Bakgrund Baltic Biogas Bus Projekt Strategi vid införandet av biogasbussar

Läs mer

Forskning om ekologiskt lantbruk i Sverige

Forskning om ekologiskt lantbruk i Sverige Forskning om ekologiskt lantbruk i Sverige - under de senaste 15 åren Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), maria.wivstad@slu.se Nasjonal

Läs mer

Framtida marknaden för biogasproduktion från avfall. Workshop för färdplan Skåne Malmö 2012-05-24 Bo von Bahr, SP

Framtida marknaden för biogasproduktion från avfall. Workshop för färdplan Skåne Malmö 2012-05-24 Bo von Bahr, SP Framtida marknaden för biogasproduktion från avfall Workshop för färdplan Skåne Malmö 2012-05-24 Bo von Bahr, SP Från DN Debatt, torsdag 24 maj 2012 (igår), Kjell Aleklett, President of ASPO International

Läs mer

Kort företagspresenta.on Arbetsmaterial

Kort företagspresenta.on Arbetsmaterial Kort företagspresenta.on Arbetsmaterial 1. Målsä(ning 2. Ägare och Styrelse 3. Posi:v miljöpåverkan i syd Östra Skåne 4. Förslag :ll företagsstruktur 5. Marknadsförutsä(ningar 6. Råvaruförsörjning och

Läs mer

Region Skåne. Sammanfattning av biogas utvecklingsmedel 2015. Beviljade utvecklingsprojekt hösten 2015. Löpnr Projektnamn Sökande Sökt belopp

Region Skåne. Sammanfattning av biogas utvecklingsmedel 2015. Beviljade utvecklingsprojekt hösten 2015. Löpnr Projektnamn Sökande Sökt belopp Oddvar Fiskesjö Processledare 044-309 32 92 Pia.AC.sandell@skane.se Bilaga Sammanfattning Datum 2015-12-16 Dnr 1501271 1 (10) Sammanfattning av biogas utvecklingsmedel 2015 Beviljade utvecklingsprojekt

Läs mer

Biogasens roll i den cirkulära ekonomin

Biogasens roll i den cirkulära ekonomin Analysgruppen Grön omställning Jonas Karlsson Ordförande Malmö den 13 augusti 2015 Biogasens roll i den cirkulära ekonomin Avfall Sverige har genom Per-Erik Persson, VafabMiljö och ordförande för arbetsgruppen

Läs mer

Biogas i Sverige idag. Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se

Biogas i Sverige idag. Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se Biogas i Sverige idag Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se Presentationen i korthet Om Energigas Sverige Produktion och användning av biogas 2013 Prognos Vad är på

Läs mer

Författare Pettersson C.M. Utgivningsår 2005

Författare Pettersson C.M. Utgivningsår 2005 Bibliografiska uppgifter för Biogasjäsning av växtbiomassa och hushållsavfall Författare Pettersson C.M. Utgivningsår 2005 Tidskrift/serie Rapport - Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för markvetenskap,

Läs mer

Utmaningar inom utveckling av biologisk behandling

Utmaningar inom utveckling av biologisk behandling Utmaningar inom utveckling av biologisk behandling Åke Nordberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se System för biogasproduktion

Läs mer

Drivmedlens miljöpåverkan gas vs. diesel

Drivmedlens miljöpåverkan gas vs. diesel Drivmedlens miljöpåverkan gas vs. diesel Dr. Mattias Svensson, ansvarig programområde gasformiga drivmedel Smart transport av livsmedel på väg, Helsingborg 120907 Samordnar teknisk utveckling kring energigaser

Läs mer

biogasanläggningar WR20

biogasanläggningar WR20 Förädling av rötrest t från storskaliga biogasanläggningar WR20 Sören Gotthardsson Purac/Läckeby Water Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se FRÅGESTÄLLNING Värdering av alternativ

Läs mer

Policy Brief Nummer 2011:4

Policy Brief Nummer 2011:4 Policy Brief Nummer 2011:4 Vad kostar biologisk mångfald jordbruket? Här redovisas resultaten från en studie av hur jordbrukarnas ekonomi påverkas av att tillhandahålla hög biologisk mångfald. Vi visar

Läs mer

Biogas Sydöstra Skåne

Biogas Sydöstra Skåne Kort företagspresentation 1. Målsättning 2. Ägare och Styrelse 3. Positiv miljöpåverkan i syd Östra Skåne 4. Organisation 5. Marknadsförutsättningar 6. Råvaruförsörjning och transportpartners 7. Produktion

Läs mer

Jordbruk, bioenergi och miljö

Jordbruk, bioenergi och miljö Kor tver Jordbruk, bioenergi och miljö sion Odling av energigrödor kan ge positiva miljöeffekter utöver minskade koldioxidutsläpp. Lokalisering och omfattning är avgörande för hur stora de olika miljöeffekterna

Läs mer

Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen?

Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen? Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen? Elin Röös, Postdok, Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion

Läs mer

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! FAKTABLAD Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! sida 2 Så här producerar

Läs mer

Ekologiskt vs konventionellt jordbruk en onödig konflikt

Ekologiskt vs konventionellt jordbruk en onödig konflikt Ekologiskt vs konventionellt jordbruk en onödig konflikt Christel Cederberg Institutionen Energi & Miljö Chalmers Tekniska Högskola Livsmedelsforum 5 okt 2016, Stockholm Innehåll Hur jämförs miljöprestanda

Läs mer

Teknisk och ekonomisk utvärdering av lantbruksbaserad fordonsgasproduktion

Teknisk och ekonomisk utvärdering av lantbruksbaserad fordonsgasproduktion Teknisk och ekonomisk utvärdering av lantbruksbaserad fordonsgasproduktion Peter Berglund, Mathias Bohman, Magnus Svensson, Grontmij AB Johan Benjaminsson, Gasefuels AB 1. INLEDNING Intresset för biogas

Läs mer

Beviljade ansökningar 2010 och 2011 Investeringsstöd för biogas

Beviljade ansökningar 2010 och 2011 Investeringsstöd för biogas 2013-02-18 1 (3) Beviljade ansökningar 2010 och 2011 Investeringsstöd för biogas 2010 Projektnr Kategori Titel Sökande Projektledare Bidrag kr Ort 32827-1 Förbehandling Optimerad förbehandling vid Biogasanläggningen

Läs mer