Jordbrukets klimatpåverkan

Transkript

1 Jordbrukets klimatpåverkan Maria Berglund HS Halland tel

2 KOLDIOXID från fossila bränslen

3 Koldioxid från fossil energi Jordbrukets klimatpåverkan är inte som andras påverkan Kol i mark Lustgas från kväve Metan från djurhållningen Utsläpp från inköpta varor

4 Koldioxidekvivalenter (CO 2 -ekv) - gemensam valuta för växthusgaser 1 kg koldioxid = 1 kg koldioxidekvivalenter 1 kg metan = 25 (21) kg koldioxidekvivalenter 1 kg lustgas = 298 (310) kg koldioxidekvivalenter IPCC, 2007 [4AR] (IPCC, 1995) [SAR])

5 Hur mycket är ett ton koldioxidekvivalenter? Köra 500 mil med bensinbil Koka vatten i vattenkokare: 2 miljoner gånger (om vattenkraftsel) eller gånger (om kolel) Producera köttet och mjölken som en medelsvensk äter under ett år Odla bort 270 kg kol Förlora 2 kg N 2 O-N från åkermark Metan- raparna från en mjölkko i fyra månader

6 Sveriges utsläpp av växthusgaser 2009 Metan från fodersmältning Metan från gödsellager Lustgas från gödsellager Lustgas från mark ~16 % (NV National inventory report 2011 Sweden.)

7 Sveriges utsläpp av växthusgaser 2009 (NV National inventory report 2011 Sweden.)

8 10 9 ton CO2ekv Animalieproduktionens växthusgasutsläpp (globalt) N fertilizer production 3 2,5 on farm fossil fuel processing transport cultivated soils, tillage + liming desertification of pasture 2 1,5 1 0,5 indirect manure emission manure application/deposition leguminous feed cropping indirect fertilizer emission N fertilizer application manure management enteric fermentation 0 CH4 N2O CO2 (Steinfeld, H. m.fl Livestock's long shadow. FAO) deforestation

9 Klimatförändringarna är ett globalt miljöproblem spelar ingen roll var utsläppen sker Mycket av jordbrukets utsläpp sker före gården - Hela livscykeln viktig Livscykeltänk viktigt! Viktigt relatera utsläppen till produktionen (t ex kg CO 2 -ekv per kg produkt)

10 Växtodlingens klimatpåverkan

11 CO 2, N 2 O, CH 4 N 2 O N 2 O CO 2 Insatsvaror och inköpta tjänster NO 3-, NH 3 Växtodling Försålda varor

12 Diesel Olja Produktion av NPK Bekämpningsmedel Direkta lustgasemissioner Indirekta lustgasemissioner ton koldioxidekvivalenter Växtodlingsgård ha: höstvete, maltkorn, höstraps, sockerbetor, konservärter Metan Lustgas Koldioxid * Indirekt N2O-emission = nitrat och ammoniak som förloras från marken och som omvandlas till lustgas i andra delar av ekosystemet Om kolförrådet i mark ±100 kg C/ha ±130 ton CO 2 för hela gården JOKER-projektet

13 kg CO2-ekv/hektar Växtodlingsgården - utsläpp per hektar övrigt diesel direkt lustgas från mark prod. N Kvävet centralt: Produktion av NPK N 2 O från kvävets omsättning i mark Sockerbetor Höstvete Maltkorn Höstraps Konservärt

14 kg CO2-ekv/kg produkt 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 övrigt diesel direkt lustgas från mark produktion av kvävegödsel Växtodlingsgården - utsläpp per kg gröda Avkastningen central: + Fördela utsläppen på många ton Årsvariationer? Växtföljden! 0,2 0,1 Sockerbetor (10 kg) Höstvete Maltkorn Höstraps Konservärt

15 Lustgas bildas från kväve N 2 O NO N 2 O N 2 Ammonium NH 4 + Nitrifikation Kräver god tillgång på syre och ammonium NH 4 + Nitrat NO 3 - Denitrifikation Kräver syrefattig miljö Parametrar som påverkar: Tillgång på kväve Syretillgång och markfukt Temperatur

16 Kg CO2e/kg N 12 Klimatavtryck för olika kvävegödselmedel EU BAT (AN) EU utan lustgasrening (AN) Rysk utan lustgasrening (AN) Kalksalpeter, utan lustgasrening (Yara, Davis & Haglund, 1999)

17 Djurhållningens klimatpåverkan

18 CO 2, N 2 O, CH 4 N 2 O CH 4 NH 3 Insatsvaror och inköpta tjänster Djurhållning, stallgödsel Växtodling Försålda varor NO 3-, NH 3 N 2 O N 2 O CO 2

19 Diesel Olja (torkning) El Produktion av NPK Inköpt foder Ensileringsmed., bek.medel m.m. Direkta lustgasemissioner Indirekta lustgasemissioner Kalkning Metan från djuren Lagring av stallgödsel ton koldioxidekvivalenter Mjölkgård mjölkkor ( kg mjölk/ko) 640 ha (ca 50 ha betor och 250 ha spannmål för avsalu) Metan Lustgas Koldioxid Om kolförrådet i mark ±100 kg C/ha ±230 ton CO 2 för hela gården JOKER-projektet

20 (kg CO2e/kg foder) Växthusgasutsläpp från produktion av olika fodermedel 1 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 Flysjö m fl, SIK-rapport 772

21 Metan från idisslare CO H CH H 2 O Väte frigörs när ättiksyra och smörsyra bildas. Väte förbrukas när propionsyra bilas. Kolhydratomsättning hos idisslare (Björnhag m fl, 1989, teckning av Marie Stockman)

22 Metan från djurens fodersmältning Djurslag (kg metan/ djur och år) (ton CO 2 -ekv/ djur och år) Mjölkko ,5 Am-/diko ,2-2,5 Övrigt nöt ca 50 1,3 Får 8 0,2 Häst ,3-0,6 Gris 1,5 0,04 Jämförelse: mil med bensinbil ca 2 ton CO 2 -ekv 3 kg N 2 O-N/ha 1,4 ton CO 2 -ekv Inlagring 1 ton C 3,7 ton CO 2 -ekv

23 (kg CH4/ko, år) Metan från mjölkkons fodersmältning 150 kg metan per ko (ton ECM/ko, år)

24 (kg CH4/ko, år) (kg CH4/ton ECM) Metan från mjölkkons fodersmältning kg metan per ko kg metan per ton ECM (ton ECM/ko, år) 10

25 Metan från mjölkkons fodersmältning Högre avkastning per ko innebär även: Mer foder & gödsel per ko, men mindre per ton ECM Annan foderstat?! Vilket ekologiskt fotavtryck ger foderproduktionen? Lägre kött/mjölkkvot kompensera med köttdjur Totalt: Lägre(?) utsläpp per kg mjölk

26 Diesel Olja (torkning) El Produktion av NPK Inköpt foder Bekämpningsmedel Direkta lustgasemissioner Indirekta lustgasemissioner Metan från djuren Lagring av stallgödsel ton koldioxidekvivalenter Grisgård smågrisar, 550 slaktsvinsplatser ha: höstvete, korn, vårraps Metan Lustgas Koldioxid Om kolförrådet i mark ±100 kg C/ha ±88 ton CO 2 för hela gården (JOKER-projektet)

27 Växthusgaser från gödsellager Metan: Bildas i syrefri miljö - Organiskt material (mängd, nedbrytbarhet) - Temperatur (+hög temp) - Lagringstid Lustgas: Gynnas vid omväxlande syrefria och syrerika zoner - Tillgång till kväve och kol - Temperatur (hög temp gynnsamt) - Lagringstid Ammoniak indirekta lustgasemissioner Flytgödsel ger mer metan Fastgödsel ger mer lustgas Djupströ ger metan och lustgas

28 Åtgärdskategorier

29 Tre kategorier av åtgärder I. Förbättrad produktivitet och effektivitet Resurseffektiv, hög och jämn produktion. Litet spill Fokus på KVÄVE, energi och foder. II. Byte av insatsvaror och teknik Insatsvaror med låg klimatpåverka, t ex klimatmärkt N-gödsel och förnybar energi, och undvik klimatbovar som soja Mer energieffektiv teknik Teknik och val som minskar utsläppen, t ex lämplig stallgödselgiva vid rätt tidpunkt, reducerad jordbearbetning III. Genomgripande systemändringar Ändrad foderstrategi, t ex mer eget protein Produktion av bioenergi

30 Växthusgasutsläpp från växtodling - vad påverkar klimatavtrycket per kg gröda? Ton per hektar + jämn och hög skördenivå i förhållande till insatser, litet spill Kvävet + Kvävefixering, utnyttja stallgödseln väl, Mineralgödsel producerad med låga utsläpp Energi och transporter (generellt mindre del) Undantag energikrävande processning (t ex kol vid torkning av tysk betfiber) och långa transport (t ex soja) Kol i mark (effekten osäker) Mulljordar Även ILUC (indirect land use change)

31 Växthusgasutsläpp från djurhållningen - vad påverkar klimatavtrycket per kg produkt? Produktionen + Bra tillväxt, friska djur, små kassationer Foder (speciellt gris och fågel) + Effektivt foderutnyttjande + Fodermedel med låga utsläpp (t ex lokalt proteinfoder, bra grovfoder) (Nöt) Metan från vommen + Hög smältbarhet på fodret, avel (preparat, fett) + Hög mjölkavkastning Energi (speciellt gris- och fågel, och om uppvärmning)

32 I stort sett samma åtgärder som inom annan (miljö)rådgivning! Viktiga områden: Kväve! Resursutnyttjandet & minska förluster God djurhälsa, frisk gröda, bördighet Nya områden: Energi Klimatavtryck av inköpta varor Av mindre vikt: Fosfor, Kem (nitrat- och ammoniakförluster)

33 Allt är så osäkert! Handlar även om stor naturlig variation! Fokus på rätt riktning och att minska risken för växthusgasutsläpp Vad är säkert i jordbruket?! Hur säkra är uppgifterna om ton TS grovfoder/ha, kg N/ton stallgödsel, NH 3 -förlust i stall, lager och från mark, P-utlakning/ha Vädret

34 Aktuellt

35 Klimatmärkning: Svenskt Sigill (tilläggsmärkning) och KRAV (bakas in i KRAV-reglerna) Greppa Näringen: Klimatkollen Energi: Energikartläggningscheckar (Energimyndigheten) Investerings- och projektstöd (Jordbruksverket)

36 Litteraturtips och länkar Rapport 2010:10 Jordbruksverket. Handlingsprogram (Fliken Miljö, energi och klimat)

37 Vanliga frågor/diskussionsämnen Hur står sig ekologisk produktion ur klimatsynpunkt? Köttfri måndag/måste minska köttkonsumtionen Kolinlagring i naturbetesmarker då? Korna måste ju rapa metan! Djurantalet har ju minskat Hur stora är de naturliga växthusgasutsläppen då? Varför ska lantbruket bära skulden?! Hur kan man säga nåt om allt ändå är så osäkert?!

38 Tack!