Manual Cofoten. Innehållsförteckning. Sida 1(16)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Manual Cofoten. Innehållsförteckning. Sida 1(16) 2013-06-04"

Transkript

1 Sida 1(16) Manual Cofoten Kontaktuppgifter: Ulrika Williamsson, Jordbruksverket, tel om du har tekniska frågor och tips på hur verktyget kan förbättras/förtydligas. Kontakta Maria Berglund, Hushållningssällskapet Halland, tel , mobil om du vill ha feedback på beräkningar, hjälp att lägga in data eller med tolkningar. Innehållsförteckning Komma igång... 3 Produkter in... 3 Avgränsningar... 4 Huvudgrupp... 4 Energi... 5 Diesel... 5 Transport... 6 Fodermedel... 6 Mineralgödsel... 6 Organisk Gödsel... 7 Produktgrupp... 7 Produkt... 8 Mängd/år... 8 Koncentration kväve och NH4-N... 8 Utsläpp per enhet... 9 Summa Noteringar Produkter Ut Huvudgrupp Animalier Energi Organisk Gödsel Strömedel Vegetabilier Produktgrupp Produkt Mängd/år Från växtodling till djur Egenproducerad energi Utsläpp per enhet Djurhållning Djupströgödsel Fastgödsel och Urin Flytgödsel Speciella data Genomsnittsvikt Vikt vid 6 månader eller vid insättning... 12

2 Sida 2(16) Försäljningsvikt Grovfoderandel Råprotein Överutfodring Andel gödsel i stall vid bete Vikt vid insättning eller vid 6 månader Vikt vid försäljning/inkalvning Lagringsteknik Andel av gödseltypen (%) Spridningsteknik Produkt Mängd Kväve/ton produkt (kg N/ton) NH4-N/ton produkt (kg N/ton) Spridningsförlust NH4-N (kg) Spridningsförlust (%) Spridningsteknik, spridningstidpunkt och nedbrukningstid Utlakning Kväveutlakning Areal Tillförd handelsgödsel Förluster vid spridning Totala spridningsförluster Markkol Åkermark på bete Vall Ettåriga grödor Radsådda grödor (hackgrödor) Beräknad kolförändring i mark Odling Liggtid... 16

3 Sida 3(16) Komma igång När du startar programmet Cofoten kommer du till startfönstret för Stank in Mind, där du sedan väljer att bearbeta en viss kund och alternativ (eller skapar nya kunder/ alternativ). När du sedan kommer till fönstret för vägval kan klimatberäkningar väljas på knappen längst nere. Då öppnas ett separat fönster där klimatberäkningarna görs. Pga uppbyggnaden av Stank in Mind måste vissa delar av beräkningarna fortfarande ifyllas i Stank varför man kan behöva växla mellan fönstren för Stank och Cofoten. Produkter in Här läggs data in för beräkning av växthusgasutsläppen från produktion av de inköpta varor som används på gården samt från energianvändningen på gården. Mata in mängden inköpta varor till gården under "inköpt/år". Klicka på plusset nedan för att lägga till en ny produkt.

4 Sida 4(16) Genom att peka på informations- och varningsikoner kan du få hjälp och information. Om en produkt saknas i listan matar du in den som en egen produkt i Växtnäringsbalansen i Stank in Mind. Om du har egna värden på växthusgasutsläpp från produktion av insatsvaran skriver du över det ev. databasvärde som är angett i rutan Utsläpp per enhet. Avgränsningar * Inköpta tjänster (t ex gödselkörning, bärgning av halm) ska tas med. * Det är enbart insatsvaror till jordbruksföretaget som ska läggas in. Ej skog, entreprenad eller privat. * Kaptialvaror (maskiner, byggnader), plast, ensileringsmedel, kem och inköpta strömedel behöver inte läggas in. De står generellt för en liten andel av gårdens totala växthusgasutsläpp. Huvudgrupp Välj först vilken huvudgrupp insatsvaran tillhör från rullistan. Endast Import till gården. Animalier: Alla animalieprodukter som importeras till gården (t ex kalvar, smågrisar, ägg). Behövs för att beräkna mängden produkter ut (netto) vid t ex slaktsvins- eller nötköttsproduktion.

5 Sida 5(16) Energi: Mata in alla energiprodukter inklusive energiinsatsen vid inköpta tjänster (t ex beräknad dieselförbrukning för maskinstation). Räkna ej in entreprenad (dvs dra av förbrukning av diesel vid externt arbete). Om du behöver hjälp för att beräkna dieselförbrukning för gården, kan du använda det underformulär som kan öppnas när du väljer diesel som produkt. Diesel I Dieselformuläret anges mängden diesel inköpt till gården i rutan längst uppe till höger i tabellen (kolumnen Diesel [lit] ). För att lägga till ett arbetsmoment trycker du på gröna plusset längst uppe till vänster. En ny rad för arbetsmoment dyker upp och man får fylla i arbetsmoment från rullistor under kolumnerna Huvudgrupp, Undergrupp, maskin tex: Sådd, sättning>såmaskin>universalsåmaskin kombi. Härefter skrivs data in efter behov, antingen egna värden eller från databasen. Kapacitet i ha/tim, maskinens effekt eller effektbehov i kw, förbrukning i liter per timme, belastning i liter per timme och kw (se nedan för mer info), Dieselförbrukning per ha beräknas fram när det finns tillräckligt underlag, Areal i ha, summa Diesel i liter för arbetsmomentet. Belastning (liter/tim*kw) är ett mått för hur hårt arbete maskinen utför. Se exempel i tabellen. Belastningen för samma redskap kan variera beroende på tex jordart och arbetsdjup m.m. Traktor - Lätt arbete 0,12 l/tim och per kw Traktor - blandad 0,15 l/tim och per kw arbete Traktor - Hårt arbete 0,18 l/tim och per kw Skördetröska 0,22 l/tim och per kw Ytterligare hjälp finns att hitta i modulmaterialet på

6 Sida 6(16) Transport För att beräkna effekten av transporter för produkter eller tjänster kan distributionsformuläret användas. För att beräkna CO 2 e från transport börja med att lägga till en rad genom att trycka på gröna plusset längst uppe till vänster. Välj transportsslag, skriv in mängd produkt som transporteras i kg, fyllnadsgraden i %, Avståndet i km (enkel väg) och om bilen går tom retur (oftast fallet). Transportarbetet anges i enheten ton km. Transportens totala klimatpåverkan beräknas liksom ton km och kg CO 2 e per ton km. Tryck på knappen Överför summa till huvudkort för att överföra antalet ton km och kg CO 2 e per ton km. Fodermedel: Alla fodermedel som importeras till gården. Egenproducerat foder matas in under Produkter Ut. Mineralgödsel: Diverse N-, P- & K-produkter. OBS! Om produkterna är "CO 2 certifierade", t ex Yara, måste eget värde läggas in. Några exempel: Axan 1,080 kg CO2e/kg NPK ,121 kg CO 2 e/kg NPK ,181 kg CO 2 e/kg NPK ,964 kg CO 2 e/kg NP ,166 kg CO 2 e/kg MAP ,241 kg CO 2 e/kg

7 Sida 7(16) Organisk Gödsel: Import av organiska produkter som används som gödsel. T ex stallgödsel, slaktavfall, slam och övriga organiska restprodukter. Oftast räcker det med att ta med utsläpp från transport av gödseln (använd underformuläret distribution som kan öppnas när du väljer ett organiskt gödselmedel) om djurgården/producenten bär utsläppen av själva restprodukten. I distributionsformuläret anges produktens kg CO 2 e per enhet (normalt kg) för produkten längst uppe till höger (är oftast noll för restprodukter). För att beräkna CO 2 e från distribution av produkten börja med att lägga till en rad genom att trycka på gröna plusset längst uppe till vänster. Välj transportsslag, mängd produkt som transporteras i kg, fyllnadsgraden i %, Avståndet i km (enkel väg), om bilen går tom retur (oftast fallet). Distributionens klimatpåverkan beräknas (om summan blir INF har du glömt mata in en produktmängd på huvudkortet). Tryck på knappen Överför summa till huvudkort för att överföra kg CO 2 e per kg produkt inkl. den beräknade distributionen. Produktgrupp Här väljer du produktgruppen som insatsvaran tillhör. Valmöjligheten beror på vald huvudgrupp.

8 Sida 8(16) Produkt I denna lista väljer du själva produkten. När produkten är vald returneras ett värde på växthusgasutsläppen vid produktion/användning av produkten, ev. med en kommentar om värdet. Välj produkt från rullistan. Egna produkter läggs in i Stank in Mind (Egna produkter under Växtnäringsbalans). Om du väljer en produkt som inte generar ett värde för växthusgasutsläpp måste du skriva in ett eget värde (om värdet är noll skrivs 0 ). Det går även att justera värdet på växthusgasutsläppen från databasen. Mängd/år Ange den inköpta mängden av produkten. Kontrollera enheten. Koncentration kväve och NH4-N Ange varans innehåll av kväve i % och ammoniumkväve i kg/ton. Värdet för ammoniumkväve behövs för senare beräkning av spridningsförluster. Det behöver alltså bara fyllas i för organiska gödselmedel. Om det finns egna djur på gården kan Stank in Mind använda ett schablonvärde för den importerade stallgödselns innehåll av NH4-N och det behöver då inte anges.

9 Sida 9(16) Utsläpp per enhet Här visas växthusgasutsläppen per produktenhet hämtat från databasen. Data i databasen kan vara schablonvärde för hela produktgrupper - se ev. kommentar till värdet på CO 2 e i infotexten (peka på ). Är rutan tom eller om du vill ändra det värde som finns i databasen kan du skriva in ett eget värde (som kg CO 2 e/enhet). I vissa fall kan du få hjälp av info där tex ett normalt spann på växthusgasutsläppen anges för vissa produktgrupper. En del fodermedel är t ex klimatdeklarerade och har uppgift om kg CO 2 e/enhet produkt. Om man matar in ett eget värde på växthusgasutsläppen (som kg CO 2 e) förloras dock ev. information om hur stor andel av utsläppen som utgörs av CO 2, N 2 O respektive CH 4. Tryck på pilen för återföring av databasvärde för att få tillbaka defaultvärdet.

10 Sida 10(16) Summa Summering av totala växthusgasutsläpp för produkten. Noteringar Ev. noteringar om inmatad produkt eller data (t ex var du hämtat egna värden). Produkter Ut Här anges de produkter som säljs eller avyttras på annat sätt, mängderna egenproducerat foder som används i djurhållningen samt användningen av egenproducerad energi. Mata in mängden avyttrade varor (normalt inkl. lager) från gården för perioden under "Mängd UT". Egenproducerat foder (från växtodlingen till den egna djurhållningen) anges under Mängd från växtodling till djur. Förbränning av egenproducerad energi anges under "Användning av egenproducerad energi. Huvudgrupp Välj huvudgrupp från rullistan. Export från gården samt egenproducerat foder och användning av egenproducerad energi.

11 Sida 11(16) Animalier: Alla animalieprodukter som exporteras från gården (t ex kalvar, smågrisar, ägg). Behövs för att beräkna produkter ut (netto) vid t ex slaktsvins- eller nötköttsproduktion. Energi: Mata in alla energiprodukter som exporteras eller egenproducerad energi som används på gården (t ex halm). Organisk Gödsel: Export av organiska produkter som används som gödsel på annan enhet. T ex stallgödsel (kom ihåg även att ange andelen avyttrat gödsel under spridningsteknik). Strömedel: Strömedel som exporteras från gården eller som exporteras från växtodlingen till djurhållningen. T ex halm. Vegetabilier: Vegetabilier som exporteras från gården t ex spannmål. Produktgrupp Här väljs produktgruppen som produkten tillhör. Valmöjligheten beror på vald produkthuvudgrupp. Produkt Här väljs själva produkten. Välj produkt från rullistan. Egna produkter läggs in i Stank in Mind (Egna produkter under Växtnäringsbalans). Mängd/år Här ska mängden produkt som har exporterats från gården (avsalu/avyttrat) skrivas i. Från växtodling till djur Här skrivs den mängd av produkten (foder eller strömedel) som exporteras från den egna växtodlingen till den egna djurhållningen in. Egenproducerad energi Skriv in den mängd av produkten (Energiinsats) som exporteras från växtodlingen till egen användning (förbränning). Lustgas och metanförluster av användningen beräknas. Utsläpp per enhet Här visas växthusgasutsläppen för energianvändningen per produktenhet hämtat från databasen. Om rutan är tom eller om du vill ändra det värde som finns i databasen kan du mata in det här (som kg CO2e/enhet). Djurhållning Här beräknas växthusgasutsläppen som sker från ev. djurhållning. I beräkningarna ingår metan från djurens fodersmältning, metan- och lustgasavgång från lager samt ammoniakförluster från stall och lager som kan bilda lustgas i andra delar av ekosystemet.

12 Sida 12(16) Lager och stall För att beräkna utsläppen från stallgödselhanteringen behövs uppgifter om djurhållningens storlek, stallgödselslag m.m. Uppgifter om antalet djurplatser på respektive stallgödselslag, data för mjölkproduktion, inkalvningsålder, antal produktionsomgångar, stallperiodens längd etc. matas in i Stank in Mind. Använd t ex knappen Gå till STANK nere till höger för att komma till Stank in Mind. Fodersmältningen För att kunna beräkna metanavgången från nötkreaturens fodersmältning behövs det kompletterande information om djurens vikt, utfodringen och fodrets sammansättning. Dessa uppgifter matas in för respektive djurslag. Djupströgödsel Antal djurplatser med djupströhantering. Uppgiften matas in och redigeras i Stank in Mind. Fastgödsel och Urin Antal djurplatser med fastgödselhantering. Uppgiften matas in och redigeras i Stank in Mind. Flytgödsel Antal djurplatser med flytgödselhantering. Uppgiften matas in och redigeras i Stank in Mind. Speciella data Data för mjölkproduktion, inkalvningsålder, antal produktionsomgångar per etc. Matas in och redigeras i Stank in Mind. Genomsnittsvikt Ange djurslagets genomsnittsvikt. Vikt vid 6 månader eller vid insättning Ange djurets ungefärliga vikt vid 6 månaders ålder. Om djuret är äldre än 6 månader vid insättning anges vikt vid insättning. (Metanavgången från nötdjuren räknas från 6 månaders ålder i denna modell) Försäljningsvikt Ange vikt vid försäljning eller inkalvning. Grovfoderandel Ange hur stor andel av fodret som består av grovfoder (ensilage, bete, etc.). För ungnöt avses grovfoderandelen efter avvänjning. Normalt: Konventionella mjölkkor: 50 % Bör ej vara under 40 % och inte över 70 %. Ekologiska mjölkkor: 60 % Bör ej vara under 50 % och inte över 80 %. Mjölkraskvigor: Mellan 70 % och 95 %.

13 Sida 13(16) Stutar: Mellan 70 % och 95 %. Ungtjurar: Mellan 30 % och 75 %. Råprotein Ange andel råprotein i fodret (normalt mellan %). Överutfodring Ange hur stor överutfodringen är (Normalvärde ligger runt %, medan t ex 0 % är osannolik). Andel gödsel i stall vid bete Ange andelen av träck och urin som hamnar i stall under betesperioden. Tänk på att ändra även här om du gör förändringar i Betesdrift i Stank in Mind och tvärtom. Tänk också på att alla värden inte uppdateras i Stank in Mind om man bockar i Uppdatera inte betesdata under Betesdrift. Vikt vid insättning eller vid 6 månader Ange djurets ungefärliga vikt vid insättning. Om djuret är yngre än 6 månader vid insättning anges istället vikten vid 6 månaders ålder. Vikt vid försäljning/inkalvning Ange vikt vid försäljning eller inkalvning Lagringsteknik Lagringsinformationen används för beräkning av ammoniakförluster från stallgödsel vilket leder till indirekt lustgasavgång. Men även direkta lustgas-och metanavgångar påverkas av hur stallgödseln lagras. Andel av gödseltypen (%) Värdena hämtas från Stank in Mind. Annars anges andelen (%) urin eller flytgödsel som lagras med de olika lagringsteknikerna. Anges inga värden antas att all lagring sker utan täckning, om mindre än 100 % anges för urin resp. flytgödsel antas att den kvarvarande delen lagras utan täckning. Spridningsteknik Här beräknas indirekta lustgasemissioner orsakade av ammoniakavgång. Ange spridningsförlust för ev. importerad organisk gödsel samt spridningsteknik, tidpunkt för spridning och nedbrukningstid för gårdens stallgödsel. Produkt Importerad organisk gödsel hämtas från Produkter in. Importerad stallgödsel hamnar inte här om det finns djur på gården. Då summeras den till befintlig stallgödsel.

14 Sida 14(16) Mängd Mängd våtvikt för produkten i ton. Hämtas från Produkter in. Kväve/ton produkt (kg N/ton) Totalkvävehalt i produkten, kg kväve per ton produkt. Hämtas från Produktlistan, N-innehållet kan justeras under Produkter in, både i Cofoten och Stank in Mind. NH4-N/ton produkt (kg N/ton) Mängd växttillgängligt kväve (ammoniumkväve) i produkten, kg kväve per ton produkt. Hämtas från Produkter in. Spridningsförlust NH4-N (kg) Spridningsförlusten beräknas utifrån ammoniumkväveinnehåll och spridningsförlust i %. Spridningsförlust (%) För att kunna beräkna ett rimligt värde för ammoniakförlusterna vid spridning av importerade organiska gödselmedel behövs information om vilken form gödselmedlet är i (fast, flytande, djupströ) och om teknik, tidpunkt för spridning och nedbrukningstid. Som hjälp kan knappen Exempel spridningsförlust användas. Då visas en tabell med de spridningsförluster programmet räknar med vid spridning av stallgödsel vid olika tidpunkter och med olika tekniker. Spridningsteknik, spridningstidpunkt och nedbrukningstid Fördelningen för gårdens stallgödsel hämtas från Stallgödselberäkningarna i Stank in Mind. Annars, klicka på gröna pluset för att lägga till rad och sedan välj teknik och tidpunkt för spridning och nedbrukning av respektive gödselslag från rullistan. Spridningen ska anges i andel av den totala mängden av gödselslaget. Summan i varje kolumn ska bli 100%. Om gården avyttrar gödsel är det viktigt att ange andelen i översta raden då detta värdet används till att beräkna totala spridningsförlusterna och lustgasavgången från mark. Utlakning Till höger om kväveutlakning Kväveutlakningens klimatpåverkan beräknas. Framför allt handlar det om indirekta kväveförluster som lustgas genom denitrifikation och ammoniakavgång.

15 Sida 15(16) Kväveutlakning Värdet hämtas från Stank in Mind. Om SIM-beräkning saknas ange annat värde från t ex utlakningsberäkning enligt excelfilen Uppskatta kväveutlakning på Greppa Näringens hemsida. Areal Arealen som kväveutlakningen är beräknad för. Tillförd handelsgödsel Värdet hämtas från Produkter in. Förluster vid spridning 2 % kväveförlust är schablonvärde för ammoniumnitrat. I produkter med högre ammoniumkvävehalt kan förlustvärdet vara högre (t ex många NPK-produkter och inte minst urea och ammoniak). Värdet bör vara lägre för produkter som innehåller lägre andel ammoniumkväve som t ex kalksalpeter. Totala spridningsförluster Kvävespridningsförlusterna (kg kväve) för gården summeras utifrån kväveutlakning per ha, areal och förluster från tillfört handelsgödselkväve. Markkol Beräkning av lustgas från mark till atmosfär och förlust av nitrat och ammoniak (bildar lustgas i andra delar av ekosystemet). Upptag/avgång av koldioxid orsakat av ändrat kolförråd i marken. Allt beräknat för den totala arealen jordbruksmark (inkl. träda & naturbete). Åkermark på bete Ange arealen av bete på åkermark på mulljord (20% mullhalt) Vall Ange arealen av vall på mulljord (20% mullhalt) Ettåriga grödor Ange arealen av ettåriga grödor på mulljord (20% mullhalt) Radsådda grödor (hackgrödor) Ange arealen av radsådda grödor på mulljord (20% mullhalt) Beräknad kolförändring i mark Ange kolinlagning i mark d v s nettotillförsel av kol till mark. Positivt värde: Innebär kolinlagring, d v s att kolförrådet (mullhalten) ökar. Marken binder mera kol än den avger, det innebär negativ CO2 avgång, vilket är positivt för klimatet.

16 Sida 16(16) Negativt värde: Innebär att kolförrådet (mullhalten) minskar. Marken friger kol, det innebär CO2 avgång vilket är negativt för klimatet. Värdet kan beräknas t ex i växtföljdsmodulen. Odling Uppgifterna härifrån används för att beräkna den direkta lustgasavgången från växtodlingen. Gröda, areal, skörd och eventuell mängd bortförda skörderester läggs in i Gödslingsplan för växtföljd i Stank in Mind (använd knappen Gå till STANK ). Naturbete ska inte läggas in i gödslingsplanen. Arealen naturbete anges i Stank in Mind under Växtnäringsbalans som Ogödslat naturbete. Liggtid Liggtiden anges för fleråriga grödor (antal helår mellan jordbearbetningarna).

Manual Cofoten. Komma igång. Sida 1(12)

Manual Cofoten. Komma igång. Sida 1(12) Sida 1(12) Manual Cofoten Kontaktuppgifter: Torben Kudsk, Jordbruksverket, Torben.Kudsk@jordbruksverket.se, tel 040-415295 eller Ulrika Williamsson, Jordbruksverket, ulrika.williamsson@jordbruksverket.se,

Läs mer

Välj först vilken huvudgrupp insatsvaran tillhör från rullistan. Endast Import till gården.

Välj först vilken huvudgrupp insatsvaran tillhör från rullistan. Endast Import till gården. Sida 1(8) Manual Cofoten Kontaktuppgifter: Torben Kudsk, Jordbruksverket, Torben.Kudsk@jordbruksverket.se, tel 040-415295 eller Ulrika Williamsson, Jordbruksverket, ulrika.williamsson@jordbruksverket.se,

Läs mer

Resultatrapport. Distribution Koldioxid,

Resultatrapport. Distribution Koldioxid, Info Kom igång Resultatrapport Produkt IN Produktsök Produkt UT Dieselförbrukning Djurhållning Distribution Koldioxid, Lustgas Lustgas Metan lustgas, metan Lagringsteknik Spridning N-Förlust Referenser

Läs mer

Dieselförbrukning och andra energiinsatser

Dieselförbrukning och andra energiinsatser Dieselförbrukning och andra energiinsatser Nedanstående data och information är hämtat från bla www.bioenergiportalen.se, www.jti.se, www.greppa.nu/adm och ger lite vägledande siffror på dieselförbrukning

Läs mer

Jordbrukets klimatpåverkan

Jordbrukets klimatpåverkan Jordbrukets klimatpåverkan Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 KOLDIOXID från fossila bränslen Koldioxid från fossil energi Jordbrukets klimatpåverkan är

Läs mer

KURS I GROVFODERVERKTYGET

KURS I GROVFODERVERKTYGET KURS I GROVFODERVERKTYGET 2015-02-25 Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet GROVFODERKALKYLEN INNEHÅLL 1. REGISTRERA OCH HANTERA GÅRDAR... 1 2. SKAPA GROVFODERKALKYLER... 4 3. LÄGGA TILL SCHABLONGRÖDKALKYLER...

Läs mer

INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER.

INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER. INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER. Snabba råd: 1. Täck gödselbehållaren. 2. Större lagerutrymme för gödsel, för att undvika spridning under hösten.

Läs mer

Diskussion om åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser i jordbruket

Diskussion om åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser i jordbruket Grupparbete på kursen Jordbruket och klimatet mars 2014 Sida 1(5) Diskussion om åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser i jordbruket Inför diskussionen visades följande bilder: Grupparbete på

Läs mer

Tolkning av resultat i Klimatkollens beräkningar Klimatåtgärder på gårdsnivå

Tolkning av resultat i Klimatkollens beräkningar Klimatåtgärder på gårdsnivå Tolkning av resultat i Klimatkollens beräkningar Klimatåtgärder på gårdsnivå Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 Tolka resultatet av klimatkollen Vad påverkar

Läs mer

7 LAMM. Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling.

7 LAMM. Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling. 7 LAMM 7.1 Baskrav 7.1.1 Övriga regler som ska uppfyllas Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling. 7.2 Djurhälsa

Läs mer

Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 1990 och 2005 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser

Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 1990 och 2005 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 199 och 25 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser Forskningsprojekt finanserat av Stiftelsen Lantbruksforskning och Jordbruksverket

Läs mer

Potatisodling och dess påverkan på klimatet

Potatisodling och dess påverkan på klimatet Potatisodling och dess påverkan på klimatet Falkenberg 12 februari 2016 Maria Henriksson, AgrD Innehåll Jordbrukets klimatpåverkan Vad är klimatavtryck? Potatisens klimatavtryck Åtgärder att minska odlingens

Läs mer

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216

Läs mer

Datainsamling för djurgård

Datainsamling för djurgård Besöksdatum SAMnr Lantbrukarens namn Adress Postnr Postort Klimatkollen (20B) Hej! Här kommer en sammanställning från vårt besök på gården. Syftet med Klimatkollen är att du ska få en grov uppskattning

Läs mer

Kort introduktion till

Kort introduktion till Kort introduktion till beräkningsverktyget Maria Berglund HS Halland maria.berglund@vxa.se tel. 035-465 22 En del i Klimatkollen Förenklat Carbon footprint av en hel gård (ton CO 2 -ekv) Vad stort/smått,

Läs mer

Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning

Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning 1. 100 % av foderstaten ska vara svenskodlad a) Kravet kan antingen uppfyllas genom egen eller närliggande foderproduktion eller genom att välja

Läs mer

Ekologisk djurproduktion

Ekologisk djurproduktion Ekologisk djurproduktion Introduktionskurs för rådgivare Uppsala, 2016-01-20 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Mjölk loket i den ekologiska

Läs mer

Bilaga 2: Beräkning av utsläpp av ammoniak till luft samt utsläpp av kväve och fosfor till vatten

Bilaga 2: Beräkning av utsläpp av ammoniak till luft samt utsläpp av kväve och fosfor till vatten 35(39) Bilaga 2: Beräkning av utsläpp av ammoniak till luft samt utsläpp av kväve och fosfor till vatten Denna bilaga innehål schabloner för beräkning av utsläpp från djurhållning. Vägledningen omfattar

Läs mer

Farsta fakta. Yta: 15,4 km²

Farsta fakta. Yta: 15,4 km² Farsta 1 1 Farsta fakta I Farsta stadsdelsområde bor det 51 987 personer (2011). Stadsdelsområdet omfattar stadsdelarna: Fagersjö, Farsta, Farstanäset, Farsta strand, Gubbängen, Hökarängen, Larsboda, Sköndal,

Läs mer

BERÄKNINGSVERKTYG FÖR KLIMATKOLLEN

BERÄKNINGSVERKTYG FÖR KLIMATKOLLEN BERÄKNINGSVERKTYG FÖR KLIMATKOLLEN Huvudmeny Indata: Hjälp: Resultat: Version: Beta 100920 Info Produktsök Resultatrapport Produkt IN Dieselförbrukning Produkt UT Kom igång Djurhållning Koldioxid, Lustgas

Läs mer

Regional balans för ekologiskt foder

Regional balans för ekologiskt foder Lantbruksekonomen 3 november 2011 Lars Jonasson, Agr Dr Haraldsmåla gård 370 17 Eringsboda Tel: 0457-46 10 53 Regional balans för ekologiskt foder Tre regionala marknadsbalanser har upprättats för ekologiska

Läs mer

Upplägg. Beräkningarna. Vanliga fallgropar Körslor

Upplägg. Beräkningarna. Vanliga fallgropar Körslor Beräkningarna Vanliga fallgropar Körslor Upplägg Resultatet/Tolkning Vad är normalt? Nyckeltal Kolets och kvävets kretslopp Övriga klurigheter och frågor Rådgivningstillfället och sälja in Klimatkollen

Läs mer

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Christel Cederberg Greppa Näringen Utbildning Jordbruket och klimatet Nässjö 12 mars 214 Resultat och diskussion från forskningsprojekt

Läs mer

och odling i typområden

och odling i typområden Inventering av fastigheter och odling i typområden 1 Programområde: Jordbruksmark Undersökningstyp: Inventering av fastigheter och odling i typområden Bakgrund och syfte med undersökningstypen Det övergripande

Läs mer

Utfodringspraxis Uppsala sep 2014. Carin Clason CoA Ab carinclason@gmail.com

Utfodringspraxis Uppsala sep 2014. Carin Clason CoA Ab carinclason@gmail.com Utfodringspraxis Uppsala sep 2014 Carin Clason CoA Ab carinclason@gmail.com Utfodring för bättre miljö och klimat-stämmer bra med att sikta mot bättre lönsamhet! Gör rätt från början Sätt mål för produktionen

Läs mer

Klimatpåverkan från växtodling

Klimatpåverkan från växtodling Klimatpåverkan från växtodling Sammanfattning Utsläppen av växthusgaser från växtodling på friland domineras av emissioner från odling, produktion av mineralgödsel samt dieselanvändning. Användning av

Läs mer

Energikollen modul 21C

Energikollen modul 21C Energikollen modul 21C SAM nr: Brukare: Adress: Postadress: Telefon: E-post: Datum för rådgivning: Datum för gruppträff två kl xx den 00 månad i XX-hus Sammanfattning av rådgivningen Företaget använde

Läs mer

Klimatpåverkan från foder

Klimatpåverkan från foder Klimatpåverkan från foder Sammanfattning Klimatpåverkan från animalieproduktion (sett till hela livscykeln) härrör till största delen från Foderproduktionen (inklusive fodersvinn i djurhållningen) har

Läs mer

Växtnäring i stallgödseln

Växtnäring i stallgödseln Cofoten mjölk övningsgård Alternativ 4 år 212 för 8 hektar Mjölkgård övningsgård grundkurs Växtnäring i stallgödseln Skapat: 212-4-1 Utskrivet: 213-1-17 Antal sidor: 5 SAM-nr: Telefon: Växtnäringsinnehåll

Läs mer

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Forskningsprojekt finanserat av Stiftelsen Lantbruksforskning och Jordbruksverket Christel Cederberg, Greppa Näringen, 24

Läs mer

Gården i ett livscykelperspektiv

Gården i ett livscykelperspektiv Gården i ett livscykelperspektiv Birgit Landquist SIK Institutet för livsmedel och bioteknik birgit.landquist@sik.se Tel 072 720 75 82 www.sik.se Unik kompetens om livsmedelskedjans miljö- och klimatpåverkan

Läs mer

Manual som beskriver Klimatkollen - klimatberäkningar i VERA Maria Berglund. Reviderad 2015-08-26

Manual som beskriver Klimatkollen - klimatberäkningar i VERA Maria Berglund. Reviderad 2015-08-26 Manual som beskriver Klimatkollen - klimatberäkningar i VERA Maria Berglund Reviderad 2015-08-26 Sida 2(17) 1 Introduktion Denna manual beskriver hur VERA beräknar växthusgasutsläpp, vilka principiella

Läs mer

Jordbrukets klimatpåverkan

Jordbrukets klimatpåverkan Jordbrukets klimatpåverkan och utsläpp på gårdsnivå å Maria Berglund HS Halland maria.berglund@vxa.se tel. 035-465 22 KOLDIOXID från fossila bränslen Jordbrukets klimatpåverkan k är inte som andras påverkan

Läs mer

Ekologisk mjölk- och grisproduktion

Ekologisk mjölk- och grisproduktion Ekologisk mjölk- och grisproduktion Introduktionskurs för rådgivare Linköping, 2015-10-13 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Utvecklingen

Läs mer

Foto: Per-Erik Larsson. Mekaniskt Vallbrott

Foto: Per-Erik Larsson. Mekaniskt Vallbrott Foto: Per-Erik Larsson Mekaniskt Vallbrott Jordbruksinformation 1 2014 Mekaniskt vallbrott på rätt sätt Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland För att få ut maximal nytta av vallen är vallbrottet

Läs mer

Gården i ett. Maria Berglund. maria.berglund@vxa.se tel. 035-465 22. Maria Berglund, HS Halland

Gården i ett. Maria Berglund. maria.berglund@vxa.se tel. 035-465 22. Maria Berglund, HS Halland Gården i ett livscykelperspektiv Maria Berglund HS Halland maria.berglund@vxa.se tel. 035-465 22 Varför livscykel-tänk i klimatfrågor? Klimatpåverkan: Globalt miljöproblem & Stora utsläpp sker före gården

Läs mer

Aditro HR Portalen - logga in och byta lösenord

Aditro HR Portalen - logga in och byta lösenord Aditro HR Portalen - logga in och byta lösenord 2015-04-22 Innehåll 1. Att komma åt HR portalen... 2 2. Logga in och byta lösenord... 2 Inloggning... 2 Byta lösenord... 2 Glömt lösenord... 3 Hjälpfunktionen...

Läs mer

Växtföljdens roll långsiktigt - för skördenivå, utsläpp av växthusgaser och kolinlagring i åkermark.

Växtföljdens roll långsiktigt - för skördenivå, utsläpp av växthusgaser och kolinlagring i åkermark. Växtföljdens roll långsiktigt - för skördenivå, utsläpp av växthusgaser och kolinlagring i åkermark. Göte Bertilsson Greengard AB bertilsson@greengard.se www.greengard.se http://greengard.wordpress.com

Läs mer

Frågebanker, frågeuppsättningar och slumpvisa block

Frågebanker, frågeuppsättningar och slumpvisa block Frågebanker, frågeuppsättningar och slumpvisa block Innehåll Frågebanker... 1 Skapa frågebank... 1 Importera en frågebank... 3 Lägg till frågor i frågebank... 3 Skapa frågeuppsättning... 3 Skapa slumpvist

Läs mer

Miljöregler för lantbruket i Jönköpings län 2011

Miljöregler för lantbruket i Jönköpings län 2011 Miljöregler för lantbruket i Jönköpings län 2011 1 2 Miljöregler i Jönköpings län Denna skrift ger en kort sammanfattning av de miljöregler som gäller för jordbruket i Jönköpings län. Regler som har med

Läs mer

Energikollen Modul 21C

Energikollen Modul 21C kwh per år Energikollen Modul 21C SAM nr: Brukare: Adress: Postadress: Telefon: E-post: Datum för rådgivning: 2012-11-19 Sammanfattning 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 Diesel RME el 20 000

Läs mer

Bakgrundsbeskrivning för klimatberäkningsverktyg Rådgivningsverktyg i Greppa Näringen

Bakgrundsbeskrivning för klimatberäkningsverktyg Rådgivningsverktyg i Greppa Näringen Hushållningssällskapet Halland Bakgrundsbeskrivning för klimatberäkningsverktyg Rådgivningsverktyg i Greppa Näringen Maria Berglund 100720 Hushållningssällskapet Halland, Lilla Böslid 146, 305 96 Eldsberga,

Läs mer

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling Sida 1(8) Tre typgårdar i VERA Nedan finns tre typgårdar beskrivna. Till gårdarna hör även frågor på de olika avsnitten i kursen. Glöm inte att fylla i Greppadata för de två gårdar du har valt att räkna

Läs mer

BUDGETSYSTEM HYPERGENE EOS. Kompletterande PROGNOS MANUAL. För användare med utökad behörighet

BUDGETSYSTEM HYPERGENE EOS. Kompletterande PROGNOS MANUAL. För användare med utökad behörighet 1 LUNDS UNIVERSITETS BUDGETSYSTEM HYPERGENE EOS Kompletterande PROGNOS MANUAL För användare med utökad behörighet 2 INNEHÅLL 1 Inledning. 3 2 Budgetadministration Budgetflöde - koppla uppgifter till kostnadsställe.

Läs mer

Handledning Indata via Webb. - Provmjölkning - Betäckningar - Semineringar - Vägningar, namn, mm.. Missbildningar 2014-08-04

Handledning Indata via Webb. - Provmjölkning - Betäckningar - Semineringar - Vägningar, namn, mm.. Missbildningar 2014-08-04 Handledning Indata via Webb - Provmjölkning - Betäckningar - Semineringar - Vägningar, namn, mm.. Missbildningar 2014-08-04 www.vxa.se I Innehållsförteckning 1 Kapitel 1 Provmjölkning 1 Steg 1 Ny provning...

Läs mer

Kopplingen är viktig mellan foder och växtodling

Kopplingen är viktig mellan foder och växtodling Ladda vallfodret för din lammproduktion! Kopplingen är viktig mellan foder och växtodling * Vallblandning * Gödselstrategi * Skörd * Lagring * Foderstat Av TeamWork Agro AB, Charlotte Wirmola(Åkerlind)

Läs mer

Bild: Bo Nordin. Kvävegödsling utifrån grödans behov. Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken

Bild: Bo Nordin. Kvävegödsling utifrån grödans behov. Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken Bild: Bo Nordin Kvävegödsling utifrån grödans behov Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken Innehåll Gödsling utifrån grödans behov - 20, SJVFS 2004:62...4 Vid tillsynsbesöket...4 Genomgång

Läs mer

Omläggning till ekologisk grönsaksodling

Omläggning till ekologisk grönsaksodling Ekologisk odling av grönsaker på friland Omläggning till ekologisk grönsaksodling förutsättningar och strategi Foto: Åsa Rölin Omläggning till ekologisk grönsaksodling förutsättningar och strategi Text

Läs mer

Logga in. Elevöversikt. Kolumner. Godkänna. Urval. Hantera inflytt och byte. Sök. Familjebild. Utskriftsrutin Om pengen

Logga in. Elevöversikt. Kolumner. Godkänna. Urval. Hantera inflytt och byte. Sök. Familjebild. Utskriftsrutin Om pengen 2014-03-04 Logga in Glömt lösenord Uppdatera lösenordet Kolumner Lägga till, ta bort och ändra ordning Spara egna kolumnval Urval Excelformat Välja antal barn som visas Sök Söka med filter Familjebild

Läs mer

Faktaunderlag och kriterier till klimatanpassade charkprodukter

Faktaunderlag och kriterier till klimatanpassade charkprodukter Faktaunderlag och kriterier till klimatanpassade charkprodukter Chark-SM, Sveriges största kvalitetstävling för svensktillverkade livsmedel, kommer i årets tävling dela ut en hedersutmärkelse till klimatanpassade

Läs mer

ROVBASE. Manual Registrera observation. Version 1.5 2016-01-08

ROVBASE. Manual Registrera observation. Version 1.5 2016-01-08 ROVBASE Manual Registrera observation Version 1.5 2016-01-08 Innehåll Förord 3 Logga in 4 Steg 1: Starta registrering av en rovdjursobservation 5 Steg 2: Fyll i uppgifter på alla flikar 6 Antal djur och

Läs mer

VÄXTODLINGSPLAN. Gård. Brukare. Foto: Henrik Nätterlund

VÄXTODLINGSPLAN. Gård. Brukare. Foto: Henrik Nätterlund VÄXTODLINGSPLAN Foto: Henrik Nätterlund Gård År Brukare Så här fyller du i din växtodlingsplan Du fastställer årets gödslingsbehov efter en stegvis beräkning med hjälp av de riktvärden för växtnäringsbehovet

Läs mer

Handla ekologiskt? Ekologiskt kvitto om alla i Örebro enbart åt ekologiska ägg

Handla ekologiskt? Ekologiskt kvitto om alla i Örebro enbart åt ekologiska ägg Ekologiskt kvitto om alla i Örebro enbart åt ekologiska ägg Om alla 130 000 invånare i Örebro under ett år äter 20 000 000 st ekologiska ägg istället för konventionella skulle det bidra till: Minskad användning

Läs mer

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22, 076-105 73 45 Koldioxid från fossil energi Jordbrukets

Läs mer

Instruktion för Beläggningsplan i IndividRAM

Instruktion för Beläggningsplan i IndividRAM Instruktion för Beläggningsplan i IndividRAM En förutsättning för en ekonomisk mjölkproduktion är att det är rätt antal djur i ladugården. Tomma platser kostar pengar. Överbeläggning å andra sidan är ofta

Läs mer

Användarmanual Jobb i Stan. CV-Handboken. Registrering, jobbsökning mm. Copyright Aditro. All rights reserved.

Användarmanual Jobb i Stan. CV-Handboken. Registrering, jobbsökning mm. Copyright Aditro. All rights reserved. Användarmanual Jobb i Stan CV-Handboken Registrering, jobbsökning mm. Innehållsförteckning: 2 Registrering 5-16 2.1 Skapa ett konto 5-6 2.2 Skapa ett CV 6 2.2.1 CV-profil (steg 1) 7-8 2.2.2 Arbetslivserfarenhet

Läs mer

Bra vallfoder till mjölkkor

Bra vallfoder till mjölkkor Bra vallfoder till mjölkkor Foto: Jordbruksverket Jordbruksinformation 10-2014 Bra vallfoder till mjölkkor Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Vallen är grundstommen i ekologiska mjölkkors foderstat.

Läs mer

Minskade växtnäringsförluster och växthusgasutsläpp till 2016

Minskade växtnäringsförluster och växthusgasutsläpp till 2016 Kortversion Minskade växtnäringsförluster och växthusgasutsläpp till 2016 förslag till handlingsprogram för jordbruket Jordbruksverkets förslag kan minska jordbrukets kvävebelastning på havet med åtta

Läs mer

Klimatsmart utfodring Kol i mark sänka eller utsläpp i foderproduktionen? Christel Cederberg, SIK/Chalmers Greppa Skövde 24/1 2013

Klimatsmart utfodring Kol i mark sänka eller utsläpp i foderproduktionen? Christel Cederberg, SIK/Chalmers Greppa Skövde 24/1 2013 Klimatsmart utfodring Kol i mark sänka eller utsläpp i foderproduktionen? Christel Cederberg, SIK/Chalmers Greppa Skövde 24/1 2013 Agenda Fodermedlens utsläpp av växthusgaser Kol i mark och gröda vilka

Läs mer

Artur.Granstedt@jdb.se 31

Artur.Granstedt@jdb.se 31 Skulle de nya EU-länderna Estland, Lettland och Polen komma upp till våra näringsämnesförluster så skulle belastningen av kväve och fosfor öka till ännu högre nivåer enligt flera studier. Dagens allvarliga

Läs mer

Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet?

Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet? Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet? Else-Marie Mejersjö 1. EU:s vattendirektiv. Beslut om åtgärdsprogram tas i december 2009. 2. Baltic Sea Action Plan. 13 åtgärder föreslogs i somras av Jordbruksverket

Läs mer

Jos Botermans & Anne-Charlotte Olsson, JBT/SLU, Alnarp

Jos Botermans & Anne-Charlotte Olsson, JBT/SLU, Alnarp 1 Slutrapport: Ekologisk grisproduktion - en tillväxtmöjlighet för mindre producenter? Ekonomisk jämförelse av produktion enligt KRAV eller EU-regler (projnr 0446023) Jos Botermans & Anne-Charlotte Olsson,

Läs mer

Ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage

Ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage Institutionen för ekonomi/agriwise Ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning... 1 Uppdraget...

Läs mer

Modulgrupp Rådgivningsmoduler Tidsåtgång (timmar) Växtodling. 21 Växtodlingsrådgivning Omläggningsplanering för växtodlingen, med grovfoder

Modulgrupp Rådgivningsmoduler Tidsåtgång (timmar) Växtodling. 21 Växtodlingsrådgivning Omläggningsplanering för växtodlingen, med grovfoder Bilaga 3 Modullista rådgivning om ekologisk produktion Lista över modulgrupper, rådgivningsmoduler och tidsåtgång Modular Modulgrupp Rådgivningsmoduler Tidsåtgång (timmar) Växtodling Husdjur Ekonomi Trädgård

Läs mer

Seriehantering. [En enkel guide för hur du som serieadministratör använder SVEMO TA.]

Seriehantering. [En enkel guide för hur du som serieadministratör använder SVEMO TA.] 2013 Svenska Motorcykel- och Snöskoterförbundet Box 2314 600 02 NORRKÖPING Tel. 011-23 10 80 www.svemo.se Seriehantering [En enkel guide för hur du som serieadministratör använder SVEMO TA.] Innehåll Inledning...

Läs mer

Tvärvillkor. - så undviker du vanliga fel

Tvärvillkor. - så undviker du vanliga fel Tvärvillkor - så undviker du vanliga fel Felfri kontroll dröm eller verklighet? För din skull har vi samlat felaktigheter som vi hittar vid kontroll av tvärvillkor i den här broschyren. Läs texten och

Läs mer

Jordbrukets klimatpåverkan

Jordbrukets klimatpåverkan Jordbrukets klimatpåverkan Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 (Naturvårdsverket) Jordbrukets klimatpåverkan är inte som andras påverkan

Läs mer

321 ton CO2e. Ca 30 kg koldioxidekvivalenter per kg kött

321 ton CO2e. Ca 30 kg koldioxidekvivalenter per kg kött Sida 1(7) XXX 20131120 Klimatkollen 20B Bakgrund Driftsinriktning lantbruket: 50 dikor, tjurkalvarna säljs i huvudsak vid avvänjning (ett tiotal behålls och föds upp till slakt). Åkerareal: 177 hektar

Läs mer

ANLÄGGNING FÖR DJURHÅLLNING Anmälan enligt 9 kap 6 miljöbalken

ANLÄGGNING FÖR DJURHÅLLNING Anmälan enligt 9 kap 6 miljöbalken sida 1(11) ANLÄGGNING FÖR DJURHÅLLNING Anmälan enligt 9 kap 6 miljöbalken Anmälans omfattning Anmälan avser: Ny verksamhet Beräknad byggstart: Ändring av befintlig verksamhet. Beräknad byggstart: Anmälan

Läs mer

Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd

Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd Ingrid Wesström, SLU, Institutionen för markvetenskap, Box 7014, 750 07 Uppsala. Med dämningsbrunnar på stamledningarna kan grundvattennivån i

Läs mer

8 Produktionsmedel inom jordbruket

8 Produktionsmedel inom jordbruket 121 I kapitel 8 redovisas uppgifter om jordbrukarnas inköp av traktorer och andra maskiner och redskap. Vidare redovisas uppgifter om länsstyrelsernas förprövning av byggnader sammanställda av Jordbruksverket.

Läs mer

Hur kan jordbruket bidra till att minska klimatpåverkan? Anna Richert, Svenskt Sigill Norrköping, 25 jan 2011

Hur kan jordbruket bidra till att minska klimatpåverkan? Anna Richert, Svenskt Sigill Norrköping, 25 jan 2011 Hur kan jordbruket bidra till att minska klimatpåverkan? Anna Richert, Svenskt Sigill Norrköping, 25 jan 2011 Kontrollmärkningen för svensk mat och blommor Sex argument 1. Svenska råvaror 2. Friska djur

Läs mer

Formulär används för att ta in anmälningar, göra undersökningar etc. Skapa en ny sidtyp och välj Formulär

Formulär används för att ta in anmälningar, göra undersökningar etc. Skapa en ny sidtyp och välj Formulär Snabbguide till EpiServer CMS 5 Formulär Vad är ett formulär? Formulär används för att ta in anmälningar, göra undersökningar etc. Du bygger upp ett formulär med frågor där besökare kan fylla i information

Läs mer

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit?

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit? Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit? Sju Gårdar Mars 2009 Oscar Franzén Ekologiska Lantbrukarna Oscar Franzén Uppsala 16 april 2009 Jordbrukets energianvändning Energianvändning

Läs mer

Klimatreducerande åtgärder inom jordbruk En studie genomförd på uppdrag av Länsstyrelsen Östergötland

Klimatreducerande åtgärder inom jordbruk En studie genomförd på uppdrag av Länsstyrelsen Östergötland Klimatreducerande åtgärder inom jordbruk En studie genomförd på uppdrag av Länsstyrelsen Östergötland Jenny Ivner Grontmij AB Energi & Elkraft Linköping / Örebro 8 USlutsatser och förslag till fortsatta

Läs mer

Gödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år

Gödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år Gödsel luktar illa men gör stor nytta Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Disposition Olika djurslag ger olika typer av gödsel Utgödslingssystem Näringsinnehåll

Läs mer

Generellt. Befolkning 4,5 milj. Lantbruksareal 1 milj. ha. Antal aktiva Lantbruk 70.000 Medelareal 15 ha. Ekologisk 1,8 %

Generellt. Befolkning 4,5 milj. Lantbruksareal 1 milj. ha. Antal aktiva Lantbruk 70.000 Medelareal 15 ha. Ekologisk 1,8 % Norge Generellt Befolkning 4,5 milj. Lantbruksareal 1 milj. ha. Antal aktiva Lantbruk 70.000 Medelareal 15 ha. Ekologisk 1,8 % Markanvändning inom EU (Inkl. Norge) 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10

Läs mer

Fördel eko? En jämförelse mellan konventionell och ekologisk djurhållning

Fördel eko? En jämförelse mellan konventionell och ekologisk djurhållning Fördel eko? En jämförelse mellan konventionell och ekologisk djurhållning Text: Foto: Ingela Löfqist & Niels Andresen Hushållningssällskapet Kristianstad Jonas Ivarson, Hushållningssällskapet i Kristianstad

Läs mer

Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas. Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne

Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas. Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne Databasen 13 4 växtnäringsbalanser 6 15 specifika gårdar 3 15 gårdar där det finns två balanser

Läs mer

Utfodringspraxis Mjölby nov 2010. Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se

Utfodringspraxis Mjölby nov 2010. Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se Utfodringspraxis Mjölby nov 2010 Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se 1 Övergödning och försurning är en lokal/regional miljöeffekt, Klimatpåverkan är Global Kväve Fosfor Koldioxid Metan Lustgas

Läs mer

Administration IdrottOnline Förbund Administration

Administration IdrottOnline Förbund Administration Uppdaterad 2011-01-25 Administration IdrottOnline Förbund Administration Inledning IdrottOnline är idrottens verktyg för kommunikation och administration. IdrottOnline ägs och utvecklas av Riksidrottsförbundet,

Läs mer

Instruktion 2014-09-15

Instruktion 2014-09-15 Instruktion Innehåll 1 Inloggning... 3 1.1 Inloggning på lagsida... 3 1.2 Laget.se appen... 4 2 Medlemshantering... 5 2.1 Information om personnr... 5 2.2 Skapa ny medlem... 5 2.3 Lägg till ny medlem...

Läs mer

GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV

GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV Maria Berglund HS Halland maria.berglund@vxa.se tel. 035-465 22 Varför livscykeltänk i klimatfrågor? Klimatpåverkan: Globalt miljöproblem & Stora utsläpp sker före gården

Läs mer

Jordbrukets klimatpåverkan

Jordbrukets klimatpåverkan Jordbrukets klimatpåverkan Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 (Naturvårdsverket) Mycket prat om KOLDIOXID från fossila bränslen men jordbrukets

Läs mer

Lathundar Vårdvalskassan för Region Skåne

Lathundar Vårdvalskassan för Region Skåne Lathundar Vårdvalskassan för Region Skåne 2016-03-01 Tips! Skriv ut de lathundar ni vill ha lätt tillgängliga och häfta ihop dem som egna häften. Innehåll Lathund 1 - Översikt kassabilden... 3 Lathund

Läs mer

2011-10-28. Hantering lagring. Sötåsen. Hantering - spridning. Lagring. NH 3 från urinbehållare (NH 3 -N förlust 37 % av total-n) Fastgödsel

2011-10-28. Hantering lagring. Sötåsen. Hantering - spridning. Lagring. NH 3 från urinbehållare (NH 3 -N förlust 37 % av total-n) Fastgödsel 211-1-28 Disposition Rötrestens värde, hanteringstekniker och miljö Lena Rodhe, forskare vid JTI lena.rodhe@jti.se Egenskaper stallgödsel kontra rötad stallgödsel Vad innebär förändringarna (fördelar/nackdelar)?

Läs mer

Introduktion Mjölby 2010-11-17. Stina Olofsson, Jordbruksverket projektledare Greppa Näringen

Introduktion Mjölby 2010-11-17. Stina Olofsson, Jordbruksverket projektledare Greppa Näringen Introduktion Mjölby 2010-11-17 Stina Olofsson, Jordbruksverket projektledare Greppa Näringen Greppa Näringens kurser för rådgivare Introduktionskurs 2 dagar (obligatorisk) Jordbrukets miljöpåverkan Verktyg

Läs mer

Användarmanual. Atea eshop

Användarmanual. Atea eshop Användarmanual Atea eshop UTGÅVA JANUARI 2015 Innehåll Administration 3 Paket 3 Skapa paket 3 Avtalssortiment 5 Skapa sortiment 5 Vyn under Avtalssortiment 6 Export till Excel under Avtalssortiment 7 Användare

Läs mer

Ekologisk vallodling på Rådde gård 1997-2008 December 2008 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.

Ekologisk vallodling på Rådde gård 1997-2008 December 2008 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush. Ekologisk vallodling på Rådde gård - December Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 03-6186 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård Rådde ligger på västsidan

Läs mer

Rev. 1 Manual Revaq Portal

Rev. 1 Manual Revaq Portal Rev. 1 Manual Revaq Portal Cartesia GIS AB / Envisys AB 1 Innehåll Allmänt... 3 Introduktion till Revaq Portalen... 4 Behörigheter... 4 Formulär... 4 Administratör... 6 Lägga upp ett nytt reningsverk...

Läs mer

Detta avsnitt berör de register som är kopplade till Näsgårds TID modul. Denna modul är en tilläggsmodul

Detta avsnitt berör de register som är kopplade till Näsgårds TID modul. Denna modul är en tilläggsmodul Tid registrering Generellt Detta avsnitt berör de register som är kopplade till Näsgårds TID modul. Denna modul är en tilläggsmodul Innan registrering För att en tid registrering skall kunna ske, måste

Läs mer

ANVÄNDARMANUAL. Inrapportering av utförda vaccinationer får/get. för

ANVÄNDARMANUAL. Inrapportering av utförda vaccinationer får/get. för ANVÄNDARMANUAL för Inrapportering av utförda vaccinationer får/get Version 2009-06-25 Systemägare: Peter Krause Systemförvaltare: Registerenheten SJV, Mia Modén Ändringshantering Användarmanual för inrapportering

Läs mer

Ny anläggning/inventarie

Ny anläggning/inventarie Registrera anläggning sid 1 (9) Ny anläggning/inventarie För att kunna skapa en anläggning måste registrering först ske i EFH (efter belastningsattest kommer transaktionerna till huvudboken) eller registrering

Läs mer

MARKNADSNYTT 2016-02-21

MARKNADSNYTT 2016-02-21 Sida 1 av 7 Internationellt MARKNADSNYTT 2016-02-21 Den gångna veckans utfall på Paris- och Chicagobörsens spannmåls- och oljeväxtnoteringar visar en fortsatt nedgång på Paris men en uppgång på Chicago

Läs mer

Näring i cirklar - ett studiematerial inom satsningen Greppa Näringen

Näring i cirklar - ett studiematerial inom satsningen Greppa Näringen Näring i cirklar 1 2 Näring i cirklar 3 Näring i cirklar - ett studiematerial inom satsningen Greppa Näringen Idé, texter och produktion Arbetsgrupp inom Greppa Näringen, bestående av; Sara Bergström Hushållningssällskapet

Läs mer

Mikromarc 3 Fjärrlån. Version 6.30

Mikromarc 3 Fjärrlån. Version 6.30 Mikromarc 3 Fjärrlån Version 6.30 Bibliotekscentrum Sverige AB, Växjö, januari 2015 Innehåll INLEDNING... 3 KOM IGÅNG MED FJÄRRLÅN... 4 KOPPLING MOT LIBRIS FJÄRRLÅN... 4 E-POSTINSTÄLLNINGAR... 4 FUNKTIONSINSTÄLLNINGAR...

Läs mer

Lagadministration. 100913 Linda Emterby

Lagadministration. 100913 Linda Emterby Lagadministration För att lägga till lag ska man stå på organisationssida för en förening. Föreningen hittar man genom organisationsträdet under menyn Organisation eller genom att söka i Snabbsök efter

Läs mer

Formulär Sida 2 av 12

Formulär Sida 2 av 12 sida. Sidmallen formulärsida används för att skapa olika typer av formulär. Du skapar formuläret med de frågor du vill ha och får sedan in svaren via e-post och/eller spara svaren i en databas. Alla formulär

Läs mer

Ungdjurs tillväxt på Bete

Ungdjurs tillväxt på Bete Ungdjurs tillväxt på Bete Eva Spörndly Kungsängen, Inst. Husdjurens Utfodring och Vård, SLU Eva Spörndly, Department of Animal Nutrition and Management, Kungsängen Research Centre, SLU Definitioner Betesmark:

Läs mer

Malmö stad Fritidsförvaltningen. Att hantera närvarokort - Föreningsadministratör

Malmö stad Fritidsförvaltningen. Att hantera närvarokort - Föreningsadministratör Malmö stad Fritidsförvaltningen Att hantera närvarokort - Föreningsadministratör 2 (12) Innehåll Innehåll... 2 Skapa ny ledare... 3... 3 Skapa ledare... 3 Ta bort/inaktivera ledare... 4... 4 Ta bort ledare...

Läs mer