Manual Cofoten. Komma igång. Sida 1(12)
|
|
- Viktor Jakobsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Sida 1(12) Manual Cofoten Kontaktuppgifter: Torben Kudsk, Jordbruksverket, tel eller Ulrika Williamsson, Jordbruksverket, tel om du har tekniska frågor och tips på hur verktyget kan förbättras/förtydligas. Kontakta Maria Berglund, Hushållningssällskapet Halland, tel , mobil om du vill ha feedback på beräkningar, hjälp att lägga in data eller med tolkningar. Komma igång När du startar programmet Cofoten kommer du till startfönstret för Stank in Mind, där du sedan väljer att bearbeta en viss kund och alternativ (eller skapar nya kunder/ alternativ). När du sedan kommer till fönstret för vägval kan klimatberäkningar väljas på knappen längst nere. Då öppnas ett separat fönster där klimatberäkningarna görs. Pga uppbyggnaden av Stank in Mind måste vissa delar av beräkningarna fortfarande ifyllas i Stank varför man kan behöva växla mellan fönstren för Stank och Cofoten.
2 Sida 2(12) Produkter in Här läggs data in för beräkning av växthusgasutsläppen från produktion av de inköpta varor som används på gården samt från energianvändningen på gården. Mata in mängden inköpta varor till gården under "inköpt/år". Klicka på plusset nedan för att lägga till en ny produkt. Genom att peka på informations- och varningsikoner kan du få hjälp och information. Om en produkt saknas i listan matar du in den som en egen produkt i Växtnäringsbalansen i Stank in Mind. Om du har egna värden på växthusgasutsläpp från produktion av insatsvaran skriver du över det ev. databasvärde som är angett i rutan Utsläpp per enhet. Avgränsningar: * Inköpta tjänster (t ex gödselkörning, bärgning av halm) ska tas med. * Det är enbart insatsvaror till jordbruksföretaget som ska läggas in. Ej skog, entreprenad eller privat. * Kaptialvaror (maskiner, byggnader), plast, ensileringsmedel, kem och inköpta strömedel behöver inte läggas in. De står generellt för en liten andel av gårdens totala växthusgasutsläpp. Huvudgrupp Välj först vilken huvudgrupp insatsvaran tillhör från rullistan. Endast Import till gården. Animalier: Alla animalieprodukter som importeras till gården (t ex kalvar, smågrisar, ägg). Behövs för att beräkna mängden produkter ut (netto) vid t ex slaktsvins- eller nötköttsproduktion. Energi: Mata in alla energiprodukter inklusive energiinsatsen vid inköpta tjänster (t ex beräknad dieselförbrukning för maskinstation). Räkna ej in entreprenad (dvs dra av förbrukning av diesel vid externt arbete). Om du behöver hjälp för att beräkna
3 Sida 3(12) dieselförbrukning kan du använda det underformulär som kan öppnas när du väljer diesel som produkt. Fodermedel: Alla fodermedel som importeras till gården. Egenproducerat foder matas in under Produkter Ut. Mineralgödsel: Diverse N-, P- & K-produkter. OBS! Om produkterna är "CO 2 certifierade", t ex Yara, måste eget värde läggas in. Några exempel: Axan 1,080 kg CO2e/kg NPK ,121 kg CO 2 e/kg NPK ,181 kg CO 2 e/kg NPK ,964 kg CO 2 e/kg NP ,166 kg CO 2 e/kg MAP ,241 kg CO 2 e/kg
4 Sida 4(12) Organisk Gödsel: Import av organiska produkter som används som gödsel. T ex stallgödsel, slaktavfall, slam och övriga organiska restprodukter. Oftast räcker det med att ta med utsläpp från transport av gödseln (använd underformuläret distribution som kan öppnas när du väljer ett organiskt gödselmedel) om djurgården/producenten bär utsläppen av själva restprodukten. Produktgrupp Här väljer du produktgruppen som insatsvaran tillhör. Valmöjligheten beror på vald huvudgrupp. Produkt I denna lista väljer du själva produkten. När produkten är vald returneras ett värde på växthusgasutsläppen vid produktion/användning av produkten, ev. med en kommentar om värdet. Välj produkt från rullistan. Egna produkter läggs in i Stank in Mind (Egna produkter under Växtnäringsbalans). Om du väljer en produkt som inte generar ett värde för växthusgasutsläpp måste du skriva in ett eget värde (om värdet är noll skrivs 0 ). Det går även att justera värdet på växthusgasutsläppen från databasen.
5 Sida 5(12) Mängd/år Ange den inköpta mängden av produkten. Kontrollera enheten. Koncentration kväve och NH4-N Ange varans innehåll av kväve i % och ammoniumkväve i kg/ton. Värdet för ammoniumkväve behövs för senare beräkning av spridningsförluster. Det behöver alltså bara fyllas i för organiska gödselmedel. Om det finns egna djur på gården kan Stank in Mind använda ett schablonvärde för den importerade stallgödselns innehåll av NH4-N och det behöver då inte anges. Utsläpp per enhet Här visas växthusgasutsläppen per produktenhet hämtat från databasen. Data i databasen kan vara schablonvärde för hela produktgrupper - se ev. kommentar till värdet på CO 2 e i infotexten (peka på ). Är rutan tom eller om du vill ändra det värde som finns i databasen kan du skriva in ett eget värde (som kg CO 2 e/enhet). I vissa fall kan du få hjälp av info där tex ett normalt spann på växthusgasutsläppen anges för vissa produktgrupper. En del fodermedel är t ex klimatdeklarerade och har uppgift om kg CO 2 e/enhet produkt.
6 Sida 6(12) Om man matar in ett eget värde på växthusgasutsläppen (som kg CO 2 e) förloras dock ev. information om hur stor andel av utsläppen som utgörs av CO 2, N 2 O respektive CH 4. Tryck på pilen för återföring av databasvärde för att få tillbaka defaultvärdet. Summa Summering av totala växthusgasutsläpp för produkten.
7 Sida 7(12) Noteringar Ev. noteringar om inmatad produkt eller data (t ex var du hämtat egna värden). Produkter Ut Här anges de produkter som säljs eller avyttras på annat sätt, mängderna egenproducerat foder som används i djurhållningen samt användningen av egenproducerad energi. Mata in mängden avyttrade varor (normalt inkl. lager) från gården för perioden under "Mängd UT". Egenproducerat foder (från växtodlingen till den egna djurhållningen) anges under Mängd från växtodling till djur. Förbränning av egenproducerad energi anges under "Användning av egenproducerad energi. Huvudgrupp Välj huvudgrupp från rullistan. Export från gården samt egenproducerat foder och användning av egenproducerad energi. Animalier: Alla animalieprodukter som exporteras från gården (t ex kalvar, smågrisar, ägg). Behövs för att beräkna produkter ut (netto) vid t ex slaktsvins- eller nötköttsproduktion. Energi: Mata in alla energiprodukter som exporteras eller egenproducerad energi som används på gården (t ex halm). Organisk Gödsel: Export av organiska produkter som används som gödsel på annan enhet. T ex stallgödsel. Strömedel: Strömedel som exporteras från gården eller som exporteras från växtodlingen till djurhållningen. T ex halm. Vegetabilier: Vegetabilier som exporteras från gården t ex spannmål. Produktgrupp Här väljs produktgruppen som produkten tillhör. Valmöjligheten beror på vald produkthuvudgrupp. Produkt Här väljs själva produkten. Välj produkt från rullistan. Egna produkter läggs in i Stank in Mind (Egna produkter under Växtnäringsbalans).
8 Sida 8(12) Mängd/år Här ska mängden produkt som har exporterats från gården (avsalu/avyttrat) skrivas i. Från växtodling till djur Här skrivs den mängd av produkten (foder eller strömedel) som exporteras från den egna växtodlingen till den egna djurhållningen in. Egenproducerad energi Skriv in den mängd av produkten (Energiinsats) som exporteras från växtodlingen till egen användning (förbränning). Lustgas och metanförluster av användningen beräknas. Utsläpp per enhet Här visas växthusgasutsläppen för energianvändningen per produktenhet hämtat från databasen. Om rutan är tom eller om du vill ändra det värde som finns i databasen kan du mata in det här (som kg CO2e/enhet). Djurhållning Här beräknas växthusgasutsläppen som sker från ev. djurhållning. I beräkningarna ingår metan från djurens fodersmältning, metan- och lustgasavgång från lager samt ammoniakförluster från stall och lager som kan bilda lustgas i andra delar av ekosystemet. Lager och stall För att beräkna utsläppen från stallgödselhanteringen behövs uppgifter om djurhållningens storlek, stallgödselslag m.m. Uppgifter om antalet djurplatser på respektive stallgödselslag, data för mjölkproduktion, inkalvningsålder, antal produktionsomgångar, stallperiodens längd etc. matas in i Stank in Mind. Använd t ex knappen Gå till STANK nere till höger för att komma till Stank in Mind. Fodersmältningen För att kunna beräkna metanavgången från nötkreaturens fodersmältning behövs det kompletterande information om djurens vikt, utfodringen och fodrets sammansättning. Dessa uppgifter matas in för respektive djurslag. Djupströgödsel Antal djurplatser med djupströhantering. Uppgiften matas in och redigeras i Stank in Mind. Fastgödsel och Urin Antal djurplatser med fastgödselhantering. Uppgiften matas in och redigeras i Stank in Mind. Flytgödsel Antal djurplatser med flytgödselhantering. Uppgiften matas in och redigeras i Stank in Mind. Speciella data Data för mjölkproduktion, inkalvningsålder, antal produktionsomgångar per etc. Matas in och redigeras i Stank in Mind.
9 Sida 9(12) Genomsnittsvikt Ange djurslagets genomsnittsvikt. Vikt vid 6 månader eller vid insättning Ange djurets ungefärliga vikt vid 6 månaders ålder. Om djuret är äldre än 6 månader vid insättning anges vikt vid insättning. (Metanavgången från nötdjuren räknas från 6 månaders ålder i denna modell) Försäljningsvikt Ange vikt vid försäljning eller inkalvning. Grovfoderandel Ange hur stor andel av fodret som består av grovfoder (ensilage, bete, etc.). För ungnöt avses grovfoderandelen efter avvänjning. Normalt: Konventionella mjölkkor: 50 % Bör ej vara under 40 % och inte över 70 %. Ekologiska mjölkkor: 60 % Bör ej vara under 50 % och inte över 80 %. Mjölkraskvigor: Mellan 70 % och 95 %. Stutar: Mellan 70 % och 95 %. Ungtjurar: Mellan 30 % och 75 %. Råprotein Ange andel råprotein i fodret (normalt mellan %). Överutfodring Ange hur stor överutfodringen är (Normalvärde ligger runt %, medan t ex 0 % är osannolik). Andel gödsel i stall vid bete Ange andelen av träck och urin som hamnar i stall under betesperioden. Tänk på att ändra även här om du gör förändringar i Betesdrift i Stank in Mind och tvärtom. Tänk också på att alla värden inte uppdateras i Stank in Mind om man bockar i Uppdatera inte betesdata under Betesdrift. Vikt vid insättning eller vid 6 månader Ange djurets ungefärliga vikt vid insättning. Om djuret är yngre än 6 månader vid insättning anges istället vikten vid 6 månaders ålder. Vikt vid försäljning/inkalvning Ange vikt vid försäljning eller inkalvning
10 Sida 10(12) Lagringsteknik Lagringsinformationen används för beräkning av ammoniakförluster från stallgödsel vilket leder till indirekt lustgasavgång. Men även direkta lustgas-och metanavgångar påverkas av hur stallgödseln lagras. Andel av gödseltypen (%) Värdena hämtas från Stank in Mind. Annars anges andelen (%) urin eller flytgödsel som lagras med de olika lagringsteknikerna. Anges inga värden antas att all lagring sker utan täckning, om mindre än 100 % anges för urin resp. flytgödsel antas att den kvarvarande delen lagras utan täckning. Spridningsteknik Här beräknas indirekta lustgasemissioner orsakade av ammoniakavgång. Ange spridningsförlust för ev. importerad organisk gödsel samt spridningsteknik, tidpunkt för spridning och nedbrukningstid för gårdens stallgödsel. Produkt Importerad organisk gödsel hämtas från Produkter in. Importerad stallgödsel hamnar inte här om det finns djur på gården. Då summeras den till befintlig stallgödsel. Mängd Mängd våtvikt för produkten i ton. Hämtas från Produkter in. Kväve/ton produkt (kg N/ton) Totalkvävehalt i produkten, kg kväve per ton produkt. Hämtas från Produktlistan, N-innehållet kan justeras under Produkter in, både i Cofoten och Stank in Mind. NH4-N/ton produkt (kg N/ton) Mängd växttillgängligt kväve (ammoniumkväve) i produkten, kg kväve per ton produkt. Hämtas från Produkter in. Spridningsförlust NH4-N (kg) Spridningsförlusten beräknas utifrån ammoniumkväveinnehåll och spridningsförlust i %. Spridningsförlust (%) För att kunna beräkna ett rimligt värde för ammoniakförlusterna vid spridning av importerade organiska gödselmedel behövs information om vilken form gödselmedlet är i (fast, flytande, djupströ) och om teknik, tidpunkt för spridning och nedbrukningstid. Som hjälp kan knappen Exempel spridningsförlust användas. Då visas en tabell med de spridningsförluster programmet räknar med vid spridning av stallgödsel vid olika tidpunkter och med olika tekniker. Spridningsteknik, spridningstidpunkt och nedbrukningstid Fördelningen för gårdens stallgödsel hämtas från Stallgödselberäkningarna i Stank in Mind. Annars, klicka på gröna pluset för att lägga till rad och sedan välj teknik och tidpunkt för spridning och nedbrukning av respektive gödselslag från rullistan. Spridningen ska anges i andel av den totala mängden av gödselslaget. Summan i varje kolumn ska bli 100%.
11 Sida 11(12) Utlakning Till höger om kväveutlakning Kväveutlakningens klimatpåverkan beräknas. Framför allt handlar det om indirekta kväveförluster som lustgas genom denitrifikation och ammoniakavgång. Kväveutlakning Värdet hämtas från Stank in Mind. Om SIM-beräkning saknas ange annat värde från t ex utlakningsberäkning enligt excelfilen Uppskatta kväveutlakning på Greppa Näringens hemsida. Areal Arealen som kväveutlakningen är beräknad för. Tillförd handelsgödsel Värdet hämtas från Produkter in. Förluster vid spridning 2 % kväveförlust är schablonvärde för ammoniumnitrat. I produkter med högre ammoniumkvävehalt kan förlustvärdet vara högre (t ex många NPK-produkter och inte minst urea och ammoniak). Värdet bör vara lägre för produkter som innehåller lägre andel ammoniumkväve som t ex kalksalpeter. Totala spridningsförluster Kvävespridningsförlusterna (kg kväve) för gården summeras utifrån kväveutlakning per ha, areal och förluster från tillfört handelsgödselkväve. Markkol Beräkning av lustgas från mark till atmosfär och förlust av nitrat och ammoniak (bildar lustgas i andra delar av ekosystemet). Upptag/avgång av koldioxid orsakat av ändrat kolförråd i marken. Allt beräknat för den totala arealen jordbruksmark (inkl. träda & naturbete). Åkermark på bete Ange arealen av bete på åkermark på mulljord (20% mullhalt) Vall Ange arealen av vall på mulljord (20% mullhalt) Ettåriga grödor Ange arealen av ettåriga grödor på mulljord (20% mullhalt) Radsådda grödor (hackgrödor) Ange arealen av radsådda grödor på mulljord (20% mullhalt) Beräknad kolförändring i mark Ange kolinlagning i mark d v s nettotillförsel av kol till mark.
12 Sida 12(12) Positivt värde: Innebär kolinlagring, d v s att kolförrådet (mullhalten) ökar. Marken binder mera kol än den avger, det innebär negativ CO2 avgång, vilket är positivt för klimatet. Negativt värde: Innebär att kolförrådet (mullhalten) minskar. Marken friger kol, det innebär CO2 avgång vilket är negativt för klimatet. Värdet kan beräknas t ex i växtföljdsmodulen. Odling Uppgifterna härifrån används för att beräkna den direkta lustgasavgången från växtodlingen. Gröda, areal, skörd och eventuell mängd bortförda skörderester läggs in i Gödslingsplan för växtföljd i Stank in Mind (använd knappen Gå till STANK ). Naturbete ska inte läggas in i gödslingsplanen. Arealen naturbete anges i Stank in Mind under Växtnäringsbalans som Ogödslat naturbete. Liggtid Liggtiden anges för fleråriga grödor (antal helår mellan jordbearbetningarna). Diesel Används för att uppskatta dieselåtgången för olika körslor, t ex inköpta tjänster. Distribution Kan användas för att beräkna växthusgasutsläppen från intransport av varor till gården. Detta är aktuellt för restprodukter där det saknas uppgift om växthusgasutsläpp från produktionen (t ex spån) eller man inte belastar insatsvaran med andra växthusgasutsläpp från tidigare led i dess livscykel (t ex införd stallgödsel där utsläpp från stall och lager på djurgården belastar djurhållningen).
Manual Cofoten. Innehållsförteckning. Sida 1(16) 2013-06-04
Sida 1(16) Manual Cofoten Kontaktuppgifter: Ulrika Williamsson, Jordbruksverket, ulrika.williamsson@jordbruksverket.se, tel 036-15 63 41 om du har tekniska frågor och tips på hur verktyget kan förbättras/förtydligas.
Läs merResultatrapport. Distribution Koldioxid,
Info Kom igång Resultatrapport Produkt IN Produktsök Produkt UT Dieselförbrukning Djurhållning Distribution Koldioxid, Lustgas Lustgas Metan lustgas, metan Lagringsteknik Spridning N-Förlust Referenser
Läs merManual som beskriver Klimatkollen - klimatberäkningar i VERA Maria Berglund. Reviderad 2015-08-26
Manual som beskriver Klimatkollen - klimatberäkningar i VERA Maria Berglund Reviderad 2015-08-26 Sida 2(17) 1 Introduktion Denna manual beskriver hur VERA beräknar växthusgasutsläpp, vilka principiella
Läs merIntroduktion till klimatberäkningarna i VERA. Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland
Introduktion till klimatberäkningarna i VERA Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland Om verktyget Klimatkollen i VERA Anpassat för att beräkna ett klimatavtryck (på engelska Carbon Footprint ) av
Läs merBERÄKNINGSVERKTYG FÖR KLIMATKOLLEN
BERÄKNINGSVERKTYG FÖR KLIMATKOLLEN Huvudmeny Indata: Hjälp: Resultat: Version: Beta 100920 Info Produktsök Resultatrapport Produkt IN Dieselförbrukning Produkt UT Kom igång Djurhållning Koldioxid, Lustgas
Läs merKort introduktion till
Kort introduktion till beräkningsverktyget Maria Berglund HS Halland maria.berglund@vxa.se tel. 035-465 22 En del i Klimatkollen Förenklat Carbon footprint av en hel gård (ton CO 2 -ekv) Vad stort/smått,
Läs merTolkning av resultat i Klimatkollens beräkningar Klimatåtgärder på gårdsnivå
Tolkning av resultat i Klimatkollens beräkningar Klimatåtgärder på gårdsnivå Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 Tolka resultatet av klimatkollen Vad påverkar
Läs merLantbrukstillsyn december 2018 Stockholm 7
Lantbrukstillsyn 11-12 december 2018 Stockholm 7 Louise Zetterholm Hushållningssällskapet Halland Gödsel Vad är växtnäring? Hur används växtnäring? Hur hanteras växtnäring? Vilka lagar styr växtnäring?
Läs merDatainsamling för djurgård
Besöksdatum SAMnr Lantbrukarens namn Adress Postnr Postort Klimatkollen (20B) Hej! Här kommer en sammanställning från vårt besök på gården. Syftet med Klimatkollen är att du ska få en grov uppskattning
Läs merJordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar
Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 KOLDIOXID från fossila bränslen Koldioxid från fossil
Läs merVälj först vilken huvudgrupp insatsvaran tillhör från rullistan. Endast Import till gården.
Sida 1(8) Manual Cofoten Kontaktuppgifter: Torben Kudsk, Jordbruksverket, Torben.Kudsk@jordbruksverket.se, tel 040-415295 eller Ulrika Williamsson, Jordbruksverket, ulrika.williamsson@jordbruksverket.se,
Läs merPresentation om Klimatkollen i VERA. Framtaget av Maria Berglund, Hushållningssällskapet Halland
Presentation om Klimatkollen i VERA Framtaget av Maria Berglund, Hushållningssällskapet Halland Att du ska Syfte och mål med kursen kunna beräkna en gårds klimatavtryck med beräkningsverktyget Klimatkollen
Läs merStyrkor och svagheter i jordbrukets klimatpåverkan
Styrkor och svagheter i jordbrukets klimatpåverkan Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 KOLDIOXID från fossila bränslen Koldioxid från fossil energi Jordbrukets
Läs merVäxtnäring i stallgödseln
Cofoten mjölk övningsgård Alternativ 4 år 212 för 8 hektar Mjölkgård övningsgård grundkurs Växtnäring i stallgödseln Skapat: 212-4-1 Utskrivet: 213-1-17 Antal sidor: 5 SAM-nr: Telefon: Växtnäringsinnehåll
Läs merProduktiviteten, effektiviteten och klimatet
Produktiviteten, effektiviteten och klimatet Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland Jordbrukets klimatpåverkan är inte som andras påverkan Koldioxid från Kol i Lustgas Metan från Utsläpp från fossil
Läs merVERA - Klimatkollen. Maria Berglund. Hushållningssällskapet Halland
VERA - Klimatkollen Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland Att du ska Syfte och mål kunna beräkna en gårds klimatavtryck med beräkningsverktyget Klimatkollen i VERA veta var du hittar stöd till
Läs merJordbrukets klimatpåverkan
Jordbrukets klimatpåverkan Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 Jordbrukets klimatpåverkan är inte som andras påverkan Koldioxid från fossil
Läs merTre typgårdar i VERA. Typgård växtodling
Sida 1(8) Tre typgårdar i VERA Nedan finns tre typgårdar beskrivna. Till gårdarna hör även frågor på de olika avsnitten i kursen. Glöm inte att fylla i Greppadata för de två gårdar du har valt att räkna
Läs merUpplägg. Beräkningarna. Vanliga fallgropar Körslor
Beräkningarna Vanliga fallgropar Körslor Upplägg Resultatet/Tolkning Vad är normalt? Nyckeltal Kolets och kvävets kretslopp Övriga klurigheter och frågor Rådgivningstillfället och sälja in Klimatkollen
Läs merPotatisodling och dess påverkan på klimatet
Potatisodling och dess påverkan på klimatet Falkenberg 12 februari 2016 Maria Henriksson, AgrD Innehåll Jordbrukets klimatpåverkan Vad är klimatavtryck? Potatisens klimatavtryck Åtgärder att minska odlingens
Läs merKlimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar
Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22, 076-105 73 45 Koldioxid från fossil energi Jordbrukets
Läs merJordbrukets klimatpåverkan
Jordbrukets klimatpåverkan och utsläpp på gårdsnivå å Maria Berglund HS Halland maria.berglund@vxa.se tel. 035-465 22 KOLDIOXID från fossila bränslen Jordbrukets klimatpåverkan k är inte som andras påverkan
Läs merTre typgårdar i VERA. Typgård växtodling
Sida 1(8) Tre typgårdar i VERA Nedan finns tre typgårdar beskrivna. Till gårdarna hör även frågor på de olika avsnitten i kursen. Glöm inte att fylla i Greppadata för de två gårdar du har valt att räkna
Läs merKvävebalanser på mjölkgårdar
Kvävebalanser på mjölkgårdar Var tar det oförklarade kvävet vägen? Sara B Nilsson 035-465 09 0730-46 93 18; sara.nilsson@vxa.se Innehåll Svåra frågor Vilka förluster är normalt i Sverige/internationellt
Läs merGödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år
Gödsel luktar illa men gör stor nytta Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Disposition Olika djurslag ger olika typer av gödsel Utgödslingssystem Näringsinnehåll
Läs merKlimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige
Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Christel Cederberg Greppa Näringen Utbildning Jordbruket och klimatet Nässjö 12 mars 214 Resultat och diskussion från forskningsprojekt
Läs merYttrande över Handlingsprogram för att minska växtnäringsförluster och växthusgasutsläpp från jordbruket
Till Jordbruksverket Att: Olof Johansson 551 82 Jönköping Yttrande över Handlingsprogram för att minska växtnäringsförluster och växthusgasutsläpp från jordbruket Hushållningssällskapen har genom Hushållningssällskapens
Läs merGrunddata. 0.1 Jordartsfördelning 0.3 Inriktning (markera med kryss) 0.2 Markvärden - genomsnitt 0.4 Speciella data. 0.
Grunddata Namn: 0.1 Jordartsfördelning 0.3 Inriktning (markera med kryss) Jordart Andel konventionell Svagt leriga jordar (< 5 % ler) Växtodling < 25 % ekologisk Leriga jordar (5-15 % ler) 25-90 % ekologisk
Läs merJordbrukets klimatpåverkan
Jordbrukets klimatpåverkan Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 (Naturvårdsverket) Jordbrukets klimatpåverkan är inte som andras påverkan
Läs merRegional analys av Greppas växtnäringsdatabas. Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne
Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne Databasen 13 4 växtnäringsbalanser 6 15 specifika gårdar 3 15 gårdar där det finns två balanser
Läs merSamrådsunderlag inför planerad ansökan för. kläckäggsproduktion
Samrådsunderlag inför planerad ansökan för kläckäggsproduktion Övraby Lantbruk AB Övraby 110 385 50 Söderåkra Hushållningssällskapet Flottiljvägen 18 392 41 Kalmar beate.leggedor@hushallningssallskapet.se
Läs merKlimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige
Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Forskningsprojekt finanserat av Stiftelsen Lantbruksforskning och Jordbruksverket Christel Cederberg, Greppa Näringen, 24
Läs merTolkning av växtnäringsbalanser på mjölkgårdar. Kurs för rådgivare Nässjö 2008
Tolkning av växtnäringsbalanser på mjölkgårdar Kurs för rådgivare Nässjö 2008 1 Dispostion Vad är en balans? Vad innebär ett överskott? Hur ser det ut på en mjölkgård? Hur kan man jämföra gårdar? Hur uppstår
Läs merStallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008
Stallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008 Utlakningsrisker i samband med stallgödselspridning Helena Aronsson Klimat Tidpunkt Utfodring Djurslag Gödseltyp Spridningsteknik Jordart Gröda Utlakningsrisker i samband
Läs merDagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Introduktionskurs Hallsberg
Dagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Introduktionskurs Hallsberg 2011-11-18 Vilka problemområden har vi? Alltid varit rätt att producera så mycket som möjligt
Läs mer321 ton CO2e. Ca 30 kg koldioxidekvivalenter per kg kött
Sida 1(7) XXX 20131120 Klimatkollen 20B Bakgrund Driftsinriktning lantbruket: 50 dikor, tjurkalvarna säljs i huvudsak vid avvänjning (ett tiotal behålls och föds upp till slakt). Åkerareal: 177 hektar
Läs merVERA-grundkurs Del 3 Gödslingsplan och utlakning
VERA-grundkurs Del 3 Gödslingsplan och utlakning 2016 Syfte och mål Syftet för denna del av kursen: Du behärskar gödslingsplans- och utlakningsberäkningarna i VERA oavsett gröda. Mål med kursen är att
Läs merFrågor och svar Klimatkollen juni 2011. Frågor och svar. (indelning efter flikarna i beräkningsverktyget)
Sida 1(20) Frågor och svar (indelning efter flikarna i beräkningsverktyget) Nedan finns frågor som kommit in, till Maria Berglund från rådgivare hittills, samt Marias svar till respektive rådgivare på
Läs merJordbrukets klimatpåverkan
Jordbrukets klimatpåverkan Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 (Naturvårdsverket) Mycket prat om KOLDIOXID från fossila bränslen men jordbrukets
Läs merVERA - grundkurs Del 2 Stallgödselberäkningar
VERA - grundkurs Del 2 Stallgödselberäkningar 2016 Syfte och mål Syfte för denna del av kursen: Att du blir säker på att beräkna stallgödselmängder och gödselns näringsinnehåll i VERA, både genom schablon-
Läs merPraktiska Råd. greppa näringen. Tolkning av växtnäringsbalans på grisgården. Nr 15:2 2012
Praktiska Råd greppa näringen Tolkning av växtnäringsbalans på grisgården Nr 15:2 2012 sammanfattning Det är årets in- och utflöden av växtnäring som ska användas. Resultatet blir inte bättre än de siffror
Läs merVäxthusgasutsläppen från svensk grisproduktion beräknas i genomsnitt till cirka 3,4 kg koldioxidekvivalenter
Kvantifiering av möjliga utsläppsminskningar av klimatcertifieringsreglerna för gris Maria Berglund, Ulf Sonesson, Christel Cederberg, SIK Institutet för Livsmedel och Bioteknik, december 2010 Växthusgasutsläppen
Läs merVÄXTODLING Regler för minskad klimatpåverkan inom växtodlingen
VÄXTODLING Regler för minskad klimatpåverkan inom växtodlingen Inledning Livsmedelskedjan står för minst 20-25 % av Sveriges totala bidrag till utsläppen av klimatpåverkande gaser. Största delen uppstår
Läs merReglerna i detta kapitel gäller för produkter som odlas på friland, t ex spannmål, trindsäd, potatis, grönsaker, frukt och bär.
3 VÄXTODLING Reglerna i detta kapitel gäller för produkter som odlas på friland, t ex spannmål, trindsäd, potatis, grönsaker, frukt och bär. Målet med reglerna är att minska klimatpåverkan i växtodlingen.
Läs merHur odlar vi och vad behöver ändras?
Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Produktionsområden Nö Nn Ssk Gsk Ss Gns Gmb Gss 1 Vad odlar vi var? GSS Höstvete Vårkorn Höstraps 324000 NN Slåttervall Vårkorn Vårrybs
Läs merFör lantbruk eller hästverksamhet Checklista för egenkontroll och inför tillsynsbesök
För lantbruk eller hästverksamhet Checklista för egenkontroll och inför tillsynsbesök Det här är en lista på frågor som inspektören kommer att ställa till dig vid tillsynsbesöket. Läs gärna igenom frågorna
Läs merKlimatavtryck av insatsvaror i jordbruket
KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Klimatavtryck av insatsvaror i jordbruket ungnöt, smågrisar, gyltor och strömedel 2013 Maria Berglund, Carin Clason, Susanne Bååth Jacobsson, Sara Bergström Nilsson, Veronica
Läs merMiljöeffekter på Greppa Näringens gårdar - resultat från rådgivningen
Miljöeffekter på Greppa Näringens gårdar - resultat från rådgivningen 2001-2013 Sammanställning av Hans Nilsson, Länsstyrelsen Skåne och Stina Olofsson, Jordbruksverket Sida 2(16) Innehåll Växtnäringsbalanser...
Läs merKvävestrategi på ekologisk gård (11E)
SAM-nr Namn Adress Postadress Telefonnummer Besöksdatum: Återbesök: Sammanfattning Kvävestrategi på ekologisk gård (11E) En stor andel styv lerjord gör att det är ganska låg utlakning, och att tidpunkt
Läs merJordbrukets klimatpåverkan
Jordbrukets klimatpåverkan Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 KOLDIOXID från fossila bränslen Koldioxid från fossil energi Jordbrukets klimatpåverkan är
Läs merMiljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård
juni 2012 Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård Bra för plånbok och miljö Sänkt inkalvningsålder Analys av stallgödseln Förbättrat betesutnyttjande Ekonomiska beräkningar gjorda av: Maria
Läs merHur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket
Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Produktionsområden Nö Nn Ssk Gsk Ss Gns Gmb Gss Område (ha) Största gröda Näst största Största avbrotts-gröda Total åkerareal Gss Höstvete
Läs merPraktiska Råd. greppa näringen. Din stallgödsel är värdefull! Använd Greppa Näringens Stallgödselkalkyl. Nr 5 2012
Praktiska Råd greppa näringen Din stallgödsel är värdefull! sammanfattning Nr 5 2012 Värdera din stallgödsel i Stallgödselkalkylen Ta egna analyser av stallgödselns innehåll av näring Minska förlusterna
Läs merKlimatpåverkan från djurproduktion
Klimatpåverkan från djurproduktion Sammanfattning Klimatpåverkan från animalieproduktion (sett till hela livscykeln) härrör till största delen från Djurens fodersmältning. Växthusgasen metan (CH 4 ) bildas
Läs merAmmoniakavgång från jordbruket. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping
Ammoniakavgång från jordbruket Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Växtnäringsförluster Fem goda skäl att minska förlusterna Ekonomi En sparad krona är en tjänad krona Miljö Hav Sjöar och vattendrag
Läs merKlimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige
Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Christel Cederberg, Institutionen för Energi&Miljö, Chalmers Greppa Näringen Utbildning Jordbruket och klimatet Skövde 18
Läs merLantbrukstillsyn december 2018 Stockholm 8
Lantbrukstillsyn 11-12 december 2018 Stockholm 8 Louise Zetterholm Hushållningssällskapet Halland Skörd Kvalitét Kväve vad är det bra för? nr hänvisar till Föreskrifter och allmännaråd (SJVFS 2015:42)
Läs merJordbruk, biogas och klimat
214-12- Biogas och klimatnytta Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 3-46 22, 76-1 73 4 Jordbruk, biogas och klimat Mycket prat om KOLDIOXID från fossila
Läs merVallens klimatpåverkan. Pernilla Tidåker, JTI
Vallens klimatpåverkan Pernilla Tidåker, JTI Vallen påverkar klimatet på många sätt Vad bidrar till vallens klimatpåverkan? Hur kan klimatavtrycket reduceras? På vilka olika sätt kan vall motverka växtodlingens
Läs merTvärvillkor växtnäring
Tvärvillkor växtnäring Johannes Eskilsson johannes.eskilsson@jordbruksverket.se Växt- och Miljöavdelningen Jordbruksverket 036-15 61 58 Kontrollpunkter - växtnäring Många punkter ja eller nej - men alla
Läs merDieselförbrukning och andra energiinsatser
Dieselförbrukning och andra energiinsatser Nedanstående data och information är hämtat från bla www.bioenergiportalen.se, www.jti.se, www.greppa.nu/adm och ger lite vägledande siffror på dieselförbrukning
Läs merKopplingen är viktig mellan foder och växtodling
Ladda vallfodret för din lammproduktion! Kopplingen är viktig mellan foder och växtodling * Vallblandning * Gödselstrategi * Skörd * Lagring * Foderstat Av TeamWork Agro AB, Charlotte Wirmola(Åkerlind)
Läs merUtsläpp av växthusgaser från jordbrukssektorn och effekter i Sverige av den globala uppvärmningen
Utsläpp av växthusgaser från jordbrukssektorn och effekter i Sverige av den globala uppvärmningen Anna Hagerberg, Jordbruksverket Rådgivningsenheten söder Klimatförändring, Jordbrukets växthusgasutsläpp
Läs merMjölkgård Köttdjur (nöt) Svin Fjäderfä Växtodling. Egen och arrenderad areal (totalt)
FÖR LANTBRUKARE: Checklista inför tillsynsbesök Frågor inför tillsynsbesök Uppgifter om verksamheten Inriktning på verksamhet Mjölkgård Köttdjur (nöt) Svin Fjäderfä Växtodling Annat: Antal djurenheter
Läs merVERA- grundkurs Del 1 Introduktion och Växtnäringsbalans 2016
VERA- grundkurs Del 1 Introduktion och Växtnäringsbalans 2016 Syfte och mål Syfte: Att du ska få kunskap om vad du kan göra i VERA Att du ska kunna hantera dina kunder och deras alternativ Att du ska lära
Läs merKlimatpåverkan av rötning av gödsel
Klimatpåverkan av rötning av gödsel Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 Röta stallgödsel hur påverkar det växthusgasutsläppen? ± Utsläpp från lager? - Utsläpp
Läs merFörfattare Nilsson H. Utgivningsår 2008
Bibliografiska uppgifter för Organiska gödselmedel allt värdefullare Författare Nilsson H. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61 Ingår i... Rapport
Läs merUtvärdering ekogårdar inom Greppa Näringen i Skåne
Utvärdering ekogårdar inom Greppa Näringen i Fördelning inom länet Det finns 97 ekogårdar i med mer en balans så att det går att titta på eventuella förändringar. Dessa är inte jämnt fördelade över länet.
Läs merKlimatkollen växtodlingsgård 20A
Besöksdatum SAMnr Lantbrukarens namn Adress Postnr Postort Klimatkollen växtodlingsgård 20A Sammanfattning På en växtodlingsgård är det kväveeffektivitet och energieffektivitet som är riktigt viktigt att
Läs merVäxtodling. Nyckeltalen växtodling (många)
Växtodling Nyckeltalen växtodling (många) Hög jämn skörd över åren (precisionsodling, sort, dränering, växtskydd...) Effektivt N utnyttjande Effektivt utnyttjande av N i organiska gödselmedel Låg insats
Läs merGÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV
GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 Varför livscykeltänk i klimatfrågor? Traditionella miljöfrågor i
Läs merUtlakning efter spridning av
Institutionen för mark och miljö Utlakning efter spridning av fastgödsel på hösten inför vårsådd Sofia Delin Bakgrund Fältförsök Havre 2014, Vårkorn 2015 Grundbehandling i alla led: Mineralgödsel (NPK),
Läs merUPPDRAG. Maria Berglund, Carin Clason, Magdalena Wallman, Christel Cederberg. Januari 2012 SIK
UPPDRAG Kvantifiering av klimatcertifieringens effekter nötkött Maria Berglund, Carin Clason, Magdalena Wallman, Christel Cederberg Januari 2012 SIK Sammanfattning I denna rapport har förändringarna i
Läs merAnmälan av jordbruksföretag eller annan djurhållning med mer än 100 djurenheter
Anmälan av jordbruksföretag eller annan djurhållning med mer än 100 djurenheter Enligt 9 kap 6 miljöbalken Anmälan avser Nybyggt djurstall Till-/ombyggt djurstall Befintligt djurstall Brukare Namn Organisationsnummer/personnummer
Läs merEtt fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit?
Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit? Sju Gårdar Mars 2009 Oscar Franzén Ekologiska Lantbrukarna Oscar Franzén Uppsala 16 april 2009 Jordbrukets energianvändning Energianvändning
Läs merGÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV
GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV Maria Berglund HS Halland maria.berglund@vxa.se tel. 035-465 22 Varför livscykeltänk i klimatfrågor? Klimatpåverkan: Globalt miljöproblem & Stora utsläpp sker före gården
Läs merMjölkkor. Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor
Mjölkkor Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor 20 Hullvärdering - poäng 1,0 - Extremt mager 1,5 - Mager (har inga reserver) 2,0 - Tunn 2,5 -
Läs merUtvärdering av region Östra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar tom 2013
kg N-överskott per ha Utvärdering av region Östra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar tom 13 Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Kristianstads och Bromölla kommuner, finns
Läs mer15A - Grovfoderodling
Besöksdatum: SAMnr: Lantbrukarens namn: Adress: Postnr Postort: 15A - Grovfoderodling Sammanfattning och förslag till åtgärder 1-2 kg extra rödklöver i vallfröblandning för att höja klöverandel i vall.
Läs merUtfodringspraxis Mjölby nov 2010. Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se
Utfodringspraxis Mjölby nov 2010 Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se 1 Övergödning och försurning är en lokal/regional miljöeffekt, Klimatpåverkan är Global Kväve Fosfor Koldioxid Metan Lustgas
Läs merVad i utfodringen påverkar miljö och klimat?
Utfodring och produktion för att greppa näringen Linköping 8:e november 2017 Carin Clason, CoA AB Vad i utfodringen påverkar miljö och klimat? Fodrets Näringsinnehåll-Kväve (råproteinet), Fosfor Fodrets
Läs merUtvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne tom 2013 på konventionella gårdar
Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne tom 213 på konventionella gårdar Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Sjöbos, Hörbys och Tomelillas kommuner finns en mosaik av olika
Läs merEkologisk mjölk- och grisproduktion
Ekologisk mjölk- och grisproduktion Introduktionskurs för rådgivare Linköping, 2015-10-13 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Utvecklingen
Läs merSida 1(6) 2012-11-19
Sida 1(6) Kokbok till Kvävestrategi 11Aa och 11Ab Kokboken är tänkt som hjälp hur man ska lägga upp ett besök. Den behöver inte följas till punkt och pricka utan det är upp till dig som rådgivare att anpassa
Läs merVÄXTNÄRINGSBALANS. Genomför en. på gården. Utnyttja gårdens växtnäring optimalt
P R O J E K T Genomför en VÄXTNÄRINGSBALANS på gården Utnyttja gårdens växtnäring optimalt ger bättre ekonomi och resursutnyttjande minskar risken för negativ inverkan på miljön Februari 2005 EX E M PEL
Läs merMiljösmart utfodring av mjölkkor
Miljösmart utfodring av mjölkkor Bakgrund År 2018 fanns det 319.000 mjölkkor i Sverige. De minskar i antal och besättningarna blir färre, men samtidigt större. Medelkoantalet i besättningarna är nu 89
Läs merEkologisk produktion med minskad klimatpåverkan
EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion Ekologisk produktion med minskad klimatpåverkan Elin Röös, Cecilia Sundberg, Eva Salomon och Maria Wivstad Ekologisk produktion med minskad klimatpåverkan
Läs merGÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV
GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 Varför livscykeltänk i klimatfrågor? Klimatpåverkan: Globalt miljöproblem
Läs merKlimatåtgärder på gårdsnivå. Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland
Klimatåtgärder på gårdsnivå Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland Vilket perspektiv ska vi ha?! Slutkonsument Svinn Klimatavtryck av maten på tallriken Ska alla bli veganer?! Omvärlden (nu och
Läs merTolkning av mjölkgård
Tolkning av mjölkgård Förutsättningar mjölkgården 80 mjölkkor (flytgödsel) 100 kvigor (djupströ) Tjurkalvarna säljs till förmedling 100 ha åker och 35 ha naturliga beten Växtföljd 18 ha korn+ins 3*18 ha
Läs merMjölk på gräs och biprodukter
Mjölk på gräs och biprodukter Miljö och ekonomi Maria Berglund Maria Henriksson Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hush.se tel. 35-465 Susanne Bååth Jacobsson Växa Sverige susanne.jacobsson@vxa.se
Läs merKvävestrategi på ekologisk gård (11E)
SAM-nr Namn Adress Postadress Telefonnummer Besöksdatum: Återbesök: Kvävestrategi på ekologisk gård (11E) Förslag på förändringar och åtgärder Låt inte vallarna ligga mer än tre år Öka utsädesmängden för
Läs merUtvärdering av region Sydöstra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 2013
kg N-överskott per ha Utvärdering av region Sydöstra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 213 Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Simrishamns, Skurups och Ystads kommuner,
Läs merRådgivning för lantbruk och miljö
Rådgivning för lantbruk och miljö Original: Holmbergs i Malmö AB Version 6 2013 Greppa Näringen erbjuder kostnadsfri rådgivning som både lantbrukare och miljön tjänar på. Målen är minskade utsläpp av klimatgaser,
Läs merVad har vi åstadkommit? Linköping
Vad har vi åstadkommit? Linköping 171108 Stina Olofsson, Jordbruksverket Innehåll N, P och K -flöden Grödfördelning Djurslag Stallgödselslag Spridningstidpunkter Jordart Bearbetning Beräknad ammoniakförlust
Läs merGreppa Näringen. - ett projekt i samverkan mellan lantbruksnäringen, länsstyrelserna och Jordbruksverket.
Greppa Näringen - ett projekt i samverkan mellan lantbruksnäringen, länsstyrelserna och Jordbruksverket. Ett kunskaps- och rådgivningsprojekt Greppa Näringen är den enskilt största satsning som gjorts
Läs merMiljöhänsyn i jordbruket nya gödselregler. Helena Nilsson
Miljöhänsyn i jordbruket nya gödselregler Helena Nilsson Stallgödselregler Förordning (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket Föreskrift (2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring Förändringarna
Läs merKlimatkollen i praktiken på mjölk- och Köttgårdar. Nässjö Carin Clason 2019
Klimatkollen i praktiken på mjölk- och Köttgårdar Nässjö 2019-03-12 Carin Clason 2019 Hur stora är växthusgasutsläppen från en mjölkgård med 80 mjölkkor? Ton koldioxidekvivalenter? 50 100 1000 3000 200
Läs merNamn/Firmanamn: Person- eller Organisationsnummer: Fastighetsbeteckning vid brukningscentrum: Adress: Postnummer: Postadress: Telefon:
Namn/Firmanamn: Person- eller Organisationsnummer: Fastighetsbeteckning vid brukningscentrum: Adress: Postnummer: Postadress: Telefon: Faktura adress (om annan än ovan): E-post adress: Namn/Firmanamn:
Läs merJämförelsevärden för tolkning av växtnäringsbalanser
Jämförelsevärden för tolkning av växtnäringsbalanser Kurskompendium om växtnäringsbalanser, miljönyckeltal, jämförelsevärden och olika sätt att tolka balanser. Janne Linder Maj 2008 Jämförelsevärden för
Läs mer