Manual Cofoten. Komma igång. Sida 1(12)

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Manual Cofoten. Komma igång. Sida 1(12)"

Transkript

1 Sida 1(12) Manual Cofoten Kontaktuppgifter: Torben Kudsk, Jordbruksverket, tel eller Ulrika Williamsson, Jordbruksverket, tel om du har tekniska frågor och tips på hur verktyget kan förbättras/förtydligas. Kontakta Maria Berglund, Hushållningssällskapet Halland, tel , mobil om du vill ha feedback på beräkningar, hjälp att lägga in data eller med tolkningar. Komma igång När du startar programmet Cofoten kommer du till startfönstret för Stank in Mind, där du sedan väljer att bearbeta en viss kund och alternativ (eller skapar nya kunder/ alternativ). När du sedan kommer till fönstret för vägval kan klimatberäkningar väljas på knappen längst nere. Då öppnas ett separat fönster där klimatberäkningarna görs. Pga uppbyggnaden av Stank in Mind måste vissa delar av beräkningarna fortfarande ifyllas i Stank varför man kan behöva växla mellan fönstren för Stank och Cofoten.

2 Sida 2(12) Produkter in Här läggs data in för beräkning av växthusgasutsläppen från produktion av de inköpta varor som används på gården samt från energianvändningen på gården. Mata in mängden inköpta varor till gården under "inköpt/år". Klicka på plusset nedan för att lägga till en ny produkt. Genom att peka på informations- och varningsikoner kan du få hjälp och information. Om en produkt saknas i listan matar du in den som en egen produkt i Växtnäringsbalansen i Stank in Mind. Om du har egna värden på växthusgasutsläpp från produktion av insatsvaran skriver du över det ev. databasvärde som är angett i rutan Utsläpp per enhet. Avgränsningar: * Inköpta tjänster (t ex gödselkörning, bärgning av halm) ska tas med. * Det är enbart insatsvaror till jordbruksföretaget som ska läggas in. Ej skog, entreprenad eller privat. * Kaptialvaror (maskiner, byggnader), plast, ensileringsmedel, kem och inköpta strömedel behöver inte läggas in. De står generellt för en liten andel av gårdens totala växthusgasutsläpp. Huvudgrupp Välj först vilken huvudgrupp insatsvaran tillhör från rullistan. Endast Import till gården. Animalier: Alla animalieprodukter som importeras till gården (t ex kalvar, smågrisar, ägg). Behövs för att beräkna mängden produkter ut (netto) vid t ex slaktsvins- eller nötköttsproduktion. Energi: Mata in alla energiprodukter inklusive energiinsatsen vid inköpta tjänster (t ex beräknad dieselförbrukning för maskinstation). Räkna ej in entreprenad (dvs dra av förbrukning av diesel vid externt arbete). Om du behöver hjälp för att beräkna

3 Sida 3(12) dieselförbrukning kan du använda det underformulär som kan öppnas när du väljer diesel som produkt. Fodermedel: Alla fodermedel som importeras till gården. Egenproducerat foder matas in under Produkter Ut. Mineralgödsel: Diverse N-, P- & K-produkter. OBS! Om produkterna är "CO 2 certifierade", t ex Yara, måste eget värde läggas in. Några exempel: Axan 1,080 kg CO2e/kg NPK ,121 kg CO 2 e/kg NPK ,181 kg CO 2 e/kg NPK ,964 kg CO 2 e/kg NP ,166 kg CO 2 e/kg MAP ,241 kg CO 2 e/kg

4 Sida 4(12) Organisk Gödsel: Import av organiska produkter som används som gödsel. T ex stallgödsel, slaktavfall, slam och övriga organiska restprodukter. Oftast räcker det med att ta med utsläpp från transport av gödseln (använd underformuläret distribution som kan öppnas när du väljer ett organiskt gödselmedel) om djurgården/producenten bär utsläppen av själva restprodukten. Produktgrupp Här väljer du produktgruppen som insatsvaran tillhör. Valmöjligheten beror på vald huvudgrupp. Produkt I denna lista väljer du själva produkten. När produkten är vald returneras ett värde på växthusgasutsläppen vid produktion/användning av produkten, ev. med en kommentar om värdet. Välj produkt från rullistan. Egna produkter läggs in i Stank in Mind (Egna produkter under Växtnäringsbalans). Om du väljer en produkt som inte generar ett värde för växthusgasutsläpp måste du skriva in ett eget värde (om värdet är noll skrivs 0 ). Det går även att justera värdet på växthusgasutsläppen från databasen.

5 Sida 5(12) Mängd/år Ange den inköpta mängden av produkten. Kontrollera enheten. Koncentration kväve och NH4-N Ange varans innehåll av kväve i % och ammoniumkväve i kg/ton. Värdet för ammoniumkväve behövs för senare beräkning av spridningsförluster. Det behöver alltså bara fyllas i för organiska gödselmedel. Om det finns egna djur på gården kan Stank in Mind använda ett schablonvärde för den importerade stallgödselns innehåll av NH4-N och det behöver då inte anges. Utsläpp per enhet Här visas växthusgasutsläppen per produktenhet hämtat från databasen. Data i databasen kan vara schablonvärde för hela produktgrupper - se ev. kommentar till värdet på CO 2 e i infotexten (peka på ). Är rutan tom eller om du vill ändra det värde som finns i databasen kan du skriva in ett eget värde (som kg CO 2 e/enhet). I vissa fall kan du få hjälp av info där tex ett normalt spann på växthusgasutsläppen anges för vissa produktgrupper. En del fodermedel är t ex klimatdeklarerade och har uppgift om kg CO 2 e/enhet produkt.

6 Sida 6(12) Om man matar in ett eget värde på växthusgasutsläppen (som kg CO 2 e) förloras dock ev. information om hur stor andel av utsläppen som utgörs av CO 2, N 2 O respektive CH 4. Tryck på pilen för återföring av databasvärde för att få tillbaka defaultvärdet. Summa Summering av totala växthusgasutsläpp för produkten.

7 Sida 7(12) Noteringar Ev. noteringar om inmatad produkt eller data (t ex var du hämtat egna värden). Produkter Ut Här anges de produkter som säljs eller avyttras på annat sätt, mängderna egenproducerat foder som används i djurhållningen samt användningen av egenproducerad energi. Mata in mängden avyttrade varor (normalt inkl. lager) från gården för perioden under "Mängd UT". Egenproducerat foder (från växtodlingen till den egna djurhållningen) anges under Mängd från växtodling till djur. Förbränning av egenproducerad energi anges under "Användning av egenproducerad energi. Huvudgrupp Välj huvudgrupp från rullistan. Export från gården samt egenproducerat foder och användning av egenproducerad energi. Animalier: Alla animalieprodukter som exporteras från gården (t ex kalvar, smågrisar, ägg). Behövs för att beräkna produkter ut (netto) vid t ex slaktsvins- eller nötköttsproduktion. Energi: Mata in alla energiprodukter som exporteras eller egenproducerad energi som används på gården (t ex halm). Organisk Gödsel: Export av organiska produkter som används som gödsel på annan enhet. T ex stallgödsel. Strömedel: Strömedel som exporteras från gården eller som exporteras från växtodlingen till djurhållningen. T ex halm. Vegetabilier: Vegetabilier som exporteras från gården t ex spannmål. Produktgrupp Här väljs produktgruppen som produkten tillhör. Valmöjligheten beror på vald produkthuvudgrupp. Produkt Här väljs själva produkten. Välj produkt från rullistan. Egna produkter läggs in i Stank in Mind (Egna produkter under Växtnäringsbalans).

8 Sida 8(12) Mängd/år Här ska mängden produkt som har exporterats från gården (avsalu/avyttrat) skrivas i. Från växtodling till djur Här skrivs den mängd av produkten (foder eller strömedel) som exporteras från den egna växtodlingen till den egna djurhållningen in. Egenproducerad energi Skriv in den mängd av produkten (Energiinsats) som exporteras från växtodlingen till egen användning (förbränning). Lustgas och metanförluster av användningen beräknas. Utsläpp per enhet Här visas växthusgasutsläppen för energianvändningen per produktenhet hämtat från databasen. Om rutan är tom eller om du vill ändra det värde som finns i databasen kan du mata in det här (som kg CO2e/enhet). Djurhållning Här beräknas växthusgasutsläppen som sker från ev. djurhållning. I beräkningarna ingår metan från djurens fodersmältning, metan- och lustgasavgång från lager samt ammoniakförluster från stall och lager som kan bilda lustgas i andra delar av ekosystemet. Lager och stall För att beräkna utsläppen från stallgödselhanteringen behövs uppgifter om djurhållningens storlek, stallgödselslag m.m. Uppgifter om antalet djurplatser på respektive stallgödselslag, data för mjölkproduktion, inkalvningsålder, antal produktionsomgångar, stallperiodens längd etc. matas in i Stank in Mind. Använd t ex knappen Gå till STANK nere till höger för att komma till Stank in Mind. Fodersmältningen För att kunna beräkna metanavgången från nötkreaturens fodersmältning behövs det kompletterande information om djurens vikt, utfodringen och fodrets sammansättning. Dessa uppgifter matas in för respektive djurslag. Djupströgödsel Antal djurplatser med djupströhantering. Uppgiften matas in och redigeras i Stank in Mind. Fastgödsel och Urin Antal djurplatser med fastgödselhantering. Uppgiften matas in och redigeras i Stank in Mind. Flytgödsel Antal djurplatser med flytgödselhantering. Uppgiften matas in och redigeras i Stank in Mind. Speciella data Data för mjölkproduktion, inkalvningsålder, antal produktionsomgångar per etc. Matas in och redigeras i Stank in Mind.

9 Sida 9(12) Genomsnittsvikt Ange djurslagets genomsnittsvikt. Vikt vid 6 månader eller vid insättning Ange djurets ungefärliga vikt vid 6 månaders ålder. Om djuret är äldre än 6 månader vid insättning anges vikt vid insättning. (Metanavgången från nötdjuren räknas från 6 månaders ålder i denna modell) Försäljningsvikt Ange vikt vid försäljning eller inkalvning. Grovfoderandel Ange hur stor andel av fodret som består av grovfoder (ensilage, bete, etc.). För ungnöt avses grovfoderandelen efter avvänjning. Normalt: Konventionella mjölkkor: 50 % Bör ej vara under 40 % och inte över 70 %. Ekologiska mjölkkor: 60 % Bör ej vara under 50 % och inte över 80 %. Mjölkraskvigor: Mellan 70 % och 95 %. Stutar: Mellan 70 % och 95 %. Ungtjurar: Mellan 30 % och 75 %. Råprotein Ange andel råprotein i fodret (normalt mellan %). Överutfodring Ange hur stor överutfodringen är (Normalvärde ligger runt %, medan t ex 0 % är osannolik). Andel gödsel i stall vid bete Ange andelen av träck och urin som hamnar i stall under betesperioden. Tänk på att ändra även här om du gör förändringar i Betesdrift i Stank in Mind och tvärtom. Tänk också på att alla värden inte uppdateras i Stank in Mind om man bockar i Uppdatera inte betesdata under Betesdrift. Vikt vid insättning eller vid 6 månader Ange djurets ungefärliga vikt vid insättning. Om djuret är yngre än 6 månader vid insättning anges istället vikten vid 6 månaders ålder. Vikt vid försäljning/inkalvning Ange vikt vid försäljning eller inkalvning

10 Sida 10(12) Lagringsteknik Lagringsinformationen används för beräkning av ammoniakförluster från stallgödsel vilket leder till indirekt lustgasavgång. Men även direkta lustgas-och metanavgångar påverkas av hur stallgödseln lagras. Andel av gödseltypen (%) Värdena hämtas från Stank in Mind. Annars anges andelen (%) urin eller flytgödsel som lagras med de olika lagringsteknikerna. Anges inga värden antas att all lagring sker utan täckning, om mindre än 100 % anges för urin resp. flytgödsel antas att den kvarvarande delen lagras utan täckning. Spridningsteknik Här beräknas indirekta lustgasemissioner orsakade av ammoniakavgång. Ange spridningsförlust för ev. importerad organisk gödsel samt spridningsteknik, tidpunkt för spridning och nedbrukningstid för gårdens stallgödsel. Produkt Importerad organisk gödsel hämtas från Produkter in. Importerad stallgödsel hamnar inte här om det finns djur på gården. Då summeras den till befintlig stallgödsel. Mängd Mängd våtvikt för produkten i ton. Hämtas från Produkter in. Kväve/ton produkt (kg N/ton) Totalkvävehalt i produkten, kg kväve per ton produkt. Hämtas från Produktlistan, N-innehållet kan justeras under Produkter in, både i Cofoten och Stank in Mind. NH4-N/ton produkt (kg N/ton) Mängd växttillgängligt kväve (ammoniumkväve) i produkten, kg kväve per ton produkt. Hämtas från Produkter in. Spridningsförlust NH4-N (kg) Spridningsförlusten beräknas utifrån ammoniumkväveinnehåll och spridningsförlust i %. Spridningsförlust (%) För att kunna beräkna ett rimligt värde för ammoniakförlusterna vid spridning av importerade organiska gödselmedel behövs information om vilken form gödselmedlet är i (fast, flytande, djupströ) och om teknik, tidpunkt för spridning och nedbrukningstid. Som hjälp kan knappen Exempel spridningsförlust användas. Då visas en tabell med de spridningsförluster programmet räknar med vid spridning av stallgödsel vid olika tidpunkter och med olika tekniker. Spridningsteknik, spridningstidpunkt och nedbrukningstid Fördelningen för gårdens stallgödsel hämtas från Stallgödselberäkningarna i Stank in Mind. Annars, klicka på gröna pluset för att lägga till rad och sedan välj teknik och tidpunkt för spridning och nedbrukning av respektive gödselslag från rullistan. Spridningen ska anges i andel av den totala mängden av gödselslaget. Summan i varje kolumn ska bli 100%.

11 Sida 11(12) Utlakning Till höger om kväveutlakning Kväveutlakningens klimatpåverkan beräknas. Framför allt handlar det om indirekta kväveförluster som lustgas genom denitrifikation och ammoniakavgång. Kväveutlakning Värdet hämtas från Stank in Mind. Om SIM-beräkning saknas ange annat värde från t ex utlakningsberäkning enligt excelfilen Uppskatta kväveutlakning på Greppa Näringens hemsida. Areal Arealen som kväveutlakningen är beräknad för. Tillförd handelsgödsel Värdet hämtas från Produkter in. Förluster vid spridning 2 % kväveförlust är schablonvärde för ammoniumnitrat. I produkter med högre ammoniumkvävehalt kan förlustvärdet vara högre (t ex många NPK-produkter och inte minst urea och ammoniak). Värdet bör vara lägre för produkter som innehåller lägre andel ammoniumkväve som t ex kalksalpeter. Totala spridningsförluster Kvävespridningsförlusterna (kg kväve) för gården summeras utifrån kväveutlakning per ha, areal och förluster från tillfört handelsgödselkväve. Markkol Beräkning av lustgas från mark till atmosfär och förlust av nitrat och ammoniak (bildar lustgas i andra delar av ekosystemet). Upptag/avgång av koldioxid orsakat av ändrat kolförråd i marken. Allt beräknat för den totala arealen jordbruksmark (inkl. träda & naturbete). Åkermark på bete Ange arealen av bete på åkermark på mulljord (20% mullhalt) Vall Ange arealen av vall på mulljord (20% mullhalt) Ettåriga grödor Ange arealen av ettåriga grödor på mulljord (20% mullhalt) Radsådda grödor (hackgrödor) Ange arealen av radsådda grödor på mulljord (20% mullhalt) Beräknad kolförändring i mark Ange kolinlagning i mark d v s nettotillförsel av kol till mark.

12 Sida 12(12) Positivt värde: Innebär kolinlagring, d v s att kolförrådet (mullhalten) ökar. Marken binder mera kol än den avger, det innebär negativ CO2 avgång, vilket är positivt för klimatet. Negativt värde: Innebär att kolförrådet (mullhalten) minskar. Marken friger kol, det innebär CO2 avgång vilket är negativt för klimatet. Värdet kan beräknas t ex i växtföljdsmodulen. Odling Uppgifterna härifrån används för att beräkna den direkta lustgasavgången från växtodlingen. Gröda, areal, skörd och eventuell mängd bortförda skörderester läggs in i Gödslingsplan för växtföljd i Stank in Mind (använd knappen Gå till STANK ). Naturbete ska inte läggas in i gödslingsplanen. Arealen naturbete anges i Stank in Mind under Växtnäringsbalans som Ogödslat naturbete. Liggtid Liggtiden anges för fleråriga grödor (antal helår mellan jordbearbetningarna). Diesel Används för att uppskatta dieselåtgången för olika körslor, t ex inköpta tjänster. Distribution Kan användas för att beräkna växthusgasutsläppen från intransport av varor till gården. Detta är aktuellt för restprodukter där det saknas uppgift om växthusgasutsläpp från produktionen (t ex spån) eller man inte belastar insatsvaran med andra växthusgasutsläpp från tidigare led i dess livscykel (t ex införd stallgödsel där utsläpp från stall och lager på djurgården belastar djurhållningen).

Manual Cofoten. Innehållsförteckning. Sida 1(16) 2013-06-04

Manual Cofoten. Innehållsförteckning. Sida 1(16) 2013-06-04 Sida 1(16) Manual Cofoten Kontaktuppgifter: Ulrika Williamsson, Jordbruksverket, ulrika.williamsson@jordbruksverket.se, tel 036-15 63 41 om du har tekniska frågor och tips på hur verktyget kan förbättras/förtydligas.

Läs mer

Resultatrapport. Distribution Koldioxid,

Resultatrapport. Distribution Koldioxid, Info Kom igång Resultatrapport Produkt IN Produktsök Produkt UT Dieselförbrukning Djurhållning Distribution Koldioxid, Lustgas Lustgas Metan lustgas, metan Lagringsteknik Spridning N-Förlust Referenser

Läs mer

Manual som beskriver Klimatkollen - klimatberäkningar i VERA Maria Berglund. Reviderad 2015-08-26

Manual som beskriver Klimatkollen - klimatberäkningar i VERA Maria Berglund. Reviderad 2015-08-26 Manual som beskriver Klimatkollen - klimatberäkningar i VERA Maria Berglund Reviderad 2015-08-26 Sida 2(17) 1 Introduktion Denna manual beskriver hur VERA beräknar växthusgasutsläpp, vilka principiella

Läs mer

BERÄKNINGSVERKTYG FÖR KLIMATKOLLEN

BERÄKNINGSVERKTYG FÖR KLIMATKOLLEN BERÄKNINGSVERKTYG FÖR KLIMATKOLLEN Huvudmeny Indata: Hjälp: Resultat: Version: Beta 100920 Info Produktsök Resultatrapport Produkt IN Dieselförbrukning Produkt UT Kom igång Djurhållning Koldioxid, Lustgas

Läs mer

Kort introduktion till

Kort introduktion till Kort introduktion till beräkningsverktyget Maria Berglund HS Halland maria.berglund@vxa.se tel. 035-465 22 En del i Klimatkollen Förenklat Carbon footprint av en hel gård (ton CO 2 -ekv) Vad stort/smått,

Läs mer

Tolkning av resultat i Klimatkollens beräkningar Klimatåtgärder på gårdsnivå

Tolkning av resultat i Klimatkollens beräkningar Klimatåtgärder på gårdsnivå Tolkning av resultat i Klimatkollens beräkningar Klimatåtgärder på gårdsnivå Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 Tolka resultatet av klimatkollen Vad påverkar

Läs mer

Välj först vilken huvudgrupp insatsvaran tillhör från rullistan. Endast Import till gården.

Välj först vilken huvudgrupp insatsvaran tillhör från rullistan. Endast Import till gården. Sida 1(8) Manual Cofoten Kontaktuppgifter: Torben Kudsk, Jordbruksverket, Torben.Kudsk@jordbruksverket.se, tel 040-415295 eller Ulrika Williamsson, Jordbruksverket, ulrika.williamsson@jordbruksverket.se,

Läs mer

Datainsamling för djurgård

Datainsamling för djurgård Besöksdatum SAMnr Lantbrukarens namn Adress Postnr Postort Klimatkollen (20B) Hej! Här kommer en sammanställning från vårt besök på gården. Syftet med Klimatkollen är att du ska få en grov uppskattning

Läs mer

Växtnäring i stallgödseln

Växtnäring i stallgödseln Cofoten mjölk övningsgård Alternativ 4 år 212 för 8 hektar Mjölkgård övningsgård grundkurs Växtnäring i stallgödseln Skapat: 212-4-1 Utskrivet: 213-1-17 Antal sidor: 5 SAM-nr: Telefon: Växtnäringsinnehåll

Läs mer

Upplägg. Beräkningarna. Vanliga fallgropar Körslor

Upplägg. Beräkningarna. Vanliga fallgropar Körslor Beräkningarna Vanliga fallgropar Körslor Upplägg Resultatet/Tolkning Vad är normalt? Nyckeltal Kolets och kvävets kretslopp Övriga klurigheter och frågor Rådgivningstillfället och sälja in Klimatkollen

Läs mer

Potatisodling och dess påverkan på klimatet

Potatisodling och dess påverkan på klimatet Potatisodling och dess påverkan på klimatet Falkenberg 12 februari 2016 Maria Henriksson, AgrD Innehåll Jordbrukets klimatpåverkan Vad är klimatavtryck? Potatisens klimatavtryck Åtgärder att minska odlingens

Läs mer

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22, 076-105 73 45 Koldioxid från fossil energi Jordbrukets

Läs mer

Jordbrukets klimatpåverkan

Jordbrukets klimatpåverkan Jordbrukets klimatpåverkan och utsläpp på gårdsnivå å Maria Berglund HS Halland maria.berglund@vxa.se tel. 035-465 22 KOLDIOXID från fossila bränslen Jordbrukets klimatpåverkan k är inte som andras påverkan

Läs mer

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling Sida 1(8) Tre typgårdar i VERA Nedan finns tre typgårdar beskrivna. Till gårdarna hör även frågor på de olika avsnitten i kursen. Glöm inte att fylla i Greppadata för de två gårdar du har valt att räkna

Läs mer

Gödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år

Gödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år Gödsel luktar illa men gör stor nytta Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Disposition Olika djurslag ger olika typer av gödsel Utgödslingssystem Näringsinnehåll

Läs mer

Grunddata. 0.1 Jordartsfördelning 0.3 Inriktning (markera med kryss) 0.2 Markvärden - genomsnitt 0.4 Speciella data. 0.

Grunddata. 0.1 Jordartsfördelning 0.3 Inriktning (markera med kryss) 0.2 Markvärden - genomsnitt 0.4 Speciella data. 0. Grunddata Namn: 0.1 Jordartsfördelning 0.3 Inriktning (markera med kryss) Jordart Andel konventionell Svagt leriga jordar (< 5 % ler) Växtodling < 25 % ekologisk Leriga jordar (5-15 % ler) 25-90 % ekologisk

Läs mer

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Christel Cederberg Greppa Näringen Utbildning Jordbruket och klimatet Nässjö 12 mars 214 Resultat och diskussion från forskningsprojekt

Läs mer

Jordbrukets klimatpåverkan

Jordbrukets klimatpåverkan Jordbrukets klimatpåverkan Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 (Naturvårdsverket) Jordbrukets klimatpåverkan är inte som andras påverkan

Läs mer

Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas. Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne

Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas. Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne Databasen 13 4 växtnäringsbalanser 6 15 specifika gårdar 3 15 gårdar där det finns två balanser

Läs mer

Samrådsunderlag inför planerad ansökan för. kläckäggsproduktion

Samrådsunderlag inför planerad ansökan för. kläckäggsproduktion Samrådsunderlag inför planerad ansökan för kläckäggsproduktion Övraby Lantbruk AB Övraby 110 385 50 Söderåkra Hushållningssällskapet Flottiljvägen 18 392 41 Kalmar beate.leggedor@hushallningssallskapet.se

Läs mer

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Forskningsprojekt finanserat av Stiftelsen Lantbruksforskning och Jordbruksverket Christel Cederberg, Greppa Näringen, 24

Läs mer

321 ton CO2e. Ca 30 kg koldioxidekvivalenter per kg kött

321 ton CO2e. Ca 30 kg koldioxidekvivalenter per kg kött Sida 1(7) XXX 20131120 Klimatkollen 20B Bakgrund Driftsinriktning lantbruket: 50 dikor, tjurkalvarna säljs i huvudsak vid avvänjning (ett tiotal behålls och föds upp till slakt). Åkerareal: 177 hektar

Läs mer

Tolkning av växtnäringsbalanser på mjölkgårdar. Kurs för rådgivare Nässjö 2008

Tolkning av växtnäringsbalanser på mjölkgårdar. Kurs för rådgivare Nässjö 2008 Tolkning av växtnäringsbalanser på mjölkgårdar Kurs för rådgivare Nässjö 2008 1 Dispostion Vad är en balans? Vad innebär ett överskott? Hur ser det ut på en mjölkgård? Hur kan man jämföra gårdar? Hur uppstår

Läs mer

Stallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008

Stallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008 Stallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008 Utlakningsrisker i samband med stallgödselspridning Helena Aronsson Klimat Tidpunkt Utfodring Djurslag Gödseltyp Spridningsteknik Jordart Gröda Utlakningsrisker i samband

Läs mer

Frågor och svar Klimatkollen juni 2011. Frågor och svar. (indelning efter flikarna i beräkningsverktyget)

Frågor och svar Klimatkollen juni 2011. Frågor och svar. (indelning efter flikarna i beräkningsverktyget) Sida 1(20) Frågor och svar (indelning efter flikarna i beräkningsverktyget) Nedan finns frågor som kommit in, till Maria Berglund från rådgivare hittills, samt Marias svar till respektive rådgivare på

Läs mer

Jordbrukets klimatpåverkan

Jordbrukets klimatpåverkan Jordbrukets klimatpåverkan Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 (Naturvårdsverket) Mycket prat om KOLDIOXID från fossila bränslen men jordbrukets

Läs mer

Praktiska Råd. greppa näringen. Tolkning av växtnäringsbalans på grisgården. Nr 15:2 2012

Praktiska Råd. greppa näringen. Tolkning av växtnäringsbalans på grisgården. Nr 15:2 2012 Praktiska Råd greppa näringen Tolkning av växtnäringsbalans på grisgården Nr 15:2 2012 sammanfattning Det är årets in- och utflöden av växtnäring som ska användas. Resultatet blir inte bättre än de siffror

Läs mer

Klimatavtryck av insatsvaror i jordbruket

Klimatavtryck av insatsvaror i jordbruket KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Klimatavtryck av insatsvaror i jordbruket ungnöt, smågrisar, gyltor och strömedel 2013 Maria Berglund, Carin Clason, Susanne Bååth Jacobsson, Sara Bergström Nilsson, Veronica

Läs mer

Växthusgasutsläppen från svensk grisproduktion beräknas i genomsnitt till cirka 3,4 kg koldioxidekvivalenter

Växthusgasutsläppen från svensk grisproduktion beräknas i genomsnitt till cirka 3,4 kg koldioxidekvivalenter Kvantifiering av möjliga utsläppsminskningar av klimatcertifieringsreglerna för gris Maria Berglund, Ulf Sonesson, Christel Cederberg, SIK Institutet för Livsmedel och Bioteknik, december 2010 Växthusgasutsläppen

Läs mer

För lantbruk eller hästverksamhet Checklista för egenkontroll och inför tillsynsbesök

För lantbruk eller hästverksamhet Checklista för egenkontroll och inför tillsynsbesök För lantbruk eller hästverksamhet Checklista för egenkontroll och inför tillsynsbesök Det här är en lista på frågor som inspektören kommer att ställa till dig vid tillsynsbesöket. Läs gärna igenom frågorna

Läs mer

Praktiska Råd. greppa näringen. Din stallgödsel är värdefull! Använd Greppa Näringens Stallgödselkalkyl. Nr 5 2012

Praktiska Råd. greppa näringen. Din stallgödsel är värdefull! Använd Greppa Näringens Stallgödselkalkyl. Nr 5 2012 Praktiska Råd greppa näringen Din stallgödsel är värdefull! sammanfattning Nr 5 2012 Värdera din stallgödsel i Stallgödselkalkylen Ta egna analyser av stallgödselns innehåll av näring Minska förlusterna

Läs mer

Jordbrukets klimatpåverkan

Jordbrukets klimatpåverkan Jordbrukets klimatpåverkan Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 KOLDIOXID från fossila bränslen Koldioxid från fossil energi Jordbrukets klimatpåverkan är

Läs mer

Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård

Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård juni 2012 Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård Bra för plånbok och miljö Sänkt inkalvningsålder Analys av stallgödseln Förbättrat betesutnyttjande Ekonomiska beräkningar gjorda av: Maria

Läs mer

Miljöeffekter på Greppa Näringens gårdar - resultat från rådgivningen

Miljöeffekter på Greppa Näringens gårdar - resultat från rådgivningen Miljöeffekter på Greppa Näringens gårdar - resultat från rådgivningen 2001-2013 Sammanställning av Hans Nilsson, Länsstyrelsen Skåne och Stina Olofsson, Jordbruksverket Sida 2(16) Innehåll Växtnäringsbalanser...

Läs mer

Ammoniakavgång från jordbruket. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Ammoniakavgång från jordbruket. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Ammoniakavgång från jordbruket Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Växtnäringsförluster Fem goda skäl att minska förlusterna Ekonomi En sparad krona är en tjänad krona Miljö Hav Sjöar och vattendrag

Läs mer

Klimatpåverkan från djurproduktion

Klimatpåverkan från djurproduktion Klimatpåverkan från djurproduktion Sammanfattning Klimatpåverkan från animalieproduktion (sett till hela livscykeln) härrör till största delen från Djurens fodersmältning. Växthusgasen metan (CH 4 ) bildas

Läs mer

Jordbruk, biogas och klimat

Jordbruk, biogas och klimat 214-12- Biogas och klimatnytta Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 3-46 22, 76-1 73 4 Jordbruk, biogas och klimat Mycket prat om KOLDIOXID från fossila

Läs mer

Mjölkgård Köttdjur (nöt) Svin Fjäderfä Växtodling. Egen och arrenderad areal (totalt)

Mjölkgård Köttdjur (nöt) Svin Fjäderfä Växtodling. Egen och arrenderad areal (totalt) FÖR LANTBRUKARE: Checklista inför tillsynsbesök Frågor inför tillsynsbesök Uppgifter om verksamheten Inriktning på verksamhet Mjölkgård Köttdjur (nöt) Svin Fjäderfä Växtodling Annat: Antal djurenheter

Läs mer

Tvärvillkor växtnäring

Tvärvillkor växtnäring Tvärvillkor växtnäring Johannes Eskilsson johannes.eskilsson@jordbruksverket.se Växt- och Miljöavdelningen Jordbruksverket 036-15 61 58 Kontrollpunkter - växtnäring Många punkter ja eller nej - men alla

Läs mer

Dieselförbrukning och andra energiinsatser

Dieselförbrukning och andra energiinsatser Dieselförbrukning och andra energiinsatser Nedanstående data och information är hämtat från bla www.bioenergiportalen.se, www.jti.se, www.greppa.nu/adm och ger lite vägledande siffror på dieselförbrukning

Läs mer

Kopplingen är viktig mellan foder och växtodling

Kopplingen är viktig mellan foder och växtodling Ladda vallfodret för din lammproduktion! Kopplingen är viktig mellan foder och växtodling * Vallblandning * Gödselstrategi * Skörd * Lagring * Foderstat Av TeamWork Agro AB, Charlotte Wirmola(Åkerlind)

Läs mer

Klimatpåverkan av rötning av gödsel

Klimatpåverkan av rötning av gödsel Klimatpåverkan av rötning av gödsel Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 Röta stallgödsel hur påverkar det växthusgasutsläppen? ± Utsläpp från lager? - Utsläpp

Läs mer

Författare Nilsson H. Utgivningsår 2008

Författare Nilsson H. Utgivningsår 2008 Bibliografiska uppgifter för Organiska gödselmedel allt värdefullare Författare Nilsson H. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61 Ingår i... Rapport

Läs mer

Växtodling. Nyckeltalen växtodling (många)

Växtodling. Nyckeltalen växtodling (många) Växtodling Nyckeltalen växtodling (många) Hög jämn skörd över åren (precisionsodling, sort, dränering, växtskydd...) Effektivt N utnyttjande Effektivt utnyttjande av N i organiska gödselmedel Låg insats

Läs mer

Utvärdering ekogårdar inom Greppa Näringen i Skåne

Utvärdering ekogårdar inom Greppa Näringen i Skåne Utvärdering ekogårdar inom Greppa Näringen i Fördelning inom länet Det finns 97 ekogårdar i med mer en balans så att det går att titta på eventuella förändringar. Dessa är inte jämnt fördelade över länet.

Läs mer

UPPDRAG. Maria Berglund, Carin Clason, Magdalena Wallman, Christel Cederberg. Januari 2012 SIK

UPPDRAG. Maria Berglund, Carin Clason, Magdalena Wallman, Christel Cederberg. Januari 2012 SIK UPPDRAG Kvantifiering av klimatcertifieringens effekter nötkött Maria Berglund, Carin Clason, Magdalena Wallman, Christel Cederberg Januari 2012 SIK Sammanfattning I denna rapport har förändringarna i

Läs mer

Anmälan av jordbruksföretag eller annan djurhållning med mer än 100 djurenheter

Anmälan av jordbruksföretag eller annan djurhållning med mer än 100 djurenheter Anmälan av jordbruksföretag eller annan djurhållning med mer än 100 djurenheter Enligt 9 kap 6 miljöbalken Anmälan avser Nybyggt djurstall Till-/ombyggt djurstall Befintligt djurstall Brukare Namn Organisationsnummer/personnummer

Läs mer

Utlakning efter spridning av

Utlakning efter spridning av Institutionen för mark och miljö Utlakning efter spridning av fastgödsel på hösten inför vårsådd Sofia Delin Bakgrund Fältförsök Havre 2014, Vårkorn 2015 Grundbehandling i alla led: Mineralgödsel (NPK),

Läs mer

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit?

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit? Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit? Sju Gårdar Mars 2009 Oscar Franzén Ekologiska Lantbrukarna Oscar Franzén Uppsala 16 april 2009 Jordbrukets energianvändning Energianvändning

Läs mer

GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV

GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV Maria Berglund HS Halland maria.berglund@vxa.se tel. 035-465 22 Varför livscykeltänk i klimatfrågor? Klimatpåverkan: Globalt miljöproblem & Stora utsläpp sker före gården

Läs mer

Utfodringspraxis Mjölby nov 2010. Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se

Utfodringspraxis Mjölby nov 2010. Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se Utfodringspraxis Mjölby nov 2010 Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se 1 Övergödning och försurning är en lokal/regional miljöeffekt, Klimatpåverkan är Global Kväve Fosfor Koldioxid Metan Lustgas

Läs mer

Utvärdering av region Östra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar tom 2013

Utvärdering av region Östra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar tom 2013 kg N-överskott per ha Utvärdering av region Östra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar tom 13 Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Kristianstads och Bromölla kommuner, finns

Läs mer

Ekologisk mjölk- och grisproduktion

Ekologisk mjölk- och grisproduktion Ekologisk mjölk- och grisproduktion Introduktionskurs för rådgivare Linköping, 2015-10-13 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Utvecklingen

Läs mer

Sida 1(6) 2012-11-19

Sida 1(6) 2012-11-19 Sida 1(6) Kokbok till Kvävestrategi 11Aa och 11Ab Kokboken är tänkt som hjälp hur man ska lägga upp ett besök. Den behöver inte följas till punkt och pricka utan det är upp till dig som rådgivare att anpassa

Läs mer

Mjölkkor. Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor

Mjölkkor. Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor Mjölkkor Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor 20 Hullvärdering - poäng 1,0 - Extremt mager 1,5 - Mager (har inga reserver) 2,0 - Tunn 2,5 -

Läs mer

Ekologisk produktion med minskad klimatpåverkan

Ekologisk produktion med minskad klimatpåverkan EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion Ekologisk produktion med minskad klimatpåverkan Elin Röös, Cecilia Sundberg, Eva Salomon och Maria Wivstad Ekologisk produktion med minskad klimatpåverkan

Läs mer

VÄXTNÄRINGSBALANS. Genomför en. på gården. Utnyttja gårdens växtnäring optimalt

VÄXTNÄRINGSBALANS. Genomför en. på gården. Utnyttja gårdens växtnäring optimalt P R O J E K T Genomför en VÄXTNÄRINGSBALANS på gården Utnyttja gårdens växtnäring optimalt ger bättre ekonomi och resursutnyttjande minskar risken för negativ inverkan på miljön Februari 2005 EX E M PEL

Läs mer

Utvärdering av region Sydöstra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 2013

Utvärdering av region Sydöstra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 2013 kg N-överskott per ha Utvärdering av region Sydöstra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 213 Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Simrishamns, Skurups och Ystads kommuner,

Läs mer

Rådgivning för lantbruk och miljö

Rådgivning för lantbruk och miljö Rådgivning för lantbruk och miljö Original: Holmbergs i Malmö AB Version 6 2013 Greppa Näringen erbjuder kostnadsfri rådgivning som både lantbrukare och miljön tjänar på. Målen är minskade utsläpp av klimatgaser,

Läs mer

Greppa Näringen. - ett projekt i samverkan mellan lantbruksnäringen, länsstyrelserna och Jordbruksverket.

Greppa Näringen. - ett projekt i samverkan mellan lantbruksnäringen, länsstyrelserna och Jordbruksverket. Greppa Näringen - ett projekt i samverkan mellan lantbruksnäringen, länsstyrelserna och Jordbruksverket. Ett kunskaps- och rådgivningsprojekt Greppa Näringen är den enskilt största satsning som gjorts

Läs mer

Miljöhänsyn i jordbruket nya gödselregler. Helena Nilsson

Miljöhänsyn i jordbruket nya gödselregler. Helena Nilsson Miljöhänsyn i jordbruket nya gödselregler Helena Nilsson Stallgödselregler Förordning (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket Föreskrift (2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring Förändringarna

Läs mer

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering är nödvändigt för framtiden. Det handlar om att odla mer på nuvarande areal och att samtidigt påverka miljön mindre. Bara

Läs mer

Utsläpp av växthusgaser från jordbruket Nulägesbeskrivning

Utsläpp av växthusgaser från jordbruket Nulägesbeskrivning Utsläpp av växthusgaser från jordbruket Nulägesbeskrivning Underlagsrapport till Klimatprogram 2012 Västerås stad 2011-10-10 2 (11) 3 (11) Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 4 2 ALLMÄNT KLARLÄGGANDE AV

Läs mer

Sökande Person/organisationsnummer

Sökande Person/organisationsnummer BMB Bergslagens Miljö- och Byggnämnd Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora Sidan 1av 7 ANMÄLAN om miljöfarlig verksamhet, 21 Förordning (SFS 1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Djurhållning

Läs mer

Jämförelsevärden för tolkning av växtnäringsbalanser

Jämförelsevärden för tolkning av växtnäringsbalanser Jämförelsevärden för tolkning av växtnäringsbalanser Kurskompendium om växtnäringsbalanser, miljönyckeltal, jämförelsevärden och olika sätt att tolka balanser. Janne Linder Maj 2008 Jämförelsevärden för

Läs mer

Introduktion till jordbrukets klimatpåverkan och klimatutsläpp på gårdsnivå. Anna Hagerberg

Introduktion till jordbrukets klimatpåverkan och klimatutsläpp på gårdsnivå. Anna Hagerberg Introduktion till jordbrukets klimatpåverkan och klimatutsläpp på gårdsnivå Anna Hagerberg Mål för den svenska klimatpolitiken till 2020 minst 50% av den svenska energin är förnybar utsläppen av växthusgaser

Läs mer

Gödselhantering & Växtnäringsläckage Information från Miljö- och Byggnadsförvaltningen

Gödselhantering & Växtnäringsläckage Information från Miljö- och Byggnadsförvaltningen Gödselhantering & Växtnäringsläckage Information från Miljö- och Byggnadsförvaltningen Gödselhantering och växtnäringsläckage Borgholm, aug 2011 Utgivare: Borgholms kommun Box 52 387 21 Borgholm Layout:

Läs mer

Förändringar i IP SIGILL Gris, tillvalsregler för klimatcertifiering

Förändringar i IP SIGILL Gris, tillvalsregler för klimatcertifiering Ändringar i IP SIGILL Gris_tillvalsregler klimat_111215.doc Förändringar i IP SIGILL Gris, tillvalsregler för klimatcertifiering Nummer Befintlig regeltext/verifiering Ny formulering 1 K Rubrik: 1K Energianvändning

Läs mer

Kommun. E-post Telefon (hem) Telefon (dagtid eller mobil)

Kommun. E-post Telefon (hem) Telefon (dagtid eller mobil) Årsrapport för lantbruksföretag 1 (7) Fyll i blanketten direkt i datorn. Skriv sedan ut blanketten och underteckna den. Blanketten ska skickas till miljö- och byggnadsförvaltningen, Box 500, 577 26 Hultsfred.

Läs mer

Kväve (N) och fosfor (P) överskott

Kväve (N) och fosfor (P) överskott Aktuella resultat från BERAS-projektet Växtnäringsöverskottet i dagens jordbruk jämfört med ekologiska kretsloppsgårdar i Östersjöområdet under tre år (ERA farms, -24) (September 25) Jordbruket är den

Läs mer

Ansökan om tillstånd inom Öresjö vattenskyddsområde - Jordbruk

Ansökan om tillstånd inom Öresjö vattenskyddsområde - Jordbruk Ansökan om tillstånd inom Öresjö vattenskyddsområde - Jordbruk 1(6) Administrativa uppgifter Fastighet (Gårdscentrum) Person-/organisationsnummer Företagets/anläggningens namn Kontaktperson Postadress

Läs mer

Klimatneutralt jordbruk 2050

Klimatneutralt jordbruk 2050 Klimatneutralt jordbruk 2050 Vilka tekniska lösningar behöver vi utveckla för att minska jordbrukets klimatpåverkan? Pernilla Tidåker, JTI JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik JTI utvecklar kunskap

Läs mer

Kartläggningen ska kunna styrkas med fakturor eller liknande. a) använd mängd direkt energi i relation till areal för växtodlingen (kwh per hektar)

Kartläggningen ska kunna styrkas med fakturor eller liknande. a) använd mängd direkt energi i relation till areal för växtodlingen (kwh per hektar) Ändringar i IP SIGILL Mjölk_tillvalsregler klimat_111215.doc Förändringar i IP SIGILL Mjölk, tillvalsregler för klimatcertifiering Nummer Befintlig regeltext/verifiering Ny formulering 1 K Rubrik: 1K Energianvändning

Läs mer

Livsmedlens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Christel Cederberg Svensk Mjölk Vattendagarna 21 nov 2006

Livsmedlens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Christel Cederberg Svensk Mjölk Vattendagarna 21 nov 2006 Livsmedlens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv Christel Cederberg Svensk Mjölk Vattendagarna 21 nov 2006 Disposition Kort om livscykelanalys (LCA) Resultat från LCA av livsmedel Svårigheter vid miljöpåverkansanalys

Läs mer

Förändringar i IP SIGILL Lamm, tillvalsregler för klimatcertifiering

Förändringar i IP SIGILL Lamm, tillvalsregler för klimatcertifiering Ändringar i IP SIGILL Lamm_tillvalsregler klimat_111215.doc Förändringar i IP SIGILL Lamm, tillvalsregler för klimatcertifiering Nummer Befintlig regeltext/verifiering Ny formulering 1 K Rubrik: 1K Energianvändning

Läs mer

Hur vi utnyttjar växtnäringen i Västmanland

Hur vi utnyttjar växtnäringen i Västmanland Hur vi utnyttjar växtnäringen i Västmanland Utvärdering av växtnäringsbalanser gjorda i Västmanlands län 2000-2004. Spara växtnäring Det är viktigt att spara på växtnäringen både för miljön och för ekonomins

Läs mer

Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp

Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp Var vi befinner oss i Landet Ekologisk mjölkproduktion I Västra Götaland och här ligger

Läs mer

Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne

Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Sjöbos, Hörbys och Tomelillas kommuner finns en mosaik av olika jordar med både baltisk morän

Läs mer

Uppgifter till Efterkalkyl Nöt Övningsexempel

Uppgifter till Efterkalkyl Nöt Övningsexempel Uppgifter till Efterkalkyl Nöt Övningsexempel Gården Efterkalkyler ska beräknas för en gård som ligger utanför kompensationsområde och bedriver ekologisk dikalvsproduktion där betesdriften huvudsakligen

Läs mer

Anmälan om djurhållning med över 100 djurenheter Enligt miljöprövningsförordningen (2013:251)

Anmälan om djurhållning med över 100 djurenheter Enligt miljöprövningsförordningen (2013:251) Anmälan om djurhållning med över 100 djurenheter Enligt miljöprövningsförordningen (2013:251) 1. Sökande Namn Person-/Organisationsnummer Adress Postnr E-post Ort Telefon/mobil 2. Fastighet där djurhållning

Läs mer

Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 1990 och 2005 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser

Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 1990 och 2005 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 199 och 25 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser Forskningsprojekt finanserat av Stiftelsen Lantbruksforskning och Jordbruksverket

Läs mer

Rapport 2011:1 UTSLÄPP AV VÄXTHUSGASER I VÄXTODLING. Maria Berglund och Magdalena Wallman UNDERLAG TILL KLIMATCERTIFIERING

Rapport 2011:1 UTSLÄPP AV VÄXTHUSGASER I VÄXTODLING. Maria Berglund och Magdalena Wallman UNDERLAG TILL KLIMATCERTIFIERING Rapport 2011:1 UTSLÄPP AV VÄXTHUSGASER I VÄXTODLING UNDERLAG TILL KLIMATCERTIFIERING Maria Berglund och Magdalena Wallman Innehåll 1 INLEDNING... 4 2 KLIMATPÅVERKAN FRÅN VÄXTODLING KUNSKAPSSAMMANFATTNING...

Läs mer

Anmälan av C-anläggning -Lantbruk över 100 djurenheter Enligt punkt 1.20 i miljöprövningsförordningen (2013:251)

Anmälan av C-anläggning -Lantbruk över 100 djurenheter Enligt punkt 1.20 i miljöprövningsförordningen (2013:251) Miljönämnden Anmälan av C-anläggning Enligt 21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (SFS 1998:899) Anmälan av C-anläggning -Lantbruk över 100 djurenheter Enligt punkt 1.20 i miljöprövningsförordningen

Läs mer

Praktiska Råd. greppa näringen. Tolkning av växtnäringsbalans på mjölkgården. Nr 15:3 2012

Praktiska Råd. greppa näringen. Tolkning av växtnäringsbalans på mjölkgården. Nr 15:3 2012 Praktiska Råd greppa näringen Tolkning av växtnäringsbalans på mjölkgården Nr 15:3 2012 sammanfattning Det är årets in- och utflöden av växtnäring som ska användas. Resultatet blir inte bättre än de siffror

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

7 LAMM. Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling.

7 LAMM. Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling. 7 LAMM 7.1 Baskrav 7.1.1 Övriga regler som ska uppfyllas Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling. 7.2 Djurhälsa

Läs mer

UPPDRAG. Magdalena Wallman och Anna Aronsson. Mars 2012 SIK

UPPDRAG. Magdalena Wallman och Anna Aronsson. Mars 2012 SIK UPPDRAG Kvantifiering av klimatcertifieringens effekter växtodling Magdalena Wallman och Anna Aronsson Mars 2012 SIK SIK 2 (16) Sammanfattning I denna rapport har förändringarna vid implementering av klimatcertifieringssystemet

Läs mer

Omläggning till ekologisk svinproduktion

Omläggning till ekologisk svinproduktion Omläggning till ekologisk svinproduktion Ingela Löfquist HS Kristianstad Tel 0708-945351 www.hush.se/l Vilka mål finns inom ekologisk svinproduktion *Växtodling och djurhållning i harmoni, integrerad produktion.

Läs mer

ANMÄLAN OM MILJÖFARLIG VERKSAMHET - ANIMALIEPRODUKTION

ANMÄLAN OM MILJÖFARLIG VERKSAMHET - ANIMALIEPRODUKTION 1(14) Bygg- och miljönämnden 592 80 Vadstena ANMÄLAN OM MILJÖFARLIG VERKSAMHET - ANIMALIEPRODUKTION enligt 1 kap 10-11 Miljöprövningsförordningen (2013:251) Sökande Verksamhetens namn Organisationsnummer

Läs mer

Tekno-ekonomisk potential för rötning av stallgödsel i ett Östersjöperspektiv

Tekno-ekonomisk potential för rötning av stallgödsel i ett Östersjöperspektiv JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Tekno-ekonomisk potential för rötning av stallgödsel i ett Östersjöperspektiv Samrötning av fast- och flytgödsel ökar kvävetillgängligheten! Kan få igång en

Läs mer

2014-11-14. Greppa Näringen Utfodringsmoduler. Vilka län är med? = alla. Greppa Näringen ger rådgivning som både lantbrukare och miljö tjänar på

2014-11-14. Greppa Näringen Utfodringsmoduler. Vilka län är med? = alla. Greppa Näringen ger rådgivning som både lantbrukare och miljö tjänar på Greppa Näringen Utfodringsmoduler Lite överblick över utvecklingen Vilka län är med? = alla Steg 1 2001, Skåne, Halland och Blekinge Steg 2 2003, Västra Götaland, Kalmar och Gotland Steg 3 2005, Östergötland,

Läs mer

Rådgivning för lantbruk och miljö

Rådgivning för lantbruk och miljö för lantbruk och miljö Greppa Näringen erbjuder kostnadsfri rådgivning som både lantbrukare och miljön tjänar på. Målen är minskade utsläpp av klimatgaser, minskad övergödning och säker användning av växtskyddsmedel.

Läs mer

Praktiska Råd. greppa näringen. Minska utsläppen av växthusgaser från stallgödsel

Praktiska Råd. greppa näringen. Minska utsläppen av växthusgaser från stallgödsel Praktiska Råd greppa näringen Minska utsläppen av växthusgaser från stallgödsel Går det att påverka hur mycket växthusgaser som släpps ut från hanterad stallgödsel? Ja, det gör det! Genom god planering

Läs mer

Energieffektivisering i växtodling

Energieffektivisering i växtodling Energieffektivisering i växtodling Temadag Odling i Balans 21 januari 2009, Nässjö Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Energiflöden i svensk växtodling idag Energy input Bioenergy

Läs mer

Konfidentiell P80523. Utsläpp av växthusgaser I mjölkproduktionen underlag till klimatmärkning av mjölk. Christel Cederberg och Maria Berglund SIK

Konfidentiell P80523. Utsläpp av växthusgaser I mjölkproduktionen underlag till klimatmärkning av mjölk. Christel Cederberg och Maria Berglund SIK Konfidentiell P80523 Utsläpp av växthusgaser I mjölkproduktionen underlag till klimatmärkning av mjölk Christel Cederberg och Maria Berglund SIK INNEHÅLL 1 INLEDNING... 3 2 METANBILDNING HOS IDISSLARE...

Läs mer

2012-02- 01. Innehåll

2012-02- 01. Innehåll Innehåll Principer för ekologiskt lantbruk Rötning för produktion av biogas och biogödsel Effekter på växtodlings- och djurgårdar Rötning och grunder för ekologiskt lantbruk Slutsatser Andersson & Edström,

Läs mer

Dagordning 2015-04-29

Dagordning 2015-04-29 Dagordning 2015-04-29 Bakgrund till projektet Presentation av resultaten: energieffektivisering potentialen energinyckeltal utbildning och kalibrering av energikartläggare På gång inom Greppa Näringen

Läs mer

Ansökan om tillstånd inom 1(6) Öresjö vattenskyddsområde Jordbruk

Ansökan om tillstånd inom 1(6) Öresjö vattenskyddsområde Jordbruk Ansökan om tillstånd inom 1(6) Öresjö vattenskyddsområde Jordbruk Administrativa uppgifter Fastighet (Gårdscentrum) Person-/organisationsnummer Företagets/anläggningens namn Kontaktperson Postadress Postnummer

Läs mer

Regionala aspekter - miljö och sysselsättning. Ann-Charlotte Olsson Utvecklingsenheten Länsstyrelsen Kalmar län

Regionala aspekter - miljö och sysselsättning. Ann-Charlotte Olsson Utvecklingsenheten Länsstyrelsen Kalmar län Fossilbränslefria transporter i Kalmar län hur når vi dit? Regionala aspekter - miljö och sysselsättning Ann-Charlotte Olsson Utvecklingsenheten Länsstyrelsen Kalmar län Potential gödsel Miljöaspekter

Läs mer

Biogas och miljön fokus på transporter

Biogas och miljön fokus på transporter och miljön fokus på transporter Maria Berglund Regionförbundet Örebro län, Energikontoret ÖNET Tel: +46 19 602 63 29 E-post: Maria.Berglund@regionorebro.se Variationsrikedom Varierande substrat Avfall,

Läs mer