Generellt. Befolkning 4,5 milj. Lantbruksareal 1 milj. ha. Antal aktiva Lantbruk Medelareal 15 ha. Ekologisk 1,8 %

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Generellt. Befolkning 4,5 milj. Lantbruksareal 1 milj. ha. Antal aktiva Lantbruk 70.000 Medelareal 15 ha. Ekologisk 1,8 %"

Transkript

1 Norge

2 Generellt Befolkning 4,5 milj. Lantbruksareal 1 milj. ha. Antal aktiva Lantbruk Medelareal 15 ha. Ekologisk 1,8 %

3 Markanvändning inom EU (Inkl. Norge) F ESP S D N FIN I GB GR P AU IRL Tusen ha DK NL B Övrigt Skog Jordbruk övrigt * Jordbruk åker * främst betesmark Källa: FAO, 2001

4 Källa: Statisk sentralbyrå,

5 Jordbruksarealen i drift i procent av totalarealen Källa: Statistik sentralbyrå,

6 ,0 0 Växtodlingsareal 523,8 155,0 5,1 0,0 6,0 4,9 0,0 154,7 Spannmål Skördat areal (1000 ha) rotfrukt grönsaker Proteingrödor Oljeväxter Frukt o bär Vall o foder Special* Övrigt** Källa: FAO, 2001 *kryddor, fiber tobak o.dyl. **inkl. perman vall och bete

7 Djurhållning djurenheter GDE = 14 kg P 500 Antal GDE Nöt Svin Källa: Statistik sentralbyrå, Får o Get Hästar kyckling

8 Djurhållning Levande Djur , ,6 979,8 391,1 26,0 Nöt Svin Får o Get Hästar kyckling Antal levande djur (1000) Källa: FAO, 2001

9 Källa: Statistik sentralbyrå,

10 Källa: Statistik sentralbyrå,

11 Miljötillstånd Låga halter av nitrat i grund och ytvatten Huvudorsaken till förekommande övergödning antas härstamma från lantbruket Endast 3% av landarealen odlas Starkt sluttande mark och stora nederbördsmängder skapar jorderosion. Tidvis höga halter av jordpartiklar och växtnäring Norge uppvisar relativ höga fosforförluster, men detta har mätbart minskat de senaste åren. Fosforförbrukning minskat med 50% sedan 1980/81 Minskning i kvävetillförsel har inte minskat nitrathalter i vatten Areal under Nitratdirektivet motsvarar tillrinningsområdet till Oslofjorden fram till svenska gränsen

12 Miljölagstiftning Miljölagstiftningen sedan 1975 (minskat förorening och öppna landskap) En del av regionalpolitiken i Norge 1983 tillkom föroreningslagen innefattar utjämning av sluttande mark, hantering av stallgödsel, silopressaft, gödselanvändning Som EFTA-land måste Norge följa EUlagstiftning

13 Miljöregler - dokumentation Årlig gödslingsplan på skiftesnivå (var femte år på gårdar med extensiv produktion eller likartat årlig gödsling)

14 Miljöregler Grön mark, fånggröda, kantzon Grön mark och fånggröda Finns inga krav, men stöd kan uppnås för 30% vinterbevuxen åkermark (se miljöstöd och miljöersättningar) Skydds- och Kantzon Inga krav men det finns miljöstöd för etablering på vissa platser. Kommunen kan kräva åtgärder (Skyddszon, minskat jordbearbetning) om större erosion förekommer från åkerareal.

15 Miljöregler Lagring av stallgödsel Minst 8 mån. lagringskapacitet dock ska kapaciteten säkra att spridningstider överhållas Flytgödsel Urin Fastgödsel Ingen krav på täckning Urinbehållare ska vara försedd med lock eller svämtäcke. Brunn ska vara tät och försedd med lock Ingen krav på täckning

16 Miljöregler Spridningsregler / djurtäthet Maximalt 2,5 gödseldjurenheter (=14 kg producerat fosfor) per ha. Gödseln måste fördelas på hela utbringningsunderlaget Kommunen får definiera strängare regler inom miljökänsliga områden Djur Antal tillåten/ha Normalt Vid användning av fytas 1) Årsko mjölk (tung ras) 2,5 Årsdjur Dikor 3,75 Får/get 17,5 Producerat slaktsvin 2) Årsdjur ägghönor Prod. slaktkycklingar 2) ) Fosforeffektiviteten ska vara minst 25% över normalt 2) spridningsarealet beräknas utifrån antalet slaktade djur per år

17 Miljöregler Spridningsregler / djurtäthet Stallgödsel får endast på godkänd areal Spridning av stallgödsel ska så vida möjligt ske från växtstart på våren till 1 september Mellan 1 september och 31 oktober krävs nedmyllning eller användning av nedmyllningsaggregat, nedbrukas inom 18 timmar Från 1 november till 15 februari råder totalt spridningsförbud av stallgödsel Oavsett datum är det inte tillåtet att sprida på frusen eller snötäckt mark Maximalt 170 kg N/ha får spridas som stallgödsel

18 Miljöstöd Mycket av det miljöstöd som är tillgänglig i Norge rör minskat jordbearbetning på hösten för att minska erosion. Åtgärd Ersättning (NOK/ha) A) Obearbetad stubb, liten erosionsrisk 400 B) Obearbetad stubb, medelstor erosionsrisk 600 C) Obearbetad stubb, stor erosionsrisk D) Obearbetad stubb, mycket stor erosionsrisk Lätt höstharvning, 30% av jorden ska vara halmtäckt Direktså höstsäd Höstsådd efter lätt harvning

19 Miljöstöd Åtgärd Ersättning (NOK/ha) Omläggning till extensiv produktion (från spannmål o.dyl. till vall) Fånggröda (max 15% klöver): Prioritetsområde 1 Övriga landet 70% omläggnings kostn per år

20 Finland

21 Generellt Befolkning 5,17 milj. Lantbruksareal 2,2 milj. ha. Antal aktiva Lantbruk Medelareal 16 ha. Jordart Främst lerjordar Ekologisk Under 1%

22 Markanvändning inom EU (Inkl. Norge) F ESP S D N FIN I GB GR P AU IRL Tusen ha DK NL B Övrigt Skog Jordbruk övrigt * Jordbruk åker * främst betesmark Källa: FAO, 2001

23 ,0 0 Växtodlingsareal 61,1 73,0 10,0 5,4 7,7 5,9 0,0 304,5 Spannmål Skördat areal (1000 ha) rotfrukt grönsaker Proteingrödor Oljeväxter Frukt o bär Vall o foder Special* Övrigt** Källa: FAO, 2001 *kryddor, fiber tobak o.dyl. **inkl. perman vall och bete

24 Djurhållning Levande Djur Källa: FAO, Nöt Svin Får o Get Hästar kyckling Antal levande djur (1000)

25 Animalieproduktion - Kött Producerat kött (Mt) Källa: FAO, 2001 Nöt Svin Fjäderfän Får o Get

26 Animalieproduktion Mjölkproduktion Äggproduktion Producerat Mjölk (1000 Mt) Producerat Ägg (Mt) Mjölk 0 Ägg Källa: FAO, 2001

27 Miljötillstånd Låg djurtäthet (0,34 DE/ha) och jordar med hög lerhalt medför Europas lägsta utlakning i medeltal Endast 8% av arealen odlas Erosion i samband med snösmältning kan ge lokalt höga P och N halter annars generellt bra vattenkvalité Kort avstånd till sötvatten och stort vattenflöde gör att hela landet definierat under nitratdirektiviet Kväveförbrukning som mineralgödsel minskat med 30% senaste 10 åren Fosforförbrukning minskat med över 50% sedan 1988

28 Miljölagstiftning Vattenförordningen tillkom 1961 Reglerar uppdämning förändring och förorening av vatten 1995 uppdaterades Vattenförordningen med Lagen om ändring av vatten Härutöver finns: Lag om gödselmedel Motsvarighet till Sveriges Miljöbalk Anpassningar till EU lagstiftning (t.ex. nitratdirektivet) från 1994

29 Miljöregler - dokumentation Gödsling och efterföljande skörd ska dokumenteras på skiftesnivå Ytterligare krav på dokumentation beroende av miljöstödsordning (Nästan hela lantbruksarealen under någon form för miljöstöd)

30 Miljöregler Grön mark, fånggröda, kantzon Grön mark Finns inga krav, men stöd kan uppnås för 30% vinterbevuxen åkermark (se miljöstöd och miljöersättningar) Kväve får aldrig spridas närmare än 5 meter från vattendrag o.dyl.

31 Miljöregler Lagring av stallgödsel Minst 12 mån. lagringskapacitet Stallgödsel ska analyseras minst var femte år Krav på täckning: Flytgödsel Beroende på miljöstödsprogram Urin Beroende på miljöstödsprogram Fastgödsel Beroende på miljöstödsprogram

32 Miljöregler Spridningsregler / djurtäthet Gränser satta för den totala kvävetilldelningen (summa av stallgödsel och mineralgödsel): Gröda Höstgrödor Potatis Vall (inkl. hö, ensilage) Grönsaker Vårgrödor (inkl. sockerbetor, oljeväxter) Total tillåten kvävetilldelning (mineralkväve + stallgödselkväve) 200 kg/ha varav max 30 kg/ha på hösten 130 kg/ha 250 kg/ha 250 kg/ha 170 kg/ha Spridningsmetod ska utföras så utlakning blir så liten som möjlig. Stallgödsel får ej spridas på frusen eller snötäckt mark.

33 Miljöstöd Finland har få regler, men bidraget från miljöstöd är viktigt varför den mesta arealen omfattas av regler via miljöstöden Åtgärd Basmiljöstöd Kräver växtodlingsplan, markkarta och utbildning Årliga maxgivor av kväve och fosfor till resp. gröda Säkert växtskydd (spruttest, utbildning, journalföring) 1 m dikesrenar och skyddsremsor om 3 m invid vatten) Allmän hänsyn om landskapet invid gården, vård av rösen, murar m.m. Skördeplikt Ersättni ng ( /ha) 93

34 Åtgärd Miljöstöd Ersättni ng ( /ha) Övrigt Basåtgärder för husdjurgården Noggrann spridning av stallgödsel och journalföring av spridning Gödsla enligt fastställda normer för fosfor och kväve, fosforutjämning i växtföljden, föra journal 30% vintergrön areal, reducerad jordbearbetning ,46 23,55 (inkl. regler för basmiljöstödet!) Tilläggsåtgärd till basmiljöstöd Tilläggsåtgärd till basmiljöstöd Minskad ammoniakavgång från stallgödsel 23,55 Tilläggsåtgärd till basmiljöstöd

35 Åtgärd Miljöstöd Ersättni ng ( /ha) Tillvaratag gödselgaser 23,55 Övrigt Tilläggsåtgärd till basmiljöstöd Främjande av djurens välmående (utbildning, stallnäringsbalans, djur på bete, höns på golv etc.) Leda diskvatten från mjölkrum till gödselbehållare eller till markbädd 13,46 23,55 Tilläggsåtgärd till basmiljöstöd Tilläggsåtgärd till basmiljöstöd Skyddszon 15 m bred, ej gödslas eller bekämpas behöver inte vara längs vattendrag. Effektiviserad stallgödselanvändning Dvs. mottaga stallgödsel från anan gård och föra spridningsjournal 450 Specialmiljöstöd 65 Specialmiljöstöd

36 Åtgärd Miljöstöd Ersättnin g ( /ha) Övrigt Våtmark och sedimenteringsbassäng för att fånga jordpartiklar 450 Specialmiljöstöd Reglerad dränering Grundvattennivån höjs delar av året 156 Specialmiljöstöd 5% viltåker, bryn (inkl. 2 dagars utbildning) 13,46 Tilläggsåtgärd till basmiljöstöd Miljöinvestering t.ex. stallgödselhantering Täckdikning 25% bidrag Lån + 20% bidrag Investeringsstöd Investeringsstöd

Generellt. Befolkning 59 milj. Lantbruksareal 17 milj. ha. Antal Lantbruk Medelareal 70 ha. Ekologisk 1,8%

Generellt. Befolkning 59 milj. Lantbruksareal 17 milj. ha. Antal Lantbruk Medelareal 70 ha. Ekologisk 1,8% Storbrittanien Generellt Befolkning 59 milj. Lantbruksareal 17 milj. ha. Antal Lantbruk 240.000 Medelareal 70 ha. Jordart Mycket varierande Ekologisk 1,8% Generellt Befolkning 59 milj. (1 % i lantbruk)

Läs mer

Miljöregler för lantbruket i Jönköpings län 2011

Miljöregler för lantbruket i Jönköpings län 2011 Miljöregler för lantbruket i Jönköpings län 2011 1 2 Miljöregler i Jönköpings län Denna skrift ger en kort sammanfattning av de miljöregler som gäller för jordbruket i Jönköpings län. Regler som har med

Läs mer

Anmälan av lantbruk 100-400 djurenheter

Anmälan av lantbruk 100-400 djurenheter VERSIONSNR 2012-07-24 SID 1/8 Anmälan av lantbruk 100-400 djurenheter (9 kap. 6 miljöbalken, FMH-kod C 1.20) SKICKA TILL MILJÖENHETEN Brukare NAMN/FÖRETAGSNAMN PERSON/ORG NR TELEFONNUMMER POSTADRESS FASTIGHETSBETECKNING

Läs mer

INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER.

INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER. INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER. Snabba råd: 1. Täck gödselbehållaren. 2. Större lagerutrymme för gödsel, för att undvika spridning under hösten.

Läs mer

Tisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans

Tisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans Tisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar Inom Odling i Balans samsas gårdar som drivs både ekologiskt

Läs mer

Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet?

Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet? Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet? Else-Marie Mejersjö 1. EU:s vattendirektiv. Beslut om åtgärdsprogram tas i december 2009. 2. Baltic Sea Action Plan. 13 åtgärder föreslogs i somras av Jordbruksverket

Läs mer

Tvärvillkor. - så undviker du vanliga fel

Tvärvillkor. - så undviker du vanliga fel Tvärvillkor - så undviker du vanliga fel Felfri kontroll dröm eller verklighet? För din skull har vi samlat felaktigheter som vi hittar vid kontroll av tvärvillkor i den här broschyren. Läs texten och

Läs mer

och odling i typområden

och odling i typområden Inventering av fastigheter och odling i typområden 1 Programområde: Jordbruksmark Undersökningstyp: Inventering av fastigheter och odling i typområden Bakgrund och syfte med undersökningstypen Det övergripande

Läs mer

Ekologisk vallodling på Rådde gård 1997-2008 December 2008 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.

Ekologisk vallodling på Rådde gård 1997-2008 December 2008 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush. Ekologisk vallodling på Rådde gård - December Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 03-6186 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård Rådde ligger på västsidan

Läs mer

Skånskt lantbruk. En snabb blick in i framtiden till år 2025 KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID

Skånskt lantbruk. En snabb blick in i framtiden till år 2025 KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Skånskt lantbruk En snabb blick in i framtiden till år 2025 G.A. Johansson, L. Jonasson, H. Rosenqvist, K. Yngwe (red) 2014 Hushållningssällskapet Skåne och Länsstyrelsen i

Läs mer

ANLÄGGNING FÖR DJURHÅLLNING Anmälan enligt 9 kap 6 miljöbalken

ANLÄGGNING FÖR DJURHÅLLNING Anmälan enligt 9 kap 6 miljöbalken sida 1(11) ANLÄGGNING FÖR DJURHÅLLNING Anmälan enligt 9 kap 6 miljöbalken Anmälans omfattning Anmälan avser: Ny verksamhet Beräknad byggstart: Ändring av befintlig verksamhet. Beräknad byggstart: Anmälan

Läs mer

Areal (ha) Mark totalt: Arrenderad mark: För gödselspridning: Skog:

Areal (ha) Mark totalt: Arrenderad mark: För gödselspridning: Skog: CHECKLISTA MILJÖSKYDD LANTBRUK Datum: Fastighetsbeteckning: Verksamhetsutövare: Adress: Telefon: Närvarande vid inspektionen: Fastighetsägare: Org.nr/pers.nr: Postadress: E- post: UPPGIFTER OM VERKSAMHETEN

Läs mer

Stenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar

Stenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar Stenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar Inom Odling i Balans samsas gårdar som drivs både ekologiskt och konventionellt.

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 12 januari 2015 4/2015 Statsrådets förordning om krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden enligt tvärvillkoren Utfärdad i Helsingfors

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1997:1336) om miljöstöd; SFS 1999:29 Utkom från trycket den 23 februari 1999 utfärdad den 11 februari 1999. Regeringen föreskriver i fråga

Läs mer

För mer information om IP SIGILL och IP Grundcertifiering se www.svensktsigill.se

För mer information om IP SIGILL och IP Grundcertifiering se www.svensktsigill.se Certifiering enligt IP bör leda till lägre riskklass IP är en standard för kvalitetssäkring av livsmedelskedjan som omfattar livsmedelssäkerhet, djuromsorg och miljöansvar, se bilaga 1. Standarden ägs

Läs mer

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv 7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna

Läs mer

Miljötillsyn av lantbruk eller hästhållning

Miljötillsyn av lantbruk eller hästhållning Miljötillsyn av lantbruk eller hästhållning Checklista och inspektionsanteckningar Ref nr: 47869 Allmänna uppgifter Fastighetsbeteckning/ar Fastighetsägare Kontaktperson/huvudansvarig för verksamheten

Läs mer

HS Skaraborg rapport nr 1/12. Christina Marmolin

HS Skaraborg rapport nr 1/12. Christina Marmolin Fosforförluster i Örekilsälvens avrinningsområde Delprojekt 1. HS Skaraborg rapport nr 1/12 Christina Marmolin Fosforförluster i Örekilsälvens avrinningsområde. Delprojekt 1. Kvalitativ studie för att

Läs mer

Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.

Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush. Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 0325-618610 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård

Läs mer

MILJÖRAPPORT FÖR VERKSAMHETSÅRET 2006

MILJÖRAPPORT FÖR VERKSAMHETSÅRET 2006 MILJÖRAPPORT FÖR VERKSAMHETSÅRET 2006 GRUNDDEL Administrativa uppgifter Brukares/ företags namn: Organisationsnummer: Postadress: Postnummer och ort: Anläggningsnamn: Anläggningsnummer: SNI-kod: 01-1;

Läs mer

Vattenvård i lantbruket

Vattenvård i lantbruket Vattenvård i lantbruket Vad gör svenska lantbrukare för att sjöar, åar, hav och grundvattnet ska bli renare? Vattenvård i lantbruket Odling av livsmedel, och foder till djuren, medför att det lakas ut

Läs mer

Ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage

Ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage Institutionen för ekonomi/agriwise Ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning... 1 Uppdraget...

Läs mer

MILJÖRAPPORT FÖR VERKSAMHETSÅRET GRUNDDEL

MILJÖRAPPORT FÖR VERKSAMHETSÅRET GRUNDDEL MILJÖRAPPORT FÖR VERKSAMHETSÅRET GRUNDDEL Administrativa uppgifter Brukares/ företags namn: Organisationsnummer: Postadress: Postnummer och ort: Anläggningsnamn: Anläggningsnummer: SNI-kod: 01-1 (mer än

Läs mer

Jordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling

Jordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling Jordbruksinformation 7 2010 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns

Läs mer

Åtgärdsprogrammet mot växtnäringsförluster från jordbruket

Åtgärdsprogrammet mot växtnäringsförluster från jordbruket Åtgärdsprogrammet mot växtnäringsförluster från jordbruket 2006 Åtgärdsprogrammet Sveriges åtgärdsprogram Det första svenska åtgärdsprogrammet för minskat kväveläckage togs fram redan i slutet av 1980-talet

Läs mer

Ekologisk djurproduktion

Ekologisk djurproduktion Ekologisk djurproduktion Introduktionskurs för rådgivare Uppsala, 2016-01-20 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Mjölk loket i den ekologiska

Läs mer

Gödselsepareringsdag!

Gödselsepareringsdag! Gödselsepareringsdag! Kalmar 8 oktober! Lotta Olsson!! Regelverk och spridningsarealer-! varför gödselseparering?!! Djurtäthet i Kalmar län! Spridningsregler! Varför gödselseparering?! Jordbruket i Kalmar

Läs mer

Bild: Bo Nordin. Kvävegödsling utifrån grödans behov. Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken

Bild: Bo Nordin. Kvävegödsling utifrån grödans behov. Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken Bild: Bo Nordin Kvävegödsling utifrån grödans behov Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken Innehåll Gödsling utifrån grödans behov - 20, SJVFS 2004:62...4 Vid tillsynsbesöket...4 Genomgång

Läs mer

Bilaga 2: Beräkning av utsläpp av ammoniak till luft samt utsläpp av kväve och fosfor till vatten

Bilaga 2: Beräkning av utsläpp av ammoniak till luft samt utsläpp av kväve och fosfor till vatten 35(39) Bilaga 2: Beräkning av utsläpp av ammoniak till luft samt utsläpp av kväve och fosfor till vatten Denna bilaga innehål schabloner för beräkning av utsläpp från djurhållning. Vägledningen omfattar

Läs mer

ÅRSRAPPORT FÖR MILJÖFARLIG VERKSAMHET LANTBRUK MED 100-400 DJURENEHETER

ÅRSRAPPORT FÖR MILJÖFARLIG VERKSAMHET LANTBRUK MED 100-400 DJURENEHETER 1 (11) ÅRSRAPPORT FÖR MILJÖFARLIG VERKSAMHET LANTBRUK MED 100-400 DJURENEHETER Avser års verksamhet Administrativa uppgifter Brukare Namn/Firmanamn: Person- eller Organisationsnummer: Fastighetsbeteckning

Läs mer

Kvalitet Tillväxt Balans. Danska grisars miljöpåverkan

Kvalitet Tillväxt Balans. Danska grisars miljöpåverkan Kvalitet Tillväxt Balans Danska grisars miljöpåverkan 2011 2011 Danska grisars miljöpåverkan All jordbruksproduktion har miljöeffekter. I debatten om grisproduktionens miljöpåverkan lyfts ofta det svenskproducerade

Läs mer

2006-06-09. Dagordningspunkt: 9. Rubrik: Förslag till direktiv om minimiregler för skydd av slaktkyckling - riktlinjedebatt

2006-06-09. Dagordningspunkt: 9. Rubrik: Förslag till direktiv om minimiregler för skydd av slaktkyckling - riktlinjedebatt Bilaga 2. slutlig Rådspromemoria 2006-06-09 Jordbruksdepartementet Livsmedels- och djurenheten Rådets möte den 19 juni 2006 Dagordningspunkt: 9 Rubrik: Förslag till direktiv om minimiregler för skydd av

Läs mer

Skyddszoner längs diken och vattendrag i jordbrukslandskapet

Skyddszoner längs diken och vattendrag i jordbrukslandskapet LANTBRUKSENHETEN Rapport 2003:07 Skyddszoner längs diken och vattendrag i jordbrukslandskapet Maj 2003 1 Titel: Skyddszoner längs diken och vattendrag i jordbrukslandskapet. För text och utformning svarar

Läs mer

Östersjön. Gemensamt ansvar. Finlands jord- och skogsbruksproducenter. Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f.

Östersjön. Gemensamt ansvar. Finlands jord- och skogsbruksproducenter. Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f. Gemensamt ansvar Östersjön Finlands jord- och skogsbruksproducenter Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f. Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK r.f. Östersjön......

Läs mer

7 LAMM. Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling.

7 LAMM. Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling. 7 LAMM 7.1 Baskrav 7.1.1 Övriga regler som ska uppfyllas Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling. 7.2 Djurhälsa

Läs mer

Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 1990 och 2005 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser

Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 1990 och 2005 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 199 och 25 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser Forskningsprojekt finanserat av Stiftelsen Lantbruksforskning och Jordbruksverket

Läs mer

Stöd för miljö- och klimatvänligt jordbruk. Stöd till områden med naturliga begränsningar (kompensationsersättning)

Stöd för miljö- och klimatvänligt jordbruk. Stöd till områden med naturliga begränsningar (kompensationsersättning) EUROPEISKA UNIONEN Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Europa investerar i landsbygdsområden Stöd för miljö- och klimatvänligt jordbruk Stöd för ekologisk produktion Stöd till områden med

Läs mer

DOM 2014-01-23 meddelad i Stockholm

DOM 2014-01-23 meddelad i Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen 060109 DOM 2014-01-23 meddelad i Stockholm Mål nr M 6081-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2013-06-04 i mål nr M 771-13,

Läs mer

Lantbrukets effekter på Åland 2014

Lantbrukets effekter på Åland 2014 8.9.2015/LB Lantbrukets effekter på Åland 2014 Primärnäringarna och livsmedelsindustrin Ca 880 sysselsatta (tills. med indirekt sysselsättning, ca 1 335) Total omsättning, 186,0 miljoner euro Livsmedelsindustrin

Läs mer

Praktisk handbok för skyddszonsanläggare

Praktisk handbok för skyddszonsanläggare Praktisk handbok för skyddszonsanläggare Omslagsbilden Skyddszonen förhindrar att jordpartiklar rinner ut i vattendraget, gräsremsan på höger sida utgör ett betydligt sämre skydd mot jordtillförsel till

Läs mer

Ammoniakmätning vid kompostering av hästgödsel i Wången.

Ammoniakmätning vid kompostering av hästgödsel i Wången. Ammoniakmätning vid kompostering av hästgödsel i Wången. Hästgödsel en tillgång för alla HELENA ÅKERHIELM OCH STIG KARLSSON Sveriges cirka 300 000 hästar producerar 2 3 miljoner ton gödsel årligen. En

Läs mer

Bilaga 1. Förslag till förordning Utfärdat den xx Regeringen föreskriver 1 följande

Bilaga 1. Förslag till förordning Utfärdat den xx Regeringen föreskriver 1 följande 1(8) Bilaga 1 Förslag till förordning Utfärdat den xx Regeringen föreskriver 1 följande Syfte 1 Syftet med denna förordning är att reglera användningen av avloppsfraktioner på ett sådant sätt att skadliga

Läs mer

Jordbruksinformation10 2013. Starta eko Kyckling

Jordbruksinformation10 2013. Starta eko Kyckling Jordbruksinformation10 2013 Starta eko Kyckling Starta eko kyckling Text och foto: Åsa Odelros Kyckling är mager och nyttig mat och konsumtionen av kycklingkött ökar stadigt. De ekologiska kycklingarna

Läs mer

VÄXTODLINGSPLAN. Gård. Brukare. Foto: Henrik Nätterlund

VÄXTODLINGSPLAN. Gård. Brukare. Foto: Henrik Nätterlund VÄXTODLINGSPLAN Foto: Henrik Nätterlund Gård År Brukare Så här fyller du i din växtodlingsplan Du fastställer årets gödslingsbehov efter en stegvis beräkning med hjälp av de riktvärden för växtnäringsbehovet

Läs mer

Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö. Råd i praktiken

Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö. Råd i praktiken Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö Råd i praktiken Jordbruksinformation 17 2006 Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö De baldersbråplantor som ger problem i ekologiskt vallfrö har grott på sensommaren

Läs mer

Aktuellt om jordbrukspolitiken (CAP) i Sverige för tillitsvalgte i Akershus och Østfold bondelag. November 2015

Aktuellt om jordbrukspolitiken (CAP) i Sverige för tillitsvalgte i Akershus och Østfold bondelag. November 2015 Aktuellt om jordbrukspolitiken (CAP) i Sverige för tillitsvalgte i Akershus och Østfold bondelag November 2015 Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund 1990 års jordbrukspolitiska beslut Prisregleringen (som kom

Läs mer

Modulgrupp Rådgivningsmoduler Tidsåtgång (timmar) Växtodling. 21 Växtodlingsrådgivning Omläggningsplanering för växtodlingen, med grovfoder

Modulgrupp Rådgivningsmoduler Tidsåtgång (timmar) Växtodling. 21 Växtodlingsrådgivning Omläggningsplanering för växtodlingen, med grovfoder Bilaga 3 Modullista rådgivning om ekologisk produktion Lista över modulgrupper, rådgivningsmoduler och tidsåtgång Modular Modulgrupp Rådgivningsmoduler Tidsåtgång (timmar) Växtodling Husdjur Ekonomi Trädgård

Läs mer

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling 165 I kapitel 11 redovisas uppgifter från KRAV om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Statistik rörande miljöstöd för ekologisk odling redovisas i kapitel 9. Sammanfattning

Läs mer

VILKA REGLER GÄLLER VID KEMISK BEKÄMPNING? Information till dig som använder bekämpningsmedel

VILKA REGLER GÄLLER VID KEMISK BEKÄMPNING? Information till dig som använder bekämpningsmedel VILKA REGLER GÄLLER VID KEMISK BEKÄMPNING? Information till dig som använder bekämpningsmedel Varför finns det regler för kemisk bekämpning? Kemiska bekämpningsmedel kan skada miljön, människors hälsa

Läs mer

Handla ekologiskt? Ekologiskt kvitto om alla i Örebro enbart åt ekologiska ägg

Handla ekologiskt? Ekologiskt kvitto om alla i Örebro enbart åt ekologiska ägg Ekologiskt kvitto om alla i Örebro enbart åt ekologiska ägg Om alla 130 000 invånare i Örebro under ett år äter 20 000 000 st ekologiska ägg istället för konventionella skulle det bidra till: Minskad användning

Läs mer

Checklista för växtnäringstillsyn på hästgårdar upp till 100 djurenheter

Checklista för växtnäringstillsyn på hästgårdar upp till 100 djurenheter Checklista för växtnäringstillsyn på hästgårdar upp till 100 djurenheter Känsligt område Över 10 djurenheter Administrativa uppgifter 1. Fastighetsbeteckning Besöksdatum Fastighetsägare Församling Verksamhetsutövare

Läs mer

Åtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning

Åtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning 2.2. Övergödning Övergödning av sjöar, vattendrag och kustvatten bedöms inte vara ett omfattande miljöproblem i Bottenhavets vattendistrikt (Figur 2). De viktigaste mänskliga källorna är tillförsel av

Läs mer

Krav på utrymme för lagring av gödsel från djurhållning (dnr N2015/5206/JM)

Krav på utrymme för lagring av gödsel från djurhållning (dnr N2015/5206/JM) 1(6) Regeringen Näringsdepartementet 103 33 Stockholm n.registrator@regeringskansliet.se Krav på utrymme för lagring av gödsel från djurhållning (dnr N2015/5206/JM) Länsstyrelsen i Västra Götalands län,

Läs mer

Artur.Granstedt@jdb.se 31

Artur.Granstedt@jdb.se 31 Skulle de nya EU-länderna Estland, Lettland och Polen komma upp till våra näringsämnesförluster så skulle belastningen av kväve och fosfor öka till ännu högre nivåer enligt flera studier. Dagens allvarliga

Läs mer

Utlakningsförsöken i Mellby

Utlakningsförsöken i Mellby Utlakningsförsöken i Mellby Försöken syftar till att ta fram effektiva brukningsmetoder för att minska förlusterna av växtnäring i olika odlingssystem Fånggrödor och flytgödsel (A) Stallgödsel i två odlingssystem

Läs mer

SKÖTSEL AV ÄNGSVALL. Villkor för erhållande av miljöersättning för skötsel av ängsvall år 2015

SKÖTSEL AV ÄNGSVALL. Villkor för erhållande av miljöersättning för skötsel av ängsvall år 2015 SKÖTSEL AV ÄNGSVALL Villkor för erhållande av miljöersättning för skötsel av ängsvall år 2015 1. Allmänna villkor för erhållande av miljöersättning för skötsel av ängsvall För att erhålla ersättning för

Läs mer

Vilka är de kryddväxter och örter som avses i nitratförordningen? Tillämpas förordningen också på dessa?

Vilka är de kryddväxter och örter som avses i nitratförordningen? Tillämpas förordningen också på dessa? Uppdaterat 30.10.2015 2 om tillämpningsområdet Vilka är de kryddväxter och örter som avses i nitratförordningen? Tillämpas förordningen också på dessa? Ja, den tillämpas på dessa. Till kryddväxter och

Läs mer

Miljöhänsyn i jordbruket nya gödselregler. Helena Nilsson

Miljöhänsyn i jordbruket nya gödselregler. Helena Nilsson Miljöhänsyn i jordbruket nya gödselregler Helena Nilsson Stallgödselregler Förordning (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket Föreskrift (2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring Förändringarna

Läs mer

Sammanfattning av Svenskt Växtskydds synpunkter och förslag:

Sammanfattning av Svenskt Växtskydds synpunkter och förslag: Stockholm 2014-09-01 Remissyttrande Ert Dnr: M2013/2065/Ke Vårt Dnr: SV/2/14 Miljödepartementet Kemikalieenheten 103 33 Stockholm Förslag till ny nationell reglering om avgifter för ansökningar som rör

Läs mer

Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Nässjö kommun. Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden 2008-06-11

Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Nässjö kommun. Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden 2008-06-11 Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Nässjö kommun Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden 2008-06-11 Innehållsförteckning Inledning...... 3 Funktionskrav.. 3 Säker funktion och användarvänlighet.......

Läs mer

13 Jordbruket i EU. Sammanfattning. Växtodling och företag

13 Jordbruket i EU. Sammanfattning. Växtodling och företag 211 Kapitel 13 innehåller uppgifter för EU-länderna om Sysselsättning Arealer och företag Växtodling och trädgårdsodling Husdjur Redovisningen hänför sig främst till förhållandena 2004 men vissa tabeller

Läs mer

ANMÄLAN. Enligt 21 Förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899) -Animalieproduktion. Företag. Verksamhetsbeskrivning

ANMÄLAN. Enligt 21 Förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899) -Animalieproduktion. Företag. Verksamhetsbeskrivning ANMÄLAN Enligt 21 Förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899) -Animalieproduktion 1 Uppgifterna kommer att registreras i miljönämndens register och behandlas enligt de regler som finns

Läs mer

Hur styr miljöersättningen för ekologisk produktion?

Hur styr miljöersättningen för ekologisk produktion? Hur styr miljöersättningen för ekologisk produktion? effekter på marknad och miljö Rapport 2010:1 Den certifierade ekologiska produktionen har ökat mellan 2006 och 2008 samtidigt som vi har betalat ut

Läs mer

Åtgärder för ökad fosforretention i och runt öppna diken i odlingslandskapet

Åtgärder för ökad fosforretention i och runt öppna diken i odlingslandskapet för ökad fosforretention i och runt öppna diken i odlingslandskapet En kunskapssammanställning Joakim Ahlgren joakim.ahlgren@slu.se Institutionen för Vatten och Miljö SLU Bakgrund 89000 mil diken i Sverige

Läs mer

Vilka är de kryddväxter och örter som avses i nitratförordningen? Tillämpas förordningen också på dessa?

Vilka är de kryddväxter och örter som avses i nitratförordningen? Tillämpas förordningen också på dessa? 3.7.2015 2 om tillämpningsområdet Vilka är de kryddväxter och örter som avses i nitratförordningen? Tillämpas förordningen också på dessa? Ja, den tillämpas på dessa. Till kryddväxter och örter hör bl.a.

Läs mer

Omläggning till ekologisk grönsaksodling

Omläggning till ekologisk grönsaksodling Ekologisk odling av grönsaker på friland Omläggning till ekologisk grönsaksodling förutsättningar och strategi Foto: Åsa Rölin Omläggning till ekologisk grönsaksodling förutsättningar och strategi Text

Läs mer

Foto: Per-Erik Larsson. Mekaniskt Vallbrott

Foto: Per-Erik Larsson. Mekaniskt Vallbrott Foto: Per-Erik Larsson Mekaniskt Vallbrott Jordbruksinformation 1 2014 Mekaniskt vallbrott på rätt sätt Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland För att få ut maximal nytta av vallen är vallbrottet

Läs mer

Yrkesmässig spridning av växtskyddsmedel inom vattenskyddsområde

Yrkesmässig spridning av växtskyddsmedel inom vattenskyddsområde Tillväxtkontoret ygg- och miljöavdelningen NSÖKN Upplands-ro kommun ygg- och miljönämnden 196 81 KUNGSÄNGEN Yrkesmässig spridning av växtskyddsmedel inom vattenskyddsområde enligt 6 kap 1 NFS 2015:2 *

Läs mer

Vänerns vatten är av bra kvalitet! - LRF Kristinhamns remissvar till Vattenmyndigheten i Västerhavet diarienummer 537-34925-2014

Vänerns vatten är av bra kvalitet! - LRF Kristinhamns remissvar till Vattenmyndigheten i Västerhavet diarienummer 537-34925-2014 Vänerns vatten är av bra kvalitet! - LRF Kristinhamns remissvar till Vattenmyndigheten i Västerhavet diarienummer 537-34925-2014 Nulägesanalys för lantbruken I dagsläget finns 4300 mjölkbönder kvar i Sverige.

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF Skåne. Konsekvensanalys vattenskyddsområden i Skåne

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF Skåne. Konsekvensanalys vattenskyddsområden i Skåne LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF Skåne Konsekvensanalys vattenskyddsområden i Skåne 2010 1(1) Förord Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel och vi är alla överens om att dricksvattnet behöver värnas. I

Läs mer

Tvärvillkor växtnäring

Tvärvillkor växtnäring Tvärvillkor växtnäring Johannes Eskilsson johannes.eskilsson@jordbruksverket.se Växt- och Miljöavdelningen Jordbruksverket 036-15 61 58 Kontrollpunkter - växtnäring Många punkter ja eller nej - men alla

Läs mer

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik 12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik maj 2009 www.centerpartiet.se Inledning EU:s gemensamma jordbrukspolitik är grunden till en fungerande inre marknad och begränsar riskerna för ojämlika

Läs mer

Skyddszoner - Skyddsbarriärer och oaser utmed vattnet

Skyddszoner - Skyddsbarriärer och oaser utmed vattnet Skyddszoner - Skyddsbarriärer och oaser utmed vattnet av Peter Feuerbach, Hushållningssällskapet Halland Att anlägga skyddszoner utmed våra vattendrag har som yttersta syfte att förbättra vattenkvalitèn

Läs mer

Rapport i maj 2011 från projektet Demonstrationsgård la Candela

Rapport i maj 2011 från projektet Demonstrationsgård la Candela Rapport i maj 2011 från projektet Demonstrationsgård la Candela Agroekologi och samverkan mellan småbrukare som småföretagare i Colombia Vid årsskiftet 2010/2011 tecknades ett arrendekontrakt mellan projektet

Läs mer

Jord- och skogsbruksministeriets förordning

Jord- och skogsbruksministeriets förordning Jord- och skogsbruksministeriets förordning om ändring av jord- och skogsbruksministeriets förordning om bas- och tilläggsåtgärder i samband med miljöstödet samt miljöspecialstöd för jordbruket Given i

Läs mer

För lantbruk eller hästverksamhet Checklista för egenkontroll och inför tillsynsbesök

För lantbruk eller hästverksamhet Checklista för egenkontroll och inför tillsynsbesök För lantbruk eller hästverksamhet Checklista för egenkontroll och inför tillsynsbesök Det här är en lista på frågor som inspektören kommer att ställa till dig vid tillsynsbesöket. Läs gärna igenom frågorna

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 4.10.2013 COM(2013) 683 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET om genomförandet av rådets direktiv 91/676/EEG om skydd mot att vatten förorenas

Läs mer

Vad har vi åstadkommit hittills? -åtgärder och miljöeffekter. Cecilia Linge, Jordbruksverket. Introduktionskurs Mjölby 2012-11-09

Vad har vi åstadkommit hittills? -åtgärder och miljöeffekter. Cecilia Linge, Jordbruksverket. Introduktionskurs Mjölby 2012-11-09 Vad har vi åstadkommit hittills? -åtgärder och miljöeffekter Cecilia Linge, Jordbruksverket Introduktionskurs Mjölby 2012-11-09 Utvärdering Uppmätta förändringar i överskott i växtnäringsbalanser Beräknade

Läs mer

Regional balans för ekologiskt foder

Regional balans för ekologiskt foder Lantbruksekonomen 3 november 2011 Lars Jonasson, Agr Dr Haraldsmåla gård 370 17 Eringsboda Tel: 0457-46 10 53 Regional balans för ekologiskt foder Tre regionala marknadsbalanser har upprättats för ekologiska

Läs mer

Andra årets erfarenheter angående projektet Utforskning av optimala odlingsstrategier för ekomajs till mjölkgårdar från 2009

Andra årets erfarenheter angående projektet Utforskning av optimala odlingsstrategier för ekomajs till mjölkgårdar från 2009 Andra årets erfarenheter angående projektet Utforskning av optimala odlingsstrategier för ekomajs till mjölkgårdar från 29 Syftet Det vi i försöksuppläggningen påbörjade med i 28, fortsatte i 29. Upplägget

Läs mer

Bilaga 1. Rådgivningsmoduler för enskild rådgivning inom ekologisk produktion.

Bilaga 1. Rådgivningsmoduler för enskild rådgivning inom ekologisk produktion. Bilaga 1. Rådgivningsmoduler för enskild rådgivning inom ekologisk produktion. Nedan presenteras de rådgivningsmoduler som ingår i enskild rådgivning inom ekologisk produktion. Modul nr 1: Omläggningsplanering

Läs mer

Manual Cofoten. Innehållsförteckning. Sida 1(16) 2013-06-04

Manual Cofoten. Innehållsförteckning. Sida 1(16) 2013-06-04 Sida 1(16) Manual Cofoten Kontaktuppgifter: Ulrika Williamsson, Jordbruksverket, ulrika.williamsson@jordbruksverket.se, tel 036-15 63 41 om du har tekniska frågor och tips på hur verktyget kan förbättras/förtydligas.

Läs mer

Landsbygdens utveckling i norra Sverige under 2014

Landsbygdens utveckling i norra Sverige under 2014 Landsbygdens utveckling i norra Sverige under 2014 Om det nationella stödet inte fanns skulle täckningsgraden för mjölkföre tag sjunka till 43 procent i område 1, 56 procent i område 2a, 63 procent i område

Läs mer

Vanda ås vattendrag. Erkylänjärvi Lallujärvi LOPPIS Ridasjärvi. Hirvijärvi HYVINGE NURMIJÄRVI

Vanda ås vattendrag. Erkylänjärvi Lallujärvi LOPPIS Ridasjärvi. Hirvijärvi HYVINGE NURMIJÄRVI Vanda ås vattendrag RIIHIMÄKI HAUSJÄRVI Hirvijärvi Erkylänjärvi Lallujärvi LOPPIS Ridasjärvi Kytäjärvi HYVINGE MÄNTSÄLÄ Ohkolanjoki Sääksjärvi Vanda å Palojoki NURMIJÄRVI TRÄSKÄNDA Tusby sjö Lepsämäjoki

Läs mer

MILJÖRESA I TID OCH RUM - Lövängen. Teoridel Utförs i skolan

MILJÖRESA I TID OCH RUM - Lövängen. Teoridel Utförs i skolan MILJÖRESA I TID OCH RUM - Lövängen Teoridel Utförs i skolan Som förberedelse inför besöket på Fredriksdal och för att kunna redovisa resultaten av din uppgift för klassen, bör du sätta dig in i nedanstående

Läs mer

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen Sensorer i Sverige 2012 I Sverige fanns säsongen 2012 97 N-Sensorer varav 7 är ALS N-Sensor eller N-Sensor

Läs mer

Ett rikt växt- och djurliv

Ett rikt växt- och djurliv Ett rikt växt och djurliv Agenda 21:s mål Senast till år 2010 har förutsättningar skapats för att bibehålla eller öka antalet djur och växtarter med livskraftig förekomst i jordbruks och skogslandskapet

Läs mer

Miljö- och klimatersättningar och ekologiskt jordbruk i Programmet för utveckling av landsbygden under programperioden 2014 2020

Miljö- och klimatersättningar och ekologiskt jordbruk i Programmet för utveckling av landsbygden under programperioden 2014 2020 Miljö- och klimatersättningar och ekologiskt jordbruk i Programmet för utveckling av landsbygden under programperioden 2014 2020 Preliminärt förslag till åtgärder från beredningsgruppen för miljöersättning

Läs mer

Anmälan lantbruksföretag med 100-200 djurenheter enligt 2 kap.1, 9 kap. 6-8 miljöbalken

Anmälan lantbruksföretag med 100-200 djurenheter enligt 2 kap.1, 9 kap. 6-8 miljöbalken Anmälan lantbruksföretag med 100-200 djurenheter enligt 2 kap.1, 9 kap. 6-8 miljöbalken Administrativa uppgifter Fastighetsbeteckning Organisationsnummer/personnummer Brukares/företags namn Kontaktperson

Läs mer

För flera 100 år sedan ägdes marken av staten och av adeln och av bönder i byar. Frälsebönder betalade till adeln, skattebönder till staten.

För flera 100 år sedan ägdes marken av staten och av adeln och av bönder i byar. Frälsebönder betalade till adeln, skattebönder till staten. AV STAFFAN DANIELSON 03092014 Vem äger Sveriges lantbruk, igår, idag och imorgon? Några fakta och synpunkter Sveriges skogsmarksareal uppgår till 28 milj. hektar. Av denna areal är 22,5 miljoner hektar

Läs mer

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens

Läs mer

Har vi mat i morgon?

Har vi mat i morgon? Har vi mat i morgon? Ett arbetsmaterial för gymnasiets naturkunskap från Sveriges lantbruksuniversitet 1 Inledning Kommer våra barn och barnbarn att få tillräckligt med mat? Det beror på vilken teknik

Läs mer

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF s kommungrupp i Uddevalla Länsstyrelsen i Västra Götaland Samrådssvar dnr 537-34925-2014 Venmyndigheten i Västerhavet 40340 GÖTEBORG Samrådssvar ang Vendirektivet, avser i

Läs mer

Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas. Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne

Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas. Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne Databasen 13 4 växtnäringsbalanser 6 15 specifika gårdar 3 15 gårdar där det finns två balanser

Läs mer

miljöfarlig verksamhet - animalieproduktion

miljöfarlig verksamhet - animalieproduktion Anmälan om miljöfarlig verksamhet - animalieproduktion enligt 1 kap 10-11 Miljöprövningsförordning (2013:251) För behandling av ärendet kommer uppgifterna registreras i Motala kommuns dokument- och ärendehanteringssystem.

Läs mer

Utvärdering ekogårdar inom Greppa Näringen i Skåne

Utvärdering ekogårdar inom Greppa Näringen i Skåne Utvärdering ekogårdar inom Greppa Näringen i Fördelning inom länet Det finns 97 ekogårdar i med mer en balans så att det går att titta på eventuella förändringar. Dessa är inte jämnt fördelade över länet.

Läs mer

Sökande Person/organisationsnummer

Sökande Person/organisationsnummer BMB Bergslagens Miljö- och Byggnämnd Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora Sidan 1av 7 ANMÄLAN om miljöfarlig verksamhet, 21 Förordning (SFS 1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Djurhållning

Läs mer

svårare att jämföra med andra län som inte har fäbodar. Det behövs krafter för att klara av att hålla naturbetesmarker öppna i framtiden.

svårare att jämföra med andra län som inte har fäbodar. Det behövs krafter för att klara av att hålla naturbetesmarker öppna i framtiden. Minnesanteckningar 1 (10) Minnesanteckningar Betesseminarium Borlänge 21 maj 2014 Inledning Tobias Ekendahl, biträdande projektledare LIFE Foder & Fägring Tobias Ekendahl hälsar välkommen och berättar

Läs mer