Generellt. Befolkning 4,5 milj. Lantbruksareal 1 milj. ha. Antal aktiva Lantbruk Medelareal 15 ha. Ekologisk 1,8 %
|
|
- Georg Forsberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Norge
2 Generellt Befolkning 4,5 milj. Lantbruksareal 1 milj. ha. Antal aktiva Lantbruk Medelareal 15 ha. Ekologisk 1,8 %
3 Markanvändning inom EU (Inkl. Norge) F ESP S D N FIN I GB GR P AU IRL Tusen ha DK NL B Övrigt Skog Jordbruk övrigt * Jordbruk åker * främst betesmark Källa: FAO, 2001
4 Källa: Statisk sentralbyrå,
5 Jordbruksarealen i drift i procent av totalarealen Källa: Statistik sentralbyrå,
6 ,0 0 Växtodlingsareal 523,8 155,0 5,1 0,0 6,0 4,9 0,0 154,7 Spannmål Skördat areal (1000 ha) rotfrukt grönsaker Proteingrödor Oljeväxter Frukt o bär Vall o foder Special* Övrigt** Källa: FAO, 2001 *kryddor, fiber tobak o.dyl. **inkl. perman vall och bete
7 Djurhållning djurenheter GDE = 14 kg P 500 Antal GDE Nöt Svin Källa: Statistik sentralbyrå, Får o Get Hästar kyckling
8 Djurhållning Levande Djur , ,6 979,8 391,1 26,0 Nöt Svin Får o Get Hästar kyckling Antal levande djur (1000) Källa: FAO, 2001
9 Källa: Statistik sentralbyrå,
10 Källa: Statistik sentralbyrå,
11 Miljötillstånd Låga halter av nitrat i grund och ytvatten Huvudorsaken till förekommande övergödning antas härstamma från lantbruket Endast 3% av landarealen odlas Starkt sluttande mark och stora nederbördsmängder skapar jorderosion. Tidvis höga halter av jordpartiklar och växtnäring Norge uppvisar relativ höga fosforförluster, men detta har mätbart minskat de senaste åren. Fosforförbrukning minskat med 50% sedan 1980/81 Minskning i kvävetillförsel har inte minskat nitrathalter i vatten Areal under Nitratdirektivet motsvarar tillrinningsområdet till Oslofjorden fram till svenska gränsen
12 Miljölagstiftning Miljölagstiftningen sedan 1975 (minskat förorening och öppna landskap) En del av regionalpolitiken i Norge 1983 tillkom föroreningslagen innefattar utjämning av sluttande mark, hantering av stallgödsel, silopressaft, gödselanvändning Som EFTA-land måste Norge följa EUlagstiftning
13 Miljöregler - dokumentation Årlig gödslingsplan på skiftesnivå (var femte år på gårdar med extensiv produktion eller likartat årlig gödsling)
14 Miljöregler Grön mark, fånggröda, kantzon Grön mark och fånggröda Finns inga krav, men stöd kan uppnås för 30% vinterbevuxen åkermark (se miljöstöd och miljöersättningar) Skydds- och Kantzon Inga krav men det finns miljöstöd för etablering på vissa platser. Kommunen kan kräva åtgärder (Skyddszon, minskat jordbearbetning) om större erosion förekommer från åkerareal.
15 Miljöregler Lagring av stallgödsel Minst 8 mån. lagringskapacitet dock ska kapaciteten säkra att spridningstider överhållas Flytgödsel Urin Fastgödsel Ingen krav på täckning Urinbehållare ska vara försedd med lock eller svämtäcke. Brunn ska vara tät och försedd med lock Ingen krav på täckning
16 Miljöregler Spridningsregler / djurtäthet Maximalt 2,5 gödseldjurenheter (=14 kg producerat fosfor) per ha. Gödseln måste fördelas på hela utbringningsunderlaget Kommunen får definiera strängare regler inom miljökänsliga områden Djur Antal tillåten/ha Normalt Vid användning av fytas 1) Årsko mjölk (tung ras) 2,5 Årsdjur Dikor 3,75 Får/get 17,5 Producerat slaktsvin 2) Årsdjur ägghönor Prod. slaktkycklingar 2) ) Fosforeffektiviteten ska vara minst 25% över normalt 2) spridningsarealet beräknas utifrån antalet slaktade djur per år
17 Miljöregler Spridningsregler / djurtäthet Stallgödsel får endast på godkänd areal Spridning av stallgödsel ska så vida möjligt ske från växtstart på våren till 1 september Mellan 1 september och 31 oktober krävs nedmyllning eller användning av nedmyllningsaggregat, nedbrukas inom 18 timmar Från 1 november till 15 februari råder totalt spridningsförbud av stallgödsel Oavsett datum är det inte tillåtet att sprida på frusen eller snötäckt mark Maximalt 170 kg N/ha får spridas som stallgödsel
18 Miljöstöd Mycket av det miljöstöd som är tillgänglig i Norge rör minskat jordbearbetning på hösten för att minska erosion. Åtgärd Ersättning (NOK/ha) A) Obearbetad stubb, liten erosionsrisk 400 B) Obearbetad stubb, medelstor erosionsrisk 600 C) Obearbetad stubb, stor erosionsrisk D) Obearbetad stubb, mycket stor erosionsrisk Lätt höstharvning, 30% av jorden ska vara halmtäckt Direktså höstsäd Höstsådd efter lätt harvning
19 Miljöstöd Åtgärd Ersättning (NOK/ha) Omläggning till extensiv produktion (från spannmål o.dyl. till vall) Fånggröda (max 15% klöver): Prioritetsområde 1 Övriga landet 70% omläggnings kostn per år
20 Finland
21 Generellt Befolkning 5,17 milj. Lantbruksareal 2,2 milj. ha. Antal aktiva Lantbruk Medelareal 16 ha. Jordart Främst lerjordar Ekologisk Under 1%
22 Markanvändning inom EU (Inkl. Norge) F ESP S D N FIN I GB GR P AU IRL Tusen ha DK NL B Övrigt Skog Jordbruk övrigt * Jordbruk åker * främst betesmark Källa: FAO, 2001
23 ,0 0 Växtodlingsareal 61,1 73,0 10,0 5,4 7,7 5,9 0,0 304,5 Spannmål Skördat areal (1000 ha) rotfrukt grönsaker Proteingrödor Oljeväxter Frukt o bär Vall o foder Special* Övrigt** Källa: FAO, 2001 *kryddor, fiber tobak o.dyl. **inkl. perman vall och bete
24 Djurhållning Levande Djur Källa: FAO, Nöt Svin Får o Get Hästar kyckling Antal levande djur (1000)
25 Animalieproduktion - Kött Producerat kött (Mt) Källa: FAO, 2001 Nöt Svin Fjäderfän Får o Get
26 Animalieproduktion Mjölkproduktion Äggproduktion Producerat Mjölk (1000 Mt) Producerat Ägg (Mt) Mjölk 0 Ägg Källa: FAO, 2001
27 Miljötillstånd Låg djurtäthet (0,34 DE/ha) och jordar med hög lerhalt medför Europas lägsta utlakning i medeltal Endast 8% av arealen odlas Erosion i samband med snösmältning kan ge lokalt höga P och N halter annars generellt bra vattenkvalité Kort avstånd till sötvatten och stort vattenflöde gör att hela landet definierat under nitratdirektiviet Kväveförbrukning som mineralgödsel minskat med 30% senaste 10 åren Fosforförbrukning minskat med över 50% sedan 1988
28 Miljölagstiftning Vattenförordningen tillkom 1961 Reglerar uppdämning förändring och förorening av vatten 1995 uppdaterades Vattenförordningen med Lagen om ändring av vatten Härutöver finns: Lag om gödselmedel Motsvarighet till Sveriges Miljöbalk Anpassningar till EU lagstiftning (t.ex. nitratdirektivet) från 1994
29 Miljöregler - dokumentation Gödsling och efterföljande skörd ska dokumenteras på skiftesnivå Ytterligare krav på dokumentation beroende av miljöstödsordning (Nästan hela lantbruksarealen under någon form för miljöstöd)
30 Miljöregler Grön mark, fånggröda, kantzon Grön mark Finns inga krav, men stöd kan uppnås för 30% vinterbevuxen åkermark (se miljöstöd och miljöersättningar) Kväve får aldrig spridas närmare än 5 meter från vattendrag o.dyl.
31 Miljöregler Lagring av stallgödsel Minst 12 mån. lagringskapacitet Stallgödsel ska analyseras minst var femte år Krav på täckning: Flytgödsel Beroende på miljöstödsprogram Urin Beroende på miljöstödsprogram Fastgödsel Beroende på miljöstödsprogram
32 Miljöregler Spridningsregler / djurtäthet Gränser satta för den totala kvävetilldelningen (summa av stallgödsel och mineralgödsel): Gröda Höstgrödor Potatis Vall (inkl. hö, ensilage) Grönsaker Vårgrödor (inkl. sockerbetor, oljeväxter) Total tillåten kvävetilldelning (mineralkväve + stallgödselkväve) 200 kg/ha varav max 30 kg/ha på hösten 130 kg/ha 250 kg/ha 250 kg/ha 170 kg/ha Spridningsmetod ska utföras så utlakning blir så liten som möjlig. Stallgödsel får ej spridas på frusen eller snötäckt mark.
33 Miljöstöd Finland har få regler, men bidraget från miljöstöd är viktigt varför den mesta arealen omfattas av regler via miljöstöden Åtgärd Basmiljöstöd Kräver växtodlingsplan, markkarta och utbildning Årliga maxgivor av kväve och fosfor till resp. gröda Säkert växtskydd (spruttest, utbildning, journalföring) 1 m dikesrenar och skyddsremsor om 3 m invid vatten) Allmän hänsyn om landskapet invid gården, vård av rösen, murar m.m. Skördeplikt Ersättni ng ( /ha) 93
34 Åtgärd Miljöstöd Ersättni ng ( /ha) Övrigt Basåtgärder för husdjurgården Noggrann spridning av stallgödsel och journalföring av spridning Gödsla enligt fastställda normer för fosfor och kväve, fosforutjämning i växtföljden, föra journal 30% vintergrön areal, reducerad jordbearbetning ,46 23,55 (inkl. regler för basmiljöstödet!) Tilläggsåtgärd till basmiljöstöd Tilläggsåtgärd till basmiljöstöd Minskad ammoniakavgång från stallgödsel 23,55 Tilläggsåtgärd till basmiljöstöd
35 Åtgärd Miljöstöd Ersättni ng ( /ha) Tillvaratag gödselgaser 23,55 Övrigt Tilläggsåtgärd till basmiljöstöd Främjande av djurens välmående (utbildning, stallnäringsbalans, djur på bete, höns på golv etc.) Leda diskvatten från mjölkrum till gödselbehållare eller till markbädd 13,46 23,55 Tilläggsåtgärd till basmiljöstöd Tilläggsåtgärd till basmiljöstöd Skyddszon 15 m bred, ej gödslas eller bekämpas behöver inte vara längs vattendrag. Effektiviserad stallgödselanvändning Dvs. mottaga stallgödsel från anan gård och föra spridningsjournal 450 Specialmiljöstöd 65 Specialmiljöstöd
36 Åtgärd Miljöstöd Ersättnin g ( /ha) Övrigt Våtmark och sedimenteringsbassäng för att fånga jordpartiklar 450 Specialmiljöstöd Reglerad dränering Grundvattennivån höjs delar av året 156 Specialmiljöstöd 5% viltåker, bryn (inkl. 2 dagars utbildning) 13,46 Tilläggsåtgärd till basmiljöstöd Miljöinvestering t.ex. stallgödselhantering Täckdikning 25% bidrag Lån + 20% bidrag Investeringsstöd Investeringsstöd
Generellt. Befolkning 59 milj. Lantbruksareal 17 milj. ha. Antal Lantbruk Medelareal 70 ha. Ekologisk 1,8%
Storbrittanien Generellt Befolkning 59 milj. Lantbruksareal 17 milj. ha. Antal Lantbruk 240.000 Medelareal 70 ha. Jordart Mycket varierande Ekologisk 1,8% Generellt Befolkning 59 milj. (1 % i lantbruk)
Läs merMiljöregler för lantbruket i Jönköpings län 2011
Miljöregler för lantbruket i Jönköpings län 2011 1 2 Miljöregler i Jönköpings län Denna skrift ger en kort sammanfattning av de miljöregler som gäller för jordbruket i Jönköpings län. Regler som har med
Läs merAnmälan av lantbruk 100-400 djurenheter
VERSIONSNR 2012-07-24 SID 1/8 Anmälan av lantbruk 100-400 djurenheter (9 kap. 6 miljöbalken, FMH-kod C 1.20) SKICKA TILL MILJÖENHETEN Brukare NAMN/FÖRETAGSNAMN PERSON/ORG NR TELEFONNUMMER POSTADRESS FASTIGHETSBETECKNING
Läs merINFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER.
INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER. Snabba råd: 1. Täck gödselbehållaren. 2. Större lagerutrymme för gödsel, för att undvika spridning under hösten.
Läs merTisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans
Tisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar Inom Odling i Balans samsas gårdar som drivs både ekologiskt
Läs merIngen övergödning Vad händer inom vattenområdet?
Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet? Else-Marie Mejersjö 1. EU:s vattendirektiv. Beslut om åtgärdsprogram tas i december 2009. 2. Baltic Sea Action Plan. 13 åtgärder föreslogs i somras av Jordbruksverket
Läs merTvärvillkor. - så undviker du vanliga fel
Tvärvillkor - så undviker du vanliga fel Felfri kontroll dröm eller verklighet? För din skull har vi samlat felaktigheter som vi hittar vid kontroll av tvärvillkor i den här broschyren. Läs texten och
Läs merFör mer information om IP SIGILL och IP Grundcertifiering se www.svensktsigill.se
Certifiering enligt IP bör leda till lägre riskklass IP är en standard för kvalitetssäkring av livsmedelskedjan som omfattar livsmedelssäkerhet, djuromsorg och miljöansvar, se bilaga 1. Standarden ägs
Läs meroch odling i typområden
Inventering av fastigheter och odling i typområden 1 Programområde: Jordbruksmark Undersökningstyp: Inventering av fastigheter och odling i typområden Bakgrund och syfte med undersökningstypen Det övergripande
Läs merEkologisk vallodling på Rådde gård 1997-2008 December 2008 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.
Ekologisk vallodling på Rådde gård - December Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 03-6186 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård Rådde ligger på västsidan
Läs merStenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar
Stenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar Inom Odling i Balans samsas gårdar som drivs både ekologiskt och konventionellt.
Läs merAreal (ha) Mark totalt: Arrenderad mark: För gödselspridning: Skog:
CHECKLISTA MILJÖSKYDD LANTBRUK Datum: Fastighetsbeteckning: Verksamhetsutövare: Adress: Telefon: Närvarande vid inspektionen: Fastighetsägare: Org.nr/pers.nr: Postadress: E- post: UPPGIFTER OM VERKSAMHETEN
Läs merSkånskt lantbruk. En snabb blick in i framtiden till år 2025 KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID
KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Skånskt lantbruk En snabb blick in i framtiden till år 2025 G.A. Johansson, L. Jonasson, H. Rosenqvist, K. Yngwe (red) 2014 Hushållningssällskapet Skåne och Länsstyrelsen i
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1997:1336) om miljöstöd; SFS 1999:29 Utkom från trycket den 23 februari 1999 utfärdad den 11 februari 1999. Regeringen föreskriver i fråga
Läs merFINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 12 januari 2015 4/2015 Statsrådets förordning om krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden enligt tvärvillkoren Utfärdad i Helsingfors
Läs merEkonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage
Institutionen för ekonomi/agriwise Ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning... 1 Uppdraget...
Läs merMiljötillsyn av lantbruk eller hästhållning
Miljötillsyn av lantbruk eller hästhållning Checklista och inspektionsanteckningar Ref nr: 47869 Allmänna uppgifter Fastighetsbeteckning/ar Fastighetsägare Kontaktperson/huvudansvarig för verksamheten
Läs mer7 LAMM. Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling.
7 LAMM 7.1 Baskrav 7.1.1 Övriga regler som ska uppfyllas Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling. 7.2 Djurhälsa
Läs merANLÄGGNING FÖR DJURHÅLLNING Anmälan enligt 9 kap 6 miljöbalken
sida 1(11) ANLÄGGNING FÖR DJURHÅLLNING Anmälan enligt 9 kap 6 miljöbalken Anmälans omfattning Anmälan avser: Ny verksamhet Beräknad byggstart: Ändring av befintlig verksamhet. Beräknad byggstart: Anmälan
Läs merHS Skaraborg rapport nr 1/12. Christina Marmolin
Fosforförluster i Örekilsälvens avrinningsområde Delprojekt 1. HS Skaraborg rapport nr 1/12 Christina Marmolin Fosforförluster i Örekilsälvens avrinningsområde. Delprojekt 1. Kvalitativ studie för att
Läs merSvenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv
7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna
Läs merBilaga 2: Beräkning av utsläpp av ammoniak till luft samt utsläpp av kväve och fosfor till vatten
35(39) Bilaga 2: Beräkning av utsläpp av ammoniak till luft samt utsläpp av kväve och fosfor till vatten Denna bilaga innehål schabloner för beräkning av utsläpp från djurhållning. Vägledningen omfattar
Läs merEkologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.
Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 0325-618610 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård
Läs merJordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling
Jordbruksinformation 7 2010 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns
Läs mer2006-06-09. Dagordningspunkt: 9. Rubrik: Förslag till direktiv om minimiregler för skydd av slaktkyckling - riktlinjedebatt
Bilaga 2. slutlig Rådspromemoria 2006-06-09 Jordbruksdepartementet Livsmedels- och djurenheten Rådets möte den 19 juni 2006 Dagordningspunkt: 9 Rubrik: Förslag till direktiv om minimiregler för skydd av
Läs merMILJÖRAPPORT FÖR VERKSAMHETSÅRET 2006
MILJÖRAPPORT FÖR VERKSAMHETSÅRET 2006 GRUNDDEL Administrativa uppgifter Brukares/ företags namn: Organisationsnummer: Postadress: Postnummer och ort: Anläggningsnamn: Anläggningsnummer: SNI-kod: 01-1;
Läs merGödselsepareringsdag!
Gödselsepareringsdag! Kalmar 8 oktober! Lotta Olsson!! Regelverk och spridningsarealer-! varför gödselseparering?!! Djurtäthet i Kalmar län! Spridningsregler! Varför gödselseparering?! Jordbruket i Kalmar
Läs merMILJÖRAPPORT FÖR VERKSAMHETSÅRET GRUNDDEL
MILJÖRAPPORT FÖR VERKSAMHETSÅRET GRUNDDEL Administrativa uppgifter Brukares/ företags namn: Organisationsnummer: Postadress: Postnummer och ort: Anläggningsnamn: Anläggningsnummer: SNI-kod: 01-1 (mer än
Läs merKvalitet Tillväxt Balans. Danska grisars miljöpåverkan
Kvalitet Tillväxt Balans Danska grisars miljöpåverkan 2011 2011 Danska grisars miljöpåverkan All jordbruksproduktion har miljöeffekter. I debatten om grisproduktionens miljöpåverkan lyfts ofta det svenskproducerade
Läs merEkologisk djurproduktion
Ekologisk djurproduktion Introduktionskurs för rådgivare Uppsala, 2016-01-20 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Mjölk loket i den ekologiska
Läs merÅRSRAPPORT FÖR MILJÖFARLIG VERKSAMHET LANTBRUK MED 100-400 DJURENEHETER
1 (11) ÅRSRAPPORT FÖR MILJÖFARLIG VERKSAMHET LANTBRUK MED 100-400 DJURENEHETER Avser års verksamhet Administrativa uppgifter Brukare Namn/Firmanamn: Person- eller Organisationsnummer: Fastighetsbeteckning
Läs merLantbrukets effekter på Åland 2014
8.9.2015/LB Lantbrukets effekter på Åland 2014 Primärnäringarna och livsmedelsindustrin Ca 880 sysselsatta (tills. med indirekt sysselsättning, ca 1 335) Total omsättning, 186,0 miljoner euro Livsmedelsindustrin
Läs merBild: Bo Nordin. Kvävegödsling utifrån grödans behov. Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken
Bild: Bo Nordin Kvävegödsling utifrån grödans behov Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken Innehåll Gödsling utifrån grödans behov - 20, SJVFS 2004:62...4 Vid tillsynsbesöket...4 Genomgång
Läs merKrav på utrymme för lagring av gödsel från djurhållning (dnr N2015/5206/JM)
1(6) Regeringen Näringsdepartementet 103 33 Stockholm n.registrator@regeringskansliet.se Krav på utrymme för lagring av gödsel från djurhållning (dnr N2015/5206/JM) Länsstyrelsen i Västra Götalands län,
Läs merFörändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 1990 och 2005 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser
Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 199 och 25 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser Forskningsprojekt finanserat av Stiftelsen Lantbruksforskning och Jordbruksverket
Läs merAmmoniakmätning vid kompostering av hästgödsel i Wången.
Ammoniakmätning vid kompostering av hästgödsel i Wången. Hästgödsel en tillgång för alla HELENA ÅKERHIELM OCH STIG KARLSSON Sveriges cirka 300 000 hästar producerar 2 3 miljoner ton gödsel årligen. En
Läs merÅtgärdsprogrammet mot växtnäringsförluster från jordbruket
Åtgärdsprogrammet mot växtnäringsförluster från jordbruket 2006 Åtgärdsprogrammet Sveriges åtgärdsprogram Det första svenska åtgärdsprogrammet för minskat kväveläckage togs fram redan i slutet av 1980-talet
Läs merVÄXTODLINGSPLAN. Gård. Brukare. Foto: Henrik Nätterlund
VÄXTODLINGSPLAN Foto: Henrik Nätterlund Gård År Brukare Så här fyller du i din växtodlingsplan Du fastställer årets gödslingsbehov efter en stegvis beräkning med hjälp av de riktvärden för växtnäringsbehovet
Läs merSkyddszoner längs diken och vattendrag i jordbrukslandskapet
LANTBRUKSENHETEN Rapport 2003:07 Skyddszoner längs diken och vattendrag i jordbrukslandskapet Maj 2003 1 Titel: Skyddszoner längs diken och vattendrag i jordbrukslandskapet. För text och utformning svarar
Läs merÖstersjön. Gemensamt ansvar. Finlands jord- och skogsbruksproducenter. Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f.
Gemensamt ansvar Östersjön Finlands jord- och skogsbruksproducenter Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f. Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK r.f. Östersjön......
Läs merBilaga 1. Förslag till förordning Utfärdat den xx Regeringen föreskriver 1 följande
1(8) Bilaga 1 Förslag till förordning Utfärdat den xx Regeringen föreskriver 1 följande Syfte 1 Syftet med denna förordning är att reglera användningen av avloppsfraktioner på ett sådant sätt att skadliga
Läs merModulgrupp Rådgivningsmoduler Tidsåtgång (timmar) Växtodling. 21 Växtodlingsrådgivning Omläggningsplanering för växtodlingen, med grovfoder
Bilaga 3 Modullista rådgivning om ekologisk produktion Lista över modulgrupper, rådgivningsmoduler och tidsåtgång Modular Modulgrupp Rådgivningsmoduler Tidsåtgång (timmar) Växtodling Husdjur Ekonomi Trädgård
Läs merUtlakningsförsöken i Mellby
Utlakningsförsöken i Mellby Försöken syftar till att ta fram effektiva brukningsmetoder för att minska förlusterna av växtnäring i olika odlingssystem Fånggrödor och flytgödsel (A) Stallgödsel i två odlingssystem
Läs merVattenvård i lantbruket
Vattenvård i lantbruket Vad gör svenska lantbrukare för att sjöar, åar, hav och grundvattnet ska bli renare? Vattenvård i lantbruket Odling av livsmedel, och foder till djuren, medför att det lakas ut
Läs merBedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Nässjö kommun. Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden 2008-06-11
Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Nässjö kommun Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden 2008-06-11 Innehållsförteckning Inledning...... 3 Funktionskrav.. 3 Säker funktion och användarvänlighet.......
Läs merStöd för miljö- och klimatvänligt jordbruk. Stöd till områden med naturliga begränsningar (kompensationsersättning)
EUROPEISKA UNIONEN Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Europa investerar i landsbygdsområden Stöd för miljö- och klimatvänligt jordbruk Stöd för ekologisk produktion Stöd till områden med
Läs merAktuellt om jordbrukspolitiken (CAP) i Sverige för tillitsvalgte i Akershus och Østfold bondelag. November 2015
Aktuellt om jordbrukspolitiken (CAP) i Sverige för tillitsvalgte i Akershus och Østfold bondelag November 2015 Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund 1990 års jordbrukspolitiska beslut Prisregleringen (som kom
Läs merJordbruksinformation10 2013. Starta eko Kyckling
Jordbruksinformation10 2013 Starta eko Kyckling Starta eko kyckling Text och foto: Åsa Odelros Kyckling är mager och nyttig mat och konsumtionen av kycklingkött ökar stadigt. De ekologiska kycklingarna
Läs merRapport i maj 2011 från projektet Demonstrationsgård la Candela
Rapport i maj 2011 från projektet Demonstrationsgård la Candela Agroekologi och samverkan mellan småbrukare som småföretagare i Colombia Vid årsskiftet 2010/2011 tecknades ett arrendekontrakt mellan projektet
Läs merRegional balans för ekologiskt foder
Lantbruksekonomen 3 november 2011 Lars Jonasson, Agr Dr Haraldsmåla gård 370 17 Eringsboda Tel: 0457-46 10 53 Regional balans för ekologiskt foder Tre regionala marknadsbalanser har upprättats för ekologiska
Läs merPraktisk handbok för skyddszonsanläggare
Praktisk handbok för skyddszonsanläggare Omslagsbilden Skyddszonen förhindrar att jordpartiklar rinner ut i vattendraget, gräsremsan på höger sida utgör ett betydligt sämre skydd mot jordtillförsel till
Läs merÅtgärder för ökad fosforretention i och runt öppna diken i odlingslandskapet
för ökad fosforretention i och runt öppna diken i odlingslandskapet En kunskapssammanställning Joakim Ahlgren joakim.ahlgren@slu.se Institutionen för Vatten och Miljö SLU Bakgrund 89000 mil diken i Sverige
Läs merYrkesmässig spridning av växtskyddsmedel inom vattenskyddsområde
Tillväxtkontoret ygg- och miljöavdelningen NSÖKN Upplands-ro kommun ygg- och miljönämnden 196 81 KUNGSÄNGEN Yrkesmässig spridning av växtskyddsmedel inom vattenskyddsområde enligt 6 kap 1 NFS 2015:2 *
Läs merDOM 2014-01-23 meddelad i Stockholm
1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen 060109 DOM 2014-01-23 meddelad i Stockholm Mål nr M 6081-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2013-06-04 i mål nr M 771-13,
Läs merBaldersbrå i ekologisk odling av vallfrö. Råd i praktiken
Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö Råd i praktiken Jordbruksinformation 17 2006 Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö De baldersbråplantor som ger problem i ekologiskt vallfrö har grott på sensommaren
Läs merArtur.Granstedt@jdb.se 31
Skulle de nya EU-länderna Estland, Lettland och Polen komma upp till våra näringsämnesförluster så skulle belastningen av kväve och fosfor öka till ännu högre nivåer enligt flera studier. Dagens allvarliga
Läs merVar saknas finansiering i förslaget till åtgärdsprogram. Niklas Holmgren, vattendelegationen 2015-10-07
Var saknas finansiering i förslaget till åtgärdsprogram Niklas Holmgren, vattendelegationen 2015-10-07 DAGENS FINANSIERING 9 000 Vattenvårdande åtgärder årligen (Mkr) 8 000 7 735 7 000 6 000 5 000 4 000
Läs merVILKA REGLER GÄLLER VID KEMISK BEKÄMPNING? Information till dig som använder bekämpningsmedel
VILKA REGLER GÄLLER VID KEMISK BEKÄMPNING? Information till dig som använder bekämpningsmedel Varför finns det regler för kemisk bekämpning? Kemiska bekämpningsmedel kan skada miljön, människors hälsa
Läs merYara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen
Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen Sensorer i Sverige 2012 I Sverige fanns säsongen 2012 97 N-Sensorer varav 7 är ALS N-Sensor eller N-Sensor
Läs merLANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF Skåne. Konsekvensanalys vattenskyddsområden i Skåne
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF Skåne Konsekvensanalys vattenskyddsområden i Skåne 2010 1(1) Förord Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel och vi är alla överens om att dricksvattnet behöver värnas. I
Läs merVilka är de kryddväxter och örter som avses i nitratförordningen? Tillämpas förordningen också på dessa?
Uppdaterat 30.10.2015 2 om tillämpningsområdet Vilka är de kryddväxter och örter som avses i nitratförordningen? Tillämpas förordningen också på dessa? Ja, den tillämpas på dessa. Till kryddväxter och
Läs merOmläggning till ekologisk grönsaksodling
Ekologisk odling av grönsaker på friland Omläggning till ekologisk grönsaksodling förutsättningar och strategi Foto: Åsa Rölin Omläggning till ekologisk grönsaksodling förutsättningar och strategi Text
Läs merJord- och skogsbruksministeriets förordning
Jord- och skogsbruksministeriets förordning om ändring av jord- och skogsbruksministeriets förordning om bas- och tilläggsåtgärder i samband med miljöstödet samt miljöspecialstöd för jordbruket Given i
Läs merÅtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning
2.2. Övergödning Övergödning av sjöar, vattendrag och kustvatten bedöms inte vara ett omfattande miljöproblem i Bottenhavets vattendistrikt (Figur 2). De viktigaste mänskliga källorna är tillförsel av
Läs merFoto: Per-Erik Larsson. Mekaniskt Vallbrott
Foto: Per-Erik Larsson Mekaniskt Vallbrott Jordbruksinformation 1 2014 Mekaniskt vallbrott på rätt sätt Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland För att få ut maximal nytta av vallen är vallbrottet
Läs merVilka är de kryddväxter och örter som avses i nitratförordningen? Tillämpas förordningen också på dessa?
3.7.2015 2 om tillämpningsområdet Vilka är de kryddväxter och örter som avses i nitratförordningen? Tillämpas förordningen också på dessa? Ja, den tillämpas på dessa. Till kryddväxter och örter hör bl.a.
Läs merVänerns vatten är av bra kvalitet! - LRF Kristinhamns remissvar till Vattenmyndigheten i Västerhavet diarienummer 537-34925-2014
Vänerns vatten är av bra kvalitet! - LRF Kristinhamns remissvar till Vattenmyndigheten i Västerhavet diarienummer 537-34925-2014 Nulägesanalys för lantbruken I dagsläget finns 4300 mjölkbönder kvar i Sverige.
Läs merVanda ås vattendrag. Erkylänjärvi Lallujärvi LOPPIS Ridasjärvi. Hirvijärvi HYVINGE NURMIJÄRVI
Vanda ås vattendrag RIIHIMÄKI HAUSJÄRVI Hirvijärvi Erkylänjärvi Lallujärvi LOPPIS Ridasjärvi Kytäjärvi HYVINGE MÄNTSÄLÄ Ohkolanjoki Sääksjärvi Vanda å Palojoki NURMIJÄRVI TRÄSKÄNDA Tusby sjö Lepsämäjoki
Läs merChecklista för växtnäringstillsyn på hästgårdar upp till 100 djurenheter
Checklista för växtnäringstillsyn på hästgårdar upp till 100 djurenheter Känsligt område Över 10 djurenheter Administrativa uppgifter 1. Fastighetsbeteckning Besöksdatum Fastighetsägare Församling Verksamhetsutövare
Läs merHur styr miljöersättningen för ekologisk produktion?
Hur styr miljöersättningen för ekologisk produktion? effekter på marknad och miljö Rapport 2010:1 Den certifierade ekologiska produktionen har ökat mellan 2006 och 2008 samtidigt som vi har betalat ut
Läs mer12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik
12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik maj 2009 www.centerpartiet.se Inledning EU:s gemensamma jordbrukspolitik är grunden till en fungerande inre marknad och begränsar riskerna för ojämlika
Läs merÅtgärdsförslag för Snärjebäckens avrinningsområde
Åtgärdsförslag för Snärjebäckens avrinningsområde Sammanfattning I Snärjebäcken finns problem med miljögifter, försurning, övergödning och fysiska förändringar. Ansvariga myndigheter för att åtgärda miljöproblemen
Läs merDOM 2016-04-05 Stockholm
1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen 060107 DOM 2016-04-05 Stockholm Mål nr M 7743-15 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2015-08-13 i mål nr M 2262-15, se bilaga
Läs merSKÖTSEL AV ÄNGSVALL. Villkor för erhållande av miljöersättning för skötsel av ängsvall år 2015
SKÖTSEL AV ÄNGSVALL Villkor för erhållande av miljöersättning för skötsel av ängsvall år 2015 1. Allmänna villkor för erhållande av miljöersättning för skötsel av ängsvall För att erhålla ersättning för
Läs merSammanfattning av Svenskt Växtskydds synpunkter och förslag:
Stockholm 2014-09-01 Remissyttrande Ert Dnr: M2013/2065/Ke Vårt Dnr: SV/2/14 Miljödepartementet Kemikalieenheten 103 33 Stockholm Förslag till ny nationell reglering om avgifter för ansökningar som rör
Läs merEkologisk produktion
Ekologisk produktion Varför matchar inte utbudet efterfrågan? en kortversion Foto: Johan Ascard Producentpriset för ekologiskt producerade jordbruksprodukter är betydligt högre än för konventionellt producerade
Läs merSkyddszoner - Skyddsbarriärer och oaser utmed vattnet
Skyddszoner - Skyddsbarriärer och oaser utmed vattnet av Peter Feuerbach, Hushållningssällskapet Halland Att anlägga skyddszoner utmed våra vattendrag har som yttersta syfte att förbättra vattenkvalitèn
Läs mer11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling
165 I kapitel 11 redovisas uppgifter från KRAV om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Statistik rörande miljöstöd för ekologisk odling redovisas i kapitel 9. Sammanfattning
Läs merHandla ekologiskt? Ekologiskt kvitto om alla i Örebro enbart åt ekologiska ägg
Ekologiskt kvitto om alla i Örebro enbart åt ekologiska ägg Om alla 130 000 invånare i Örebro under ett år äter 20 000 000 st ekologiska ägg istället för konventionella skulle det bidra till: Minskad användning
Läs merVad har vi åstadkommit hittills? -åtgärder och miljöeffekter. Cecilia Linge, Jordbruksverket. Introduktionskurs Mjölby 2012-11-09
Vad har vi åstadkommit hittills? -åtgärder och miljöeffekter Cecilia Linge, Jordbruksverket Introduktionskurs Mjölby 2012-11-09 Utvärdering Uppmätta förändringar i överskott i växtnäringsbalanser Beräknade
Läs merBilaga 1. Rådgivningsmoduler för enskild rådgivning inom ekologisk produktion.
Bilaga 1. Rådgivningsmoduler för enskild rådgivning inom ekologisk produktion. Nedan presenteras de rådgivningsmoduler som ingår i enskild rådgivning inom ekologisk produktion. Modul nr 1: Omläggningsplanering
Läs merAndra årets erfarenheter angående projektet Utforskning av optimala odlingsstrategier för ekomajs till mjölkgårdar från 2009
Andra årets erfarenheter angående projektet Utforskning av optimala odlingsstrategier för ekomajs till mjölkgårdar från 29 Syftet Det vi i försöksuppläggningen påbörjade med i 28, fortsatte i 29. Upplägget
Läs merEtt rikt växt- och djurliv
Ett rikt växt och djurliv Agenda 21:s mål Senast till år 2010 har förutsättningar skapats för att bibehålla eller öka antalet djur och växtarter med livskraftig förekomst i jordbruks och skogslandskapet
Läs merMILJÖRESA I TID OCH RUM - Lövängen. Teoridel Utförs i skolan
MILJÖRESA I TID OCH RUM - Lövängen Teoridel Utförs i skolan Som förberedelse inför besöket på Fredriksdal och för att kunna redovisa resultaten av din uppgift för klassen, bör du sätta dig in i nedanstående
Läs merLANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF s kommungrupp i Uddevalla Länsstyrelsen i Västra Götaland Samrådssvar dnr 537-34925-2014 Venmyndigheten i Västerhavet 40340 GÖTEBORG Samrådssvar ang Vendirektivet, avser i
Läs mersvårare att jämföra med andra län som inte har fäbodar. Det behövs krafter för att klara av att hålla naturbetesmarker öppna i framtiden.
Minnesanteckningar 1 (10) Minnesanteckningar Betesseminarium Borlänge 21 maj 2014 Inledning Tobias Ekendahl, biträdande projektledare LIFE Foder & Fägring Tobias Ekendahl hälsar välkommen och berättar
Läs merSjöbo. Medlemsmöte 2 mars
Sjöbo Medlemsmöte 2 mars Företagarfrågor och energi Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Sommaren 2041 En Journalist besöker ett lantbruk Akta Dig för traktorn (den hörs inte och det är ingen som kör) Alla
Läs merSTÖDVILLKOR FÖR MILJÖSTÖDETS SPECIALSTÖD FÖR EKOLOGISK PRODUKTION ÅR 2012 (avtal som ingås år 2012)
8.3.2011 STÖDVILLKOR FÖR MILJÖSTÖDETS SPECIALSTÖD FÖR EKOLOGISK PRODUKTION ÅR 2012 (avtal som ingås år 2012) 1. ALLMÄNNA STÖDVILLKOR 1.1 Ingående av avtal Specialstöd för ekologisk produktion kan beviljas
Läs merÖkad storlek. Kenneth Olsson. Vad krävs för ökad lönsamhet? ALNARP 27 februari 2013
Ökad storlek Vad krävs för ökad lönsamhet? ALNARP 27 februari 2013 Kenneth Olsson Affärsrådgivare Ängelholm SLA 1978 2005 LRF konsult 2006 Eget företag Styrelsearbete 1 Höstvete 1994-2002 2003-2010 förhållande
Läs merKommentarer till bildspel Exempel från rådgivning
Sida 1(9) Kommentarer till bildspel Exempel från rådgivning Bildmaterial härrör från Ronny Sköller, Anuschka Heeb (länsstyrelsen Östergötland), Tilla Larsson och Magdalena Nyberg (jordbruksverkets vattenenhet)
Läs merPollinatörer i fröodling
Pollinatörer i fröodling SVEA-konferensen 13 januari 2015 Petter Haldén, Hushållningssällskapet Insektspollineringens betydelse Åtgärder för humlor Bin och blommor i korthet Alla växter som blommar och
Läs mer13 Jordbruket i EU. Sammanfattning. Växtodling och företag
211 Kapitel 13 innehåller uppgifter för EU-länderna om Sysselsättning Arealer och företag Växtodling och trädgårdsodling Husdjur Redovisningen hänför sig främst till förhållandena 2004 men vissa tabeller
Läs merDOKUMENTATION AV VÄXTODLINGEN VÄXTODLINGSPLAN VÄXTODLINGSJOURNAL
Sigill kvalitetssystem AB DOKUMENTATION AV VÄXTODLINGEN VÄXTODLINGSPLAN VÄXTODLINGSJOURNAL Gård År Brukare Om annan än brukaren kör maskiner, spruta etc., namnge personen/personerna nedan: Maskinförare
Läs merLandsbygdens utveckling i norra Sverige under 2014
Landsbygdens utveckling i norra Sverige under 2014 Om det nationella stödet inte fanns skulle täckningsgraden för mjölkföre tag sjunka till 43 procent i område 1, 56 procent i område 2a, 63 procent i område
Läs merEkologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion
Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216
Läs merMiljöhänsyn i jordbruket nya gödselregler. Helena Nilsson
Miljöhänsyn i jordbruket nya gödselregler Helena Nilsson Stallgödselregler Förordning (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket Föreskrift (2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring Förändringarna
Läs merMiljö- och klimatersättningar och ekologiskt jordbruk i Programmet för utveckling av landsbygden under programperioden 2014 2020
Miljö- och klimatersättningar och ekologiskt jordbruk i Programmet för utveckling av landsbygden under programperioden 2014 2020 Preliminärt förslag till åtgärder från beredningsgruppen för miljöersättning
Läs merSkyddsföreskrifter för vattentäkterna Storehagen och Algutstorp
1(20) Skyddsföreskrifter för vattentäkterna Storehagen och Algutstorp Antagen av Kommunfullmäktige 35 2012-03-14 2 Innehållsförteckning Skyddsföreskrifter för vattentäkterna Storehagen och Algutstorp...1
Läs merMinskade växtnäringsförluster och växthusgasutsläpp till 2016
Kortversion Minskade växtnäringsförluster och växthusgasutsläpp till 2016 förslag till handlingsprogram för jordbruket Jordbruksverkets förslag kan minska jordbrukets kvävebelastning på havet med åtta
Läs merANMÄLAN. Enligt 21 Förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899) -Animalieproduktion. Företag. Verksamhetsbeskrivning
ANMÄLAN Enligt 21 Förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899) -Animalieproduktion 1 Uppgifterna kommer att registreras i miljönämndens register och behandlas enligt de regler som finns
Läs mer