Klimatreducerande åtgärder inom jordbruk En studie genomförd på uppdrag av Länsstyrelsen Östergötland

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Klimatreducerande åtgärder inom jordbruk En studie genomförd på uppdrag av Länsstyrelsen Östergötland"

Transkript

1 Klimatreducerande åtgärder inom jordbruk En studie genomförd på uppdrag av Länsstyrelsen Östergötland Jenny Ivner Grontmij AB Energi & Elkraft Linköping / Örebro

2

3 8 USlutsatser och förslag till fortsatta studieru UReferenslistaU Gronmtij AB 3 (31)

4 1 0B0BSammanfattning Jordbruket står för ungefär en femtedel av Sveriges utsläpp av klimatgaser, cirka 14 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Av dessa kommer ungefär en fjärdedel (27 procent) från djurhållningen (djurens matsmältning och gödselhantering). I Östergötland finns idag mellan sex och åtta procent av Sveriges bestånd av kor, svin, får och höns och utsläppen från denna djurhållning har beräknats till motsvarande 355 Mton koldioxidekvivalenter. Syftet med denna rapport är att presentera och värdera ett antal åtgärdsförslag för att minska klimatgasutsläppen från Östergötlands djurhållning. Värderingarna är gjorda med hjälp av beräkningar och en diskussion kring konsekvenser av ett eventuellt genomförande av åtgärderna. Beräkningarna utgår från schablonvärden för metan och lustgasutsläpp baserade på Jordbrukets klimatpåverka Underlag för att beräkna växthusgasutsläpp på gårdsnivå och nulägesanalyser av exempelgårdar av Berglund m.fl. (2009), samt Utsläpp av metan och lustgas från jordbrukssektorn från Naturvårdsverket (2006). Det finns många osäkerheter i både dataunderlag och schablonvärden, därför ska alla siffror som presenteras ses som riktvärden för vilken storleksordning utsläpp och potential handlar om, snarare än en korrekt bild av verkligheten. Beräkningarna visar att den största andelen av klimatgasutsläppen kommer från nötkreatur (71 procent), varav den största enskilda posten är matsmältningsmetan från mjölkkor 24 procent. De sammanlagda utsläppen från gödsel står för 28 procent. De åtgärdsförslag som har sammanställts och potentialer beräknats för kommer från Jordbruksverkets förslag till handlingsplan Minskade växtnäringsförluster och växthusgasutsläpp till 2016 från 2010: Den största potentialen för utsläppsminskning finns i att röta gödsel till fordonsgas som kan ersätta fossilt fordonsbränsle. Om 20 procent av all tillgänglig svin- och hönsgödsel rötades och användes som fordonsgas skulle det motsvara en utsläppsminskning motsvarande 20 procent av dagens utsläpp från djurhållning i Östergötland. Om all tillgänglig gödsel kunde rötas till fordonsgas skulle det innebära en minskning motsvarande 140 procent av dagens utsläpp från djurhållning i Östergötland. Användning av torv som strömedel för att minska ammoniakavgång är en åtgärd som beräknas ha måttlig potential (omkring 4 procent). En nackdel är att torv inom EU klassificeras som fossilt vilket skulle vara till nackdel för miljöklassningen av biogas från torvblandad gödsel Surgörning av gödsel för att minska ammoniak och metanavgång beräknas också ha måttlig potential, storleksordningen 5 procent av lustgas- respektive metanutsläppen. Det går åt relativt stora mängder syra för att sänka ph i gödsel och hålla det lågt. Om det finns avsikter att röta gödseln till biogas är ett lågt ph en nackdel för utrötningen av metan. Om man både vill röta gödsel och åtnjuta minskningen av kväveavgång vid spridningen av gödseln, är ett alternativ att surgöra rötresten efter rötningen Optimering av foderstat för minskning av matsmältningsmetan. Relativt enkel åtgärd rent tekniskt, men som kräver god kunskap om djurens matsmältning, mark och grödor för att säkerställa produktionsnivån. Åtgärden skulle kunna leda till måttliga minskningar av matsmältningsmetan. Detta är ett område med pågående forskning och utveckling Avelsstrategier för ökad köttproduktion eller minskade mängder matsmältningsmetan. Genom att utnyttja vissa köttrasers och individers medärvda förmågor till hög köttillväxt per foderenhet, eller benägenhet att omvandla mindre av foder till metan finns viss potential för utsläppsminskning med bibehållen produktion. Forskning och utveckling pågår Minskat svinn med hjälp av bättre djurhälsa. Det finns en viss potential i att minska svinnet genom bättre djurhälsa. Forskning och utveckling i samarbete med lantbruk pågår, bland annat vid Sveriges Lantbruksuniversitet Utskiljning av metan och ammoniak från ventilationsluft. Denna åtgärd är i dagsläget endast möjlig att genomföra i stall med mekanisk ventilation, det vill säga vanligtvis svin och hönsstall. Potentialen på kort sikt antas därför vara förhållandevis låg då investeringstakten i nya ventilationsaggregat antas vara låg. Gronmtij AB 4 (31)

5 Ett antal kvalitativa åtgärder som har bäring på Länsstyrelsens verksamhet, inspirerade av Jordbruksverkets promemoria Växthusgaser från jordbruket från 2009 diskuteras också: Påverka konsumtionsmönster för att öka andelen lokalproducerade jordbruksprodukter genom information om värdet av ett livaktigt lokalt lantbruk Samordna statliga styrmedel och regelverk med ett helhetsgrepp på lantbruket som en del av exempelvis livsmedels-, energi- och transportsystemen. Ta fram en regional landskapsstrategi för att och undvika suboptimering av användning av åkermark Sammanfattningsvis finns den största potentialen till minskade klimatgasutsläpp i att röta gödsel till fordonsgas. Tekniken för rötning av stallgödsel finns tillgänglig idag, så utmaningarna ligger snarare i att hitta lönsamma kombinationer av substrat med ett högt biogasutbyte och att bygga ut infrastrukturen för gas för en resurseffektiv distribution till användarna. Gronmtij AB 5 (31)

6 FF I Klimatreducerande åtgärder inom jordbruk 2 1B1BInledning I mars 2009 presenterade regeringen en klimat- och en energiproposition. Målen i propositionerna ska vara nådda 2020 och innebär: 40 procent minskning av klimatutsläppen jämfört med procent av Sveriges energianvändning ska vara förnybar energi. 20 procent effektivare energianvändning 10 procent förnybar energi i transportsektorn (2030 ska fordonsflottan vara helt fossilfri). Visionen är att Sveriges nettoutsläpp av växthusgaser ska vara noll år Det finns inga särskilda mål för jordbrukets utsläpp av växthusgaser, men jordbruket ingår i den icke-handlande sektorn som ska minska sina utsläpp 40 procent. Av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser på cirka 65 miljoner ton koldioxid varje år står jordbruket för ungefär 14 miljoner ton (ungefär en femtedel). En stor del av det strategiska arbetet med klimat- och energifrågor ligger på lokal och regional nivå. En viktig del i det regionala klimatstrategiarbetet ligger på länsstyrelserna. I uppdraget ligger bland annat att arbeta med regionala miljömål och att diskutera långsiktiga åtgärdsmöjligheter inom olika sektorer i regionala dialoger. I detta arbete krävs en stor mängd underlagsmaterial, till exempel analyser av befintliga och kommande åtgärders potential att minska klimatutsläppen inom olika sektorer B9Bakgrund Som nämndes ovan bidrar jordbruket med ungefär en femtedel av Sveriges klimatgasutsläpp, cirka 14 miljoner ton. Utsläppens fördelning mellan olika källor finns sammanställda i tabell 1. Störst klimatpåverkan kommer från lustgas som bildas vid kvävets omsättning i marken och metangas som bildas vid djurens matsmältning. Sammanlagt härstammar en dryg fjärdedel av jordbrukets 1 klimatutsläpp från själva djurhållningen, det vill säga djurens ämnesomsättning och gödselhantering.ff Östergötland finns 7-8 procent av Sveriges djurbestånd (tabell 2), vilket innebär att Östergötlands bidrag till jordbrukets klimatgasutsläpp är ungefär lika stort. Tabell 1. Fördelning av Sveriges jordbruks utsläpp av växthusgaser i ton koldioxidekvivalenter. Källa: Jordbruksverket, 2009 Källa Ungefärlig andel av utsläpp [%] Koldioxidekvivalenter [Mton/år] Lustgas från mark 35 4,7 Metan från djurens ämnesomsättning 20 2,7 Koldioxid från åkermark (mulljordar) 19 2,6 Koldioxid från fossila bränslen 7 1 Metan och lustgas från stallgödselhantering 7 1 Koldioxid och lustgas från mineralgödseltillverkning utomlands 9 1,2 Utsläpp vid produktion av importerat foder (exklusive avskogning) 3 0,4 Totalt ,6 Tabell 2 Östergötlands andel av Sveriges djurbestånd. Källa: jordbruksverket, 2011a Djur Antal Sverige Antal Östergötland Östergötlands andel [%] Nötdjur % Svin % Får % Höns % Tidigare studier har visat att utsläppen av växthusgaser från den svenska produktionen av animalier (kött, mjölk, ägg) minskade med 1,2 miljoner ton koldioxidekvivalenter mellan 1995 och Två 1 Observera att det råder stora osäkerheter kring utsläppens storlek då alla mekanismer kring hur växthusgaserna bildas ännu ej är helt kända (Jordbruksverket, 2009). Gronmtij AB 6 (31)

7 tredjedelar av minskningen berodde på effektivare produktion och resten på minskad produktion (Jordbruksverket, 2009). Under samma period ökade köttkonsumtionen med nästan 50 procent, en ökning som bestod i princip uteslutande av import. Denna ökning beräknas ha lett till 2,3 miljoner ton koldioxid under samma tid. Det svenska jordbrukets konkurrenskraft är en stor utmaning för branschen och i arbetet med att sänka klimatgasutsläppen. Utsläppen bör alltså minska samtidigt som inte lantbruksföretagens konkurrenskraft försämras. Detta kan ske antingen genom högre konsumentkrav på importerade jordbruksprodukter eller genom att minskningen av klimatgasutsläpp sker genom resurseffektiva åtgärder. Jordbruksverket har tagit fram ett handlingsprogram som sträcker sig fram till 2016 för att minska utsläppen av växthusgaser från jordbruket. Hur mycket åtgärderna kan tänkas bidra med för att nå 40- procentsmålet är inte specificerat, utan fokus i handlingsprogrammet är vilka åtgärder som kan genomföras och till vilken kostnad (Jordbruksverket, 2010) B10BSyfte Denna rapports syfte är att ge en översiktlig sammanställning av möjliga åtgärder för klimatutsläppsreducering från jordbrukssektorn i Östergötlands län, samt en bedömning av åtgärdernas potential. Med bedömning av potential menas beräkningar av förändring av klimatpåverkan motsvarande förändring i utsläpp av koldioxidekvivalenter samt en diskussion kring hinder och drivkrafter för åtgärdens genomförbarhet och eventuella stödåtgärder som skulle kunna underlätta åtgärdens genomförande. Rapporten har tagits fram på uppdrag av Länsstyrelsen Östergötland B1BAvgränsningar Denna rapport fokuserar på klimatutsläpp relaterade till djurhållning och gödselhantering, vilket innebär: Metanutsläpp från djurens ämnesomsättning Metan- och lustgasutsläpp och från gödselhantering I analyserna ingår inte: Utsläpp från mark Utsläpp från fodertillverkning (i Sverige eller utomlands) De djurslag som ingår i beräkningarna är de som finns med i Jordbruksverkets statistik: nötkreatur, svin, får, höns och häst. I Östergötland förekommer även exempelvis populationer av getter och struts, men dessa är således inte med i beräkningarna. Inte heller utsläpp från djurparksverksamheten i Kolmården är inräknad. Bidraget från dessa utsläpp antas vara marginella i förhållande till de andra djurslagen. Gronmtij AB 7 (31)

8 3 2B2BMetod för genomförande Arbetet med rapporten har genomförts i tre delsteg: 1. Beräkning av utsläpp från djurhållning och gödselhantering - nuläge 2. Sammanställning av konkreta åtgärder för att minska klimatgasutsläpp från djurhållning och gödselhantering 3. Beräkning av åtgärdernas påverkan på klimatgasutsläpp Metodiken som använts i de tre stegen beskrivs nedan B12Beräkning av utsläpp från djurhållning och gödselhantering nuläge Beskrivningar av utsläppsmekanismer och beräkningsmetoder är främst hämtade från Jordbruksverket (2009). Schablonvärden för beräkningar är främst hämtade från en rapport från Hushållningssällskapet (Berglund m.fl., 2009). Båda dessa rapporter bygger beräkningsmetodiken på IPCC:s rekommenderade beräkningsmetodik. I vissa fall har Berglund m.fl. (2009) justerat sina rekommendationer på schablonvärden för svenska förhållanden. I de fallen har det reviderade värdet använts. I något fall har schablonvärden hämtats från Naturvårdsverket (2006). Alla värden som använts finns angivna i tabellerna nedan. Statistiska data i rapporten är baserade på 2011-års husdjursstatistik (Jordbruksverket, 2011a) om inte annat anges B28BLustgas och metan från stallgödselhantering När stallgödsel hanteras och lagras utsöndras lustgas och metan till luften genom olika kemiska och bakteriella mekanismer. Beroende på hur gödsel hanteras och lagras eller om gödseln blir liggande utomhus leder till olika typer av emissioner och åtgärderna för att minska emissionerna är också olika. Tabell 3 sammanfattar andelen stallgödsel och betesgödsel år 2010 enligt en uppskattning gjord av Naturvårdsverket år Höns har beräknats som fjäderfä enligt Naturvårdsverkets prognos med och därmed med 100 procent stallgödsel. Tabell 3 Andel stallgödsel och betesgödsel år 2010 enligt Naturvårdverkets prognos (Naturvårdsverket, 2006). Djurslag Andel stallgödsel/betesgödsel år 2010 [%] Mjölkkor 76/24 Övrig nöt 50/50 Svin 100/0 Fjäderfä 100/0 Får 50/50 Hästar 50/50 Vilket gödselhanteringssystem som används har också stor inverkan på emissionernas storlek och art. Tabell 4 presenterar Naturvårdsverkets prognos för fördelningen mellan olika stallgödselhanteringssystem år Gronmtij AB 8 (31)

9 Tabell 4. Fördelning av stallgödselhanteringssystem för olika djurslag år 2010 enligt Naturvårdverkets prognos (Naturvårdsverket, 2006). Djurslag Fast [%] Flyt [%] Djupströ [%] Mjölkkor * Övrig nöt Svin Fjäderfä Får Hästar B40BLustgas från stallgödsel Lustgasutsläpp från stallgödsel beräknas normalt utifrån hur mycket kväve ett djur utsöndrar och vilket typ av gödselhantering lantbruket har. Tabell 5 sammanfattar schablonvärden för mängd kväve olika djurslag utsöndrar på årsbasis och tabell 6 anger emissionsfaktorer för olika gödsellagringstekniker. Tabell 5. Årsproduktion av kväve i färsk träck och urin. Alla siffror utom övriga nötkreatur är hämtade från Berglund m.fl. (2009). Siffran för övriga nötkreatur är hämtad från Naturvårdsverket (2006). Djurslag Kväveproduktion [kg/djur och år] Mjölkkor, avkastning kg/år 139 Övrig nötkreatur 45 Gödtjur (uppfödningstid 1-12 mån) 32 Smågrisar 0,5 Sugga 23 Hästar 48 Värphöns (100 st) 52 Gödkyckling (100 st) 28 Kalkon (100 st) 69 Får 14 Tabell 6. Emissionsfaktor för direkta lustgasemissioner för olika lagringstekniker av stallgödsel. Tabellen hämtad från Berglund m.fl. (2009). Lagringsteknik Kväve- Kommentar omvandlings- faktor [%] Fastgödsel 0,005 Flytgödsel med svämtäcke 0,005 Östergötland råder krav på täckning av urin- och flytgödsel (Jordbruksverket, 2011c) Djupströ utan 0,07 omblandning Djupströ med 0,01 omblandning Fågelgödsel 0,001 Fågelgödsel beräknas med samma omvandlingsfaktor oavsett lagringsmetod Gödselbaserade lustgasutsläpp kan delas upp i två delar: direkta och indirekta utsläpp. De direkta utsläppen sker då gödseln hanteras i stallet och lagras och de indirekta utsläppen sker då gödsel sprids på åkern. Den indirekta delen av gödselemissioner av lustgas räknas som lustgas från kväve i mark i miljörapporteringen (Jordbruksverket, 2008). Träck som djuren släpper ifrån sig ute på bete räknas som gödsel som spridits och därför räknas lustgasutsläpp från betesgödsel som indirekta utsläpp av kväve från mark (Jordbruksverket, 2008 (sid 25)) och är därför inte med i denna rapport. De lustgasutsläpp som redovisas här de direkta utsläppen från gödsel i stall och lagring. Gronmtij AB 9 (31)

10 Direkta utsläpp beräknas genom (Berglund m.fl., 2009): Direkta lustgasutsläpp [kg] = N prod * N em * 44/28 (Ekvation 1) Där: N prod är årsproduktion av kväve [kg] N em är emissionsfaktorer för respektive gödsellagringsteknik [-] 44/28 är en omvandlingsfaktor för att konvertera kg lustgaskväve till kg lustgas B41BMetan från stallgödsel Metan bildas när metanbildande bakterier bryter ner det organiska materialet i gödseln i syrefattig miljö, till exempel i flytgödsel. Hur mycket metan som bildas beror dels på hur mycket organiskt material som finns i gödseln och hur lätt det organiska materialet omsätts till metan. I tabell 6 sammanfattas schablonvärden för producerat organsikt material i gödsel som produceras från ett antal olika djurslag och i tabell 7 sammanställs metanomvandlingspotentialen. Observera att det inte finns heltäckande datamaterial för samtliga djurslag. Hur mycket metan som bildas vid lagring beror på lagringsmetod. Metanomvandlingsfaktorer för olika lagringstekniker för stallgödsel presenteras i tabell 9. Vid beräkningarna har antagits att all flytgödsel lagras med täcke och att all djupströgödsel lagras mer än en månad. När det gäller betesgödsel har alla beräkningar gjorts enligt schablonvärdet för bete, rastfålla (tabell 9). För hästar har metanutsläpp från djupströbädd beräknats med samma värde som för gris och nöt. Tabell 7. Standardvärden årsproduktion av organiskt material i färsk träck och urin från olika djurslag baserat på data publicerade i Berglund m.fl. (2009). Värdena baseras på IPCC:s beräkningar. Osäkerheten uppskattas till %, största osäkerheten finns för värdena för höns och kyckling. Djurslag Produktion organiskt material [kg/djur och år] Mjölkkor 1970 Övriga nötkreatur 1350 Gris (slaktsvin och avelsdjur) 910 Får 150 Häst 780 Värphöns 7 Slaktkyckling 3,7 Tabell 8. Maximal metanproduktionspotential för gödsel från olika djurslag enligt IPCC (2006), hämtat från Berglund m.fl. (2009). Djurslag Max CH 4 [m 3 /kg organiskt material] Mjölkkor 0,24 Övriga nötkreatur 0,18 Gris (slaktsvin och avelsdjur) 0,45 Får 0,19 Get 0,18 Häst 0,30 Värphöns 0,39 Slaktkyckling 0,36 Gronmtij AB 10 (31)

11 Tabell 9. Metanomvandlingsfaktorer för olika lagringstekniker av stallgödsel vid temperatur 10 C. Värden i tabellen är hämtade från Berglund m.fl. (2009). Lagringsteknik Metan- Kommentar omvandlings- faktor [%] Bete, rastfålla 1 Fastgödsel 2 Flytgödsel, med svämtäcke 10 I Östergötland råder krav på täckning av urin- och flytgödsel (Jordbruksverket, 2011c) Djupströ gris och nöt 3 Djupströ gris och nöt 17 Lagringstid längre än en månad Fågelgödsel 1,5 Lagringstid längre än en månad Baserat på värdena presenterade i tabell 6-8 kan metanbildningen från gödselhantering beräknas genom (Berglund m.fl., 2009) Metanbildning [kg] = D * P org * CH 4 max * CH 4 omv * 0,67 (Ekvation 2) Där: D är Antal djur [-] P org är årsproduktion av organiskt material för valt djurslag [kg] CH 4 max är maximal metanproduktionspotential [m 3 /kg] CH 4 omv är omvandlingsfaktor vid lagring [-] 0,67 är omvandlingsfaktor för att omvandla från m 3 metan till kg metan B42BAnpassning av schablonvärden till tillgänglig statistik I det material som identifierats som underlag till beräkningar anges värdena för produktion av organiskt material och för utsöndring av kväve för färre kategorier av djur än statistikens indelning. Därför har ett flertal djurkategorier från statistiken översatts till de kategorier som schablonvärdena finns angivna för. Vilka schablonvärden som tillämpas för vilka djurkategorier sammanfattas i tabell 10 och 11. När det gäller fördelningen mellan stallgödsel respektive gödsel som utsöndras på bete kunde samma värde som i tabell 3 användas för mjölkkor. Övriga kategorier av nötdjur har beräknats som övrig nöt enligt tabell 3. För övriga djurslag finns endast ett schablonvärde angivet i Berglund m.fl. (2009). Där har alla kategorier av djur inom djurarten antagits ha samma andel bete och stallvistelse. Fördelningen mellan olika stallgödselhanteringssystem är gjord enligt tabell 4. Även här beräknas mjölkkor som mjölkkor och alla övriga kategorier som övrig nöt och för övriga djurslag har alla kategorier beräknats efter det angivna värdet i tabell 4. För den årliga utsöndringen av kväve (N prod i ekvation 1) har översättningar gjorts mellan kategorier i statistiken och de kategorier som schablonvärdena är angivna i, se tabell 10. Lamm har antagits ha en utsöndring som motsvara 25 procent av ett vuxet får. Tabell 10. Tillämpning av schablonvärden för beräkning av produktion av kväveutsöndring i de fall inte statistikens och schablonvärdens benämningar och/eller kategorier överensstämmer. Djurkategori Beräknas som Mjölkko Mjölkkor, avkastning kg Kor för uppfödning av kalvar Övriga nötkreatur Kvigor, tjurar och stutar Övriga nötkreatur Kalvar under 1 år Gödtjur, uppfödningstid 1-12 mån Lamm 25% av får Galtar för avel Sugga Slaktsvin Sugga Höns, 20 veckor eller äldre Värphöns För organiskt material i träck (P org i ekvation 2) har både översättningar mellan djurkategorier och skattningar för kalvar, lamm, smågrisar och kycklingar gjorts, tabell 11. Gronmtij AB 11 (31)

12 Tabell 11. Tillämpning av schablonvärden för beräkning av produktion av organiskt material i träck i de fall inte statistikens och schablonvärdenas benämningar överensstämmer. Anpassningarna är baserad på schablonvärden för gödselmängd för olika djurkategorier enligt Jordbruksverket (2011c). Djurkategori Beräknas som Mjölkko Mjölkkor, avkastning kg Kor för uppfödning av kalvar Övriga nötkreatur Kvigor, tjurar och stutar Övriga nötkreatur Kalvar under 1 år 60% av värdet för Övriga nötkreatur Lamm 25% av värdet för får Smågrisar 25% av värdet för gris (slaktsvin och avelsdjur) Slaktkycklling 40% av värdet för höns B29BMetan från djurens matsmältning Värdena för metanutsöndring från djurens matsmältning revideras kontinuerligt allteftersom nya studier publiceras (Berglund m.fl., 2009). Precis som för den årliga utsöndringen av kväve och produktionen av organiskt material i träck stämmer inte indelningen av värdena för metanutsöndring från djurens matsmältning med statistikens indelning. Metanproduktion från kalvar, lamm och smågrisar har därför uppskattats. Värdet för en kalv har uppskattats till 60 procent av en tjur med uppfödningstid månader baserat på schablonvärden för gödselmängd enligt Jordbruksverket (2011c). För lamm och smågrisar har antagits att mängden producerad matsmältningsmetan är 25 procent av ett vuxet får respektive svin. Höns ger inte upphov till några metanutsläpp från matsmältningen. Tabell 12. Schablonvärden för metangasutsläpp från djurens matsmältning enligt Berglund m.fl. (2009). Värdena för samtliga nötkreatur utom am- och dikor har beräknats av Berglund m.fl. och där har flera värden uppgetts. Detta spann anges i den mittersta kolumnen i tabellen och värdet som använts i beräkningar uppges till höger. Värdet för am- och dikor är hämtat från Naturvårdsverket (2006). Värdena för övriga djur har Berglund m.fl. hämtat från FN:s klimatpanel IPCC. Värdet för kalvar under ett år har satts till 60% av en slakttjur (36), värdet för lamm har satts till 25% av ett får baserat på Jordbruksverket (2011c). Djurslag Metanproduktion [kg /djur och år] Valt värde för beräkning [kg] Mjölkkor, avkastning kg/år Rekryteringskviga inavling 24 mån Tjur (uppfödningstid mån) Am- och dikor 98 Kalvar <1år 36 Får 8 Lamm 2 Getter 5 Hästar 18 Grisar 1,5 Smågrisar 0,375 Höns/kycklingar Ej applicerbart Mängden matsmältningsmetan har beräknats genom att multiplicera antalet djur med de schablonvärden som anges i tabell B30BOmvandling till koldioxidekvivalenter Olika växthusgaser absorberar värmestrålning olika effektivt. De har dessutom olika livslängd. Genom att multiplicera gasmängden med en så kallad Global Warming Potential- (GWP-) faktor kan man jämföra gaserna med varandra och beräkna deras sammanlagda effekt på klimatet i form av koldioxidekvivalenter. GWP-faktorerna revideras av IPCC allteftersom ny kunskap om växthuseffektens mekanismer kartläggs, så värdena för GWP har förändrats över tid. I den här rapporten används IPCC:s GWP-faktorer för klimatpåverkan på 100-års sikt (IPCC, 2007) som sammanfattas i tabell 13. Gronmtij AB 12 (31)

13 Tabell 13. Omvandlingsfaktorer för att beräkna växthusgasers klimatpåverkan till koldioxidekvivalenter. Källa: IPCC, Växthusgas GWP-faktor Koldioxid (CO 2 ) 1 Metan (CH 4 ) 25 Lustgas (N 2 O) B13BMetod för sammanställning av åtgärdsförslag och potentialberäkning Jordbruksverket har tagit fram ett handlingsprogram för minskade utsläpp av växthusgaser (Jordbruksverket, 2010). De förslag på åtgärder som är kopplade till djurhållning och gödselhantering i handlingsprogrammet har sammanställts och potentialberäkningar för Östergötlands län har gjorts. Se varje specifik åtgärd för antaganden. I promemorian till Jordbruksverkets förslag till handlingsprogram (Jordbruksverket, 2009) finns också ett antal idéer på åtgärder som inte kom med i handlingsplanen. Tre av dessa åtgärdsförslag (insatser för ändrade konsumtionsmönster, samordning av statliga bidrag och regelverk, samt regional landskapsplan) bedömdes vara relevanta för Länsstyrelsen Östergötlands verksamhet och har därför också tagits upp i rapporten. Inga potentialberäkningar har dock gjorts på detta. Gronmtij AB 13 (31)

14 4 3B3BDjurbestånd i Östergötlands län och beräknade klimatutsläpp B14BAntal nötkreatur och beräknade klimatutsläpp Antalet nötkreatur minskar stadigt i Sverige som helhet. Sedan 1995 har till exempel antalet minskat med 25 procent. Antalet företag med nötkreatur har minskat i ännu större omfattning än antalet kor, vilket innebär att produktionsenheterna blivit större. I Östergötland är trenden liknande, anläggningarna blir större och de mindre försvinner (Ersson m.fl., 2012). I tabell 14 finns en sammanställning över antalet nötkreatur i Östergötland år 2010 och i tabell 15 finns en sammanställning över beräknade klimatgasutsläpp från respektive djurkategori. De sammanlagda utsläppen av växthusgaser från nötkreatur i Östergötland år 2010 beräknas till ton koldioxidekvivalenter. Tabell 14. Antal nötkreatur i Östergötland Källa: Jordbruksverket 2011a. Djurkategori Antal Mjölkkor Kor för uppfödning av kalvar Kvigor, tjurar och stutar Kalvar under 1 år Totalt nötkreatur Tabell 15. Växthusgasutsläpp från nötkreatur angett i ton koldioxidekvivalenter. Matsmältningsmetan [ton CO 2 - ekvivalenter] Gödselmetan [ton CO 2 -ekvivalenter] Lustgas [ton CO 2 -ekvivalenter] Betesgödsel Fastgödsel Flytgödsel Djupströ Fastgödsel Flytgödsel Djupströ Mjölkkor Kor för uppfödning av kalvar (am- och dikor) Kvigor, tjurar och stutar Kalvar under 1 år Totalt nötkreatur B15BAntal får och beräknade klimatutsläpp Antalet får i Sverige ökar, det gör även antalet företag som föder upp får. Denna trend gäller även för Östergötland. I tabell 16 finns en sammanställning över antalet får i Östergötland år 2010 och i tabell 17 finns en sammanställning över beräknade klimatgasutsläpp från respektive djurkategori. De sammanlagda utsläppen av växthusgaser från får i Östergötland år 2010 beräknas till ton koldioxidekvivalenter. Tabell 16. Antal får i Östergötland Källa: Jordbruksverket 2011a. Djurkategori Antal Baggar och tackor födda 2010 eller tidigare Lamm Totalt får Gronmtij AB 14 (31)

15 Tabell 17. Växthusgasutsläpp från får angett i ton koldioxidekvivalenter. Observera att avrundningsfel kan förekomma i tabellen. Matsmältningsmetan Gödselmetan [ton CO 2 -ekvivalenter] [ton CO 2 - ekvivalenter] Lustgas [ton CO 2 -ekvivalenter] Betesgödsel Fastgödsel Flytgödsel Djupströ Fastgödsel Flytgödsel Djupströ Tackor och baggar Lamm Totalt B16BAntal svin och beräknade klimatutsläpp Antalet svin i Sverige minskar. Sedan 1995 har det totala antalet galtar och suggor minskat med 38 procent. Den genomsnittliga besättningsstorleken för slaktsvin har tredubblats på samma tid. Denna trend gäller även för Östergötland (Ersson, m.fl., 2012). I tabell 18 finns en sammanställning över antalet svin i Östergötland år 2010 och i tabell 19 finns en sammanställning över beräknade klimatgasutsläpp från respektive djurkategori. De sammanlagda utsläppen av växthusgaser från svin i Östergötland år 2010 beräknas till ton koldioxidekvivalenter. Tabell 18. Antal svin i Östergötland Källa: Jordbruksverket 2011a. Djurslag Antal Galtar för avel 50 kg+ 95 Suggor för avel 50 kg Slaktsvin Smågrisar Totalt svin Tabell 19. Växthusgasutsläpp från svin angett i ton koldioxidekvivalenter. Observera att avrundningsfel kan förekomma i tabellen. Matsmältningsmetan [ton CO 2 - ekvivalenter] Gödselmetan [ton CO 2 -ekvivalenter] Lustgas [ton CO 2 -ekvivalenter] Betesgödsel Fastgödsel Flytgödsel Djupströ Fastgödsel Flytgödsel Djupströ Galtar för avel 50 kg Suggor för avel 50 kg Slaktsvin Smågrisar Totalt svin B17BAntal höns och beräknade klimatutsläpp Antalet värphöns i Sverige ökade mellan år 2010 och 2011, men antalet djur har varierat kraftigt sedan Antalet producenter har minskat med drygt 60 procent sedan I tabell 20 finns en sammanställning över antalet höns i Östergötland år 2010 och i tabell 21 finns en sammanställning över beräknade klimatgasutsläpp från respektive djurkategori. De sammanlagda utsläppen av växthusgaser från höns i Östergötland år 2010 beräknas till ton koldioxidekvivalenter. Tabell 20. Antal höns i Östergötland Källa: Jordbruksverket 2011a. Djurslag Antal Höns, 20 veckor eller äldre Kycklingar av värpras avsedda för äggproduktion Slaktkycklingar Gronmtij AB 15 (31)

16 Tabell 21. Växthusgasutsläpp från höns angett i ton koldioxidekvivalenter. Observera att avrundningsfel kan förekomma i tabellen. Matsmältningsmetan Gödselmetan [ton CO 2 -ekvivalenter] [ton CO 2 - ekvivalenter] Lustgas [ton CO 2 -ekvivalenter] Betesgödsel Fastgödsel Flytgödsel Djupströ Fastgödsel Flytgödsel Djupströ Höns, 20 veckor eller äldre Kycklingar av värpras avsedda för äggproduktion Slaktkycklingar Totalt höns B18BAntal hästar och beräknade klimatutsläpp Hästar inte finns inte med i samma husdjursstatistik som kor, får, frisar och höns, utan finns i en egen statistikkategori som är mindre detaljerad. Antalet hästar i Sverige har ökat med procent mellan 2004 och Tre fjärdedelar av alla hästar finns tätortsnära. Antal hästar i Östergötland år 2010 uppskattas av Jordbruksverket (2011b) till , varav på jordbruk. Det finns dock stora osäkerheter i statistikunderlaget. Tabell 22 sammanfattar klimatgasutsläpp från hästar. De sammanlagda utsläppen av växthusgaser från hästar i Östergötland år 2010 beräknas ton koldioxidekvivalenter. Tabell 21. Växthusgasutsläpp från höns angett i ton koldioxidekvivalenter. Observera att avrundningsfel kan förekomma i tabellen. Matsmältnings metan [ton CO 2 - ekvivalenter] Gödselmetan [ton CO 2 -ekvivalenter] Lustgas [ton CO 2 -ekvivalenter] Hästar Betesgödsel Fastgödsel Flytgödsel Djupströ Fastgödsel Flytgödsel Djupströ Gronmtij AB 16 (31)

17 4.6 19B19BSammanställning av klimatutsläpp från djurhållning De sammanlagda klimatgasutsläppen från djurhållning och gödselhantering i Östergötlands län beräknas till ton koldioxidekvivalenter. Nötdjuren står för över två tredjedelar av utsläppen, se figur 1. Största andelen av klimatgasutsläppen kommer från nötkreatur (71 procent), varav den största enskilda posten är matsmältningsmetan från mjölkkor (24 procent). De sammanlagda utsläppen från gödsel står för 28 procent. I tabell 22 finns en sammanställning av de olika typerna av växthusgasutsläpp från respektive djurkategori. Utsläpp av växthusgaser från djurhållning i Östergötland 2010 ton koldioxidekvivalenter Nöt Får Svin Höns Häst Djurslag Figur 1. Beräknad fördelning av växthusgasutsläpp från djurhållning i Östergötland. Gronmtij AB 17 (31)

18 Tabell 22. Sammanställning av växthusgasutsläpp per djurkategori och källa. Observera att summan i vissa rader inte stämmer, detta beror på avrundningsfel. Summorna i respektive rad och kolumn är dock riktiga. Kategori Koldioxidekvivalenter matsmältnings metan [ton] Koldioxidekvivalenter metan betesgödsel [ton] Koldioxidekvivalenter metan fastgödsel [ton] Koldioxidekvivalenter metan flytgödsel [ton] Koldioxidekvival enter metan djupströ [ton] Koldioxidekvivalenter lustgas fastgödsel [ton] Koldioxidekvivalenter lustgas flytgödsel [ton] Koldioxidekvivalenter lustgas djupströ [ton] Totalt koldioxidekvivalenter [ton] Mjölkkor Kor för uppfödning av kalvar (am- och dikor) Kvigor, tjurar och stutar Kalvar under 1 år Baggar och tackor födda 2010 eller tidigare Lamm Galtar för avel 50 kg Suggor för avel 50 kg Slaktsvin Smågrisar Höns, 20 veckor eller äldre Kycklingar av värpras avsedda för äggproduktion Slaktkycklingar Hästar Totalt Grontmij AB Besök Gjuterigatan 1C E-post Gjuterigatan 1C Org nr Direktnr Linköping Styrelsens säte Stockholm Fax

19 5 4B4BÅtgärder för reducering av klimatutsläpp Som nämndes i metoddelen av denna rapport är åtgärderna som potentialbedöms i denna rapport hämtade från Jordbruksverkets förslag till handlingsprogram för minskning av växthusgasutsläpp från jordbruket (Jordbruksverket, 2010). Dessutom beskrivs tre övriga åtgärder som knyter an till Länsstyrelsens uppdrag som regional aktör. Dessa är hämtade från promemorian till handlingsprogrammet (Jordbruksverket, 2009) B20BÅtgärder i Jordbruksverkets handlingsprogram Syftet med jordbruksverkets förslag till handlingsprogram var att föreslå åtgärder som kan genomföras omgående. I en bilaga till handlingsprogrammet finns detaljerade beskrivningar av föreslagna åtgärder, en kort sammanställning av aktuell kunskap i området, samt översiktliga potentialberäkningar på nationell nivå. Fokus för beräkningarna i bilagan till handlingsprogrammet är dock inte att bedöma åtgärdernas potentialer när det gäller att nå 40-procentsmålet, utan de syftar till att bedöma åtgärdernas kostnadseffektivitet. Alla antaganden som ligger till grund för potentialberäkningarna i den här rapporten finns beskrivna i samband med varje åtgärd. Önskas mer utförliga beskrivningar av åtgärderna nedan, hänvisas till bilaga 2 till Jordbruksverkets förslag till handlingsprogram B31BAnvändning av torv som strömedel Bakgrund System med djupströbäddar ger generellt mer utsläpp av ammoniak än flytgödselsystem (se tabell 6, där emissionsfaktorn för lustgas är en tiopotens större för djupströbädd än för flytgödsel). Torv binder kvävet i gödseln bättre än andra strömedel och därför kan torv användas som strömedel med syfte att minska lustgasutsläppen från gödsel. Enligt Jordbrukverket skulle ammoniakavgången kunna halveras i system där med djupströbäddsystem och fastgödsel används. Det spekuleras även i att en halvering av ammoniakavgång skulle kunna uppnås även i flytgödselsystem om torv användes som strö. Hur mycket påverkan på de direkta lustgasemissionerna som skulle kunna uppnås av åtgärden uppskattas inte av jordbruksverket. Resultaten som presenteras i tabell 23 och 24 baseras på antagandet att en halvering av ammoniakavgång också leder till en halvering av lustgasbildning (halvering av emissionsfaktorerna i ekvation 1). Resultaten från en halvering av lustgasutsläppen från djupströbäddar presenteras i tabell 23. Motsvarande resultat av en halvering av lustgasutsläpp om torv skulle användas även för flytgödselsystem och fastgödselsystem presenteras i tabell 24. Förutom att antagandena om en potentiell halvering av utsläppen är grova finns det även andra osäkerheter över nettoeffekterna av användning av torvströ. Dels påverkar torvuttaget marken den bryts från och dels är torv delvis en mycket långsamt förnybar resurs (räknas i EU som fossil, se till exempel Energimyndighetens web). Detta innebär att kol som varit bundet i torven under lång tid kommer ut i kretsloppet igen. Det här gör att det kan ifrågasättas om metoden ska vara tillåten inom ekologiskt odling. Å andra sidan kan brytning av torv innebära en minskning av metanutsläppen från den myr den bryts från. Dessutom ska torv också kunna bidra till kolinlagring i jordarna när den torvbehandlade gödseln sprids och myllas. Detta innebär både att markens kvalitet som kolsänka höjs, men också att jorden blir rikare för odling i och med gödseln binder mer kväve. Det kan också finnas nackdelar med användning av torv som strö om man vill röta gödseln till biogas. Dels innehåller torv svavel som både kan hämma biogasprocessen och leda till bildning av illaluktande svavelföreningar. Dels kan den fossila torven innebära att fordonsgas från torvblandad gödsel inte lever upp till hållbarhetskriterierna för biodrivmedel och därmed inte berättigar till bidrag och subventioner. Tabell 23. Förändringar av lustgasutsläpp och totala utsläpp om emissionerna av lustgas antas halveras om torv används som strö i samtliga djupströbäddar.. Djurslag Utsläpp lustgas [ton CO2- ekv] innan åtgärd Utsläpp lustgas [ton CO2- ekv] efter åtgärd Procentuell minskning lustgas Totala utsläpp [ton CO2-ekv] innan åtgärd Totala utsläpp lustgas [ton CO2-ekv] efter åtgärd Procentuell minskning av totala utsläpp Nöt % % Får % % Svin % % Höns % ,34% Häst % % Grontmij AB Besök Gjuterigatan 1C E-post Gjuterigatan 1C Org nr Direktnr Linköping Styrelsens säte Stockholm Fax

20 Tabell 24. Förändringar av lustgasutsläpp och totala utsläpp om emissionerna av lustgas antas halveras om torv används som strö i samtliga djupströbäddar, fast- och flytgödselsystem. Observera att betesgödsel inte finns med i utsläppsberäkningarna då de räknas till utsläpp från mark. Djurslag Utsläpp lustgas [ton CO2- ekv] innan åtgärd Utsläpp lustgas [ton CO2- ekv] efter åtgärd Procentuell minskning lustgas Totala utsläpp [ton CO2-ekv] innan åtgärd Totala utsläpp lustgas [ton CO2-ekv] efter åtgärd Procentuell minskning av totala utsläpp Nöt % % Får % % Svin % % Höns % % Häst % % B32BSurgörning av flytgödsel Ett annat sätt att minska ammoniakavgången från gödsel är att sänka ph med hjälp av till exempel fosforsyra eller svavelsyra. I Danmark finns det anläggningar där man tillsätter svavelsyra. Danska studier visar på en minskning av ammoniakavgång med procent. En 80-procentig minskning kan uppnås om ph hålls stabilt på ca 6. Det går dock åt stora mängder syra för att sänka och hålla ph lågt då gödsel har en god buffertförmåga. Vid danska studier visade det sig att det gick åt mellan 4 och 8,5 kg svavelsyra per kubikmeter gödsel för att hålla en varaktig ph-sänkning. I Sverige ser generellt gödselhanteringen annorlunda ut jämfört med Danmark, med en lägre andel flytgödsel och andra typer av flytgödselsystem. Det skulle antagligen vara svårare att tillsätta syra direkt inne i de svenska stallen, så syran skulle enklast tillsättas vid lagring eller spridning. Denna fördröjning skulle innebära att effekten på ammoniakavgången antagligen blev lägre än den man sett i de danska studierna. Att sänka ph i gödseln innebär också att de metanbildande bakterierna i gödseln hämmas och att metanutsöndringen minskar med cirka 25 procent. Detta är bra om man vill minska metanutsöndringen från gödseln vid lagring och spridning, men är en nackdel om man vill göra biogas av gödseln. Ett alternativ skulle kunna vara att surgöra rötresten innan spridning och därmed reducera kväveförlusterna från mark. då ph sänkning har positiv effekt för att minska ammoniakavgång vid spridning (Jordbruksverket, 2011c). Resultaten för potentialberäkningarna för åtgärden surgörning av flytgödsel presenteras i tabell 25. Här har en minskning av direkta lustgasutsläpp från flytgödsel med 50 procent och en minskning av gödselmetan med 20 procent antagits. Lägre värden än de danska är valda med tanke på att ph av gödsel antagligen inte kan sänkas direkt i stallarna och att vissa utsläpp ändå hinner ske: mer av ammoniak än av metan då metan främst antas bildas under lagring. Tabell 25. Förändringar av totala lustgas- och metautsläpp om utsläpp om emissionerna av lustgas antas halveras och metanavgången minskas med 20% vid surgörande av gödslet. Djurslag Utsläpp lustgas [ton CO2- ekv] innan åtgärd Utsläpp lustgas [ton CO2- ekv] efter åtgärd Procen tuell minskn ing lustgas Utsläpp metan [ton CO2- ekv] innan åtgärd Utsläpp metan [ton CO2- ekv] efter åtgärd Procent uell minskni ng metan Totala utsläpp [ton CO2- ekv] innan åtgärd Totala utsläpp lustgas [ton CO2-ekv] efter åtgärd Procentuel l minskning av totala utsläpp Nöt % % % Får % % % Svin % % % Höns % % % Häst % % % Gronmtij AB 20 (31)

21 B3BTäckning av lagringsbehållare för flytgödsel- och urinbehållare Idag är det krav på att flytgödsel ska täckas över i Östergötland och de allra flesta behållare för urinoch flytgödsel antas redan vara övertäckta. Den vanligaste formen av övertäckning är svämtäcke. Potentialen i den här åtgärden ligger i att byta till effektivare täckning än svämtäcke, till exempel tak. I jordbruksverkets rapport anges inga värden för vilken potential som finns vid byte från svämtäcke till tak. Antagligen skulle metanutsläppen minska. Påverkan på lustgasutsläpp är osäkert B34BRötning av gödsel till biogas (för uppgradering till fordonsgas) Biogas bildas när organiskt material bryts ner i syrefri miljö. Förutom biogas bildas även en rötrest där i princip alla näringsämnen finns kvar. Rötresten kallas därför också för biogödsel. Exakt vad biogödseln innehåller beror på vad som rötats och hur. Biogasen som bildas kan uppgraderas (renas) och användas som fordonsbränsle. Beroende på hur man räknar (sätter systemgränser) kan klimatnyttan med att röta gödsel till biogas variera från 85 till 180 procent. I det senare fallet tillgodoräknar man biogasen dels att metangasen inte släpps ut okontrollerat vid lagring och spridning, att rötresten kan ersätta handelsgödsel, samt den klimatpåverkan som undviks när ett fossilt bränsle ersätts med biogas. Det har gjorts få mätningar på minskningen av metanutsläpp vid rötning av gödsel, så den reella potentialen för minskning av metanutsläpp är osäker. Antagligen ligger potentialen något lägre än de teoretiska beräkningarna, men en snabb hantering, det vill säga att tiden för lagring av gödseln minimeras, bör innebära att en kraftig minskning av metanslipp om man jämför med dagens situation. Rötningens inverkan på lustgasutsläpp är osäker. I Östergötland är idag fokus på lite större samrötningsanläggningar med syfte att producera fordonsgas. Samrötning innebär möjlighet att öka gasutbytet, men innebär å andra sidan att gödseln måste transporteras till anläggningen. En annan utmaning med investering i stora biogasanläggningar att hitta säker avsättning för gasen, det vill säga att hitta kunder som är villiga att garantera gasköp under ett antal år framöver (Ivner och Eklund, 2011). Rötning av gödsel förekommer också som gårdsbaserad biogasproduktion. Detta innebär ofta att metangasen inte uppgraderas till fordonsgas utan används som bränsle på gården, antingen till uppvärmning eller som kraftvärme (samtidig el- och värmeproduktion). I de fallen är avsättning för gasen ett mindre problem. Höns- och svingödsel ger bättre metanutbyte, och därmed ekonomiskt utbyte, vid rötning än nötgödsel (i och med att en stor del av fodret blir metan redan i nötdjurens mage). Om man antar att 20 procent av all höns- och svinstallgödsel skulle omsättas till biogas med en omvandlingsfaktor (utrötningsgrad) på 60 procent och att klimatnyttan skulle vara 150 procent (vilket motsvarar att biogasen uppgraderas till fordonsgas) skulle det motsvara ton koldioxidekvivalenter. Om man skulle anta att all tillgänglig stallgödsel kunde rötas till fordonsgas och klimatnyttan var 150 procent skulle det motsvara ton koldioxidekvivalenter, det vill säga dryg 140 procent av djurhållningens totala utsläpp. En så stor utnyttjandegrad av stallgödsel är förstås inte rimlig att anta, men visar ändå på hur stor potential som finns i resursen stallgödsel. Mer exakta beräkningar av potential för minskning av växthusgasutsläpp kräver mer avancerade beräkningar än vad som görs i denna sammanställning, då det krävs hänsyn till minskade utsläpp i andra sektorer genom ersatt gödsel och bränsle och inte minst måste en bedömning av möjlighet till avsättning för fordonsgasen göras B35BÖkad avkastning (produktivitet i mjölk och kött) Det är inte säkert att mer avkastning i form av kött eller mjölk per djur leder till minskade utsläpp, då ökad produktion ofta leder till att djuren äter mer. Men det finns andra möjligheter att optimera produktionen för att minska utsläppen av växthusgaser. Gronmtij AB 21 (31)

22 B43BAvelsstrategier för optimerad produktion Under lång tid har det skett en stor specialisering mellan köttraskor och mjölkraskor. Forskning har visat att det finns vinster att göra genom att kombinera kött- och mjölkproduktion i högre utsträckning. Köttraskorsningar anses ha ett lägre energibehov per tillväxtkilo än rena mjölkraskor. Om mjölkraskor korsas med köttraskor kan cirka fem procent mer kött erhållas till samma insats av foder (gäller tjurar, inte kor för mjölkproduktion). Enligt jordbruksverket kan utsläppen från produktion av foder minskas med drygt 200 kg koldioxidekvivalenter och från metanutsläppen från matsmältningen minskas med 330 kg koldioxidekvivalenter för varje mjölkrastjur som ersätts med en korsningstjur. Husdjursstatistiken är inte indelad i tjurar för köttproduktion och mjölkproduktion så det är svårt att uppskatta potentialen för Östergötland. Om 1 procent av djuren som anges i statistiken som kvigor, tjurar och stutar (370 st) kunde ersättas blandrastjurar skulle det enligt ovanstående resonemang innebära en minskning av växthusgasutsläppen med drygt 200 ton koldioxidekvivalenter. Observera att den här typen av åtgärd skulle innebära att seminering görs med könsseparerad sperma så att kalvens kön kan förutbestämmas. Detta är inte tillåtet inom KRAV-reglerna. Det finns även studier som visat på att det finns vissa naturliga variationer i kornas benägenhet att bilda matsmältningsmetan, även om det finns ett starkt samband mellan foder och metanbildning. En dansk forskningsgrupp var i december 2011 först i världen med att visa att det även finns en viss ärftlighet i benägenheten att producera matsmältningsmetan. Detta innebär att om föräldrarna producerar mindre metan än genomsnittet per kilo foder, så finns det stor chans att även kalvarna ska producera mindre metan än genomsnittet (Kristensen och Lund, 2011). Forskargruppen arbetar nu med att värdera potentialen i att selektivt avla på benägenheten. Om det visar sig möjligt att avla selektivt på minskad metanproduktion kan detta vara en kraftfull åtgärd för att minska växthusgasutsläppen från nötkreatur utan att för den skull minska produktionen. Den stora utmaningen ligger antagligen i att hitta rätt incitament för att sådan avel B4BMinska svinn på grund av sjukdomar och ohälsa Sjukdomar och annan ohälsa bland djuren leder till svinn. Juverinflammation drabbar årligen 20 procent av alla mjölkkor, vilket i Östergötland motsvarar cirka kor. Produktionsbortfallet per ko beräknas till ca 850 kg, eller cirka 10 procent av en årsproduktion. I Östergötland motsvarar det produktionen från 500 kor. Om en mjölkko står för utsläpp på cirka 4 ton koldioxidekvivalenter per år, innebär produktionsbortfallet på grund av juverinflammation i Östergötland ton koldioxidekvivalenter. Om 10 procent av juverinflammationerna kunde undvikas (och därmed färre kor behövdes för bibehållen produktion) skulle det innebära utsläppsminskning på motsvarande 200 ton koldioxidekvivalenter. Motsvarande uppskattningar kan göras för andra sjukdomar eller produktionsförlängande åtgärder B45BMinskade utsläpp av matsmältningsmetan med hjälp av optimerad foderstat Idag finns få studier gjorda på hur foderstatens sammansättning påverkar utsläppen av fodermetan från djur i Svenska förhållanden. En studie har visat att kor som fick 90 procent grovfoder (hö) producerade signifikant mer metan än de som fick 50 eller 70 procent hö. Mellan 50 och 70 procent var ingen signifikant skillnad. De flesta svenska mjölkkor får 50 till 70 procent grovfoder och resten kraftfoder (som är proteinrikt). Tidigare har det rekommenderats att öka andelen kraftfoder för att minska tarmgaser. Ur klimatsynpunkt är detta antagligen ingen effektiv åtgärd då grovfodret som ersätts oftast är lokalproducerat och kraftfodret transporteras längre sträckor. Just nu pågår ett antal studier där andra kvalitéer på hö testas för att få hitta metoder för att ta fram lokalproducerat hö med högre proteininnehåll. Om en optimering av foderstaten skulle leda till en generell minskning av utsläppen av matsmältningsmetan från nötkreatur med fem procent skulle det i Östergötland innebära cirka ton koldioxidekvivalenter. Det forskas också på hur vallodling och gödsling ska utformas för att optimera kväveanvändningen. Det finns antagligen stora potentialer när det gäller optimering i val av proteinrik vallgröda som grovfoder och som kvävefixerare i jorden (vilket innebär mindre kväveläckage och eventuellt också bättre kolinlagring). Gronmtij AB 22 (31)

Regional balans för ekologiskt foder

Regional balans för ekologiskt foder Lantbruksekonomen 3 november 2011 Lars Jonasson, Agr Dr Haraldsmåla gård 370 17 Eringsboda Tel: 0457-46 10 53 Regional balans för ekologiskt foder Tre regionala marknadsbalanser har upprättats för ekologiska

Läs mer

Jordbrukets klimatpåverkan

Jordbrukets klimatpåverkan Jordbrukets klimatpåverkan Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 KOLDIOXID från fossila bränslen Koldioxid från fossil energi Jordbrukets klimatpåverkan är

Läs mer

Minskade växtnäringsförluster och växthusgasutsläpp till 2016

Minskade växtnäringsförluster och växthusgasutsläpp till 2016 Kortversion Minskade växtnäringsförluster och växthusgasutsläpp till 2016 förslag till handlingsprogram för jordbruket Jordbruksverkets förslag kan minska jordbrukets kvävebelastning på havet med åtta

Läs mer

Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och vätgas.

Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och vätgas. RAPPORT/kortversion Juli 2010 Stor potential för biogas i jordbruket Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och vätgas. 2 Stor potential för jordbruken

Läs mer

ÄGG ÄR KLIMATSMART MAT

ÄGG ÄR KLIMATSMART MAT ÄGG ÄR KLIMATSMART MAT En faktasammanställning om ägg och deras miljöpåverkan 2 Sammanfattning Att äta ägg är både klimatsmart och belastar miljön mindre än många andra animaliska livsmedel. Det visar

Läs mer

Manual Cofoten. Innehållsförteckning. Sida 1(16) 2013-06-04

Manual Cofoten. Innehållsförteckning. Sida 1(16) 2013-06-04 Sida 1(16) Manual Cofoten Kontaktuppgifter: Ulrika Williamsson, Jordbruksverket, ulrika.williamsson@jordbruksverket.se, tel 036-15 63 41 om du har tekniska frågor och tips på hur verktyget kan förbättras/förtydligas.

Läs mer

Biogaskunskaper på stan

Biogaskunskaper på stan Biogaskunskaper på stan - En studie om vad gemene man känner till om biogas Pontus Björkdahl, Mari Rosenkvist och Julia Borgudd 9 Sammanfattning Under 9 har Biogas Öst genomfört en undersökning där personer

Läs mer

Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 1990 och 2005 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser

Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 1990 och 2005 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 199 och 25 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser Forskningsprojekt finanserat av Stiftelsen Lantbruksforskning och Jordbruksverket

Läs mer

Skånskt lantbruk. En snabb blick in i framtiden till år 2025 KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID

Skånskt lantbruk. En snabb blick in i framtiden till år 2025 KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Skånskt lantbruk En snabb blick in i framtiden till år 2025 G.A. Johansson, L. Jonasson, H. Rosenqvist, K. Yngwe (red) 2014 Hushållningssällskapet Skåne och Länsstyrelsen i

Läs mer

Diskussion om åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser i jordbruket

Diskussion om åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser i jordbruket Grupparbete på kursen Jordbruket och klimatet mars 2014 Sida 1(5) Diskussion om åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser i jordbruket Inför diskussionen visades följande bilder: Grupparbete på

Läs mer

Gris, Nöt och Lamm i siffror 2013. En strukturrapport från LRF Kött

Gris, Nöt och Lamm i siffror 2013. En strukturrapport från LRF Kött Gris, Nöt och Lamm i siffror 213 En strukturrapport från LRF Kött Sammanfattning Gris, nöt och i siffror är en strukturrapport från LRF Kött som tar upp och belyser förändringar och trender över strukturerna

Läs mer

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013 Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.

Läs mer

REGERINGEN 2015-10-15 M2015/03518/Nm

REGERINGEN 2015-10-15 M2015/03518/Nm Regeringsbeslut 1:9 REGERINGEN 2015-10-15 M2015/03518/Nm Miljö- och energidepartementet Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Uppdrag att analysera torvutvinningens klimat- och miljöpåverkan Regeringens beslut

Läs mer

Kommittédirektiv. Miljöbestämmelser för jordbruksföretag och djurhållning. Dir. 2011:49. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2011

Kommittédirektiv. Miljöbestämmelser för jordbruksföretag och djurhållning. Dir. 2011:49. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2011 Kommittédirektiv Miljöbestämmelser för jordbruksföretag och djurhållning Dir. 2011:49 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2011 Sammanfattning En särskild utredare tillkallas för att utreda miljöbalkens

Läs mer

Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun

Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun 2010-2020 2010-06-09 Reviderad 2016-XX-XX 1 Förord Klimatfrågorna har under de senare åren hamnat i fokus i takt med att nya forskningsrapporter visar på ökande

Läs mer

KLIMAT i framtidens Greppa Anna Hagerberg

KLIMAT i framtidens Greppa Anna Hagerberg KLIMAT i framtidens Greppa Anna Hagerberg Primärproduktionen i jordbrukssektorn har bollen Källa: Maten och miljön. Livscykelanalys av 20 livsmedel. Sigill kvalitetssytem AB. enligt OH av Christel Cederberg,

Läs mer

Miljöregler för lantbruket i Jönköpings län 2011

Miljöregler för lantbruket i Jönköpings län 2011 Miljöregler för lantbruket i Jönköpings län 2011 1 2 Miljöregler i Jönköpings län Denna skrift ger en kort sammanfattning av de miljöregler som gäller för jordbruket i Jönköpings län. Regler som har med

Läs mer

Hur kan jordbruket bidra till att minska klimatpåverkan? Anna Richert, Svenskt Sigill Norrköping, 25 jan 2011

Hur kan jordbruket bidra till att minska klimatpåverkan? Anna Richert, Svenskt Sigill Norrköping, 25 jan 2011 Hur kan jordbruket bidra till att minska klimatpåverkan? Anna Richert, Svenskt Sigill Norrköping, 25 jan 2011 Kontrollmärkningen för svensk mat och blommor Sex argument 1. Svenska råvaror 2. Friska djur

Läs mer

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216

Läs mer

Ansökan klimatinvesteringsstöd

Ansökan klimatinvesteringsstöd Från: anders.hjort@biomil.se Skickat: den 15 september 2015 14:24 Till: Drewes, Ola Ämne: ANSÖKAN OM KLIMATINVESTERINGSSTÖD Bifogade filer: Bilaga 6 Beskrivning av tgrdens effekter pandra miljml.pdf; Bilaga

Läs mer

Biogasanläggningen i Linköping

Biogasanläggningen i Linköping Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en

Läs mer

Teknisk och ekonomisk utvärdering av lantbruksbaserad fordonsgasproduktion

Teknisk och ekonomisk utvärdering av lantbruksbaserad fordonsgasproduktion Teknisk och ekonomisk utvärdering av lantbruksbaserad fordonsgasproduktion Peter Berglund, Mathias Bohman, Magnus Svensson, Grontmij AB Johan Benjaminsson, Gasefuels AB 1. INLEDNING Intresset för biogas

Läs mer

Biogas som drivmedel. Strategi och handlingsplan för införande av biogas som drivmedel i Gotlands kommun

Biogas som drivmedel. Strategi och handlingsplan för införande av biogas som drivmedel i Gotlands kommun Biogas som drivmedel Strategi och handlingsplan för införande av biogas som drivmedel i Gotlands kommun fastställd av Kommunstyrelsen 26 februari 2009 Regional strategi för införande av biogas på Gotland

Läs mer

IPCC Guidelines for national greenhouse gas inventoriesi

IPCC Guidelines for national greenhouse gas inventoriesi IPCC Guidelines for national greenhouse gas inventoriesi Standardiserad sektorsindelning (transport, energi, industri, jordbruk etc.) och rapportering. Innehåller alla(!) klimatpåverkande aktiviteter tete

Läs mer

Ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage

Ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage Institutionen för ekonomi/agriwise Ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning... 1 Uppdraget...

Läs mer

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Christel Cederberg Greppa Näringen Utbildning Jordbruket och klimatet Nässjö 12 mars 214 Resultat och diskussion från forskningsprojekt

Läs mer

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22, 076-105 73 45 Koldioxid från fossil energi Jordbrukets

Läs mer

Biogasstrategin och biogasutlysningen

Biogasstrategin och biogasutlysningen Biogasstrategin och biogasutlysningen Energimyndighetens aktiviteter inom biogasområdet 2010 (och 2011) Kalle Svensson Handläggare Regeringens uppdrag Öka användningen av biogas Ta till vara sektorövergripande

Läs mer

Jordbruk, biogas och klimat

Jordbruk, biogas och klimat 214-12- Biogas och klimatnytta Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 3-46 22, 76-1 73 4 Jordbruk, biogas och klimat Mycket prat om KOLDIOXID från fossila

Läs mer

SP biogasar häng med!

SP biogasar häng med! Utsläpp av växthusgaser (metan och lustgas) vid hanteringen av rötad gödsel Lena Rodhe, Johnny Ascue, Marianne Tersmeden, Agnes Willén och Åke Nordberg, JTI Disposition Växtnäring: Hur minimera näringsförluster

Läs mer

Tvärvillkor. - så undviker du vanliga fel

Tvärvillkor. - så undviker du vanliga fel Tvärvillkor - så undviker du vanliga fel Felfri kontroll dröm eller verklighet? För din skull har vi samlat felaktigheter som vi hittar vid kontroll av tvärvillkor i den här broschyren. Läs texten och

Läs mer

Ekologisk produktion

Ekologisk produktion Ekologisk produktion Varför matchar inte utbudet efterfrågan? en kortversion Foto: Johan Ascard Producentpriset för ekologiskt producerade jordbruksprodukter är betydligt högre än för konventionellt producerade

Läs mer

Övervakning av Utsläpp

Övervakning av Utsläpp Övervakning av Utsläpp 1. Anläggningar 2. Växthusgaser 3. Branscher 4. Undantag 5. Tillståndsplikt 6. Övervakningsmetod och nivåer Lagstiftning och förkortningar Handelsdirektivet: EU-direktiv 2003/87/EG

Läs mer

INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER.

INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER. INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER. Snabba råd: 1. Täck gödselbehållaren. 2. Större lagerutrymme för gödsel, för att undvika spridning under hösten.

Läs mer

Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk

Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk PM Nr 24, 2014 Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk Miljöekonomiska enheten 2014-01-31 Konjunkturinstitutet Dnr 4.2-2-3-2014 Konsekvenser för Sverige

Läs mer

Projektet Hästliv som handlar om slutet på hästens liv. Projektet drivs via HNS i samarbete med bland annat Jordbruksverket, SLU och LRF.

Projektet Hästliv som handlar om slutet på hästens liv. Projektet drivs via HNS i samarbete med bland annat Jordbruksverket, SLU och LRF. Projektet Hästliv som handlar om slutet på hästens liv. Projektet drivs via HNS i samarbete med bland annat Jordbruksverket, SLU och LRF. 1 Vad händer egentligen med hästar i Sverige när de av någon anledning

Läs mer

Bild: Bo Nordin. Kvävegödsling utifrån grödans behov. Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken

Bild: Bo Nordin. Kvävegödsling utifrån grödans behov. Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken Bild: Bo Nordin Kvävegödsling utifrån grödans behov Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken Innehåll Gödsling utifrån grödans behov - 20, SJVFS 2004:62...4 Vid tillsynsbesöket...4 Genomgång

Läs mer

Max klimatpåverkan år 2014

Max klimatpåverkan år 2014 Rapport oktober 2015 Innehåll MAX KLIMATPÅVERKAN ÅR 2014 1 SAMMANFATTNING 3 INLEDNING 4 Bakgrund och syfte 4 Mål 4 KLIMATPÅVERKAN FRÅN LANTBRUKARENS JORD TILL GÄSTEN BORD 6 Översikt råvaror 9 Nötköttets

Läs mer

Gården i ett livscykelperspektiv

Gården i ett livscykelperspektiv Gården i ett livscykelperspektiv Birgit Landquist SIK Institutet för livsmedel och bioteknik birgit.landquist@sik.se Tel 072 720 75 82 www.sik.se Unik kompetens om livsmedelskedjans miljö- och klimatpåverkan

Läs mer

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik 12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik maj 2009 www.centerpartiet.se Inledning EU:s gemensamma jordbrukspolitik är grunden till en fungerande inre marknad och begränsar riskerna för ojämlika

Läs mer

Energigaser bra för både jobb och miljö

Energigaser bra för både jobb och miljö Energigaser bra för både jobb och miljö Energitillförsel Sverige 2008 (612 TWh) 2 Biobränslen 183 123 Vattenkraft Naturgas 68 Olja Kol Värmepumpar Kärnkraft Vindkraft 5 27 194 10 Energitillförsel i Sverige

Läs mer

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun STRATEGI Antagandehandling Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun Antaget av kommunfullmäktige 2015-02-23, 6 STRATEGI 2 Miljöstrategi för Håbo 2030 Håbo kommun är en expansiv kommun

Läs mer

Processledning Ätradalsklustret produktionspriser och processförslag

Processledning Ätradalsklustret produktionspriser och processförslag Slutrapport Processledning Ätradalsklustret produktionspriser och processförslag Karin Eliasson Energirådgivare Rådgivarna Sjuhärad Box 5007 514 05 Länghem Direkt & mobil: 0325-618 612 SMS: 0708-290483

Läs mer

Cecilia Wahlberg Roslund Hushållningssällskapet Kunskap för Landets Framtid

Cecilia Wahlberg Roslund Hushållningssällskapet Kunskap för Landets Framtid Cecilia Wahlberg Roslund Hushållningssällskapet Kunskap för Landets Framtid Tradition - Utveckling Samhällsnytta Affärer Fria Tillsammans Verksamhetsidé Främja landsbygdens utveckling genom att utveckla

Läs mer

fjärrvärme & miljö 2015

fjärrvärme & miljö 2015 fjärrvärme & miljö 2015 Fastighetsägarna Sverige Fjärrvärmens låga klimatpåverkan lyfts ofta som en av produktens främsta styrkor. Denna rapport visar, när vi granskar 60 fjärrvärmeleverantörer runt om

Läs mer

Metanproduktion från djurens fodersmältning Jan Bertilsson. Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för husdjurens utfodring och vård

Metanproduktion från djurens fodersmältning Jan Bertilsson. Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för husdjurens utfodring och vård Metanproduktion från djurens fodersmältning Jan Bertilsson Kor har en unik förmåga att utnyttja gräs.. men bildning av växthusgaser är en oundviklig följd av fodrets omsättning Bildning av metan vanligt

Läs mer

Uppgradering och förvätskning av biogas. möjliggör att biogasen når marknaden. Morgan Larsson Biofrigas, Göteborg, Sweden. morgan.larsson@biofrigas.

Uppgradering och förvätskning av biogas. möjliggör att biogasen når marknaden. Morgan Larsson Biofrigas, Göteborg, Sweden. morgan.larsson@biofrigas. Uppgradering och förvätskning av biogas möjliggör att biogasen når marknaden Morgan Larsson Biofrigas, Göteborg, Sweden morgan.larsson@biofrigas.se Vi är alla beroende av transporter. - Välj den fossilfria

Läs mer

AGENDA. Välkomna till den pågående RUS-processen. Tomas Stavbom, chef regionalutveckling, Regionförbundet Uppsala län

AGENDA. Välkomna till den pågående RUS-processen. Tomas Stavbom, chef regionalutveckling, Regionförbundet Uppsala län AGENDA Välkomna till den pågående RUS-processen Tomas Stavbom, chef regionalutveckling, Regionförbundet Uppsala län Johan Edstav, styrelseordförande, Regionförbundet Uppsala län Hur når vi ett fossilbränslefritt

Läs mer

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Forskningsprojekt finanserat av Stiftelsen Lantbruksforskning och Jordbruksverket Christel Cederberg, Greppa Näringen, 24

Läs mer

Nytt program för energi och klimat i Örebro län Dialogträff 2, om mål och uppföljning

Nytt program för energi och klimat i Örebro län Dialogträff 2, om mål och uppföljning Nytt program för energi och klimat i Örebro län Dialogträff 2, om mål och uppföljning Projektet Nytt program för energi och klimat i Örebro län Samverkansprojekt mellan Länsstyrelsen i Örebro län och Energikontoret,

Läs mer

Bilaga 2: Beräkning av utsläpp av ammoniak till luft samt utsläpp av kväve och fosfor till vatten

Bilaga 2: Beräkning av utsläpp av ammoniak till luft samt utsläpp av kväve och fosfor till vatten 35(39) Bilaga 2: Beräkning av utsläpp av ammoniak till luft samt utsläpp av kväve och fosfor till vatten Denna bilaga innehål schabloner för beräkning av utsläpp från djurhållning. Vägledningen omfattar

Läs mer

321 ton CO2e. Ca 30 kg koldioxidekvivalenter per kg kött

321 ton CO2e. Ca 30 kg koldioxidekvivalenter per kg kött Sida 1(7) XXX 20131120 Klimatkollen 20B Bakgrund Driftsinriktning lantbruket: 50 dikor, tjurkalvarna säljs i huvudsak vid avvänjning (ett tiotal behålls och föds upp till slakt). Åkerareal: 177 hektar

Läs mer

Data om svenska fiskodlingar

Data om svenska fiskodlingar SMED Rapport Nr 110 2012 Data om svenska fiskodlingar Utveckling av metodik inför rapportering till HELCOM Johanna Mietala, SCB Publicering: www.smed.se Utgivare: Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska

Läs mer

3 juni 2003. Till Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen 103 33 Stockholm. Skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel Ert Dnr Fi2003/1069

3 juni 2003. Till Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen 103 33 Stockholm. Skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel Ert Dnr Fi2003/1069 PETER EINARSSON Tel & fax 0477 401 60 E-post peter.einarsson@ekolantbruk.se 3 juni 2003 Till Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen 103 33 Stockholm Skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel

Läs mer

Datainsamling för djurgård

Datainsamling för djurgård Besöksdatum SAMnr Lantbrukarens namn Adress Postnr Postort Klimatkollen (20B) Hej! Här kommer en sammanställning från vårt besök på gården. Syftet med Klimatkollen är att du ska få en grov uppskattning

Läs mer

Ekologisk djurproduktion

Ekologisk djurproduktion Ekologisk djurproduktion Introduktionskurs för rådgivare Uppsala, 2016-01-20 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Mjölk loket i den ekologiska

Läs mer

Var går gränsen? REMISSVAR

Var går gränsen? REMISSVAR REMISSVAR Var går gränsen? Svenska FN-förbundet föreslår utsläppsmål av växthusgaser i Sverige för år 2020 och 2050 som del av en ambitiös klimatpolitik i enlighet med Sveriges politik för global utveckling

Läs mer

Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning

Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning 1. 100 % av foderstaten ska vara svenskodlad a) Kravet kan antingen uppfyllas genom egen eller närliggande foderproduktion eller genom att välja

Läs mer

Klimatstrategi. för minskad klimatpåverkan. Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 2016-04-19 - 1 -

Klimatstrategi. för minskad klimatpåverkan. Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 2016-04-19 - 1 - Klimatstrategi för minskad klimatpåverkan Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 216-4-19-1 - INLEDNING Kristianstads kommun arbetar aktivt med att minska utsläppen av växthusgaser samt med

Läs mer

1

1 Metanproduktion från djurens fodersmältning Jan Bertilsson Kor har en unik förmåga att utnyttja gräs.. men bildning av växthusgaser är en oundviklig följd av fodrets omsättning Bildning av metan vanligt

Läs mer

Åkerenergi & affärsmöjligheter för de gröna näringarna

Åkerenergi & affärsmöjligheter för de gröna näringarna Åkerenergi & affärsmöjligheter för de gröna näringarna Biogasseminarium med workshop 13 april 2011, Stockholm Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Bioenergianvändning i Sverige

Läs mer

Läget i den svenska mjölknäringen

Läget i den svenska mjölknäringen 1 2015-02-18 Läget i den svenska mjölknäringen Sammanfattning Sett över en längre tid har både antalet mjölkproducenter och den totala mjölkproduktionen i Sverige minskat. Mjölkproduktionen i Sverige har

Läs mer

INLEDNING HELENA STENBERG LENA WIDEBECK PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR DIKOR INLEDNING

INLEDNING HELENA STENBERG LENA WIDEBECK PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR DIKOR INLEDNING 2006 dikor INLEDNING För att lyckas ekonomiskt i dikalvsproduktionen krävs att korna har god fertilitet och att kalvarna inte bara överlever utan även växer bra fram till avvänjningen. Det förutsätter

Läs mer

Mötesanteckningar från workshop Småskalig uppgradering och förädling av biogas

Mötesanteckningar från workshop Småskalig uppgradering och förädling av biogas 1(5) Mötesanteckningar från workshop Småskalig uppgradering och förädling av biogas Projektmöte Göteborg 18 augusti kl. 10 14, Deltagarlista: Ragni Andersson Karin Eliasson Peter Eriksson Petter T. Vattekar

Läs mer

Utfodringspraxis Uppsala sep 2014. Carin Clason CoA Ab carinclason@gmail.com

Utfodringspraxis Uppsala sep 2014. Carin Clason CoA Ab carinclason@gmail.com Utfodringspraxis Uppsala sep 2014 Carin Clason CoA Ab carinclason@gmail.com Utfodring för bättre miljö och klimat-stämmer bra med att sikta mot bättre lönsamhet! Gör rätt från början Sätt mål för produktionen

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2012 kap 1-4 Energiläget 2011 kap 1-2 Elcertifikatsystemet 2012 Naturvårdverket Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Introduktion Mjölby 2010-11-17. Stina Olofsson, Jordbruksverket projektledare Greppa Näringen

Introduktion Mjölby 2010-11-17. Stina Olofsson, Jordbruksverket projektledare Greppa Näringen Introduktion Mjölby 2010-11-17 Stina Olofsson, Jordbruksverket projektledare Greppa Näringen Greppa Näringens kurser för rådgivare Introduktionskurs 2 dagar (obligatorisk) Jordbrukets miljöpåverkan Verktyg

Läs mer

Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala

Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala Sid 1 Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala 1. Inledning 1.1 Studerade scenarier I Uppsala finns en avfallsplan för hur den framtida avfallshanteringen ska se ut

Läs mer

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020.

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. 1 Inledning Regionförbundets uppdrag är att på olika sätt medverka till att regionen utvecklas så att fler människor

Läs mer

Hur styr miljöersättningen för ekologisk produktion?

Hur styr miljöersättningen för ekologisk produktion? Hur styr miljöersättningen för ekologisk produktion? effekter på marknad och miljö Rapport 2010:1 Den certifierade ekologiska produktionen har ökat mellan 2006 och 2008 samtidigt som vi har betalat ut

Läs mer

Granstedt, A. 1990. Kväveförsörjningen I alternative odling. Avhandling i ämnet växtnäringslära. Sveriges Lantbruksuniversitet. Uppsala.

Granstedt, A. 1990. Kväveförsörjningen I alternative odling. Avhandling i ämnet växtnäringslära. Sveriges Lantbruksuniversitet. Uppsala. BIODYNAMISK ODLING I FORSKNING OCH FÖRSÖK Av Artur Granstedt Det är nu tjugo år sedan den lilla boken Biodynamiska Odling i Forskning och Försök gavs ut på Telleby bokförlag 1. Tack vare stipendier kan

Läs mer

Artur.Granstedt@jdb.se 31

Artur.Granstedt@jdb.se 31 Skulle de nya EU-länderna Estland, Lettland och Polen komma upp till våra näringsämnesförluster så skulle belastningen av kväve och fosfor öka till ännu högre nivåer enligt flera studier. Dagens allvarliga

Läs mer

Kvalitet Tillväxt Balans. Danska grisars miljöpåverkan

Kvalitet Tillväxt Balans. Danska grisars miljöpåverkan Kvalitet Tillväxt Balans Danska grisars miljöpåverkan 2011 2011 Danska grisars miljöpåverkan All jordbruksproduktion har miljöeffekter. I debatten om grisproduktionens miljöpåverkan lyfts ofta det svenskproducerade

Läs mer

AVFALLSPLAN REMISSUTGÅVA. Lunds kommun 2016-2020

AVFALLSPLAN REMISSUTGÅVA. Lunds kommun 2016-2020 AVFALLSPLAN REMISSUTGÅVA Lunds kommun 2016-2020 FÖRORD... 3 AVFALLSPLANERING ÄR ETT GEMENSAMT ARBETE... 4 AVFALLSPLANENS FOKUSOMRÅDEN OCH MÅL TILL ÅR 2020... 5 FOKUSOMRÅDE 1 HÅLLBAR KONSUMTION FÖR MINSKADE

Läs mer

Hur kan djurhållningens klimatpåverkan minska? Elin Röös, Postdoc, Institutionen för energi och teknik, SLU, Uppsala

Hur kan djurhållningens klimatpåverkan minska? Elin Röös, Postdoc, Institutionen för energi och teknik, SLU, Uppsala Hur kan djurhållningens klimatpåverkan minska? Elin Röös, Postdoc, Institutionen för energi och teknik, SLU, Uppsala Totala miljöpåverkan från livsmedelskonsumtionen/ djurhållning beror på: Antalet människor

Läs mer

Biogas från matavfall David Holmström 2012-11-20

Biogas från matavfall David Holmström 2012-11-20 Morgondagens biogasproduktion från matavfall Biogas från matavfall David Holmström 2012-11-20 Perspektiv på framtida avfallsbehandling Waste Refinery Framtida marknaden för biogasproduktion från avfall

Läs mer

Faktaunderlag och kriterier till klimatanpassade charkprodukter

Faktaunderlag och kriterier till klimatanpassade charkprodukter Faktaunderlag och kriterier till klimatanpassade charkprodukter Chark-SM, Sveriges största kvalitetstävling för svensktillverkade livsmedel, kommer i årets tävling dela ut en hedersutmärkelse till klimatanpassade

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv 7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna

Läs mer

Tillståndsplikt och övervakning av utsläpp

Tillståndsplikt och övervakning av utsläpp Tillståndsplikt och övervakning av utsläpp Kristin Gunnarsson Naturvårdsverket 2014-11-27 Innehåll del 1 Del 1 Tillståndsplikt anläggningar Verksamheter som ingår Definition av en anläggning Uppstart respektive

Läs mer

Ekologisk hållbarhet och klimat

Ekologisk hållbarhet och klimat Ekologisk hållbarhet och klimat Foto: UN Photo/Eskinder Debebe Läget (2015) Trenden Mängden koldioxid i atmosfären, en av orsakerna till växthuseffekten, är högre idag än på mycket länge, sannolikt på

Läs mer

Ansökan klimatinvesteringsstöd

Ansökan klimatinvesteringsstöd Från: stefan.hermansson@hermi.se Skickat: den 16 september 2015 00:45 Till: Drewes, Ola Ämne: ANSÖKAN OM KLIMATINVESTERINGSSTÖD Bifogade filer: 05 LOK lokal biogasmack Ljungby_20150915_Bilaga1.pdf; ansokankis_2015-09-15_d67f4dec.xml

Läs mer

R-32. Nästa generation köldmedium för luftkonditionering och värmepumpar

R-32. Nästa generation köldmedium för luftkonditionering och värmepumpar R-32 Nästa generation köldmedium för luftkonditionering och värmepumpar Daikin är det första företaget i världen som lanserat värmepumpar och luftkonditionering som är laddade med R-32. Detta köldmedium

Läs mer

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Gården i ett. Maria Berglund. maria.berglund@vxa.se tel. 035-465 22. Maria Berglund, HS Halland

Gården i ett. Maria Berglund. maria.berglund@vxa.se tel. 035-465 22. Maria Berglund, HS Halland Gården i ett livscykelperspektiv Maria Berglund HS Halland maria.berglund@vxa.se tel. 035-465 22 Varför livscykel-tänk i klimatfrågor? Klimatpåverkan: Globalt miljöproblem & Stora utsläpp sker före gården

Läs mer

3. Bara naturlig försurning

3. Bara naturlig försurning 3. Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska heller inte öka korrosionshastigheten

Läs mer

Biogasutbildning i Kalmar län

Biogasutbildning i Kalmar län Biogasutbildning i Kalmar län - Biogas i Sverige & Europa samt dess ekonomi 2010-01-21 Ola Rosén Grontmij 1 Biogas i Sverige & Europa samt dess ekonomi Agenda Aktuell statistik över biogas i Sverige Intresset

Läs mer

Förenklingsresan handlingsplan för en enklare vardag för lantbrukare

Förenklingsresan handlingsplan för en enklare vardag för lantbrukare Förenklingsresan handlingsplan för en enklare vardag för lantbrukare Under 2013 har Jordbruksverket tillsammans med Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, genomfört Förenklingsresan. Vi har besökt lantbrukare

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2011:43 LS 0906-0526 1 (2) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2009:22 av Raymond Wigg m.fl. (MP) om att göra Stockholms län till en GMO-fri zon Föredragande landstingsråd: Gustav Andersson

Läs mer

Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020

Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020 Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020 Bakom detta yttrande står Stockholmsregionens Europaförening (SEF) 1 som företräder en av Europas

Läs mer

Miljöredovisning Verksamhetsåret 2014

Miljöredovisning Verksamhetsåret 2014 Miljöredovisning Verksamhetsåret 2014 Snabbfakta DocuPartner AB DocuPartner är ett svenskt företag huvudsakligen verksamt inom försäljning och service av kontorsmaskiner och kontorsmaterial. Företaget

Läs mer

Strategi för biogas i regionen. 28 augusti 2012

Strategi för biogas i regionen. 28 augusti 2012 Strategi för biogas i regionen 28 augusti 2012 Mats Håkansson www.affu.se Disposition Beslutsläget Kort om gasproduktion och användning Mål för utredningen Strategi före beslut (förslag) Affärsmodellen

Läs mer

Bilaga 5 Miljöbedömning av avfallsplanen

Bilaga 5 Miljöbedömning av avfallsplanen Laxå januari 2013 Bilaga 5 Miljöbedömning av avfallsplanen Icke-teknisk sammanfattning När en plan upprättas, där genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, ska en miljöbedömning genomföras

Läs mer

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2015

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2015 Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2015 FÖRETAGET verksamheten Hr Björkmans Entrémattor AB är ett privatägt företag som är till största del inriktat på uthyrning samt bytesservice

Läs mer

och odling i typområden

och odling i typområden Inventering av fastigheter och odling i typområden 1 Programområde: Jordbruksmark Undersökningstyp: Inventering av fastigheter och odling i typområden Bakgrund och syfte med undersökningstypen Det övergripande

Läs mer

Bakgrundsbeskrivning för klimatberäkningsverktyg Rådgivningsverktyg i Greppa Näringen

Bakgrundsbeskrivning för klimatberäkningsverktyg Rådgivningsverktyg i Greppa Näringen Hushållningssällskapet Halland Bakgrundsbeskrivning för klimatberäkningsverktyg Rådgivningsverktyg i Greppa Näringen Maria Berglund 100720 Hushållningssällskapet Halland, Lilla Böslid 146, 305 96 Eldsberga,

Läs mer

Policy Brief Nummer 2011:1

Policy Brief Nummer 2011:1 Policy Brief Nummer 2011:1 Varför exporterar vissa livsmedelsföretag men inte andra? Det finns generellt både exportörer och icke-exportörer i en industri, och de som exporterar kan vända sig till ett

Läs mer

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? För att du ska veta att maten är ekologisk räcker det att det står ekologisk på förpackningen. Eller så kikar du efter de här två märkena,

Läs mer

Den ledande biogasregionen 2020

Den ledande biogasregionen 2020 Skåne Den ledande biogasregionen 2020 I din hand håller du en sammanfattad version av Skånes färdplan för biogas den ledande biogasregionen 2020, reviderad november 2011. På följande sidor ges en överblick

Läs mer

Manual för E-tjänsten Statsstödsrapportering

Manual för E-tjänsten Statsstödsrapportering EM2000 W-4.0, 2010-11-17 MANUAL 1 (8) Datum Analysavdelningen Enheten för energisystem Manual för E-tjänsten Statsstödsrapportering Välkommen till statsstödsrapporteringen! Den här manualen innehåller

Läs mer