Modulgrupp Rådgivningsmoduler Tidsåtgång (timmar) Växtodling. 21 Växtodlingsrådgivning Omläggningsplanering för växtodlingen, med grovfoder

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Modulgrupp Rådgivningsmoduler Tidsåtgång (timmar) Växtodling. 21 Växtodlingsrådgivning Omläggningsplanering för växtodlingen, med grovfoder"

Transkript

1 Bilaga 3 Modullista rådgivning om ekologisk produktion Lista över modulgrupper, rådgivningsmoduler och tidsåtgång Modular Modulgrupp Rådgivningsmoduler Tidsåtgång (timmar) Växtodling Husdjur Ekonomi Trädgård och potatis 21 Växtodlingsrådgivning Omläggningsplanering för växtodlingen, med grovfoder 22 Växtodlingsrådgivning fortsättning Fortsättning/uppföljning vid övergång till ekologisk växtodling 30 Husdjursrådgivning Omläggningsplanering för djurhållningen 31B Husdjursrådgivning problemanalys och utfodringsåtgärd Problemorienterad rådgivning för omlagd djurhållning med särskild analys av utfodringen 40 Ekonomirådgivning Ekonomirådgivning inför omläggning eller större förändring av driften för gårdar där biologisk omläggningsplan finns tillgänglig 60 Rådgivning ekologisk odling av grönsaker, potatis eller bär Omläggningsplanering för yrkesmässig ekologisk odling av grönsaker, potatis eller bär. 12 timmar Plus ersättning med 4000 kr för återbesök 10 timmar 14 timmar Plus ersättning med 4000 kr för återbesök 10 timmar 10 timmar 12 timmar 1

2 Växtodlingsrådgivning Modulens nummer: Modulens namn: Modulens inriktning: Lämplig rådgivarinriktning Punkt Innehåll 21 Omläggningsplanering för växtodlingen, med grovfoder (yrkesmässig produktion) Lämplig för gård med stor andel grovfoder (> 60%) i växtföljden Rådgivare med god kunskap om ekologisk grovfoderproduktion Ja Biologisk omläggningsplanering, gällande växtodling, med gårdens och brukarens förutsättningar som grund. Modulen vänder sig till animalieinriktade företag, som erhållit modul 30, och ska innefatta den areal som är aktuell för omläggning. Verksamheten ska vara inriktad på yrkesmässig produktion. Modulen kan vid behov även tillämpas på omlagda gårdar(djur- eller växtodlingsinriktade) med specifika växtodlingsrelaterade problem, eftersom sådana problem ofta har sin grund i växtföljds- och växtnäringsfrågor. Ge ett underlag för beslut inför omläggning till, eller problem vid, ekologisk produktion samt ge rekommendationer om hur det ska genomföras/åtgärdas. Dokumentation från eventuellt tidigare erhållen rådgivning med inriktning på ekologisk produktion ska finnas tillgänglig vid rådgivningsbesöket. Lantbrukaren ska inför besöket ha dokumenterat: - gårdens huvudsakliga växtföljd/växtföljder, ungefärlig medelskördenivå för gårdens grödor samt årets grödfördelning - skifteskarta med arealuppgifter - Det förväntade behovet av olika fodertyper på gården (dokumentation från modul 30) - aktuell markkartering Genomgång av gårdens mark- och odlingsförhållande (jordarter, ogrästryck, speciella problem med skadegörare etc.). Diskussion om regelverken som gäller ekologisk produktion, EU-regler och KRAVregler. Planering av växtföljden främst för att klara djurens behov beträffande mängd och kvalitet av bete och övrigt foder. Planering av växtnäringsförsörjningen vad beträffar åtminstone N, P, K och S (vall och eventuella oljeväxter). Tillskottsutfodring till djur under betes- och utevistelseperiod skall beaktas i växtnäringsplaneringen på gården. Beräkning av växtnäringsbalans med avseende bl.a. på begränsningar i regelverken för ekologisk produktion. Förebyggande åtgärder och mekanisk bekämpning av på gården förekommande fröoch rotogräs diskuteras. Bedömning av vilka avkastningsnivåer (kvantiteter och kvaliteter) som kan förväntas med föreslagna växtföljder/växtnäringsstrategier. Bedömningen skall göras i relation till gårdens konventionella avkastning, (för framtida ekonomiska bedömningar). För redan omlagda gårdar gäller bedömning av förväntade produktionsresultat efter avhjälpta produktionsproblem. I förekommande fall bedömning av förändrat arbetsbehov i växtodlingen vid övergång till ekologisk produktion. Diskutera ev. behov av investeringar som berör omläggning av odlingen. Begränsad diskussion om marknadssituationen och ekonomiska frågor t.ex. med kalkylmaterial som grund. 2

3 Resultat/krav på dokumentation Förslag till övergripande principer för omläggningen t.ex. val av omläggningsgröda, omläggningstakt eller motsvarande. Skriftlig plan med växtföljds- och gödslingsförslag med tillhörande växtnäringsbalans samt kommentarer. Växtföljder och växtnäringsbalanser skall kommenteras utifrån ett uthållighetsperspektiv och en strävan efter att minska växtnäringsförluster. Planen ska även inkludera andra nödvändiga uppgifter för vidare ekonomiska kalkyler (understrukna i ovanstående punktlista för ). Bedömning av vilka avkastningsnivåer (kvantiteter och kvaliteter), i relation till gårdens konventionella avkastning Bedömning av förändrat arbetsbehov Behov av investeringar För redan omlagda gårdar med problem, ska en kort skriftlig problem ges tillsammans med förslag på åtgärder hur produktionen ska förbättras / förändras. Uppföljning Den skriftliga planen ska följas upp, först med en kontakt per telefon och i normalfallet även med ett återbesök. Den skriftliga planen ska förklaras och diskuteras. Datum för telefonkontakten och återbesöket samt anteckningar om de uppföljande genomgångarnas innehåll ska bifogas dokumentationen av denna modul till. Om lantbrukaren uttryckligen avböjer ett uppföljande återbesök noteras detta särskilt i dokumentationen. Det avtalade priset för modulen reduceras i detta fall med kr. 3

4 Växtodlingsrådgivning fortsättning Modulens nummer: Modulens namn: Lämplig rådgivarinriktning: 22 Fortsättning/uppföljning vid övergång till ekologisk växtodling (yrkesmässig produktion) Växtodlingsrådgivare med bred kunskap om ekologisk växtodling Ja Punkt Innehåll Fördjupad genomgång och planering t ex. av grödplacering för varje skifte och år under en hel omläggningsperiod, för hela den areal som planeras bli omlagd. Modulen kan utföras maximalt två gånger per företag under en femårsperiod och får vid behov även tillämpas på omlagda gårdar med specifika problem. Verksamheten ska vara inriktad på yrkesmässig produktion. Ge lantbrukaren en detaljerad plan för hur olika delar av växtodlingen ska ställas om till ekologisk odling. Biologisk omläggningsplan med dokumentation för växtodling, motsvarande rådgivningsmodul nr 20, 21, 60 eller 61 krävs och ska finnas tillgänglig för rådgivaren. Lantbrukaren ska inför besöket ha dokumenterat: - skifteskarta med arealuppgifter - varje skiftes grödor för innevarande år samt minst ytterligare 3 år bakåt. - aktuell markkartering Resultat/krav på dokumentation Uppföljning Övergångsplanering samt odlingstekniskt resonemang om och rekommendationer med avseende på följande: Genomgång av växtföljd och gödsling i det färdigomlagda systemet, i övergripande termer, och på en mer detaljerad nivå för det/de fält som berörs av omläggning det närmast följande växtodlingsåret. Direkta och indirekta åtgärder för begränsning av ört- och rotogräs. Odlingsteknik för att säkerställa önskemål om kvalitet på foder och avsalugrödor. Övergångsperioden ska i likhet med den omlagda växtföljden så långt som möjligt vara avstämd mot strävan efter god näringshushållning och att minimera växtnäringsförluster. Diskutera och planera artval, sortval, radavstånd och utsädesmängder med hänsyn tagen till ovan nämnda punkter. Eventuell användning av fånggrödor En fördjupad genomgång med en upprättad plan, t ex. skifte för skifte under ett växtföljdsförlopp, avstämd med avseende på växtnäringshushållning, foderförsörjning o dyl. Därtill skriftlig dokumentation av odlingstekniska rekommendationer. Den skriftliga planen ska följas upp med en kontakt per telefon. Den skriftliga dokumentationen ska förklaras och diskuteras. Datum för telefonkontakten och anteckningar om genomgångens innehåll ska bifogas dokumentationen av denna modul till 4

5 Husdjursrådgivning Modulens nummer: Modulens namn: Lämplig rådgivarinriktning: 30 Omläggningsplanering för djurhållningen (yrkesmässig produktion) Husdjursrådgivare med god kunskap om ekologisk djurhållning Ja Punkt Innehåll Biologisk omläggningsplanering, gällande djurhållningen, med gårdens och brukarens förutsättningar som grund. Verksamheten ska vara inriktad på yrkesmässig produktion. Denna specialiserade rådgivning bör kompletteras med motsvarande växtodlingsdel för korrekt helhetssyn, modul 20 eller 21 och vid behov modul 22. Ge ett inledande underlag för beslut inför omläggning till ekologisk produktion, begränsat till djurfrågor. Sammanfattande information om ekologisk produktion bör skickas ut till lantbrukaren innan rådgivningsbesöket. Dokumentation från eventuell tidigare erhållen rådgivning med inriktning på ekologisk produktion skall finnas tillgänglig vid rådgivningsbesöket. Lantbrukaren ska dessutom inför besöket ha dokumenterat: - skifteskarta med arealuppgifter - djurdata från befintlig djurhållning t ex mjölkavkastning- och kvalitet, inkalvningsålder, slaktresultat Diskussion om gårdens byggnadsbestånd och inhysningssystem samt system för foderkonservering och hantering, samt lagringsvolymer för foder och gödsel. Bedömning av möjligt djurantal, efter omläggning, i befintliga byggnader med aktuellt regelverk för ekologisk produktion som grund. Av omläggningsförslaget ska framgå eventuella förändringsbehov föranledda av omläggningen. Diskussion om lämpligt/lämpliga djurslag och uppfödningsmodell. Gårdsanpassat resonemang om djurantal kontra areal i relation till optimal självförsörjningsgrad och dessutom i relation till vad som är möjligt med hänsyn till begränsningar i regelverken för ekologisk produktion. Beräkning av faktiskt foderbehov för ett helt år, inklusive bete, med olika foderkvaliteter vid en viss föreslagen djurhållning (antal, ras). Om det finns betesdjur på gården; övergripande planering av betessystemet med hänsyn till foderförsörjning och förebyggande hälsovård. Diskussion om hur det ekologiska djursystemet påverkar eventuella skötselkrav för naturbetesmarker och om särskilda hänsyn måste tas till detta vid en omläggning. Vid behov påtala behov av att kombinera flera djurslag på betet. Diskussion om långsiktiga och kortsiktiga lösningar för kravet på att djuren skall få röra sig fritt/få regelbunden rastning. Diskussion om möjliga praktiska lösningar för hur utevistelseperioden, eller eventuell utevistelse året runt, ska genomföras. Diskussion om djurhälsoläget på gården samt hur det kan påverkas av omläggningen. Förebyggande djurhälsovård ska beaktas och diskuteras. Bedömning av förväntat produktionsresultat hos djuren vid ekologisk produktion i relation till nuvarande produktionsresultat (kvantiteter och kvaliteter). Diskussion om eventuellt behov av investeringar som berör djurhållningen och förändringar i driften av gården till följd av omläggningen. Bedömning av arbetsbehov i animalieproduktionen vid omläggning till ekologisk produktion i relation till nuvarande drift. Begränsad diskussion om marknadssituationen och ekonomiska frågor. Diskussion om eventuellt vidare rådgivningsbehov på gården t ex av byggnadsrådgivare och/eller växtodlingsrådgivare. 5

6 Resultat/åtgärdsplan Skriftlig plan innefattande gårdsanpassat förslag till omläggning av djuren, uppfödningsmodeller och foderbehovsberäkningar samt med angivelse om vilket regelverk för ekologisk produktion som förslaget grundar sig på. Dokumentationen skall innefatta kommentarer till förslaget/förslagen Skriftlig plan över betesbehov samt åtgärder för att undvika parasitproblem. Eventuellt planerad tillskottsutfodring i fält skall framgå av planen. Planen ska även inkludera andra nödvändiga uppgifter för vidare ekonomiska beräkningar (understrukna i ovanstående punktlista för omfattning ) Gårdsanpassat resonemang om djurantal kontra areal i relation till optimal självförsörjningsgrad och dessutom i relation till vad som är möjligt med hänsyn till begränsningar i regelverken Diskussion om långsiktiga och kortsiktiga lösningar för kravet på att djuren ska få röra sig fritt/få regelbunden rastning Bedömning av förväntat produktionsresultat hos djuren vid ekologisk produktion i relation till nuvarande produktionsresultat (kvantiteter och kvaliteter). Diskussion om eventuellt behov av investeringar som berör djurhållningen Bedömning av arbetsbehov i animalieproduktionen vid omläggning till ekologisk produktion i relation till nuvarande drift Uppföljning: Den skriftliga planen ska följas upp, först med en kontakt per telefon och i normalfallet även med ett återbesök. Den skriftliga planen ska förklaras och diskuteras. Datum för telefonkontakten och återbesöket samt anteckningar om de uppföljande genomgångarnas innehåll ska bifogas dokumentationen av denna modul, till. Om lantbrukaren uttryckligen avböjer ett uppföljande återbesök noteras detta särskilt i dokumentationen. Det avtalade priset för modulen reduceras i detta fall med kr. 6

7 Husdjursrådgivning problemanalys & utfodringsåtgärd Modulens nummer: Modulens namn: Lämplig rådgivarinriktning 31 Problemorienterad rådgivning för omlagd djurhållning, med särskild analys av utfodringen (yrkesmässig produktion) Husdjursrådgivare med god kunskap om ekologisk djurhållning Ja Punkt Innehåll Analys av uppkomna produktionsproblem genom fördjupad analys av frågor som berör utfodringen, med brukarens och gårdens förutsättningar som grund. Verksamheten ska vara inriktad på yrkesmässig produktion. Denna rådgivningsmodul kan genomföras maximalt två gånger per företag under en femårsperiod. Analysera orsaken till problem. Ge ett underlag/förslag på förändringar av utfodring och/eller betesdrift i den ekologiska produktionen samt ge rekommendationer hur det ska genomföras för att avhjälpa uppkomna produktionsproblem. Omläggningsplanering för djurhållningen, motsvarande rådgivningsmodul 30, krävs och ska finnas tillgänglig för rådgivaren. Lantbrukaren ska dessutom inför besöket ha dokumenterat: - skifteskarta med arealuppgifter - djurdata från befintlig djurhållning t ex mjölkavkastning- och kvalitet, inkalvningsålder, slaktresultat Tillsammans med lantbrukaren definiera och beskriva problemet eller problemen: Bedömning av orsaker till nuvarande produktionsresultat vid ekologisk produktion jämfört med önskat eller rimligt produktionsresultat på gården. Diskussion om gårdens byggnadsbestånd och inhysningssystem samt system för foderkonservering, hantering och lagring. Om detta finns dokumenterat sedan tidigare, kontrollera dess funktion, exempelvis uppnådd foderkvalitet. Vid brister i foderstaten: tag fram en justerad foderstat utifrån på gården, alternativt på marknaden, tillgängliga fodermedel. Översyn av betessystem/betesväxtföljd om det finns betesdjur på gården, och föreslå vid behov förändringar. Rådgivaren skall beakta eventuella skötselkrav för naturbetesmarker och, i anslutning till det, diskutera om och hur den aktuella ekologiska djurhållningen är förenlig med dessa samt vid behov föreslå förändringar t.ex. att kombinera flera djurslag på betet. Beräkning av framtida foderbehov för ett helt år, inklusive bete, vid nuvarande djurhållning, alternativt om förändring föreslås, för gården lämpligare djurhållning (djurslag, djurantal, ras o dyl.) utifrån önskvärda och rimliga foderkvaliteter. Rekommendera vid behov översyn av växtföljd, odlings-, skörde- och/eller lagringsteknik eller annat som kan orsaka att inte önskvärda fodermängder och/eller kvaliteter uppnås. (Växtodlingsmodul 20/21 eller 22 kan vid behov övervägas.) Definiera ev. behov av annan specialistkompetens, t ex en veterinär eller stallmiljöexpert. Definiera ev. behov av investeringar eller annan åtgärd för att nå problemlösning. Resultat/krav på dokumentation Skriftlig plan med definierade brister i nuvarande foderstat och/eller betesdrift samt förslag på alternativ foderstat och/eller betesdrift med syfte att nå önskad produktion av ekologiska produkter. Beskrivning av andra ev. problem. Förslag på åtgärd. Vid behov, förslag på ytterligare rådgivning. 7

8 Uppföljning Den skriftliga planen ska följas upp med en kontakt per telefon. Den skriftliga dokumentationen ska förklaras och diskuteras. Datum för telefonkontakten och anteckningar om genomgångens innehåll ska bifogas dokumentationen av denna modul till. 8

9 Ekonomirådgivning Modul nr 40 Lämplig rådgivarinriktning: Omläggningsrådgivning gällande ekonomi Ekonomirådgivare med inriktning på analys av företag Rådgivaren ska ha kännedom om ekologisk produktion. Driftsplan för driften i förändrad form samt analys av gårdens ekonomiska förutsättningar att klara en omläggning till ekologisk produktion. Verksamheten ska vara inriktad på yrkesmässig produktion. För redan omlagda gårdar skall rådgivningen vara förändringsrelaterad dvs röra eventuell omfattande driftsförändring. Göra en ekonomisk utvärdering av vilket ekonomiskt utfall en förändring till/vid ekologisk produktion ger. Grundkravet för icke omlagda gårdar är att en biologisk omläggningsplan motsvarande rådgivningsmodul 21 för växtodlingsgårdar, för djurgårdar modul 30 tillsammans med modul 21, eller för trädgårdsföretag 60 ha gjorts och finnas tillgänglig för rådgivaren. En driftsplan för nuvarande drift, som inkluderar gårdens produktionsgrenar och gårdens samkostnader ersätts ej utan ska vara gjord på lantbrukarens bekostnad och finnas tillgänglig för rådgivaren. Resultat/dokumentation Utifrån biologisk omläggningsplan göra en ekonomisk genomgång av de produktionsgrenar som omfattas av förändringen. Driftsplan på förändrad drift upprättas och resultatet analyseras. Driftsplan för karensperiod upprättas, alternativt översiktlig beräkning av resultatförsämring jämfört med omlagd drift. Analys av gårdens ekonomiska förutsättningar, bl a utifrån företagets bokföring och bokslut, för att klara karensperioden och eventuella prissänkningar. Diskutera eventuellt vidare rådgivningsbehov. Driftsplan på den förändrade driften samt dokumentation av känslighets- och bokslutsanalys. Sammanfattande omdöme gällande ekonomisk möjlighet, även under en karensperiod, och lämplighet för företaget att genomföra avsedd omläggning/förändring. Uppföljning De skriftliga planerna ska följas upp med en kontakt per telefon. De skriftliga planerna ska förklaras och diskuteras. Datum för telefonkontakten ska bifogas dokumentationen av denna modul till. 9

10 Rådgivning ekologisk odling av grönsaker, potatis, frukt och bär Modulens nummer: Modulens namn: Lämplig rådgivarinriktning: 60 Omläggningsplanering för yrkesmässig ekologisk odling av grönsaker, potatis eller bär Rådgivare med bred kunskap om odling av ekologiska grönsaker, potatis och bär Ja Punkt Innehåll Biologisk omläggningsplanering för odling av grönsaker, potatis och bär, med gårdens och odlarens förutsättningar som grund. Verksamheten ska vara inriktad på yrkesmässig produktion. Modulen vänder sig till konventionella odlare av grönsaker, potatis och bär, eller redan omställda ekologiska lantbrukare som tänker börja med produktion av dessa grödor. Omläggningsplaneringen ska inkludera diskussioner om marknad, ekonomi och teknik. Modulen får vid behov även tillämpas på omlagda gårdar med specifika odlingsproblem, som ofta har sin grund i växtföljd, växtnäring, ogräs eller skadegörare. Ge ett underlag för beslut inför omläggning till, eller problem vid, ekologisk produktion samt ge rekommendationer om hur det ska genomföras. Lämpligt material bör skickas ut till odlaren före rådgivningsbesöket, t ex grönsakspärmen eller dylikt från Jordbruksverket. Dokumentation från eventuellt tidigare erhållen rådgivning med inriktning på ekologisk produktion ska finnas tillgänglig vid besöket. Odlaren ska inför besöket ha dokumenterat: - gårdens huvudsakliga växtföljder och ungefärliga medelskördar - årets fördelning av grödor och sorter, för jordgubbar planteringstidpunkt för respektive skifte. - skifteskarta med arealuppgifter - aktuell markkartering Genomgång av gårdens markförhållanden (arrondering, jordarter, dränering, ogrästryck, tillgång till bevattning, mm). Diskussion om regelverken för ekologisk produktion. Planering av växtföljden, med tanke på växtnäringsförsörjning, ogräs och skadegörare. För jordgubbar även behovet av ofta återkommande nyplantering. Planering av växtnäringsförsörjning, både makro- och mikronäringsämnen, med särskild uppmärksamhet på grödspecifika behov av t.ex. kalium, magnesium och bor. Beräkning av växtnäringsbalans med avseende bl.a. på begränsningar i regelverken för ekologisk produktion. Planering av förändrade strategier mot ogräs när det gäller odlingsteknik, specialmaskiner och arbetskraft (speciellt för grönsaker och bär). Planering av förändrade strategier mot sjukdomar och skadedjur, t.ex. odlingsteknik, sortval och vävtäckning, kompletterad med direkta växtskyddsåtgärder. Planering av ev förändrat sortval för att klara kraven på ekologiskt utsäde. Bedömning av vilka avkastningsnivåer (kvantitet och kvalitet) som kan förväntas med 10

11 Resultat/krav på dokumentation föreslagna växtföljder och strategier för växtnäring, ogräs och växtskydd. Diskussion om ekonomiska risktaganden med tanke på skördevariationer. Bedömningen ska i förekommande fall göras i relation till gårdens konventionella avkastning. För redan omlagda gårdar gäller bedömning av förväntade produktionsresultat efter avhjälpta problem. Bedömning av förändrat arbetsbehov i vid övergång till ekologisk produktion, speciellt för ogräsrensning i grönsaker och bär, och för växtodlingsföretag som inte tidigare odlat dessa specialgrödor. Behov av investeringar och maskinsamarbete diskuteras för exempelvis bevattning, specialmaskiner och packeri. Detta gäller speciellt odlare som inte tidigare odlat dessa grödor, men även de som redan odlar dessa grödor konventionellt har behov av specialmaskiner för ogräsbekämpning. diskussion om marknad och avsättning och ekonomiska frågor, helst med kalkylmaterial som grund. Diskussioner om försäljningsform, exempelvis direktförsäljning, grossist eller livsmedelsindustri. Förslag till övergripande plan för omläggningen t ex val av omläggningsgröda, omläggningstakt eller motsvarande. Skriftlig plan för växtföljder och gödsling, med tillhörande växtnäringsbalanser, med kommentarer utifrån ett uthållighetsperspektiv och en strävan att minska växtnäringsförluster. Skriftlig plan för ogräsreglering och växtskydd. Planerna ska även inkludera andra nödvändiga uppgifter för vidare ekonomiska beräkningar, (understrukna i ovanstående punktlista för ). Bedömning av vilka avkastningsnivåer (kvantitet och kvalitet) som kan förväntas i förhållande till konventionell odling Bedömning av förändrat arbetsbehov Behov av investeringar och maskinsamarbete För redan omlagda gårdar med problem, ska en skriftlig problem göras. Förslag på vad som ska förändras i befintlig ekologisk produktion ska ges. Uppföljning De skriftliga planerna ska följas upp, först med en kontakt per telefon och i normalfallet även med ett återbesök. De skriftliga planerna ska förklaras och diskuteras. Datum för telefonkontakten och återbesöket samt anteckningar om de uppföljande genomgångarnas innehåll ska bifogas dokumentationen av denna modul till. Om odlaren uttryckligen avböjer ett uppföljande återbesök noteras detta särskilt i dokumentationen. Det avtalade priset för modulen reduceras i detta fall med kr 11

Bilaga 1. Rådgivningsmoduler för enskild rådgivning inom ekologisk produktion.

Bilaga 1. Rådgivningsmoduler för enskild rådgivning inom ekologisk produktion. Bilaga 1. Rådgivningsmoduler för enskild rådgivning inom ekologisk produktion. Nedan presenteras de rådgivningsmoduler som ingår i enskild rådgivning inom ekologisk produktion. Modul nr 1: Omläggningsplanering

Läs mer

Krav och rekommendationer för enskild rådgivning enligt modul inom ekologisk produktion år 2015

Krav och rekommendationer för enskild rådgivning enligt modul inom ekologisk produktion år 2015 Bilaga 3 2015-08-31 Krav och rekommendationer för enskild rådgivning enligt modul inom ekologisk produktion år 2015 Målgrupp Rådgivningen ska riktas till nuvarande eller blivande lantbrukare och trädgårdsodlare

Läs mer

Krav och rekommendationer för enskild rådgivning enligt modul inom ekologisk produktion år 2014

Krav och rekommendationer för enskild rådgivning enligt modul inom ekologisk produktion år 2014 Bilaga 2 2014-10-30 Krav och rekommendationer för enskild rådgivning enligt modul inom ekologisk produktion år 2014 Målgrupp Rådgivningen ska riktas till lantbruks- och trädgårdsföretag som planerar eller

Läs mer

Riktlinjer för enskild rådgivning med besök inom ekologisk produktion i Skåne län, direktupphandling LB 2012/2013

Riktlinjer för enskild rådgivning med besök inom ekologisk produktion i Skåne län, direktupphandling LB 2012/2013 Vår referens Kerstin Rietz Landsbygdsavdelningen 044-25 20 28 Riktlinjer för enskild rådgivning med besök inom ekologisk produktion i Skåne län, direktupphandling LB 2012/2013 Målgrupp Verksamheten ska

Läs mer

Riktlinjer för enskild rådgivning med besök inom ekologisk produktion i Skåne län, direktupphandling LB 2015

Riktlinjer för enskild rådgivning med besök inom ekologisk produktion i Skåne län, direktupphandling LB 2015 Vår referens Kerstin Rietz Landsbygdsavdelningen Riktlinjer för enskild rådgivning med besök inom ekologisk produktion i Skåne län, direktupphandling LB 2015 Målgrupp Verksamheten ska vända sig till personer

Läs mer

Ekologisk produktion

Ekologisk produktion Ekologisk produktion Varför matchar inte utbudet efterfrågan? en kortversion Foto: Johan Ascard Producentpriset för ekologiskt producerade jordbruksprodukter är betydligt högre än för konventionellt producerade

Läs mer

Jordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling

Jordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling Jordbruksinformation 7 2010 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns

Läs mer

Omläggning till ekologisk grönsaksodling

Omläggning till ekologisk grönsaksodling Ekologisk odling av grönsaker på friland Omläggning till ekologisk grönsaksodling förutsättningar och strategi Foto: Åsa Rölin Omläggning till ekologisk grönsaksodling förutsättningar och strategi Text

Läs mer

Ekologisk djurproduktion

Ekologisk djurproduktion Ekologisk djurproduktion Introduktionskurs för rådgivare Uppsala, 2016-01-20 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Mjölk loket i den ekologiska

Läs mer

Stenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar

Stenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar Stenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar Inom Odling i Balans samsas gårdar som drivs både ekologiskt och konventionellt.

Läs mer

Ekologisk vallodling på Rådde gård 1997-2008 December 2008 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.

Ekologisk vallodling på Rådde gård 1997-2008 December 2008 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush. Ekologisk vallodling på Rådde gård - December Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 03-6186 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård Rådde ligger på västsidan

Läs mer

Omställning. av Åsa Rölin

Omställning. av Åsa Rölin LING PÅ D O S K A S N Ö R G EKOLOGISK Omställning av Åsa Rölin FRILAND Omställning - förutsättningar och strategi Text: Åsa Rölin, Hushållningssällskapet, Skaraborg Foto framsida: Elisabeth Ögren En ekologisk

Läs mer

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216

Läs mer

Tisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans

Tisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans Tisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar Inom Odling i Balans samsas gårdar som drivs både ekologiskt

Läs mer

Jordbruksinformation 9 2010. Starta eko Potatis

Jordbruksinformation 9 2010. Starta eko Potatis Jordbruksinformation 9 2010 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan

Läs mer

Bild: Bo Nordin. Kvävegödsling utifrån grödans behov. Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken

Bild: Bo Nordin. Kvävegödsling utifrån grödans behov. Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken Bild: Bo Nordin Kvävegödsling utifrån grödans behov Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken Innehåll Gödsling utifrån grödans behov - 20, SJVFS 2004:62...4 Vid tillsynsbesöket...4 Genomgång

Läs mer

Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.

Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush. Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 0325-618610 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård

Läs mer

7 LAMM. Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling.

7 LAMM. Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling. 7 LAMM 7.1 Baskrav 7.1.1 Övriga regler som ska uppfyllas Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling. 7.2 Djurhälsa

Läs mer

Regional balans för ekologiskt foder

Regional balans för ekologiskt foder Lantbruksekonomen 3 november 2011 Lars Jonasson, Agr Dr Haraldsmåla gård 370 17 Eringsboda Tel: 0457-46 10 53 Regional balans för ekologiskt foder Tre regionala marknadsbalanser har upprättats för ekologiska

Läs mer

Jordbruksinformation 8 2015. Starta eko. Potatis

Jordbruksinformation 8 2015. Starta eko. Potatis Jordbruksinformation 8 2015 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan

Läs mer

Ekologisk mjölk- och grisproduktion

Ekologisk mjölk- och grisproduktion Ekologisk mjölk- och grisproduktion Introduktionskurs för rådgivare Linköping, 2015-10-13 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Utvecklingen

Läs mer

INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER.

INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER. INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER. Snabba råd: 1. Täck gödselbehållaren. 2. Större lagerutrymme för gödsel, för att undvika spridning under hösten.

Läs mer

Tvärvillkor. - så undviker du vanliga fel

Tvärvillkor. - så undviker du vanliga fel Tvärvillkor - så undviker du vanliga fel Felfri kontroll dröm eller verklighet? För din skull har vi samlat felaktigheter som vi hittar vid kontroll av tvärvillkor i den här broschyren. Läs texten och

Läs mer

Kan mjölkkor äta bara grovfoder?

Kan mjölkkor äta bara grovfoder? Kan mjölkkor äta bara grovfoder? Idisslare är unika foderförädlare, eftersom de kan omvandla grovfoder till mjölk. Ändå utfodras stora mängder spannmål till mjölkkor, som skulle kunna användas som mat

Läs mer

och odling i typområden

och odling i typområden Inventering av fastigheter och odling i typområden 1 Programområde: Jordbruksmark Undersökningstyp: Inventering av fastigheter och odling i typområden Bakgrund och syfte med undersökningstypen Det övergripande

Läs mer

Reglerna i remissen inte är i ordningsföljd vad gäller numrering. Placeringen är dock rätt.

Reglerna i remissen inte är i ordningsföljd vad gäller numrering. Placeringen är dock rätt. Fjäderfä Läsinstruktion Detta är förslaget till nya regler för delavsnitt Fjäderfä i kapitel 5, Djurhållning. Observera att numreringen av reglerna ännu inte är klar. Istället har vi har valt att behålla

Läs mer

Bättre lönsamhet och mindre risk men växtodlarna tvekar att lägga om

Bättre lönsamhet och mindre risk men växtodlarna tvekar att lägga om Bättre lönsamhet och mindre risk men växtodlarna tvekar att lägga om Ekostödet och oberoendet av insatsmedel jämnar ut intäkterna mellan åren. Det verkar som att lönsamheten är bättre i ekologisk produktion

Läs mer

Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning

Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning 1. 100 % av foderstaten ska vara svenskodlad a) Kravet kan antingen uppfyllas genom egen eller närliggande foderproduktion eller genom att välja

Läs mer

Jordbruksinformation10 2013. Starta eko Kyckling

Jordbruksinformation10 2013. Starta eko Kyckling Jordbruksinformation10 2013 Starta eko Kyckling Starta eko kyckling Text och foto: Åsa Odelros Kyckling är mager och nyttig mat och konsumtionen av kycklingkött ökar stadigt. De ekologiska kycklingarna

Läs mer

Rapport i maj 2011 från projektet Demonstrationsgård la Candela

Rapport i maj 2011 från projektet Demonstrationsgård la Candela Rapport i maj 2011 från projektet Demonstrationsgård la Candela Agroekologi och samverkan mellan småbrukare som småföretagare i Colombia Vid årsskiftet 2010/2011 tecknades ett arrendekontrakt mellan projektet

Läs mer

Korastning javisst, men hur?

Korastning javisst, men hur? Korastning javisst, men hur? Jordbruksinformation 12 2002 Korastning javisst, men hur? Motionera mera det kommer sannolikt att bli mottot för landets uppbundna ekologiska kor. Detta gäller inte bara mjölkkor

Läs mer

Ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage

Ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage Institutionen för ekonomi/agriwise Ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning... 1 Uppdraget...

Läs mer

Synpunkter på förslag till genomförande av EUs jordbruksreform

Synpunkter på förslag till genomförande av EUs jordbruksreform MARIA DIRKE Tel & fax 0155 21 74 79 E-post maria.dirke@ekolantbruk.se 8 mars 2004 Till Jordbruksdepartementet 103 33 Stockholm Synpunkter på förslag till genomförande av EUs jordbruksreform Ekologiska

Läs mer

Av Helena Stenberg, Taurus. Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater?

Av Helena Stenberg, Taurus. Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater? Av Helena Stenberg, Taurus Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater? Bakgrund Under vintersäsongen 2010/2011 sköt priset på spannmål, och därmed även på färdigfoder, i höjden

Läs mer

SKÖTSEL Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller

SKÖTSEL Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller SKÖTSEL Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller 34 HÄSTFOCUS #6/2015 Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller SKÖTSEL HÖANALYS - Få koll på vad ditt hö innehåller HÄSTFOCUS #6/2015 35 SKÖTSEL

Läs mer

Jordbruksinformation Starta eko. ungnöt

Jordbruksinformation Starta eko. ungnöt Jordbruksinformation 2 2016 Starta eko ungnöt Foto: Mats Pettersson Börja med ekologisk produktion av ungnöt Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Allt fler vill köpa ekologiskt nötkött. I Sverige

Läs mer

Skörd för ekologisk och konventionell odling 2013. Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall

Skörd för ekologisk och konventionell odling 2013. Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall JO 14 SM 1401 Skörd för ekologisk och konventionell odling 2013 Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall Production of organic and non-organic farming 2013 Cereals, dried pulses, oilseed

Läs mer

Miljöregler för lantbruket i Jönköpings län 2011

Miljöregler för lantbruket i Jönköpings län 2011 Miljöregler för lantbruket i Jönköpings län 2011 1 2 Miljöregler i Jönköpings län Denna skrift ger en kort sammanfattning av de miljöregler som gäller för jordbruket i Jönköpings län. Regler som har med

Läs mer

För mer information om IP SIGILL och IP Grundcertifiering se www.svensktsigill.se

För mer information om IP SIGILL och IP Grundcertifiering se www.svensktsigill.se Certifiering enligt IP bör leda till lägre riskklass IP är en standard för kvalitetssäkring av livsmedelskedjan som omfattar livsmedelssäkerhet, djuromsorg och miljöansvar, se bilaga 1. Standarden ägs

Läs mer

Ungdjurs tillväxt på Bete

Ungdjurs tillväxt på Bete Ungdjurs tillväxt på Bete Eva Spörndly Kungsängen, Inst. Husdjurens Utfodring och Vård, SLU Eva Spörndly, Department of Animal Nutrition and Management, Kungsängen Research Centre, SLU Definitioner Betesmark:

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1997:1336) om miljöstöd; SFS 1999:29 Utkom från trycket den 23 februari 1999 utfärdad den 11 februari 1999. Regeringen föreskriver i fråga

Läs mer

Problemområden inom ekologisk odling av grönsaker och bär på friland. enkätundersökning 2001

Problemområden inom ekologisk odling av grönsaker och bär på friland. enkätundersökning 2001 Problemområden inom ekologisk odling av grönsaker och bär på friland enkätundersökning 2001 Problemområden inom ekologisk odling av grönsaker och bär på friland enkätundersökning 2001 Växtodlingsenheten

Läs mer

HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA?

HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA? Tomas Rondahl, Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, Umeå, E-post: Tomas.Rondahl@njv.slu.se HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA? I EU:s kompletteringsförordning

Läs mer

Diskussion om åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser i jordbruket

Diskussion om åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser i jordbruket Grupparbete på kursen Jordbruket och klimatet mars 2014 Sida 1(5) Diskussion om åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser i jordbruket Inför diskussionen visades följande bilder: Grupparbete på

Läs mer

Hur styr miljöersättningen för ekologisk produktion?

Hur styr miljöersättningen för ekologisk produktion? Hur styr miljöersättningen för ekologisk produktion? effekter på marknad och miljö Rapport 2010:1 Den certifierade ekologiska produktionen har ökat mellan 2006 och 2008 samtidigt som vi har betalat ut

Läs mer

Naturbetesmarker en resurs för dikalvproduktionen

Naturbetesmarker en resurs för dikalvproduktionen Naturbetesmarker en resurs för dikalvproduktionen Foto: Emma Svensson Jordbruksinformation 7-2016 Dikor med kalv kan beta alla typer av naturbetesmark. Naturbetesmarker är en resurs för dikalvproduktionen

Läs mer

Generellt. Befolkning 4,5 milj. Lantbruksareal 1 milj. ha. Antal aktiva Lantbruk 70.000 Medelareal 15 ha. Ekologisk 1,8 %

Generellt. Befolkning 4,5 milj. Lantbruksareal 1 milj. ha. Antal aktiva Lantbruk 70.000 Medelareal 15 ha. Ekologisk 1,8 % Norge Generellt Befolkning 4,5 milj. Lantbruksareal 1 milj. ha. Antal aktiva Lantbruk 70.000 Medelareal 15 ha. Ekologisk 1,8 % Markanvändning inom EU (Inkl. Norge) 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10

Läs mer

Utfodringspraxis Uppsala sep 2014. Carin Clason CoA Ab carinclason@gmail.com

Utfodringspraxis Uppsala sep 2014. Carin Clason CoA Ab carinclason@gmail.com Utfodringspraxis Uppsala sep 2014 Carin Clason CoA Ab carinclason@gmail.com Utfodring för bättre miljö och klimat-stämmer bra med att sikta mot bättre lönsamhet! Gör rätt från början Sätt mål för produktionen

Läs mer

Handla ekologiskt? Ekologiskt kvitto om alla i Örebro enbart åt ekologiska ägg

Handla ekologiskt? Ekologiskt kvitto om alla i Örebro enbart åt ekologiska ägg Ekologiskt kvitto om alla i Örebro enbart åt ekologiska ägg Om alla 130 000 invånare i Örebro under ett år äter 20 000 000 st ekologiska ägg istället för konventionella skulle det bidra till: Minskad användning

Läs mer

Jos Botermans & Anne-Charlotte Olsson, JBT/SLU, Alnarp

Jos Botermans & Anne-Charlotte Olsson, JBT/SLU, Alnarp 1 Slutrapport: Ekologisk grisproduktion - en tillväxtmöjlighet för mindre producenter? Ekonomisk jämförelse av produktion enligt KRAV eller EU-regler (projnr 0446023) Jos Botermans & Anne-Charlotte Olsson,

Läs mer

Energikollen Modul 21C

Energikollen Modul 21C kwh per år Energikollen Modul 21C SAM nr: Brukare: Adress: Postadress: Telefon: E-post: Datum för rådgivning: 2012-11-19 Sammanfattning 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 Diesel RME el 20 000

Läs mer

Sälj inte ditt frö för billigt!

Sälj inte ditt frö för billigt! Sälj inte ditt frö för billigt! Johan Biärsjö och Gunilla Lindahl- Larsson, SFO Intresset för fröodling har ökat betydligt på senaste tiden. Detta är säkert en effekt av att ekonomin i både spannmåls-

Läs mer

Omläggning till ekologisk mjölkproduktion

Omläggning till ekologisk mjölkproduktion Omläggning till ekologisk mjölkproduktion Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Omläggningsdag i Skövde, 2011-01-27 Invägning av ekologisk mjölk

Läs mer

Hjälp oss att göra våra regler bättre!

Hjälp oss att göra våra regler bättre! Remiss, förslag till nya regler för Djurhållning, kapitel 5 2015-01-30 Svara senast 31 mars 2015 Svara till regler@krav.se Hjälp oss att göra våra regler bättre! KRAVs styrka är vår breda förankring bland

Läs mer

KONTROLLRAPPORT FÖR HÄSTHÅLLNING

KONTROLLRAPPORT FÖR HÄSTHÅLLNING ÅSTORPS KOMMUN Bygg- och Miljönämnden Dnr KONTROLLRAPPORT FÖR HÄSTHÅLLNING Offentlig kontroll enligt djurskyddslagen (1988:534), djurskyddsförordningen (1988:539), Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och

Läs mer

3 juni 2003. Till Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen 103 33 Stockholm. Skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel Ert Dnr Fi2003/1069

3 juni 2003. Till Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen 103 33 Stockholm. Skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel Ert Dnr Fi2003/1069 PETER EINARSSON Tel & fax 0477 401 60 E-post peter.einarsson@ekolantbruk.se 3 juni 2003 Till Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen 103 33 Stockholm Skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel

Läs mer

Jord- och skogsbruksministeriets förordning

Jord- och skogsbruksministeriets förordning Jord- och skogsbruksministeriets förordning om ändring av jord- och skogsbruksministeriets förordning om bas- och tilläggsåtgärder i samband med miljöstödet samt miljöspecialstöd för jordbruket Given i

Läs mer

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv 7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna

Läs mer

INLEDNING HELENA STENBERG LENA WIDEBECK PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR DIKOR INLEDNING

INLEDNING HELENA STENBERG LENA WIDEBECK PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR DIKOR INLEDNING 2006 dikor INLEDNING För att lyckas ekonomiskt i dikalvsproduktionen krävs att korna har god fertilitet och att kalvarna inte bara överlever utan även växer bra fram till avvänjningen. Det förutsätter

Läs mer

Bra vallfoder till mjölkkor

Bra vallfoder till mjölkkor Bra vallfoder till mjölkkor Foto: Jordbruksverket Jordbruksinformation 10-2014 Bra vallfoder till mjölkkor Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Vallen är grundstommen i ekologiska mjölkkors foderstat.

Läs mer

Störst på ekologisk drift och robot

Störst på ekologisk drift och robot FOTO: PERARNE FORSBERG Störst på ekologisk drift och robot Det var svårt att säga nej till den bättre kalkyl som det ekologiska alternativet erbjöd när SörbNäs AB projekterades. CHRISTINA FORLIN EN ENORM

Läs mer

Krav på utrymme för lagring av gödsel från djurhållning (dnr N2015/5206/JM)

Krav på utrymme för lagring av gödsel från djurhållning (dnr N2015/5206/JM) 1(6) Regeringen Näringsdepartementet 103 33 Stockholm n.registrator@regeringskansliet.se Krav på utrymme för lagring av gödsel från djurhållning (dnr N2015/5206/JM) Länsstyrelsen i Västra Götalands län,

Läs mer

Skörd för ekologisk och konventionell odling 2014. Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall

Skörd för ekologisk och konventionell odling 2014. Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall JO 14 SM 1501 Skörd för ekologisk och konventionell odling 2014 Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall Production of organic and non-organic farming 2014 Cereals, dried pulses, oilseed

Läs mer

Aktuellt om jordbrukspolitiken (CAP) i Sverige för tillitsvalgte i Akershus och Østfold bondelag. November 2015

Aktuellt om jordbrukspolitiken (CAP) i Sverige för tillitsvalgte i Akershus och Østfold bondelag. November 2015 Aktuellt om jordbrukspolitiken (CAP) i Sverige för tillitsvalgte i Akershus och Østfold bondelag November 2015 Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund 1990 års jordbrukspolitiska beslut Prisregleringen (som kom

Läs mer

Svavel. för kvantitet och kvalitet. Dan-Axel Danielsson 2014-10-16

Svavel. för kvantitet och kvalitet. Dan-Axel Danielsson 2014-10-16 Svavel för kvantitet och kvalitet Dan-Axel Danielsson Protein är Aminosyror och aminosyror består av Kol Syre Väte Kväve Svavel Bara metionin och cystein innehåller svavel Växterna tar Kol från luften

Läs mer

Sammanfattning av Svenskt Växtskydds synpunkter och förslag:

Sammanfattning av Svenskt Växtskydds synpunkter och förslag: Stockholm 2014-09-01 Remissyttrande Ert Dnr: M2013/2065/Ke Vårt Dnr: SV/2/14 Miljödepartementet Kemikalieenheten 103 33 Stockholm Förslag till ny nationell reglering om avgifter för ansökningar som rör

Läs mer

Författare Andresen N. Utgivningsår 2010

Författare Andresen N. Utgivningsår 2010 Bibliografiska uppgifter för Starta eko. Mjölk Författare Andresen N. Utgivningsår 2010 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt 2 Utgivare Jordbruksverket (SJV) Huvudspråk Svenska Målgrupp Praktiker,

Läs mer

Trädplan. för Kyrkogårdsförvaltningen i Göteborg. del ett

Trädplan. för Kyrkogårdsförvaltningen i Göteborg. del ett Trädplan för Kyrkogårdsförvaltningen i Göteborg del ett Stampens kyrkogård Träd förenar oss Träd är inte bara vackra, de är också en länk mellan oss, de som kom före oss och de som kommer efter. På våra

Läs mer

SKÖTSEL AV ÄNGSVALL. Villkor för erhållande av miljöersättning för skötsel av ängsvall år 2015

SKÖTSEL AV ÄNGSVALL. Villkor för erhållande av miljöersättning för skötsel av ängsvall år 2015 SKÖTSEL AV ÄNGSVALL Villkor för erhållande av miljöersättning för skötsel av ängsvall år 2015 1. Allmänna villkor för erhållande av miljöersättning för skötsel av ängsvall För att erhålla ersättning för

Läs mer

Utlakningsförsöken i Mellby

Utlakningsförsöken i Mellby Utlakningsförsöken i Mellby Försöken syftar till att ta fram effektiva brukningsmetoder för att minska förlusterna av växtnäring i olika odlingssystem Fånggrödor och flytgödsel (A) Stallgödsel i två odlingssystem

Läs mer

Typfoderstater. för ekologiska tackor och lamm

Typfoderstater. för ekologiska tackor och lamm Typfoderstater för ekologiska tackor och lamm HS Konsult AB, 22 Förord Typfoderstater för ekologiskt uppfödda tackor och lamm är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller

Läs mer

2013-08-13. Medborgarförslag om upphandling av ägg som producerats i system med inredda burar. (AU 222) Dnr KS 2013-140

2013-08-13. Medborgarförslag om upphandling av ägg som producerats i system med inredda burar. (AU 222) Dnr KS 2013-140 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg 2013-08-13 170 Medborgarförslag om upphandling av ägg som producerats i system med inredda burar. (AU 222) Dnr KS 2013-140 KF Beslut

Läs mer

Kommentarer till bildspel Exempel från rådgivning

Kommentarer till bildspel Exempel från rådgivning Sida 1(9) Kommentarer till bildspel Exempel från rådgivning Bildmaterial härrör från Ronny Sköller, Anuschka Heeb (länsstyrelsen Östergötland), Tilla Larsson och Magdalena Nyberg (jordbruksverkets vattenenhet)

Läs mer

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik 12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik maj 2009 www.centerpartiet.se Inledning EU:s gemensamma jordbrukspolitik är grunden till en fungerande inre marknad och begränsar riskerna för ojämlika

Läs mer

på Gotland Några goda råd

på Gotland Några goda råd på Gotland Några goda råd enna broschyr är framtagen i samarbete mellan Svenska djurhälsovården, Gotlands fåravelsförening, miljö och hälsoskyddskontoret, Gotlands lammklippare och Swedish Meats. Syftet

Läs mer

Kontroll av förbrännings- och samförbränningsanläggning för hela djurkroppar (gårdspanna) i primärproduktionen

Kontroll av förbrännings- och samförbränningsanläggning för hela djurkroppar (gårdspanna) i primärproduktionen 1(6) BILAGA TILL VÄGLEDNING MED DNR 38-4673/10 2010-04-16 Avdelningen för djurskydd och hälsa Kontroll av förbrännings- och samförbränningsanläggning för hela djurkroppar (gårdspanna) i primärproduktionen

Läs mer

Grossisterna. En länk i kedjan för ökad användning av ekologiska och närproducerade varor i den offentliga sektorn

Grossisterna. En länk i kedjan för ökad användning av ekologiska och närproducerade varor i den offentliga sektorn Grossisterna En länk i kedjan för ökad användning av ekologiska och närproducerade varor i den offentliga sektorn Av: Linnéa Iseland Mars - april 2001 På uppdrag/under ledning av: Kristina Sjöholm, projektledare

Läs mer

Redovisning av projekt: Hur påverkar ympning växtnäringsupptagning och avkastning i ekologisk växthusgurka?

Redovisning av projekt: Hur påverkar ympning växtnäringsupptagning och avkastning i ekologisk växthusgurka? Redovisning av projekt: Hur påverkar ympning växtnäringsupptagning och avkastning i ekologisk växthusgurka? Diarienummer: 25-14077/08 Sammanfattning Odlingssäsongen 2009 undersöktes hur ympning påverkar

Läs mer

Ekologiska spannmålsmarknaden 2015

Ekologiska spannmålsmarknaden 2015 Ekologiska spannmålsmarknaden 2015 - Vad är på gång och vilka rörelser finns på marknaden i Sverige, EU och USA? Olle Ryegård, Agroidé AB Inledning Totalproduktionen av svensk certifierad säljbar ekologisk

Läs mer

DOKUMENTATION AV VÄXTODLINGEN VÄXTODLINGSPLAN VÄXTODLINGSJOURNAL

DOKUMENTATION AV VÄXTODLINGEN VÄXTODLINGSPLAN VÄXTODLINGSJOURNAL Sigill kvalitetssystem AB DOKUMENTATION AV VÄXTODLINGEN VÄXTODLINGSPLAN VÄXTODLINGSJOURNAL Gård År Brukare Om annan än brukaren kör maskiner, spruta etc., namnge personen/personerna nedan: Maskinförare

Läs mer

Kontroll Daglig tillsyn sker normalt av alla djur. Ja Nej Ej kontr. Ej aktuellt TV-brist

Kontroll Daglig tillsyn sker normalt av alla djur. Ja Nej Ej kontr. Ej aktuellt TV-brist NÖTKREATUR 1(6) Fastställd 2012-01-16 = rekommenderade kategorier vid baskontroll Grå = obligatorisk kontrollpunkt inom resp. kategori vid baskontroll Nöt 1 Personal Personalstyrkan är tillräcklig och

Läs mer

Manual Cofoten. Innehållsförteckning. Sida 1(16) 2013-06-04

Manual Cofoten. Innehållsförteckning. Sida 1(16) 2013-06-04 Sida 1(16) Manual Cofoten Kontaktuppgifter: Ulrika Williamsson, Jordbruksverket, ulrika.williamsson@jordbruksverket.se, tel 036-15 63 41 om du har tekniska frågor och tips på hur verktyget kan förbättras/förtydligas.

Läs mer

REMISS 1 (6) Länsstyrelsen i Stockholms län lämnar följande svar på remissen.

REMISS 1 (6) Länsstyrelsen i Stockholms län lämnar följande svar på remissen. 1 (6) Enheten för lantbruksfrågor Anders Larsson n.registrator@regeringskansliet.se Svar på remiss slutbetänkanden av konkurrenskraftsutredningen, SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ och hållbar strategi

Läs mer

Anvisningar till undersökningen Trädgårdsproduktion 2011

Anvisningar till undersökningen Trädgårdsproduktion 2011 Anvisningar till undersökningen Trädgårdsproduktion 2011 Foto: Pia svensson & Per G Norön Allmän information om Trädgårdsproduktion 2011 3 Vad är Trädgårdsproduktion 2011? 3 Vem är skyldig att lämna uppgifter?

Läs mer

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET CIRKULÄR Nr 18/02 Jordbruksavdelningen Datum 22.3.2002 Dnr 1134/01/2002

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET CIRKULÄR Nr 18/02 Jordbruksavdelningen Datum 22.3.2002 Dnr 1134/01/2002 JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET CIRKULÄR Nr 18/02 Jordbruksavdelningen Datum 22.3.2002 Dnr 1134/01/2002 Arbetskrafts- och näringscentraler Länsstyrelsen i landskapet Åland Giltighetstid 27.3.2002 - tills

Läs mer

Bilaga 1. Modul: 210 Växtnäringsbalans och gödslingsplan. Gårdsbesök krävs. Särskild kompetens på ekologiska gårdar: Ja.

Bilaga 1. Modul: 210 Växtnäringsbalans och gödslingsplan. Gårdsbesök krävs. Särskild kompetens på ekologiska gårdar: Ja. Bilaga 1 Modul: 210 Växtnäringsbalans och gödslingsplan. Gårdsbesök krävs. Modulens inriktning: Företag med mer än 25 djurenheter Särskild kompetens på ekologiska gårdar: Ja Beräkna gårdens eventuella

Läs mer

Modul: 210 Växtnäringsbalans och gödslingsplan med gårdsbesök Modulens inriktning:

Modul: 210 Växtnäringsbalans och gödslingsplan med gårdsbesök Modulens inriktning: Bilaga 1a Modul: 210 Växtnäringsbalans gödslingsplan med gårdsbesök Modulens inriktning: Företag med mer än 25 djurenheter Särskild kompetens på ekologiska gårdar: Ja Beräkna gårdens eventuella växtnäringsöverskott,

Läs mer

KURS I GROVFODERVERKTYGET

KURS I GROVFODERVERKTYGET KURS I GROVFODERVERKTYGET 2015-02-25 Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet GROVFODERKALKYLEN INNEHÅLL 1. REGISTRERA OCH HANTERA GÅRDAR... 1 2. SKAPA GROVFODERKALKYLER... 4 3. LÄGGA TILL SCHABLONGRÖDKALKYLER...

Läs mer

FoU-verksamhet vid Hushållningssällskapet Sjuhärad 2007

FoU-verksamhet vid Hushållningssällskapet Sjuhärad 2007 1 FoU-verksamhet vid Hushållningssällskapet Sjuhärad 2007 Vallfröblandningar för breddat skördefönster HS Sjuhärad Jan Jansson Genomförande, utvärdering och resultatförmedling av två vallförsök där syftet

Läs mer

Frågor och svar om tillämpningen av beteslagen

Frågor och svar om tillämpningen av beteslagen 2012-07-06 1 (5) Frågor och svar om tillämpningen av beteslagen 1. Vad innebär det att alla svenska kor ska gå ut på bete? Djurskyddsförordningen säger att nötkreatur för mjölkproduktion och som är äldre

Läs mer

Faktaunderlag och kriterier till klimatanpassade charkprodukter

Faktaunderlag och kriterier till klimatanpassade charkprodukter Faktaunderlag och kriterier till klimatanpassade charkprodukter Chark-SM, Sveriges största kvalitetstävling för svensktillverkade livsmedel, kommer i årets tävling dela ut en hedersutmärkelse till klimatanpassade

Läs mer

Sammanställning av intervjuer med rådgivare

Sammanställning av intervjuer med rådgivare Bilaga 7 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning av intervjuer med rådgivare I april 2011 har telefonintervjuer genomförts med 25 växtodlingsrådgivare från Skåne, Östergötland, Västergötland

Läs mer

Gårdsbesök i Kalmar-Öland med tema förädling och samverkan

Gårdsbesök i Kalmar-Öland med tema förädling och samverkan Gårdsbesök i Kalmar-Öland med tema förädling och samverkan Kollegor från hela landet bjöds på en resa bland nytänkare och entreprenörer hos årets stämmovärdar i sydost. Magi Lantbruk Vi kommer fram till

Läs mer

Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 1990 och 2005 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser

Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 1990 och 2005 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 199 och 25 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser Forskningsprojekt finanserat av Stiftelsen Lantbruksforskning och Jordbruksverket

Läs mer

Skånskt lantbruk. En snabb blick in i framtiden till år 2025 KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID

Skånskt lantbruk. En snabb blick in i framtiden till år 2025 KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Skånskt lantbruk En snabb blick in i framtiden till år 2025 G.A. Johansson, L. Jonasson, H. Rosenqvist, K. Yngwe (red) 2014 Hushållningssällskapet Skåne och Länsstyrelsen i

Läs mer

Skörd för ekologisk och konventionell odling 2011. Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall

Skörd för ekologisk och konventionell odling 2011. Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall JO 16 SM 1202 Skörd för ekologisk och konventionell odling 2011 Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall Slutlig statistik Production of organic and non-organic farming 2011 Cereals,

Läs mer

VILKA REGLER GÄLLER VID KEMISK BEKÄMPNING? Information till dig som använder bekämpningsmedel

VILKA REGLER GÄLLER VID KEMISK BEKÄMPNING? Information till dig som använder bekämpningsmedel VILKA REGLER GÄLLER VID KEMISK BEKÄMPNING? Information till dig som använder bekämpningsmedel Varför finns det regler för kemisk bekämpning? Kemiska bekämpningsmedel kan skada miljön, människors hälsa

Läs mer

Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Tobias och Karin Knutsson

Läs mer

Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp

Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp Var vi befinner oss i Landet Ekologisk mjölkproduktion I Västra Götaland och här ligger

Läs mer

Med hänvisning till ovanstående, föreslår styrelsen föreningsstämman besluta

Med hänvisning till ovanstående, föreslår styrelsen föreningsstämman besluta Styrelsen för en bostadsrättsförening tillsätts för att på medlemmarnas uppdrag förvalta föreningens egendom. I detta uppdrag ingår att planera för och utföra nödvändigt underhåll. Motionären vill begränsa

Läs mer