Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar

Transkript

1 Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar Maria Berglund HS Halland tel

2 KOLDIOXID från fossila bränslen

3 Koldioxid från fossil energi Jordbrukets klimatpåverkan är inte som andras påverkan Kol i mark Lustgas från kväve Metan från djurhållningen Utsläpp från inköpta varor

4 Koldioxidekvivalenter (CO 2 -ekv) - gemensam valuta för växthusgaser 1 kg koldioxid = 1 kg koldioxidekvivalenter 1 kg metan = 25 (21) kg koldioxidekvivalenter 1 kg lustgas = 298 (310) kg koldioxidekvivalenter IPCC, 2007 [4AR] (IPCC, 1995) [SAR])

5 Sveriges utsläpp av växthusgaser 2009 Metan från fodersmältning Metan från gödsellager Lustgas från gödsellager Lustgas från mark Energianvändning ~16 % (NV National inventory report 2011 Sweden.)

6 Sveriges utsläpp av växthusgaser 2009 (NV National inventory report 2011 Sweden.)

7 Lustgas bildas från kväve N 2 O NO N 2 O N 2 Ammonium NH 4 + Nitrifikation Kräver god tillgång på syre och ammonium NH 4 + Nitrat NO 3 - Denitrifikation Kräver syrefattig miljö Parametrar som påverkar: Tillgång på kväve Syretillgång och markfukt Temperatur

8 Kol i mineraljordar + Tillförsel av organiskt material: skörderester, gödsel Nedbrytning av organiskt material: jordbearbetning, klimat (syre och vatten) Långsiktigt: odlingshistoria och framtida brukning + Vall, stallgödsel, naturbetesmark - Ettåriga grödor, mkt jordbearbetning och bortförsel halm etc.

9 Energi framförallt diesel och olja Energieffektivisering Sparsam körning Energikartläggning Byta bort fossil energi Uppvärmning utan olja Mer biodrivmedel Grön el

10 Exempel: Havre 3 gårdar, hög och låg skördenivå. Gård A: Växtodlingsgård. Havre med insådd klöverfrö, gödsling med Biofer 7-9-0, 60 kg N/ ha. Gård B: Växtodlingsgård. Havre med vallinsådd, ingen gödsling (efter åkerböna) Gård D: Mjölkgård. Havre utan insådd, ingen gödsling (efter vall) SIK-rapport 830

11 Exempel: Havre, forts 0,4 kg CO2-ekv/kg havre 0,3 0,2 0,1 CH4 N2O CO2 0 A hög A låg B hög B låg D hög D låg

12 Växthusgasutsläpp från växtodling - vad påverkar klimatavtrycket per kg gröda? Avkastningen + Jämn och hög skördenivå i förhållande till insatserna, litet spill Kvävet + Bra kväveutnyttjande A&O! Åtgärder för bra bördighet Markpackning, dränering, mullhalt Energi och transporter

13 Metan från idisslare CO H à CH H 2 O Väte frigörs när ättiksyra och smörsyra bildas. Väte förbrukas när propionsyra bilas. Kolhydratomsättning hos idisslare (Björnhag m fl, 1989, teckning av Marie Stockman)

14 Växthusgaser från gödsellager Metan: Bildas i syrefri miljö - Organiskt material (mängd, nedbrytbarhet) - Temperatur (+hög temp) - Lagringstid Lustgas: Gynnas vid omväxlande syrefria och syrerika zoner - Tillgång till kväve och kol - Temperatur (hög temp gynnsamt) - Lagringstid Ammoniak à indirekta lustgasemissioner à Flytgödsel ger mer metan à Fastgödsel ger mer lustgas à Djupströ ger metan och lustgas

15 Växthusgasutsläpp från djurhållningen - vad påverkar klimatavtrycket per kg produkt? Produktionen + Bra tillväxt, friska djur, små kassationer Foder + Effektivt foderutnyttjande + Fodermedel med låga utsläpp (t ex lokalt proteinfoder, bra grovfoder) (Idisslare) Metan från vommen + Hög smältbarhet på fodret, avel (preparat, fett) + Avkastningsnivån Energianvändningen (speciellt gris- och fågel, och om uppvärmning)

16 Utsläpp av växthusgaser per kg produkt för några vanliga livsmedel!

17 Svensk produktion av kött, mjölk och ägg ton produkter miljoner ton CO2-ekv mjölk*10 nötkött gris kyckling ägg SIK-rapport 793, Mejeriprodukter Nötkött Griskött Kycklingkött Ägg

18 Svensk konsumtion av kött, mjölk och ägg , ton produkter miljoner ton CO2-ekv 4 3,5 3 2,5 2 1, ,5 0 mjölk*10 nötkött gris kyckling ägg 0 Mejeriprodukter Nötkött Griskött Kycklingkött Ägg

19 Växthusgasutsläpp från svensk produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg SIK-rapport nr 793 och 794

20 Klimatfördelar med ekologisk produktion: + Lite/slipper klimattunga insatsvaror som mineralgödsel (N), importerat proteinfoder + Lokalt kretslopp + Fördel mull Klimatutmaningar för ekologisk produktion: - Avkastningsnivån - Utnyttjandenivån (foder, protein, kväve) - Kväveförsörjningen i växtodlingen (lustgas) Inga systematiska skillnader i klimatavtryck mellan ekologiskt och konventionellt producerade livsmedel