Klimatsmart utfodring Kol i mark sänka eller utsläpp i foderproduktionen? Christel Cederberg, SIK/Chalmers Greppa Skövde 24/1 2013

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Klimatsmart utfodring Kol i mark sänka eller utsläpp i foderproduktionen? Christel Cederberg, SIK/Chalmers Greppa Skövde 24/1 2013"

Monica Isaksson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Klimatsmart utfodring Kol i mark sänka eller utsläpp i foderproduktionen? Christel Cederberg, SIK/Chalmers Greppa Skövde 24/1 2013

2 Agenda Fodermedlens utsläpp av växthusgaser Kol i mark och gröda vilka faktorer gynnar kolinlagring i mark? Utsläpp av kol från förändrad markanvändning i tropikerna Avslutande kommentarer

3 VHG-utsläpp för fodermedel (grovfoder per kg ts) SIK:s foderdatabas. LUC-faktorer medium enligt Leip et al 2010 (JRC:s projekt GGELS)

4 Parameter Höstvete till foder, VGR (indata SIK:s foderdatabas) Använt värde Skörd, höstvete, kg/ha Utsäde, kg/ha 220 Diesel fältmaskiner, l/ha 79 Torkning (19 till 14 % vh), l/ha kwh Kvävetillförsel, mineralgödsel-n, kg N/ha stallgödsel-n, kg N/ha N i skörderester, Kg N/ha Direkt emission, lustgas, kg N2O-N/ha 2 Indirekt emission, lustgas, kg N2O-N/ha 0,33 Mineralgödsel, P, kg/ha K, kg/ha Övrigt: smörjolja, el torkning, bekämpningsmedel Transport till foderfabrik 6 8 Mindre mängder 150 km med lastbil, 90 % lastgrad 25 km med traktor + tom retur=50 km

120 28 55 Direkt emission, lustgas, kg N2O-N/ha 2 Indirekt emission, lustgas, kg N2O-N/ha 0,33 Mineralgödsel, P, kg/ha K, kg/ha Övrigt:

5 Ungefärlig fördelning av VHG utsläpp från foderspannmål, OBS: ej exakta siffror pga osäkerheter särskilt i N2O-beräkningar!

6 VHG-utsläpp för fodermedel (grovfoder per kg ts) SIK:s foderdatabas. LUC-faktorer medium enligt Leip et al 2010 (JRC:s projekt GGELS)

7 LUC från Cerrado till soja Mato Grosso, Brasilien, november 2011

8 Kol i mark och gröda vilka faktorer gynnar ökad kolinlagring i mark?

10 Hur mycket kol binder en gröda, t ex spannmål som ger en skörd om drygt 8 ton kärna/ha? Kärna 7 ton ts/ha Ovanjordiska växtrester 8,5 t ton ts/ha Totalt 19 ton ts/ha 9,5 ton C/ha 35 ton CO2/ha Underjord växtrester 3,5 ton ts/ha

11 Vad händer med detta kol? Kärna Konsumtion av människor o djur Förbränning, CO2 Stallgödsel, rötslam Ca 80 % Markandning, CO2 Växtrester Omsättning i marken av mikroorganismer Möjlig humusuppbyggnad (stabil kolsänka) Parallellt i marken, mineralisering av tidigare tillfört organiskt material, hur mkt kolnedbrytning beror på bearbetning, temperatur..etc

Markandning, CO2 Växtrester Omsättning i marken av mikroorganismer Möjlig

13 Åkermark innehåller 75 ton kol/ha VIKT Matjorden väger ton på ett hektar åkermark (1,25 ton/m 3 ) 25 cm KOL I MARK I medeltal är mullhalten ca 4% i svensk åkermark. Cirka 58 % av mullen består av kol. Kolhalten är ca 2,3% av jorden KOLFÖRRÅDET I MATJORDEN Kolförrådet i 1 hektar (0-25 cm) är därmed ca 75 ton kol/ha. Detta motsvarar ca 275 ton CO 2

14 Kolinlagring: Begrepp Kolförråd, ton C per ha Åkermark i jämvikt Kolinlagring Kolsänkan mättad Åtgärd sätts in: Omställning av odlad mark till gräsmark Kolsänkans varaktiget Tid 10 till 100 år?

Åtgärd sätts in: Omställning av odlad mark till

15 Begränsningar för kolsänka som åtgärd Mättnad av kolsänkan marken når kolmättnad efter (100) år Kolsänkans varaktighet processen är reversibel samma markanvändning måste pågå för alltid Undanträngningseffekter t ex om vi ställer om odlad mark till gräsmark för lagra in mer kol, måste förlorad produktion ske någon annanstans t ex genom högre skördar eller att ny mark tas i anspråk Verifiering

Undanträngningseffekter t ex om vi ställer om odlad mark till gräsmark för lagra in mer kol, måste

16 Varför är det så svårt att verifiera ändringar i markens kolförråd? ÅTGÄRD Vi inför en odlingsåtgärd som ökar kolinlagringen med 400 kg kol/ha*år. Vi fortsätter så i 25 år. 25 cm UTGÅNGLÄGE En åkermark som har ett kolförråd om ca 75 ton kol/ha (0-25 cm) 400 kg kol/ha*år = ca 1,5 ton CO Efter 2 /ha*år. ett år är ökningen Utsläpp från diesel är ca 2500,5%, kg COdvs 2 /ha mycket *år, liten, d v s kolsänkan är viktig! svårt att mäta med jordprov Efter 25 år har kolförrådet ökat med 10 ton kol/ha till 85 ton kol/ha. Detta är mätbart/verifierbart TIDSFAKTORN är alltså mycket viktig när vi pratar om kolsänka och verifiering!

ett år är ökningen Utsläpp från diesel är ca 2500,5%, kg COdvs 2 /ha mycket *år, liten, d v s kolsänkan är viktig!

17 Modeller används för beräkna förändringar i markens kolförråd men osäkerheter. T ex vad gäller inlagring i gräsmarker

18 Utsläpp av kol från förändrad markanvändning i foderproduktion

19 GHG emissions from land use change magnitude: Tropical deforestation emitted 5.9±2.2 GtCO 2 /yr in the 1990s constitutes 7-16% of total GHG emissions Large uncertainties due to uncertainties in deforestation rates and carbon contents of forests In addition emissions from drained peatlands Source: IPCC, WGI & III, 2007

uncertainties due to uncertainties in deforestation rates and carbon contents

20 GHG emissions caused by Direct Land Use Change CO2 over several years PASTURE Year 1 Year 2 Year 3 Year 4...? ? ~570 t CO2e per ha due to DLUC After x years are some of the land abadonned regrowth of forest mostly

21 Indirect Land Use Change, iluc Spatial iluc: Displacement of production to other location E.g. Production of crops for biofuels in a land pushes previous activity to other location: Maize for ethanol in US less soybean increase soya in Brazil displacement of pasture (into soya) more pasture in Amazonas deforestation Use iluc: The introduction of a new demand for the same biomass (pasture) causes an expansion of area - E.g. Increased demand for beef due to growing export market drives an increased production which is not filled by intensification but also with area expansion

22 The increase of production in Brazil is export-driven Total production x ton CWE beet meat Domestic consumption Beef flows in Brazil 1000 Export 0 Export

23 Avslutande kommentar klimatsmarta foderstater Blandvallar för att reducera input av handelsgödselkväve Allmänt: hålla ner N-givan genom optimerad gödsling, utnyttja stallgödseln väl (minska förluster), tänka på växtföljdseffekter etc, använda BAT-gödsel Proteintillförsel: prioritera ärter/åkerbönor samt rapsmjöl före soja Optimera proteintillförseln i rätt fas av produktionen Koll på foderspillet

24 Avslutande kommentarer - Kol sänka/utsläpp i foderproduktionen Fleråriga grödor i växtföljden positivt för ökad kolinlagring i mark Långliggande (välskötta) vallar mest positivt som kolsänka (betade > än slåtter), diversitet + Omvandling av skogsmark till bete/åkermark i tropikerna innebär stora förluster av kol Ingen konsensus om metodik för att beräkna förluster från förändrad markanvändning

Relevanta dokument

Klimatsmart utfodring Kol - sänka/källa i foderodlingen? Christel Cederberg, SIK Greppa Norrköping 17/1 2011

Klimatsmart utfodring Kol - sänka/källa i foderodlingen? Christel Cederberg, SIK Greppa Norrköping 17/1 2011 Agenda Fodermedlens Carbon Footprint Kol i mark och gröda vilka faktorer gynnar kolinlagring