Hur kan jordbruket bidra till att minska klimatpåverkan? Anna Richert, Svenskt Sigill Norrköping, 25 jan 2011

Transkript

1 Hur kan jordbruket bidra till att minska klimatpåverkan? Anna Richert, Svenskt Sigill Norrköping, 25 jan 2011

2 Kontrollmärkningen för svensk mat och blommor Sex argument 1. Svenska råvaror 2. Friska djur 3. Närmare mat 4. Skydd för vatten 5. Nej till GMO 6. Alltid kontrollerat

3 Jordbrukets utsläpp av lustgas, metan och koldioxid Mulljordar mulljordar 24% 24 % Husdjur 21 % husdjur 21% Kalkning. kalkning 1% 1 % Diesel, diesel, olja olja, & el 11% el 11 % CO 2 CH 4 N 2 O Stallgödsel 3 % stallgödsel 3% Stallgödsel 3 % stallgödsel 3% mineralkvävetillv. Mineralkvävetillv 2% 2 % mineralkvävetillv. Mineralkvävetillv. 5% 5 % Jordbruksmark jordbruksmark 30% 30 % Källa: Tynelius och Sonesson

4 (hamburger)bröd (mellan)mjölk kyckling griskött tomater eko växthus (danska) *) lax (odlad Canada) torskfilé (40% garn, 60% trål) (hushålls)ost nötkött (isbergs)sallat (svensk friland) potatis apelsiner (spanska) *) morötter *) gram CO2 ekv. per kg livsmedel äpplen (svenska) *) *) Endast primärproduktion Exempel på klimatpåverkan från livsmedel

5 Globalt sett har nötköttsproduktionen fyrdubblats på ett sekel miljoner nötkreatur Source: Crutzen et al 1986, FAO 2007

6 En stor mjölkgård Figur 9: Totala årliga växthusgasutsläpp från växtodlingen och djurhållningen på Västraby. De totala utsläppen ligger drygt ton CO 2 -ekv, varav 45 % som lustgas, 40 % som metan och 15 % som koldioxid.

7 Utsläpp av CO2-ekv från en grisgård Källa: Joker-projektet. Kommentar: Smågrisproducent som köper in stor andel foder.

8 Växtodlingsgården Figur 8: Totala årliga växthusgasutsläpp från växtodlingen på Egonsborg. De totala utsläppen ligger på 675 ton CO 2 -ekv, varav 70 % som lustgas och 30 % som koldioxid

9 Mjölkproduktionens klimatpåverkan gram CO2-ekv / liter mjölk Primärproduktion Intransport Mejeri Förpackningar Distribution Butik, konsument

10 Potatisproduktionens klimatpåverkan gram CO2-ekv / kg matpotatis Primärproduktion Intransport Packeri Förpackningar Distribution Butik, konsument

11 Klimatmärkning ett begrepp med många innebörder Klimatdeklarationer Klimatkompensation Klimatcertifiering Tilläggscertifiering Integrering i befintlig miljömärkning ÅTGÄRDER som är tredjepartsgranskade Certifieringssystem i botten

12 Skulle du kunna tänka dig att betala mer för mjölk/tomater som är producerade med lägre klimatpåverkan än en jämförbar produkt?

13 Projektets syfte och inriktning Vi ska minska klimatpåverkan genom att skapa ett certifieringssystem för mat där konsumenterna kan göra medvetna klimatval och företagen kan stärka sin konkurrenskraft.

14 Vad projektet levererar: Publika, vetenskapliga underlagsrapporter Certifierbara regler Sätter igång processer som fokuserar på ÅTGÄRDER

15 Var skall vi sätta in åtgärderna? Kriterier: Åtgärder med effekt Kommunicerbara åtgärder Balansera mot andra miljömål Resultat: Kvävet Energin Djurhälsa Foder BAT-gödsel Viktigt: håll avkastningen jämn och hög.

16 En stor mjölkgård Figur 9: Totala årliga växthusgasutsläpp från växtodlingen och djurhållningen på Västraby. De totala utsläppen ligger drygt ton CO 2 -ekv, varav 45 % som lustgas, 40 % som metan och 15 % som koldioxid.

17 Den som vill certifiera en produkt måste uppfylla kriterier i hela produktionskedjan: Fisk Gris Nöt Gården Växtodling Mjölk Ägg (Livsmedelsförädling) Transporter (Förpackningar) (Lamm) (Kyckling) Klar Klar Pågår/klara Pågår Klar Pågår

18 Hur är reglerna uppbyggda? Producenterna måste: 1) Klara specifika gränsvärden 2) Analysera 3) Föreslå och vidta åtgärder i den egna produktionen Exempel: 1) Begränsning av soja i foder 2) Göra en energikartläggning på gården 3) Gårdsspecifika åtgärder för att minska överskottet av kväve

19 Hur blir det på en Gården mjölkgård? Energieffektivisering Sparsamt körsätt Växtodlingen Djurhållningen God djurhälsa Lokalt foder Klimatberäknat inköpt foder Begränsning av soja; sojan skall vara certifierad Effektivare kväveanvändning Nyckeltal för nytt kväve Analys av stallgödsel Lustgasrenad mineralgödsel Klöver i vallen Växtföljd N

20 Klimatcertifierat:

21 Klimatcertifierat (feb 2011):

22

23 Fortsättningen: Stödmaterial Fortsatt förvaltning Offentlig upphandling Import/internationellt

24 Jordbrukets klimatpåverkan hur ligger vi till egentligen? - Produktionen minskar + Vi blir hela tiden mer effektiva - Exporterar miljöproblemen -/+ Varierande potential mjölk 5-15%, växthus 80% Förhoppning: klimatarbetet på gårdarna tar fart. Ekonomiska incitament Risk: konkurrens med andra miljöfrågor, kunskapsbehov Summa summarum: vi har mycket att göra framöver

25 Besök vår webbplats