Farsta fakta. Yta: 15,4 km²

Transkript

1 Farsta 1 1

2 Farsta fakta I Farsta stadsdelsområde bor det personer (2011). Stadsdelsområdet omfattar stadsdelarna: Fagersjö, Farsta, Farstanäset, Farsta strand, Gubbängen, Hökarängen, Larsboda, Sköndal, Svedmyra och Tallkrogen. Yta: 15,4 km² 2

3 Farsta 2 3

4 Färdplanen för Stockholm Beräkningar visar utsläppen i Stockholm av klimatgaser (koldioxid, metan och lustgas) ton år Färdplanen föreslår åtgärder som skulle kunna eliminera användandet av fossila bränslen. Dock vid produktion och distribution av biobränslen sker ytterligare utsläpp av växthusgaser. Det betyder att utsläppen av klimatgaser minskar från 3,8 ton per person och år vid färdplanens basår 2010 till 0,4 ton per person och år sammantaget fossila och övriga utsläpp år

5 Farsta 3 SVERIGE TOTALT Fossila källor till CO2 utsläpp Farsta svarar för 0,56% av den totala 5

6 De fossila bränslena som används inom Stockholm Kol i kraftvärmeverket i Värtan (KVV6) för produktion av fjärrvärme och elektricitet. Olja till värmepannor i byggnader, värmeverk för produktion av fjärrvärme, industriella sammanhang samt fartyg. Naturgas till värmepannor i byggnader, spisar samt fordonsgas. Bensin till fordon i vägtrafiken. Diesel till fordon i vägtrafiken, arbetsmaskiner samt fartyg. Fotogen till flygplan. Fossilbaserad plast i avfall till värmeverk för produktion av fjärrvärme. 6

7 Farsta 5 FARSTAS FOTAVTRYCK: 5,5 hektar per invånare 2750 km 2

8 Vi som bor i Farsta, om vi räknar våra fotavtryck i kvadratkilometer skulle det motsvara en cirkel med en radie på nästan 30 km. Detta motsvarar hur mycket mark och vattenområden vi använder för att få allt vi tar från naturen. Detta inkluderar områden för att producera dom resurser vi förbrukar, det utrymme som tas i anspråk för våra byggnader och vägar, och de ekosystem som absorberar vårt avfall och utsläpp t.ex koldioxid. 8

9 Farsta 4 Sweden 9

10 Sveriges fotavtryck beräknas till motsvarande 5,5 hektar per person. 10

11 Farsta 6 11

12 Ekologiska fotavtrycket Ett mått på människors krav på naturen. EFTERFRÅGAN (Footprint), hur mycket mark och vattenområden en befolkningsgrupp använder för att tillhandahålla allt det tar från naturen. Detta inkluderar områden för att producera dom resurser vi förbrukar, det utrymme som tas i anspråk för våra byggnader och vägar, och de ekosystem som absorberar vårt avfall och utsläpp t.ex koldioxid. UTBUDET dokumenterar hur mycket biologiskt produktiv yta som är tillgänglig för att tillhandahålla dessa tjänster (biokapacitet). Med dessa konton kan man jämföra människors efterfrågan mot naturens utbud av biokapacitet. 12

13 Farsta 7 13

14 Carbon Footprint Idag används uttrycket " carbon footprint " (kolfotavtryck) ofta som en beskrivning över mängden kol (vanligen i ton) som avges av ett land, stad, verksamhet eller organisation. Kol komponenten av ekologiska fotavtryck beskrivs annorlunda än det vanliga med ekologiskt fotavtryck. Kolfotavtryck översätter mängden koldioxid till arealen produktiv mark och havsområde som krävs för att binda koldioxidutsläppen. Med andra ord beskriver det efterfrågan på planetens yta som resulterar från förbränning av fossila bränslen. På en praktisk nivå belyser kolfotavtryck hur behov av att hantera koldioxidutsläppen kan jämföras med ekologiska fotavtryck från andra delar av mänskligt behov, såsom trycket på jordbruksmark, mängden av resurser som krävs för att göra de varor vi konsumerar, och hur mycket mark vi tar ur produktion när vi använder det för att bygga städer och vägar på. Kolfotavtrycket är 54% av mänsklighetens totala ekologiska fotavtryck och dess mest snabbväxande komponent. Mänsklighetens koldioxidutsläpp har ökat 11 - faldigt sedan Att minska mänsklighetens klimatpåverkan är det viktigaste steget vi kan ta för att avsluta överskridandet och leva inom ramarna för vad planeten tål. 14

15 Farsta 8 Utsläpp totalt, Sverige 15

16 Den officiella statistiken, som bland annat Sveriges regering hänvisar till, hävdar att utsläppen av växthusgaser sedan 1990 har minskat samtidigt som BNP har fortsatt att växa. Men då räknar man inte in internationella transporter eller utsläpp från de varor som konsumeras i Sverige, men produceras i andra länder. När man då räknar på detta sätt - och drar ifrån de utsläpp som är följden av exporten - så ser det annorlunda ut. (om man räknar med export av utsläpp ska man dra av från diagrammet ovan utsläpp från produktion av varor vi exporterar). 16

17 Farsta 9 17

18 Sverige har redan skördat lågt hängande frukter som utfasningen av olja för uppvärmning eller kraftproduktion. Men dieselkonsumtionen fortsätter att stiga. Kommersiella transporter av varor, såväl som arbetsmaskiner inom både bygg, entreprenad, skog och jordbruk sker främst med diesel. Detta samband har rent av ökat. Som bekant har bruket av vägtransporter ökat i landet, då allt mer gods går med lastbil. Under perioden hade korrelationen mellan förändringarna av BNP och dieselkonsumtionen stigit till hela 0.69 mot 0.39 för perioden

19 SVERIGE IDAG: Tack vare våra stora areal har vi plats för vårt avtryck 19

20 Norge är ett av våra tre viktigaste oljeleverantörer och står för 25 % av vår import. Landet nådde maximal produktion runt år 2000 och sen dess minskat sin produktion med i genomsnitt 5 % per år. "Rekordmånga fält är i drift, men ändå sjönk oljeproduktionen. Det blev under året funnet omkring hälften så mycket ny olja och gas som det utvanns. Det borrades under 2013 rekordmånga undersökningsbrunnar och antalet letningsbrunnar var det näst högsta någonsin. Totalt producerades 2013 omkring 19 procent mindre olja och gas (räknat i oljeekvivalenter) än rekordåret 2004 och 4,9 procent mindre än Men Sveriges import blir allt osäkrare och kommer att upphöra om ca 10 år enligt Oljedirektorats tidigare prognoser. Danmark som står för 15 % av vår import är oxå satt under press med fallande oljeutvinning (peakoil) liksom Ryssland som står för 50 % av vår import. 20

21 21