1 HUR HAR EU ETS PÅVERKAT KRAFTINDUSTRINS 2 VINSTER?

Transkript

1 1 HUR HAR EU ETS PÅVERKAT KRAFTINDUSTRINS 2 VINSTER? VILLAÄGARNA STOCKHOLM DEN 7 OKTOBER 2011 Sweco Energuide AB Energy Markets

2 1 Rapporttitel: Hur har EU ETS påverkat kraftindustrins vinster? Beställare: Villaägarna Uppdrag: Datum: Sweco Gjörwellsgatan 22 Box 34044, Stockholm Telefon Telefax Sweco Energuide AB Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 4 1 BAKGRUND 5 2 BERÄKNINGAR MODELL DATA OCH ANTAGANDEN BILAGOR 8 3 RESUTAT 9 3 (9)

4 INLEDNING Villaägarna har gett SWECO i uppdrag att ta fram en uppskattning av hur pass mycket den svenska kraftindustrin tjänat på EU ETS - EU:s program för att minska utsläpp av växthusgaser. 4 (9) VILLAÄGARNA

5 1 BAKGRUND EU ETS är ett marknadsbaserat program där industriella anläggningar som släpper ut växthusgaser måste matcha varje ton CO 2 som släpps ut med en s.k. utsläppsrätt. Utsläppsrätter kan köpas och säljas och anläggningar med underskott på utsläppsrätter kan uppnå balans mellan utsläpp och utsläppsrätter antingen genom att minska utsläppen eller genom att köpa utsläppsrätter av andra aktörer med överskott på utsläppsrätter. Myndigheter sätter antalet existerande utsläppsrätter för en period på ett sätt så att kvotpliktiga anläggningar tvingas vidta åtgärder för att minska utsläpp av växthusgaser inom EU. Utsläppsrätter kan antingen auktioneras ut eller delas ut gratis till kvotpliktiga aktörer. Syftet med gratis tilldelning av utsläppsrätter är att mildra eventuella negativa ekonomiska effekter av programmet. Programmet startades 2005 och har delats in i olika perioder , , samt Under de två första perioderna gav EU-kommissionen medlemsstaterna omfattande friheter i hur utsläppsrätter gavs ut, men fr.o.m gäller striktare regler. Bl.a. kommer det inte längre att vara möjligt att dela ut gratis utsläppsrätter till aktörer inom kraftindustrin vilket varit vanligt under de två första faserna. De produktionsanläggningar som är skyldiga att delta i EU ETS är de anläggningar som släpper ut växthusgaser - dvs kraftverk baserade på förbränning av fossila bränslen som kol, naturgas, eller olja. Vattenkraftverk, kärnkraftverk, eller vindkraftverk deltar inte i EU ETS. Utsläppsrätter kan köpas och säljas på olika marknader och marknadspriset på en utsläppsrätt brukar benämnas CO 2 -priset. CO 2 -priset påverkar elpriset eftersom CO 2 - priset utgör en alternativkostnad för de kvotpliktiga kraftproducenterna, oavsett hur utsläppsrätterna initialt fördelats. En ägare till ett kraftverk kan vid varje givet ögonblick välja mellan att producera el eller att inte göra det. Om man väljer att producera går det åt en viss mängd bränsle samt en viss mängd utsläppsrätter. Om man väljer att inte producera kan man istället sälja bränslet och utsläppsrätterna på respektive marknader för dessa "råvaror". En producent kommer därför inte att producera el om inte priset på el överstiger priset på det ingående bränslet plus priset på de ingående utsläppsrätterna. På den nordiska elmarknaden tillämpas marginalprissättning där det dyraste budet som behövs för att utbud och efterfrågan skall matcha under en viss leveranstimma 5 (9)

6 bestämmer priset för alla bud den timman. Detta innebär att under de timmar då efterfrågan är så pass hög att fossilbaserade kraftverk blir prissättande så kommer det pris som alla producenter erhåller att innehålla ett påslag motsvarande CO 2 -priset. Eftersom producenterna oftast inte har några motsvarande kostnader uppstår alltså en extra vinst pga. EU ETS. De kraftproducenter som inte deltar i EU ETS har inga kostnader alls motsvarande prispåslaget. Men även de producenter som deltar i EU ETS har ofta kostnader som är lägre än prispåslaget då många utsläppsrätter delats ut gratis. Även under den kommande tredje fasen av EU ETS, då gratistilldelning till kraftproducenter kommer att upphöra, kommer icke deltagande kraftproducenter att erhålla högre priser utan motsvarande kostnadsökningar. Dessa extravinster brukar på engelska kallas windfall profits" - helt oväntade vinster som bolagen erhåller utan att man planerat för det. Dessa extravinster uppstår alltså bara under de timmar då efterfrågan är så pass hög att fossilbaserad produktion blir prissättande. Men elpriset bestäms under en stor del av tiden av fossilbaserad produktion. Det gäller även i Norden trots att den fossilbaserade produktionen spelar en relativt begränsad roll i det nordiska systemet. 6 (9) VILLAÄGARNA

7 2 BERÄKNINGAR 2.1 MODELL I denna rapport har SWECO tagit fram en modell för hur de samlade kraftindustrins vinster ökar pga. EU ETS. Modellen visar alltså hur pass mycket som kraftindustrins totala intäkter ökat då CO 2 -priset påverkat elpriserna under perioder då de kvotpliktiga elproducenternas produktion varit prissättande. Modellen har använts för att ta fram en uppskattning av hur pass mycket kraftindustrins totala vinster stigit pga. EU ETS från programmets början år 2005 fram tills nu. Modellen kommer även att användas för att ta fram löpande uppskattningar av hur EU ETS påverkar kraftindustrins vinster framöver. Vi har använt SWECOs kraftmodell PoMo för att skatta hur CO 2 -priserna påverkar elpriserna. Om vi låter P CO2 vara CO 2 -priset, P 0 vara det elpris som skulle rått utan EU ETS, samt P vara det elpris som råder med EU ETS så har våra PoMo-körningar gett oss följande approximativa samband mellan dessa: P = P 0 * (1 + P CO2 /50) D.v.s. om CO 2 -priset är 5.5 så kommer elpriset att gå upp med 11 %, om CO 2 -priset är 11 så kommer elpriset att gå upp med 22 %, etc. Formeln är aningen konservativ och underskattar prispåslaget för höga CO 2 -priser. Men formeln ger ändå en undre gräns för prispåslagen. Alternativt kan förhållandet skrivas P 0 = 50 * P / (50 + P C02 ) Skillnaden ΔP = (P P 0 ) är det prispåslag som alla kraftproducenter erhåller p.g.a. EU ETS. M.h.a. ovanstående formel kan vi skriva denna skillnad som: ΔP = P * P CO2 / (50 + P CO2 ) Den extra vinsten är denna prisskillnad gånger mängden såld el. mängden såld el med V och extravinsten med WFP så gäller alltså: WFP = V * ΔP = V * [P * P C02 / (50 + P CO2 )] Om vi betecknar 7 (9)

8 Denna formel gäller under antagandet att kraftbolagen inte betalt något för sina utsläppsrätter vilket varit fallet fram tills nu. Men fr.o.m kommer utsläppsrätter inte att delas ut gratis till kvotpliktiga aktörer inom kraftindustrin, utan istället auktioneras ut. Detta innebär att vinsterna kommer att minska något. Om utsläppen av CO 2 under en period är E, och kraftbolagen i genomsnitt fått betala P ER per utsläppsrätt, så uppgår deras kostnader till E * P ER och den extra vinsten reduceras till: WFP = V * [P * P C02 / (50 + P CO2 )] - E * P ER 2.2 DATA OCH ANTAGANDEN Vi har hämtat information om elproduktion i Sverige från Svenska Kraftnäts elstatisktik. I skrivande stund sträcker sig denna endast till juni Vi har antagit att denna elproduktion är ett rimligt mått på variabeln V mängden såld el i Sverige. Vi har hämtat information om dagliga CO 2 -priser från BlueNext 1 och räknat fram månatliga genomsnittsvärden för CO 2 -priserna som vi sedan matat in i vår modell. Vi har hämtat information om månatliga genomsnitt för elpriset i Sverige från NordPool. Vi har hämtat information om CO 2 -utsläpp från Naturvårdverket. Enligt Naturvårdsverket har de årliga utsläppen av CO 2 från el och värmeproduktion pendlat mellan 7 och 7.5 miljoner ton CO 2 för perioden Vi har gjort ett förenklat antagande att kraftbolagen därför varit tvungna att införskaffa utsläppsrätter per månad ett antagande som överdriver deras kostnader. Vi har dessutom antagit att deras faktiska kostnad per utsläppsrätt varit detsamma som CO 2 -priset (P ER = P CO2 ) vilket sannolikt också överdriver kraftbolagens kostnader för EU ETS. Slutligen har vi antagit en växelkurs EUR/SEK på 10 för hela perioden BILAGOR POMO-körningen som ligger till grund för värdet på den faktor som beskriver hur CO2- priset påverkar elpriset (P C02 / (50 + P CO2 ) finns i Bilaga1_PoMo.xls. Körningen av den modell som tagits fram för detta projekt finns i Bilaga2_modell.xlsx. 1 Priserna är för produkterna BlueNext Spot EUA samt BlueNext Spot EUA (9) VILLAÄGARNA

9 3 RESULTAT Faktorn P C02 / (50 + P CO2 ) är ett mått på hur pass stor del av elpriset som utgör ett påslag på EU ETS. Under t.ex. juni 2007 var C O2 -priset ca EUR/ton CO 2 vilket ger en faktor på vilket alltså ger ett mycket litet prispåslag p.g.a. EU ETS. Under denna månad var det genomsnittliga elpriset 250 SEK/MWh och den totala elproduktionen 9700 GWh. Av dessa 250 SEK/MWh var alltså endast SEK/MWh ett prispåslag härrörande från EU ETS vilket ger en total extraintäkt på drygt 8.5 miljoner SEK. Om vi antar att kraftsektorn behövde utsläppsrätter för att producera denna el, samt att man fick betala 1.76 SEK/utsläppsrätt hade alltså kraftsektorn en total kostnad på drygt 1.1 miljoner SEK för dessa utsläppsrätter. Den slutliga extra vinsten p.g.a. EU ETS för denna månad blir alltså 7.4 miljoner SEK. Om man istället utför denna beräkning för dec 2010 då CO 2 -priset var 14.2 EUR/ton CO 2, elpriset var 833 SEK/MWh, och elproduktionen uppgick till drygt GWh får man istället en extravinst p.g.a. EU ETS på drygt 2.5 miljarder SEK för denna månad. Extravinsten per månad varierar med CO 2 -pris, elpris, samt produktionsvolym, men under perioden Jan-2006 till juni 2011 uppgick den totala vinsten till 61.5 miljarder SEK eller c:a 932 miljoner SEK per månad, eller nästan 11.2 miljarder SEK per år. 9 (9)