EN RAPPORT FRÅN SVENSK ENERGI STYRMEDEL I ELSEKTORN

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EN RAPPORT FRÅN SVENSK ENERGI STYRMEDEL I ELSEKTORN"

Transkript

1 EN RAPPORT FRÅN SVENSK ENERGI STYRMEDEL I ELSEKTORN November 2015

2 Styrmedelsfloran i elsektorn är omfattande Styrmedelsfloran i elsektorn är omfattande. I nedanstående tabell finns en översikt över de viktigaste skatterna och ekonomiska styrmedlen som påverkar företagen i elbranschen och alla elanvändare på elmarknaden. Utöver de styrmedel och skatter som redovisas nedan, finns även administrativa styrmedel i form av tillstånd och tillståndsvillkor, generella skatter såsom bolagsskatt, energieffektiviseringskrav på produkter med mera. Dessutom har även kostnader för anslutning till och användandet av elnäten en styrande effekt, inte minst geografiskt, såväl nationellt som internationellt. I tabellen anges vissa kryss inom parentes. Detta innebär att styrmedlen tillämpas under vissa förutsättningar. Till exempel kan vattenkraft erhålla elcertifikat under vissa förutsättningar, solcellsanläggningar fastighetstaxeras i vissa fall och under vissa förutsättningar kan de även omfattas av skattereduktion, samt undantag från energiskatt på el. TABELL 1 SKATTER OCH EKONOMISKA STYRMEDEL Effektskatt Svavelskatt NOxavgift Elcertifikat Solcellstöd Skattereduktion Fastighetsskatt Utsläppshandel Undantag från elskatt Kärnkraft x x Vattenkraft x (x) Vindkraft x x (x) Sol x x x (x) (x) KVV fossilt x x x x torv x x x x (x) bio x x (x) avfall x x x 2

3 Producentens perspektiv Diagram 1 visar kostnaden/intäkten från olika styrmedel per kraftslag och producerad kwh. Diagrammet visar tydligt att nivåerna per kraftslag skiljer sig avsevärt åt. Från vattenkraft och kärnkraft där kostnaden för styrmedel och skatter ligger på 6,5 9 öre/kwh till mikroproduktion av solkraft som matar ut el på elnätet där ersättningen överstiger 100 öre/kwh. Det bör noteras att fastighetsskatt och effektskatt är fiskala skatter som i detta fall är omräknade till öre/kwh. I diagram 2 visas elproduktionskostnader inklusive kostnader för styrmedel och skatter för nya anläggningar. DIAGRAM 1 STYRMEDELSKOSTNADER PER KRAFTSLAG Källa: Svensk Energi, samt Elforsk El från nya anläggningar DIAGRAM 2 ELPRODUKTIONSKOSTNADER SAMT STYRMEDELSKOSTNADER PER KRAFTSLAG FÖR NYA ANLÄGGNINGAR, I FÖRHÅLLANDE TILL TERMINSPRIS PÅ EL Källa: Svensk Energi samt Elforsk El från nya anläggningar

4 För de flesta kraftslag påverkar styrmedelskostnaderna den totala elproduktionskostnaden avsevärt. I diagrammet ställs elproduktionskostnaderna i relation till det terminspris för el som avspeglar marknadens bedömning av elpriset för år 2020 (omkring 27 öre/kwh, okt-15). Av diagrammet framgår tydligt att det enda kraftslaget som är lönsamt att investera i just nu är avfallsbaserad kraftvärme. En sådan investering förutsätter dock att det utöver elproduktionen också är möjligt att få avsättning för värmeproduktionen. I diagram 3 visas produktionskostnader för befintlig kraftproduktion, där styrmedelskostnader per kraftslag särredovisas. Kostnadsuppskattningarna ska betraktas som ett genomsnitt då det finns en stor spridning i produktionskostnader mellan olika anläggningar för samma kraftslag beroende på bland annat storlek och olika tekniska förutsättningar. Detta åskådliggörs till exempel med tre varianter för vattenkraft; låg, mellan och hög, där hög är vattenkraftsanläggningar med hög produktionskostnad vilket generellt sett återspeglar mindre vattenkraftverk. Det finns även produktionskostnad med och utan elcertifikat, eftersom vattenkraftverken i vissa fall erhåller elcertifikat. Även för kraftvärme redovisas ett antal olika produktionskostnadsnivåer. Kostnaden för att producera el i kraftvärmeanläggningar beror på alternativkostnaden för förlorad värmeproduktion i ett fjärrvärmesystm. Den är i hög grad beroende av avsättningen för DIAGRAM 3 ELPRODUKTIONSKOSTNADER SAMT STYRMEDELSKOSTNADER FÖR BEFINTLIGA ANLÄGGNINGAR* * Normala driftförhållanden Källa: Elforsk El från nya anläggningar 2014, Fastighetstaxeringen, Ringhals, OKG, Forsmark samt Svensk Energi 4

5 värme, eftersom fjärrvärmen är huvudaffären. När efterfrågan på värme är låg och det finns ledig kapacitet i anläggningen blir kostnaden för att producera el i dessa anläggningar låg, eftersom elproduktionen då inte tränger undan någon värmeproduktion. Under en kall vinter är dock situationen helt annorlunda. Här blir elproduktionskostnaden hög eftersom elproduktion kan tränga undan värmeproduktion. Intäkten i form av elpris och eventuella elcertifikat måste då överstiga kostnaden för att producera värmen på marginalen i fjärrvärmesystemet. Körordningen bland kraftvärmeproduktionsanläggningarna avgörs av dess värmeproduktionskostnad. Produktionskostnaderna ställs i relation till ett aktuellt spotpris på el (omkring 23,5 öre/kwh, okt-15). Av diagrammet framgår tydligt att det enbart är kraftvärme med avfallsförbränning och biomassa, i situationer med låg värmeefterfrågan, samt vattenkraftsanläggningar med relativt sett låga elproduktionskostnader som ser ut att vara lönsamma att driva. Det bör dock poängteras att variationen mellan anläggningar vad gäller elproduktionskostnader är stor och det går inte att utesluta att det finns enskilda anläggningar inom andra kraftslag som kan drivas med lönsamhet. Även för befintliga anläggningar påverkas elproduktionskostnaden avsevärt av kostnaderna för styrmedel. 5

6 Konsumentens perspektiv I diagram 4 visas hur konsumentens elpris för en eluppvärmd villa med årlig elanvändning om kwh fördelats på olika kostnadsposter över tid. Nätkostnaden har minskat sin andel ända fram till omkring år 2010 för att därefter öka. Medan elhandelskostnadens andel har minskat över tiden så har kostnadsandelen för skatt och styrmedel ökat kontinuerligt. Tittar man istället på utvecklingen av dessa kostnadsposter i absoluta termer (se diagram 5) ser man att samtliga poster har ökat i storlek över tid, men att det skett en dramatisk förändring de senaste åren då elhandelskostnaden minskat kraftigt. Således har också kostnaden för moms minskat, medan de övriga kostnadsposterna legat kvar på ungefär samma nivå eller till och med ökat. Detta leder oss fram till den fördelning av olika kostnader som ligger till grund för konsumentens elpris i dagsläget (se diagram 6). Elhandelskostnaden utgör enbart 19 procent av det pris som konsumenten betalar, 66 procent utgörs av skatter och 15 procent utgörs av kostnader för utsläppsrätter och elcertifikat. Utöver detta tillkommer nätkostnader. Detta innebär att prissignalen från elmarknaden och de prissvängningar som sker över tid har svårt att nå fram till konsumenten/ elanvändaren. DIAGRAM 4 KONSUMENTPRISETS FÖRDELNING FÖR KONSUMENT MED ÅRLIG ELANVÄNDNING OM kwh, RÖRLIGT PRIS, LÖPANDE PRISER (JULI) Källa: SCB samt Svensk Energi DIAGRAM 5 KONSUMENTPRISETS FÖRDELNING SEDAN 1970 FÖR EN VILLA MED ELVÄRME ( kwh/år, RÖRLIGT PRIS, LÖPANDE PRISER, AUGUSTI MÅNAD) I EUROPA Trenden i hela EU är att kostnaden för skatter och avgifter ökar dramatiskt för slutanvändaren. Elnätskostnaden ökar också men inte lika dramatiskt. Samtidigt sjunker elhandelskostnaden. Sedan 2008 har marknadspriset på el minskat med 4 procent, nätkostnaderna ökat med 10 procent och kostnader för skatter och avgifter ökat med 31 procent (se diagram 7). Källa: SCB samt Svensk Energi 6

7 DIAGRAM 6 KONSUMENTPRISETS FÖRDELNING EXKL. ELHAND- LARENS PÅSLAG FÖR RISKHANTERING, VINST OCH ADMINISTRATION. Källa: SCB samt Svensk Energi DIAGRAM 7 UTVECKLINGEN AV KONSUMENTPRISETS DELKOMPO- NENTER SEDAN 2008 I EU. Källa: SCB samt Svensk Energi 7

8 DIAGRAM 8 KOSTNADER FÖR SKATTER OCH SUBVENTIONER PER KONSUMERAD kwh I OLIKA EU-LÄNDER Källa: Eurelectric Kostnaden för styrmedel och skatter per kwh använd el skiljer sig drastiskt åt mellan olika länder i EU (se diagram 8). Det är tydligt att kostnaderna i Sverige för elcertifikatsystemet är betydligt lägre än kostnaderna för subventioner i många andra länder. Samtidigt är kostnaden för skatt per använd kwh el mycket hög i Sverige i förhållande till andra länder inom EU. Genomsnittskostnaden för skatter är 39 euro per MWh och genomsnittskostnaden för subventioner är 25 euro per MW. SKATTERNAS UTVECKLING ÖVER TID Diagram 9A C visar att beskattningen av elanvändning och elproduktion har utvecklats kraftfullt över tid. När energiskatten på el infördes 1951 uppgick den till 1 öre/kwh för att år 2015 uppgå till 29,4 öre/kwh. Sedan år 1990 omfattas elanvändningen dessutom av moms. Sedan elmarknaden omreglerades år 1996 har energiskatten på el höjts med 203 procent medan inflationen har uppgått till cirka 21 procent. Under samma period har kärnkraftsskatten ökat 3150 procent och vattenkraftsskatten med 536 procent, räknat som kostnad per producerad kwh. 8

9 DIAGRAM 9A ELSKATTENS (ENERGISKATTEN PÅ EL) UTVECKLING SEDAN ÅR 1951* Källa: Svensk Energi DIAGRAM 9B VATTENKRAFTSSKATTENS (ENERGISKATTEN PÅ EL) UTVECKLING SEDAN ÅR 1995 DIAGRAM 9C KÄRNKRAFTSSKATTENS (ENERGISKATTEN PÅ EL) UTVECKLING SEDAN ÅR 1995 Källa: Svensk Energi Källa: Svensk Energi 9

10 Interaktionen mellan olika styrmedel och dess inverkan på elmarknaden Det råder inga tvivel om att olika styrmedel påverkar elmarknaden och elpriset. Som en tumregel brukar man säga att ett pris på utsläppsrätter om 10 euro/ton motsvarar en elprisökning på 5 7 öre/kwh. Samtidigt innebär subventionering av förnybar el i form av exempelvis elcertifikatsystemet en sänkning av elpriset. Kostnaden för subventionen läggs istället på konsumentpriset. Energimyndigheten har låtit beräkna effekten av en subvention avsedd för 15 TWh havsbaserad vindkraft. 1 Den skulle innebära en elprissänkning med 4 5 öre/kwh, samtidigt som konsumenten skulle behöva betala 7 öre per kwh i påslag för att finansiera subventionen. Professorerna Brännlund och Söderholm har i en rapport om elmarknaden beräknat att de 11 TWh förnybar el som år 2012 hade finansierats via elcertifikatsystemet hade inneburit en elprissänkning med 2 öre/ kwh, men samtidigt betalade konsumenten vid den tidpunkten 3 4 öre/kwh för att täcka kostnaderna för elcertifikatsystemet. 2 Det råder heller inget tvivel om att olika styrmedel påverkar varandra och också kan påverka varandras effektivitet och funktionsförmåga. Detta har EU-kommissionen visat i sina konsekvensanalyser av olika nivåer på EU-mål för energi- och klimatpolitiken med tillhörande styrmedel. En jämförelse mellan ett mål för energieffektivisering år 2030 på 25 respektive 30 procent ger 15 euro/ton i skillnad för priset på utsläppsrätter till år 2030, eller omkring 40 procent lägre pris på utsläppsrätter vid ett högre energieffektiviseringsmål. Man skiljer på explicita priser och implicita priser på koldioxid, där det explicita priset är priset på EU:s marknad för utsläppsrätter eller en koldioxidskatt. Ett implicit pris kan vara det pris på koldioxid som en subvention till förnybar el motsvarar om man översätter den till den CO 2 -minskning som den förnybara elen leder till. Enligt en studie som gjorts på EUI (European University Institute, Florens) så motsvarar subventionerna till förnybar el i Tyskland ett 600 procent högre CO 2 -pris än det som gäller på EU:s utsläppsrättsmarknad. I Spanien är motsvarande implicita pris på CO procent högre och i Italien procent. Denna enorma skillnad mellan explicita och implicita priser på CO 2 innebär en prispress nedåt på EU:s utsläppsrätter och en ökad tro på att EU:s utsläppshandel inte fungerar, eftersom den förnybara elen kommer in i kraftsystemet på basis av subventionen och inte som en följd av prissignalerna för el och utsläppsrätter. Utsläppsrättssystemet får därmed inte en chans att verka på avsett sätt. Diagram 11 åskådliggör skillnaden mellan explicit och implicit pris på CO 2. 1 Energimyndigheten, Havsbaserad Vindkraft, ER 2015:12 2 Brännlund, Karimu och Söderlund (2012): Elmarknaden och elprisets utveckling före och efter avregleringen: ekonometriska analyser, Umeå Universitet 10

11 DIAGRAM 10 ELPRISEFFEKT OCH KONSUMENTPRISEFFEKT AV OLIKA NIVÅER PÅ STÖDSYSTEM Källa: Energimyndigheten respektive Brännlund, Karimu, Söderlund DIAGRAM 11 IMPLICIT RESPEKTIVE EXPLICIT CO 2 -PRIS EUADEC= terminspriser på utsläppsrätter för leverans respektive år. Källa: EUI Papers samt Nasdaq Commodities och Svensk Energi 11

12 Summering Som vi sett är styrmedelsfloran omfattande och styrmedlens respektive omfattning skiljer sig kraftigt åt mellan olika kraftslag. Vidare visas att styrmedlen är en avsevärd kostnadspost för elproduktionen och att det i dagläget är svårt att få lönsamhet i befintliga elproduktionsanläggningar. Situationen är än mer problematisk gällande nyinvesteringar vilket samtidigt är en tydlig signal från marknaden att investeringar i nya anläggningar inte behövs just nu. Vi kan också se att styrmedel påverkar elpriset på olika sätt. Utsläppshandeln höjer elpriset, medan elcertifikatsystemet och andra stöd sänker elpriset. Den totala kostnaden ökar dock eftersom elcertifikatkostnaden faktureras slutkonsumenten, vilket gör att denne inte tydligt känner av effekten på elpriset. Dessutom påverkar styrmedlen varandra. Stödsystem för förnybar energi och styrmedel för energieffektivisering sänker priset på utsläppsrätter. Vidare kan vi konstatera att det elpris som sätts på marknaden (Nord Pool Spot) utgör en mycket liten del av konsumentens totala kostnader för el. Summan av skatter och styrmedel som andel av kundens elkostnader ökar kraftigt. Denna trend gäller i hela Europa. Skattenivåerna har dessutom ökat kraftigt över tid, långt mer än inflationen. 12

13 Svensk Energis ståndpunkt EU strävar mot en gemensam elmarknad via regionala elmarknader i Europa och då är det viktigt att ramvillkoren för marknaden inklusive styrmedel är harmoniserade. Idag är marknaden nordisk, på väg mot nordeuropeisk. Det är viktigt att all elproduktion som bjuds in till marknaden utsätts för marknadens prissignaler så att inte marknaden fastnar i en dyr och ineffektiv stödkarusell där alla investeringar som görs är beroende av stöd. Subventioner försvagar marknadens prissignal och riskerar skapa en ohållbar situation i längden. I dagsläget ökar produktionskapaciteten på elmarknaden successivt med stöd av subventioner och samtidigt har elanvändningen minskat. Elpriserna på marknaden sjunker vilket medför att ny elproduktion inte kan finansieras via elpriset och knappt befintlig elproduktion heller. Detta framgår tydligt av ovanstående bilder. Ytterligare subventioner försvårar investeringar på marknadsmässiga grunder. Detta innebär också att andra investeringar försvåras exempelvis miljöinvesteringar i vattenkraftverk för att leva upp till EU:s ramdirektiv för vatten. På en gemensam marknad måste styrmedel harmoniseras för att inte snedvrida marknaden. Harmonisering bör ske på nordisk, europeisk eller global nivå beroende på marknad och beroende på vilket problem styrmedlet avser att lösa. Det finns en rad styrmedel som i dagsläget inte är harmoniserade så som stödsystem för förnybar energi, fastighetsbeskattning, effektskatt för kärnkraft, skattefrihet för viss form av vindkraft och solkraft med mera. Styrmedel bör dessutom vara marknadsbaserade på det sättet utsläppshandelssystemet är. Styrmedel måste vidare vara utformade för att lösa ett specifikt problem exempelvis minskade utsläpp och dessutom vara teknikneutrala. Styrmedel och skatter ska inte leda till oavsiktlig snedvridning avseende användning/ produktion av olika energikällor och olika former av ägande. Olika aktörer på en och samma marknad ska möta samma styrmedel. Fastighetsskatten är fiskal och är ett exempel på negativ särbehandling av vattenkraften och det samma gäller effektskatten för kärnkraften. Dessa två skatter får, trots sin fiskala karaktär, oavsiktligt styrande effekt i dagsläget. Fler än ett styrmedel för samma mål kan motverka varandra. Enligt modelleringar som gjorts i olika sammanhang räcker EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS) väldigt långt för att öka andelen förnybar el. Andelen förnybar el kan komma att uppgå till procent år 2030 respektive procent år 2050, enligt beräkningar i NEPP-projektet 1. Om dessa beräkningar är riktiga så är det enbart om man vill gå längre än dessa nivåer som ytterligare styrmedel behövs. För en effektiv styrning är det viktigt att ha koll på hur styrmedel samverkar då de utformas. Det kan konstateras att de låga utsläppsrättspriser som nu råder till stor del beror på minskad aktivitet i de företag som omfattas av EU:s utsläppshandel, med andra ord långkonjunkturen. Samtidigt visar beräkningar att cirka procent av nedgången i priset på utsläppsrätter beror på energieffektiviseringsåtgärder och stöd till förnybar el. 2 Likaså visar EU-kommissionens scenarier, med olika målnivåer för år 2030 och 2050, att priset på utsläppsrätter blir procent lägre år 2030 med ett energieffektiviseringsmål/åtgärder jämfört med ett scenario utan mål och riktade åtgärder. 1 North European Power Perspectives 2 IHS CERA 13

14 Styrande skatter ska ligga i producentledet och fiskala skatter i konsumentledet. Styrande skatter och andra styrmedel, som samhället beslutar om av miljöskäl, ska ligga i producentledet för att få önskvärd effekt. Fiskala skatter, för att finansiera samhällets gemensamma kostnader, ska läggas i konsumentledet (elskatt) och betalas av elkonsumenterna. Fiskala skatter i produktionsledet, som vattenkraftens fastighetsskatt och kärnkraftens effektskatt leder till konkurrenssnedvridningar och tenderar att göra skatten styrande (=styrmedel), vilket är kostnadsdrivande för marknaden, samhället och kunden. Utsläppshandeln ska vara det primära styrmedlet för att minska utsläpp av koldioxid. Det finns en tydlig utsläppsbana ända fram till 2050 för den handlande sektorn och enligt den kommer utsläppen att vara noll i den handlande sektorn strax efter Andra styrmedel som påverkar utsläppen och riktas mot verksamheter i den handlande sektorn kommer att påverka prissignalen i EU ETS och bör därför undvikas. Det gäller exempelvis olika former av subventioner för elproduktion, koldioxidskatt, fastställande av gränsvärden för koldioxidutsläpp med mera. Elcertifikatsystemet bör fasas ut efter år 2020 och krutet läggas på forskning och utveckling. Vindkraft, som huvudsakligen stöds i systemet, kan betraktas som en mogen teknik efter 2020 och bör stå på egna ben. Elcertifikatsystemets främsta syfte är att tillföra marknaden en viss volym förnybar energi på ett kostnadseffektivt sätt. Problemet i dagsläget är dock inte tillgången på energi utan bedöms i ett kortare perspektiv bli tillgången på effekt. Därmed behöver vi nu utreda huruvida dagens marknadsdesign behöver utvecklas samt fortsätta den europeiska marknadsintegrationen bland annat genom utbyggnad av överföringsförbindelser. Med det energiöverskott som vi för närvarande har bör krutet läggas på forskning och utveckling av tekniker som kan bedömas leverera vid den tidpunkt då nya investeringar i elproduktion behövs, troligen bortom år Här tror vi att det finns potential för ett utvecklat samarbete mellan akademi och näringsliv. Vad gäller stöd till forskning, utveckling, innovation och demonstration så är det viktigt att tillräckligt med medel avsätts från statens sida så att energiforskningen kan stärkas. Styrmedel ska inte störa den underliggande prissignalen i elmarknaden. Det norsk-svenska elcertifikatsystemet, som i praktiken är ett driftstöd, är ett exempel på styrmedel med kraftigt marknadspåverkan som stör den underliggande prisbildningen på elmarknaden. Detta blir särskilt påtagligt när produktionen inom stödsystemet utgör en väsentlig del av marknaden och dessutom gäller för tekniker som torde vara konkurrenskraftiga utan subventioner. 14

15 Svensk Energi Swedenergy AB Grafisk form: formiograf Print: Planograf, nov 2015

16 Svensk Energi Swedenergy AB Stockholm Besöksadress: Olof Palmes Gata 31 Tel: Fax: E-post: Hemsida:

Svensk Energis förslag till nytt energi- och klimatpaket bortom 2020

Svensk Energis förslag till nytt energi- och klimatpaket bortom 2020 SVE100 v2.0 2008-04-09 SVENSK ENERGI Produktion Cecilia Kellberg +4686772684, +46709885141 cecilia.kellberg@svenskenergi Datum 2013-02-13 1 (9) Svensk Energis förslag till nytt energi- och klimatpaket

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2012 kap 1-4 Energiläget 2011 kap 1-2 Elcertifikatsystemet 2012 Naturvårdverket Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Vad kostar det när kärnkraften läggs ned? Erik Lundin (erik.lundin@ifn.se) och Thomas Tangerås (thomas.tangeras@ifn.se)

Vad kostar det när kärnkraften läggs ned? Erik Lundin (erik.lundin@ifn.se) och Thomas Tangerås (thomas.tangeras@ifn.se) Vad kostar det när kärnkraften läggs ned? Erik Lundin (erik.lundin@ifn.se) och Thomas Tangerås (thomas.tangeras@ifn.se) Institutet för Näringslivsforskning Effekten på systempriset av att lägga ner Oskarshamn

Läs mer

En rapport från Villaägarnas Riksförbund

En rapport från Villaägarnas Riksförbund FORTUMS VINST Q1 2009 En rapport från Villaägarnas Riksförbund 2009-04-29 Denna rapport är framtagen av Villaägarnas Riksförbund för att belysa de stora elbolagens vinster. Rapporten är framtagen med hjälp

Läs mer

En rapport från Villaägarnas Riksförbund

En rapport från Villaägarnas Riksförbund VATTENFALLS VINST Q1 2009 En rapport från Villaägarnas Riksförbund 2009-04-29 Denna rapport är framtagen av Villaägarnas Riksförbund för att belysa de stora elbolagens vinster. Rapporten är framtagen med

Läs mer

Yttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation för elcertifikatsystemet 2015

Yttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation för elcertifikatsystemet 2015 2014-05-08 Er ref: Eva Centeno López Diarienr: N2014/734/E Lina Palm Lina.Palm@skogsindustrierna.org +46 8 762 7949 +46 70 397 1449 Yttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation

Läs mer

Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar?

Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar? Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar? Gustav Melin, SVEBIO DI-Värmedagen, Stockholm 2016-06-01 2015 var varmaste året hittills Är biomassa och

Läs mer

HUR UTVECKLAS ELPRISERNA? Lina Palm, Energidirektör Skogsindustrierna

HUR UTVECKLAS ELPRISERNA? Lina Palm, Energidirektör Skogsindustrierna HUR UTVECKLAS ELPRISERNA? Lina Palm, Energidirektör Skogsindustrierna Vad påverkar elkostnaden? Elpris Sätts på marknaden, utbud och efterfrågan avgör Skatter och subventioner Beslutas av politiken, nationellt

Läs mer

Lokal vindkraftsatsning i Uppvidinge.

Lokal vindkraftsatsning i Uppvidinge. Lokal vindkraftsatsning i Uppvidinge. Fyra markägare från bygden har tillsammans med prästlönetillgångar i Växjö stift bildat UppVind ekonomisk förening som avser att uppföra nio vindkraftverk norr och

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket Miljödepartementet 2015-09-02 Dokumentbeteckning KOM (2015) 337 slutlig Förslag till

Läs mer

Handel med elcertifikat - ett nytt sätt att främja el från förnybara energikällor (SOU 2001:77)

Handel med elcertifikat - ett nytt sätt att främja el från förnybara energikällor (SOU 2001:77) Lars Dahlgren N2001/10077/ESB Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Handel med elcertifikat - ett nytt sätt att främja el från förnybara energikällor (SOU 2001:77) Svenska Bioenergiföreningen (SVEBIO)

Läs mer

Förutsättningar för vindkraft

Förutsättningar för vindkraft Mats Håkansson affärsutveckling AB Förutsättningar för vindkraft Rapport utförd på uppdrag av Sundbybergs stad Mats Håkansson Tel +46 40 49 65 00 Mobil +46 705 65 31 00 mh@affu.se www.affu.se 1. Bakgrund...

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015

Kommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015 Kommittédirektiv Översyn av energipolitiken Dir. 2015:25 Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015 Sammanfattning En kommitté i form av en parlamentariskt sammansatt kommission ska lämna underlag

Läs mer

Klimat- bokslut 2010

Klimat- bokslut 2010 K li m a t- bokslut 2010 Vi tror på handling Sedan 2004 redovisar E.ON Sverige vad vi gör för att minska koldioxidutsläppen i vår egen verksamhet och tillsammans med kunderna. I och med verksamhetsåret

Läs mer

Remissvar: SOU 2008:13, Bättre kontakt via nätet om anslutning av förnybar elproduktion

Remissvar: SOU 2008:13, Bättre kontakt via nätet om anslutning av förnybar elproduktion 26 juni 2008 Näringsdepartementet Via E-post Ert diarenummer: N2008/1408/E Remissvar: SOU 2008:13, Bättre kontakt via nätet om anslutning av förnybar elproduktion Svensk Vindenergi, lämnar härmed följande

Läs mer

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen Januari 2010 Siffror 1 TWh = 1 000 GWh = 1 000 000 MWh = 1 000 000 000 kwh Sveriges totala elproduktionseffekt år 2009 = cirka 34 000 MW Sveriges sammanlagda

Läs mer

Remissvar Havsbaserad vindkraft M2015/2349/Ee, ER 2015:12

Remissvar Havsbaserad vindkraft M2015/2349/Ee, ER 2015:12 Skellefteå 2015-06-16 1(6) Dokumentnummer 641955-v4 Handläggare Stefan Skarp Affärsområde Produktion Telefon 0910-77 25 00 Energienheten Kansliråd Fredrik von Malmborg Telefon 08-405 19 59 E-post fredrik.vonmalmborg@regeringskansliet.se

Läs mer

Vad är potentialen för efterfrågeflexibilitet hos svenska hushållskunder?

Vad är potentialen för efterfrågeflexibilitet hos svenska hushållskunder? Vad är potentialen för efterfrågeflexibilitet hos svenska hushållskunder? Amanda Sten (MSc Hållbar Energiteknik, Kungliga Tekniska Högskolan) Katja Åström (MSc Hållbar Energiteknik, Kungliga Tekniska Högskolan)

Läs mer

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Harald Klomp Riksdagsseminarium om förnybar el och elmarknaden 14-05-07 14-05-08 1 Mikael Lundin, vd Nordpool, 3 februari 14: - Om

Läs mer

Skatter och subventioner vid elproduktion

Skatter och subventioner vid elproduktion Skatter och subventioner vid elproduktion En specialstudie IVA-projektet Vägval el Med särskilt stöd av Innehåll 1. Sammanfattning... 4 2. Fastighetsskatt på elproduktionsanläggningar... 6 3. Effektskatt

Läs mer

Teknik- och kostnadsutvecklingen av vindkraft - Vindkraften Viktig Energikälla -

Teknik- och kostnadsutvecklingen av vindkraft - Vindkraften Viktig Energikälla - Teknik- och kostnadsutvecklingen av vindkraft - Vindkraften Viktig Energikälla - Fredrik Dolff Noden för näringslivs- och affärsutveckling Västra Götalandsregionen, Miljösavdelningen 010-441 40 33 fredrik.dahlstrom.dolff@vgregion.se

Läs mer

Låt inte kärnkraften än en gång lamslå en klok energipolitik

Låt inte kärnkraften än en gång lamslå en klok energipolitik NYHETER FRÅN SVENSK ENERGI JANUARI 2016. NUMMER 1 Låt inte kärnkraften än en gång lamslå en klok energipolitik Den senaste tidens debatt om kärnkraftens effektskatt understryker behovet av en bred energipolitisk

Läs mer

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige genom

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige genom Partimotion Motion till riksdagen 2015/16:2249 av Jan Björklund m.fl. (FP) På väg mot ett fossilfritt Sverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att

Läs mer

1 HUR HAR EU ETS PÅVERKAT KRAFTINDUSTRINS 2 VINSTER?

1 HUR HAR EU ETS PÅVERKAT KRAFTINDUSTRINS 2 VINSTER? 1 HUR HAR EU ETS PÅVERKAT KRAFTINDUSTRINS 2 VINSTER? VILLAÄGARNA STOCKHOLM DEN 7 OKTOBER 2011 Sweco Energuide AB Energy Markets 1 Rapporttitel: Hur har EU ETS påverkat kraftindustrins vinster? Beställare:

Läs mer

Underlagsrapport 2. Mål och medel för energipolitiken?

Underlagsrapport 2. Mål och medel för energipolitiken? Underlagsrapport 2 Mål och medel för energipolitiken? Dnr: 2015/046 Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Studentplan 3, 831 40 Östersund Telefon: 010 447 44 00 Fax: 010 447 44 01

Läs mer

Promemoria om de ekonomiska förutsättningarna för befintlig svensk elproduktion

Promemoria om de ekonomiska förutsättningarna för befintlig svensk elproduktion Promemoria 2016-03-24 Energikommissionen M 2015:01 Kansliet Promemoria om de ekonomiska förutsättningarna för befintlig svensk elproduktion Förord... 2 Sammanfattning... 3 1. Inledning... 8 2. Intäkter

Läs mer

Reform för lägre elkostnader för konsumenter. Framtagen av Villaägarnas Riksförbund

Reform för lägre elkostnader för konsumenter. Framtagen av Villaägarnas Riksförbund Reform för lägre elkostnader för konsumenter Framtagen av Villaägarnas Riksförbund Inledning Villaägarnas Riksförbund har utvecklat ett par förslag som sänker kostnaderna för konsumtion av el utan att

Läs mer

Tidpunkt för godkännande av anläggning

Tidpunkt för godkännande av anläggning Tidpunkt för godkännande av anläggning Roger Östberg Seminarium 9 juni Gardemoen Uppdraget Utreda behovet av att införa en tidpunkt för när anläggningar måste vara driftsatta för att kunna godkännas för

Läs mer

Kommittédirektiv Dir. 2016:34 Sammanfattning

Kommittédirektiv Dir. 2016:34 Sammanfattning Kommittédirektiv Utredning om ekonomiska styrmedel för eloch värmeproduktion inom EU ETS och ekonomiska styrmedel för avfallsförbränning Dir. 2016:34 Beslut vid regeringssammanträde den 2 juni 2016. Sammanfattning

Läs mer

Gemensamt elcertifikatsystem med Norge. Delredovisning i Uppdraget att föreslå nya kvoter mm i elcertifikatsystemet ER 2010:28

Gemensamt elcertifikatsystem med Norge. Delredovisning i Uppdraget att föreslå nya kvoter mm i elcertifikatsystemet ER 2010:28 Gemensamt elcertifikatsystem med Norge Delredovisning i Uppdraget att föreslå nya kvoter mm i elcertifikatsystemet ER 2010:28 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas via www.energimyndigheten.se

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

Nettodebitering vad gäller? Örjan Lönngren

Nettodebitering vad gäller? Örjan Lönngren Nettodebitering vad gäller? Örjan Lönngren Statliga utredningar och rapporter Svåra skatter (SOU 2003:38) Stärkt konsumentkontroll för utvecklad elmarknad och uthålligt energisystem Proposition 2010/11:153

Läs mer

Vindkraftutbyggnadförutsättningar

Vindkraftutbyggnadförutsättningar Vindkraftutbyggnadförutsättningar och prognos Svensk Vindenergi 2015-09-29 Tomas Hallberg Agenda Statistik och prognos Förutsättningar Styrmedel Nätinfrastruktur Vikande lönsamhet Goda vindlägen Vind 2015

Läs mer

Läget på elmarknaden Vecka 18. Veckan i korthet. Ansvarig: Jens Lundgren jens.lundgren@ei.se

Läget på elmarknaden Vecka 18. Veckan i korthet. Ansvarig: Jens Lundgren jens.lundgren@ei.se 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 18 Ansvarig: Jens Lundgren jens.lundgren@ei.se Veckan i korthet Under vecka 18 har vårfloden fortsatt i både Sverige och Norge. Samtidigt börjar den svenska kärnkraften

Läs mer

Fjärrvärmepriser 2011

Fjärrvärmepriser 2011 Svensk Fjärrvärme AB Sonya Trad 2011-09-13 Fjärrvärmepriser 2011 Volymviktade medelpriser och medelpris per kommun inkl. moms för prisnivå, öre/ kwh, 2009-2011 80,00 70,00 70,27 74,64 72,90 76,42 77,05

Läs mer

Läget på elmarknaden Vecka 9. Veckan i korthet. Ansvarig: Jens Lundgren Jens.lundgren@ei.se

Läget på elmarknaden Vecka 9. Veckan i korthet. Ansvarig: Jens Lundgren Jens.lundgren@ei.se 1 (11) Läget på elmarknaden Vecka 9 Ansvarig: Jens Lundgren Jens.lundgren@ei.se Veckan i korthet Under vecka 9 hade Norden ett gemensamt pris en fjärdedel av tiden. De genomsnittliga spotpriserna för olika

Läs mer

Ett svensk-norskt elcertifikatsystem. Kjell Jansson Svensk Energi

Ett svensk-norskt elcertifikatsystem. Kjell Jansson Svensk Energi Ett svensk-norskt elcertifikatsystem Kjell Jansson Svensk Energi Alltid i fokus 2 3 155 000 153 000 151 000 GWh Elanvändningen i Sverige 1990- (rullande 12-månadersvärde) Total förbrukning inkl. förluster

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2447 av Lars Hjälmered m.fl. (M) Energi

Motion till riksdagen 2015/16:2447 av Lars Hjälmered m.fl. (M) Energi Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2447 av Lars Hjälmered m.fl. (M) Energi Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska ha ett robust

Läs mer

André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se

André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se Förnybar el med Gröna certifikat André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se Agenda Allmänt om elcertifikatsystemet - hur det fungerar Statistik,

Läs mer

Elbytarguide Företag. Så ser du över företagets elavtal och sparar pengar

Elbytarguide Företag. Så ser du över företagets elavtal och sparar pengar Elbytarguide Företag Så ser du över företagets elavtal och sparar pengar Dags att se över ditt elavtal och spara pengar till firman 1996 avreglerades den svenska elmarknaden. Sedan dess är det fritt fram

Läs mer

KRAFTLÄGET I NORDEN OCH SVERIGE

KRAFTLÄGET I NORDEN OCH SVERIGE Nr 5-1, uppdaterad: 1 februari 5 Svensk Energi ger ut Kraftläget i Ett förtydligande av begreppet är att Island inte är med i denna sammanställning. De nordiska uppgifterna har källan Nord Pool och de

Läs mer

Fjärrvärme, styrmedel och elmarknaden

Fjärrvärme, styrmedel och elmarknaden November 2015 Fjärrvärme, styrmedel och elmarknaden Erik Dotzauer Effekt på elmarknaden Fjärrvärmen har en roll att spela Effekt 27 GW Minska effekten (fjärrvärme istället för elbaserad uppvärmning) Import

Läs mer

Kallelse till ordinarie föreningsstämma i Dala Vindkraft Ekonomisk förening

Kallelse till ordinarie föreningsstämma i Dala Vindkraft Ekonomisk förening Kallelse till ordinarie föreningsstämma i Dala Vindkraft Ekonomisk förening Stämman äger rum: Torsdagen den 28 april 2016 kl 18.00 i Stierhööksgymnasiets aula i Rättvik. (Vägbeskrivning se bifogad karta).

Läs mer

Belysningsutredning Rondellens bil, Luleå

Belysningsutredning Rondellens bil, Luleå Belysningsutredning Rondellens bil, Luleå 2013-10-11 Medverkande Beställare: Kontaktperson: Norrbottens energikontor AB, Nenet Tomas Danielsson Norrbottens energikontor AB, Nenet Västra Norrlandsgatan

Läs mer

Ett svensk-norskt elcertifikatsystem. Kjell Jansson Svensk Energi

Ett svensk-norskt elcertifikatsystem. Kjell Jansson Svensk Energi Ett svensk-norskt elcertifikatsystem Kjell Jansson Svensk Energi Alltid i fokus 2 3 155 000 GWh Elanvändningen i Sverige 1990- (rullande 12-månadersvärde) (december) 153 000 Total förbrukning inkl. förluster

Läs mer

Elproduktionskostnader nya anläggningar?

Elproduktionskostnader nya anläggningar? Elproduktionskostnader nya anläggningar? EnergiTing Sydost Västervik 2015-11-12 Solvie Herstad Svärd, Civ Ing Seniorkonsult Kraft&Värme, WSP Agenda Bakgrund/Utblick Elproduktion Övergripande resultat och

Läs mer

SERO Sveriges Energiföreningars RiksOrganisation, Box 57, 731 22 KÖPING Tfn 0221-824 22 E-post info@sero.se

SERO Sveriges Energiföreningars RiksOrganisation, Box 57, 731 22 KÖPING Tfn 0221-824 22 E-post info@sero.se 1 SERO Sveriges Energiföreningars RiksOrganisation, Box 57, 731 22 KÖPING Tfn 0221-824 22 E-post info@sero.se 2010 04 08 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm SEROs remissvar på Energimyndighetens förslag

Läs mer

Windcap Fond 2 AB Halvårsrapport

Windcap Fond 2 AB Halvårsrapport Windcap Fond 2 AB Halvårsrapport 2010-06-30 Periodens utveckling i sammandrag (exklusive intressebolag) Intäkterna uppgick till 147 kkr Rörelseresultat uppgick till -131 kkr Resultatet före skatt och minoritetens

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Branschens anpassning mot EU:s och Sveriges

Branschens anpassning mot EU:s och Sveriges Branschens anpassning mot EU:s och Sveriges 1 klimatmål Status i gruvbranschen, EUs och Sveriges klimatmål; - befintliga och kommande regelverk Anders Lundkvist SveMin Elektrifierad gruvproduktion och

Läs mer

Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge

Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge Roger Östberg Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel ZERO10 23 nov. 2010 Energiutblick Den 15-17 mars 2011 håller Energimyndigheten en nordisk energikonferens

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet Inom energiområdet Energiförsörjning för ett hållbart samhälle Satsningar på: Försörjningstrygghet

Läs mer

För- och nackdelar med en utvidgning av elcertifikatsmarknaden

För- och nackdelar med en utvidgning av elcertifikatsmarknaden För- och nackdelar med en utvidgning av elcertifikatsmarknaden En delrapport i uppdraget om samarbetsmekanismer i Energimyndighetens regleringsbrev 2013 ER 2013:27 Böcker och rapporter utgivna av Statens

Läs mer

100% förnybar energi i det Svenska El-Energisystemet Svensk Vindkraftförening 30 års Jubileum och stämma, Kalmar-salen, Kalmar

100% förnybar energi i det Svenska El-Energisystemet Svensk Vindkraftförening 30 års Jubileum och stämma, Kalmar-salen, Kalmar 100% förnybar energi i det Svenska El-Energisystemet Svensk Vindkraftförening 30 års Jubileum och stämma, Kalmar-salen, Kalmar 13 maj 2016 Lennart Söder Professor Elektriska Energisystem, KTH Sveriges

Läs mer

Vägval el en presentation och lägesrapport. Maria Sunér Fleming, Ordförande Arbetsgrupp Användning

Vägval el en presentation och lägesrapport. Maria Sunér Fleming, Ordförande Arbetsgrupp Användning Vägval el en presentation och lägesrapport Maria Sunér Fleming, Ordförande Arbetsgrupp Användning Vägval el (2014 2016) Vision för Sverige: Ett hållbart elsystem bortom 2030 som ger effektiv och trygg

Läs mer

Farväl till kärnkraften?

Farväl till kärnkraften? Farväl till kärnkraften? En analys av Sveriges framtida elförsörjning Per Kågeson Svensk Energi 2014-10-01 Kärnkraften i världen 2014 Antal reaktorer USA 104 Ryssland 23 Kanada 19 Kina 20 EU 132 Indien

Läs mer

Elåret 2013. Diagram ur rapporten

Elåret 2013. Diagram ur rapporten Elåret 2013 Diagram ur rapporten Källa: Nord Pool Spot Omsättning på den fysiska respektive finansiella elmarknaden Elanvändningen i Norden sedan år 1996, TWh Källa: Nord Pool Spot Källa: Nord Pool Spot,

Läs mer

Energi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot

Energi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot Energi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot klimatförändringen. Målet med denna broschyr är att sprida information

Läs mer

Spanien. Storbritannien

Spanien. Storbritannien Energimarknad 24 Svensk kärnkraftproducerad el per invånare i jämförelse med andra länder år 21 kwh/invånare 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Sverige Belgien Finland Frankrike Slovakien Spanien Storbritannien Tyskland

Läs mer

Under veckan som gick närmade sig systempriset i Norden det svenska priset på el. I Sverige gick priserna ned medan systempriset i Norden ökade.

Under veckan som gick närmade sig systempriset i Norden det svenska priset på el. I Sverige gick priserna ned medan systempriset i Norden ökade. 1 (11) Läget på elmarknaden Ansvarig: Elin Söderlund elin.soderlund@ei.se Veckan i korthet Under veckan som gick närmade sig systempriset i Norden det svenska priset på el. I Sverige gick priserna ned

Läs mer

Nettodebiteringsutredningen Oberoende Elhandlares synpunkter och förslag

Nettodebiteringsutredningen Oberoende Elhandlares synpunkter och förslag 2013-09- 02 Nettodebiteringsutredningen Oberoende Elhandlares synpunkter och förslag Övergripande OE är positiva till förslaget om en skattereduktion istället för årsvis nettodebitering. Det är mycket

Läs mer

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Vässa EU:s klimatpoli tik En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Sammanfattning EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS) är tillsammans med unionens

Läs mer

Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked. Martin Johansson

Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked. Martin Johansson Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked Martin Johansson Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel Energidagarna i Oslo den 14 oktober Historik Elcertifikat infördes den

Läs mer

Stöd för en förstärkning av energiforskningen REMISSVAR. 2016-03-23 Pär Hermerén

Stöd för en förstärkning av energiforskningen REMISSVAR. 2016-03-23 Pär Hermerén Remissvar avseende M2015/04264/Ee Teknikföretagens synpunkter på Energimyndighetens Dnr 2014-7709, Helhetssyn är nyckeln Strategi för forskning och innovation på energiområdet 2017-2020 Teknikföretagen

Läs mer

Europas påverkan på Sveriges elnät

Europas påverkan på Sveriges elnät Europas påverkan på Sveriges elnät Värme- och Kraftkonferensen 2013-11-12 Hilda Dahlsten Europas påverkan på Sveriges elnät > Kraftsystemet 2013 > Den nordeuropeiska elmarknadens utveckling > Nyckelfrågor

Läs mer

Tjugo påståenden och slutsatser om el- och energisystemets utveckling. NEPP-seminarium 21 november 2013

Tjugo påståenden och slutsatser om el- och energisystemets utveckling. NEPP-seminarium 21 november 2013 Tjugo påståenden och slutsatser om el- och energisystemets utveckling NEPP-seminarium 21 november 2013 Exempel på påståenden och slutsatser Den europeiska elmarknaden är vid ett vägskäl mer marknad eller

Läs mer

Vissa fastighets- och stämpelskattefrågor

Vissa fastighets- och stämpelskattefrågor Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Vissa fastighets- och stämpelskattefrågor Mars 2009 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 1 Lagtext...4 1.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:404)

Läs mer

Sveriges framtida elsystem utmaningar och möjligheter

Sveriges framtida elsystem utmaningar och möjligheter Sveriges framtida elsystem utmaningar och möjligheter Cecilia Hellner Kommittésekreterare Energiting Sydost Karlshamn, 10 november 2016 Lite repetition: Vad ska göra? Uppdraget enligt direktivet: Ta fram

Läs mer

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:256 av Birger Lahti m.fl. (V) 100 procent förnybar energi 1 Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs

Läs mer

Elåret Diagram ur rapporten

Elåret Diagram ur rapporten Diagram ur rapporten Omsättning på den fysiska respektive finansiella elmarknaden Källa: Nord Pool Spot Elanvändningen i Norden sedan år 1996, TWh Källa: Nord Pool Spot Elspotpris Nord Pool Spot respektive

Läs mer

Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser

Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser 2014-11-14 Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser Inledning I detta månadsbrev har vi delat upp prisdiskussionen i tre delar; kort sikt (Q1-15), medellång sikt (år 2015) samt lång sikt. För analysen

Läs mer

Ett robust och leveranssäkert elsystem vad säger forskningen?

Ett robust och leveranssäkert elsystem vad säger forskningen? Hur skapar vi ett robust elsystem för år 2050? Ett robust och leveranssäkert elsystem vad säger forskningen? Energikommissionen - Tekniska museet 7 december 2015 Lennart Söder Professor Elektriska Energisystem,

Läs mer

Kärnkraften i framtiden

Kärnkraften i framtiden Kärnkraften i framtiden Ur en tillståndshavares perspektiv 1 2016-04-11 Kärnkraften i Framtiden F-0017520 Pär Blombergsson Vänligen notera var nödutgångar, närmaste brandsläckare och hjärtstartare finns

Läs mer

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång!

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Vindkraft Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Klimatförändring är ett faktum V i t ä n k e r p å m o r g o n d a g e n s e n e r g i b e h o v -

Läs mer

Klimatcertifikat för fordonsbränsle

Klimatcertifikat för fordonsbränsle Klimatcertifikat för fordonsbränsle en idéskiss Nils Andersson Nilsan Energikonsult AB www.nilsan.se I samarbete med Energigas Sverige Nilsan Energikonsult AB 17 maj, 2013 Sid 1(10) Innehållsförteckning

Läs mer

Kontrollstation för elcertifikatsystemet 2015

Kontrollstation för elcertifikatsystemet 2015 Kontrollstation för elcertifikatsystemet 2015 Sammanfattning av Energimyndighetens och NVEs rapporter Syftet med denna publikation är att sammanfatta innehållet i de rapporter som NVE och Energimyndigheten

Läs mer

Priserna på stenkol och naturgas sjönk under andra kvartalet

Priserna på stenkol och naturgas sjönk under andra kvartalet Energi 2013 Energipriser 2013, 2:a kvartalet Priserna på stenkol och naturgas sjönk under andra kvartalet Priserna på stenkol och naturgas, som används vid el och värmeproduktionen vände nedåt under andra

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Förslag till översyn av EU:s handelssystem för perioden 2021-2030

Förslag till översyn av EU:s handelssystem för perioden 2021-2030 Miljö- och energidepartementet Vår referens/dnr: Klimatenheten 234/2015 Joshua Prentice Er referens/dnr: M2015/03246/Kl 2015-12-21 Remissvar Förslag till översyn av EU:s handelssystem för perioden 2021-2030

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 215-11-2 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 45 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 26,6 EUR/MWh, vilket var som förväntat. Uppdaterade siffror visar att det

Läs mer

2014-06-10. Sänk din elkostnad med vindkraft

2014-06-10. Sänk din elkostnad med vindkraft Sänk din elkostnad med vindkraft 1 Innehåll 1. Om OX2 2. Drivkrafter på marknaden 3. Varför vindkraft? 4. Case 5. Struktur 5. Vindkraftsprojektet Rödstahöjden 2 OM OX2 Projekterade vindkraftverk: Ca 500

Läs mer

Den avreglerade nordiska elmarknaden

Den avreglerade nordiska elmarknaden 2011-01-06 NAn Den avreglerade nordiska elmarknaden Varför avreglering av elmarknaden? EG:s vitbok om den inre marknaden 1985 och Produktivitetsdelegationen i Sverige (SOU1991:82) kom fram till att fri

Läs mer

Ta bort och skrota utsläppsrätter i EU ETS

Ta bort och skrota utsläppsrätter i EU ETS Överskottet visar också att det varit billigare att uppnå målet än beräknat. Överskottet beror främst på; a) att tilldelningen av utsläppsrätter redan från början var mycket frikostig, särskilt FORES POLICY

Läs mer

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering

Läs mer

Fakta om Modity. Energihandelsbolaget Modity startade 2010 av sina nuvarande ägare, Kraftringen och Öresundskraft (50-50).

Fakta om Modity. Energihandelsbolaget Modity startade 2010 av sina nuvarande ägare, Kraftringen och Öresundskraft (50-50). Fakta om Modity Energihandelsbolaget Modity startade 2010 av sina nuvarande ägare, Kraftringen och Öresundskraft (50-50). Bolagets 27 anställda utgår från kontoret i Lund. Balansansvar El (SE, DK, FI och

Läs mer

Vindkraftens påverkan på elpriset

Vindkraftens påverkan på elpriset EKONOMIHÖGSKOLAN VID LUNDS UNIVERSITET Vindkraftens påverkan på elpriset Hur vindkraftsproduktionen pressat elpriserna på den svenska marknaden Marc Johan Montelius 25/5 2016 Nationalekonomiska institutionen

Läs mer

Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020

Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020 Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020 Bakom detta yttrande står Stockholmsregionens Europaförening (SEF) 1 som företräder en av Europas

Läs mer

Vindkraft. En investering i framtiden

Vindkraft. En investering i framtiden Vindkraft En investering i framtiden Att som företag eller privatperson investera i vindkraft är säkert och lönsamt. Företagspresentation GoldWind är en ekonomisk förening som investerar i förnyelsebar

Läs mer

Nordic Energy Perspectives

Nordic Energy Perspectives Nordic Energy Perspectives Utvecklingen av Sveriges och Nordens energisystem till 2030 Bo Rydén Profu Projektinriktad forskning och utveckling Profu etablerades 1987 och består idag av ca 20 personer.

Läs mer

EG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581)

EG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581) 1 (5) Näringsdepartementet Enheten för energi, skog och basindustri 103 33 Stockholm EG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581)

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för regional utveckling 2009 2008/0013(COD) 6.6.2008 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för regional utveckling till utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet

Läs mer

VILLAÄGARNA ELKOSTNAD FÖR VILLAÄGARE VINTERN 09/10 VS 08/09

VILLAÄGARNA ELKOSTNAD FÖR VILLAÄGARE VINTERN 09/10 VS 08/09 ELKOSTNAD FÖR VILLAÄGARE VINTERN 09/10 VS 08/09 TOM APRIL VILLAÄGARNA ELKOSTNAD FÖR VILLAÄGARE VINTERN 09/10 VS 08/09 PM till Villaägarna Maj, 2010 ELKOSTNAD FÖR VILLAÄGARE VINTERN 09/10 VS 08/09 TOM APRIL

Läs mer

Hållbar Energi för Framtidens Näringsliv Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv

Hållbar Energi för Framtidens Näringsliv Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv Hållbar Energi för Framtidens Näringsliv Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv Hur viktig är industrin för Sverige? 2 Jobben växter runt industrin 650 000 arbetar i industrin och 350 000 med industrinära

Läs mer

Energi- och klimatpolitikens inverkan på svensk massa- och pappersindustri

Energi- och klimatpolitikens inverkan på svensk massa- och pappersindustri Energi- och klimatpolitikens inverkan på svensk massa- och pappersindustri Karin Ericsson & Lars J Nilsson IMES, Lunds universitet Måns Nilsson SEI Varför är massa- och pappersindustrin intressant m.a.p.

Läs mer

Förord. Förord. I Energimyndighetens publikation Energiläget redovisas fakta och statistik avseende utvecklingen av hela det svenska energisystemet.

Förord. Förord. I Energimyndighetens publikation Energiläget redovisas fakta och statistik avseende utvecklingen av hela det svenska energisystemet. Energimarknad 2004 Förord Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas från Energimyndighetens förlag. Orderfax: 016-544 22 59 E-post: forlaget@stem.se Statens energimyndighet

Läs mer

Veidekke. TellHus. klimatsmart boende

Veidekke. TellHus. klimatsmart boende Veidekke TellHus klimatsmart boende Det ligger i luften Vi som står bakom Koldioxid syns inte, men den märks. De senaste 100 åren har koldioxidutsläppen ökat med 30 procent. Enligt FN:s klimatpanel måste

Läs mer

Potentialen för gas i energisystemet ELSA WIDDING

Potentialen för gas i energisystemet ELSA WIDDING 1 Potentialen för gas i energisystemet ELSA WIDDING 2 Hur kommer prisutvecklingen att se ut fram till 2025? Rapporten 3 Tar utgångspunkt i nuläget på elmarknaden i Norden och ambitionen att ställa om energisystemet

Läs mer

3 Den offentliga sektorns storlek

3 Den offentliga sektorns storlek Offentlig ekonomi 2009 Den offentliga sektorns storlek 3 Den offentliga sektorns storlek I detta kapitel presenterar vi de vanligaste sätten att mäta storleken på den offentliga sektorn. Dessutom redovisas

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 215-11-9 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 46 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 24,9 EUR/MWh, vilket var lägre än förväntat. Uppdaterade siffror visar att

Läs mer