Handel med elcertifikat - ett nytt sätt att främja el från förnybara energikällor (SOU 2001:77)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Handel med elcertifikat - ett nytt sätt att främja el från förnybara energikällor (SOU 2001:77)"

Transkript

1 Lars Dahlgren N2001/10077/ESB Näringsdepartementet STOCKHOLM Handel med elcertifikat - ett nytt sätt att främja el från förnybara energikällor (SOU 2001:77) Svenska Bioenergiföreningen (SVEBIO) har beretts tillfälle att avge remissynpunkter på rubricerade betänkande och vill därvid anföra följande. Sammanfattning av Svebios synpunkter Om syftet är att minska utsläppen av växthusgaser och beroendet av importerade energibärare är rätt utformade generella styrmedel i form av koldioxidskatter eller handel med utsläppsrätter effektivare än handel med elcertifikat. Svebios avgifts/skatteförslag uppfyller de krav man kan ställa på ett sådant styrmedel. Elcertifikat kan, rätt utformat, vara ett effektivt styrmedel om målet är att uppnå en bestämd mängd el från förnybara energikällor. Elcertifikat kan ersätta en rad av nu gällande stödformer men speciella åtgärder kan behövas för att inte försvaga de små elproducenternas ställning för mycket. Energiintensiv industri bör innefattas i certifikatssystemet. Samma möjlighet till skatteavdrag för el som används i den egna kommunaltekniska verksamheten bör även fortsättningsvis gälla oavsett bränsle. Det indikativa målet om 60 % förnybar el 2010 enligt EU-s direktiv bör vara vägledande för de svenska ambitionerna. Utredningen har underskattat potentialerna och överskattat kostnaderna för el från biobränsle Utredningens förslag om ett mål på ytterligare 10 TWh förnybar el mellan 2003 och 2010 är för lågt och kommer att vara utvecklingshämmande. Investeringar i nya anläggningar för vindkraft och biobränsleel kommer att upphöra. För att stimulera till investeringar i vindkraft och ny teknik med högre elutbyten för biobränsle kan man överväga att tilldela sådana tekniker fler certifikat per producerad mängd el. Svebios synpunkter

2 Generella styrmedel effektivare än elcertifikat Svebio anser att användningen av elcertifikat för förnybar elproduktion ur effektivitetssynpunkt måste betraktas som en "näst-bästa" lösning. Om det övergripande målet är att reducera nettoutsläppen av växthusgaser genom ökad användning av förnybar energi (och minska beroendet av fossila importerade energibärare) borde man istället applicera generella styrmedel (i form av koldioxidskatter eller handel med utsläppsrätter) för hela energiområdet. Svebios förslag till avgifter/energiskatter uppfyller (i motsats till dagens skattesystem) de krav som därvid kan ställas på generell styreffekt i kombination med hänsynstagande till situationen för konkurrensutsatt verksamhet. Svebios avgifts/skatteförslag består av två delar. Den första är en koldioxidavgift proportionell mot emissionen av fossilt kol. Avgiften återföres till producenterna i förhållande till producerad mängd el och värme och ger inga intäkter till staten. Avgiftssystemet kan liknas vid systemet för NOx-avgifter. Den andra delen består av en konsumtionsskatt på leveranser av värme och el. Konsumtionsskatten differentieras mellan olika samhällssektorer för att inte hämma konkurrensutsatt verksamhet. Konsumtionsskatten ger skatteintäkter som motsvarar dagens energiskatteintäkter. På detta sätt skulle den förnybara energin (liksom annan energi) komma att nyttjas där den är effektivast ur kostnads- och miljösynpunkt. Svebios avgifts/skatteförslag presenteras närmare i bilaga 1. Appliceras generella styrmedel, till exempel Svebios avgifts/skatteförslag, skulle därvid den helt övervägande delen av nytillkommande biobränsle användas för värmeproduktion åtminstone så länge det råder en överkapacitet inom elproduktionsområdet. För Sveriges del skulle alltså resultatet av mer generella styrmedel inledningsvis inte resultera i någon stor ökning av den förnybara elproduktionen medan däremot koldioxidutsläppen kan reduceras till lägre kostnad. Elcertifikat kan, rätt utformat, vara ett effektivt styrmedel om målet är att uppnå en bestämd mängd el från förnybara energikällor Utformningen av EU-direktivet 2001/77/EG om el från förnybara energikällor innebär på sikt att andelen el från förnybara källor bestäms i förväg. När det inte längre råder fritt val för användningen av förnybar energi mellan olika sektorer anser Svebio att handel med elcertifikat, rätt utformad, kan vara ett effektivt sätt att uppnå en förutbestämd andel förnybar el inom en angiven tidsram. En fördel är att systemet med elcertifikat ger klara signaler för de aktörer som kan överväga satsningar på el från förnybara energikällor. De klarare spelreglerna och de reducerade ekonomiska riskerna skulle kunna bidra till en viss teknikutveckling inom området, dock under förutsättning att målet för mängden förnybar el ökas. Detta hindrar inte att Svebio anser att elcertifikatssystemet måste kompletteras med samhällsstödda utvecklingsinsatser som bidrar till högre elutbyten (till exempel genom en svensk demonstration av förgasningstekniken för biobränslen). Notera också vad som nedan anförs beträffande vindkraften. Ytterligare en fördel med systemet liksom med mer generella styrsystem (exempelvis Svebios avgifts/skatteförslag) är att det/de kan ersätta nuvarande stöd till olika tekniker

3 (investeringsstöd, driftsstöd etc). Svebio anser att det är rimligt att under en övergångsperiod ge stöd till befintlig vindkraft i enlighet med utredningens förslag eftersom enbart ett borttagande av befintligt stöd skulle innebära en kraftig försämring av villkoren som investerarna inte kunnat förvänta sig med tanke på det tidigare statliga stödet. Utredningen föreslår i analogi med ovanstående att nuvarande subvention av nätkostnaden för småskaliga elproduktionsanläggningar med en effekt om högst 1500 kw tas bort samtidigt som man under en övergångsperiod skulle ge stöd till den småskaliga elproduktionen. Svebio menar då att ett borttagande av nuvarande subventioner framförallt på sikt måste ersättas av något annat på grund av de svårigheter som små elproducenter har att hävda sin sak i relationen med de i sammanhanget mycket större nätägarna. Hur ett sådant stöd skulle se ut undandrar sig Svebios bedömning. Utredningens förslag att exkludera elintensiv industri med en effekt över 10 MW ur systemet innebär enligt Svebios bedömning en kraftig försvagning. Svebio anser att all verksamhet bör inkluderas. En svaghet med elcertifikatssystemet blir då uppenbar i och med att systemet inte klarar att skapa styreffekt i konkurrensutsatta sektorer med bibehållen konkurrenskraft. Återigen hade Svebios avgifts/skatteförslag varit att föredra. Belastning på den energiintensiva industrin skall dock inte överdrivas då det enligt utredningens egna beräkningar handlar om en merkostnad om cirka 1 öre/kwh. Svebio anser att torv sammantaget är ett växthusgasneutralt bränsle bland annat med hänsyn till den minskade metangasavgivningen när en torvmosse exploateras. Svebio anser vidare att torv är förnybart så länge uttaget inte överstiger tillväxten. Torv bör därför ingå bland de biobränslen som är godkända för produktion av förnybar el. Samma möjlighet till skatteavdrag bör gälla oavsett bränsle Utredningen diskuterar möjligheten till skatteavdrag för ingående skatt på bränsle alternativt elkonsumtionsskatten till elproduktion för elpannor/värmepumpar i den egna kommunaltekniska verksamheten. Utredningen föreslår en översyn av avdragsrätten för elkonsumtionsskatten när biobränslen används, det vill säga underförstått att avdragsmöjligheten för biobränsle bör slopas. Översynen motiveras av att certifikatssystemet innebär ett stöd till biobränslena. Svebio finner resonemanget inte helt logiskt. Avdragsrätten är generell för alla bränslen. Om avdragsrätten för biobränslen slopas innebär det en försämring av konkurrensläget mot fossila bränslen motsvarande nuvarande elkonsumtionsskatt, det vill säga normalt 17,4 öre/kwh när elen används internt. Kompensationen i form av elcertifikat skulle enligt utredningens egen bedömning motsvara ett värde på ungefär 10 öre/kwh el vilket då innebär att biobränslena totalt tappar konkurrenskraft med cirka 7 öre/kwh mot de fossila bränslen (fortfarande i de fall elen nyttjas internt). Svebio finner därför ingen logisk grund till varför avdragsrätten skulle slopas exklusivt för biobränslen. De indikativa målen i direktivet för förnybar el bör vara vägledande Svebio tolkar de indikativa målen i direktivet om förnybar el enligt följande: En komplikation vid uttolkningen är att det indikativa målet för andelen förnybar el 2010 är uttryckt i procent (60 %). Därmed blir de absoluta talen uttryckta i TWh beroende på antaganden om elförbrukningen Enligt vad Svebio uppfattat bygger den svenska

4 positionen/fotnoten till direktivets referensvärden i bilagan på oförändrad elförbrukning jämfört med Å andra sidan indikerades 97,5 TWh förnybar el för 2010 i förarbetena. Med 60 % förnybar el motsvarar det en total elproduktion på 162,5 TWh år Svebio har nedan räknat på både detta fallet och fallet med oförändrad elförbrukning. Baserat på direktivets tabell erhålls följande. El från förnybara energikällor (72,03 TWh) utgör 49,1 % av den totala elproduktionen 1997 som därmed blir146,7 TWh. El från förnybara energikällor 2010 blir 97,5 TWh (60 % * 162,5 TWh) alternativt 88 TWh (60 % * 146,7 TWh). Ökningen mellan 1997 och 2010 blir därmed 25,5 TWh alternativt 16 TWh. Om målen istället baseras på Sveriges fotnot/brasklapp blir det 67,5 TWh förnybar el 1997 (normalårskorrigerat) och 84,5 TWh (52 % * 162,5 TWh) alternativt 76,3 TWh (52 % * 146,7 TWh) förnybar el 2010 dvs en ökning med 17 TWh alternativt 8,8 TWh mellan 1997 och Visserligen är målen i direktivets tabell för referensvärden indikativa men avvikelserna måste vara väl motiverade och de kan senare omvandlas till absoluta mål. Svebio anser därför att den svenska ansatsen bör vara att öka den förnybara elproduktionen till 60 % år 2010 i enlighet med direktivets tabell. Den svenska fotnoten/positionen till referensmålen för Sverige uppfattar Svebio närmast som en positionering inför eventuella omförhandlingar av direktivets mål. Denna positionering ger i sig inte tillåtelse till avsteg från direktivets mål. Utredningens mål för lågt satt Ett stort frågetecken är utredningens ansats om ett mål på 10 TWh ytterligare förnybar el under åren 2003 till Vad Svebio kan se saknar elcertifikatsutredningen helt en diskussion kring målen enligt EUdirektiven och därmed kopplade kostnader och tekniska möjligheter att nå olika nivåer. Att utredningen ansatt 10 TWh som ett lämpligt mål för ökningen av den förnybara elproduktionen mellan 2003 och 2010, utan att redovisa en kvalificerad diskussion kring nivån är anmärkningsvärt inte minst mot bakgrund av potentialerna för biokraftvärme och mottryck samt den besvärliga situation som vindkraften tycks hamna i med nu föreliggande förslag (se vidare nedan). Bedömningarna underlättas inte heller av det faktum att utredningen anger ökningen mellan 2003 till 2010 medan direktivet behandlar förändringen mellan 1997 och Svebio bedömer att potentialerna för biobränslebaserad el från kommunalt mottryck är enligt följande: Möjlig biobränslepotential idag för elproduktion 5 TWh Möjlig biobränslepotential med begränsade investeringar 2 TWh Möjlig biobränslepotential med större investeringar 2 TWh Nya mottrycksanläggningar på befintligt fjärrvärmeunderlag 5 TWh

5 Summa 14 TWh (Dito potential med bioförgasning 25 TWh) Svebio bedömer potentialen för biobränslebaserad el från industriellt mottryck enligt följande: Möjlig biobränslepotential idag 5 TWh Kan byggas ut i befintliga anläggningar 2 TWh Summa 7 TWh (Dito potential när svartlutsförgasningen nått sitt genombrott 11 TWh) Mot ovanstående bakgrund bedömer Svebio att 9 TWh biobränslebaserad el kan produceras i kommunalt mottryck (motsvarar en installerad kapacitet på 2000 MW, som redan finns idag och en fullastid på 4500 timmar). Tillsammans med befintlig kapacitet i industriellt mottryck kan 14 TWh el produceras inom ett till två år med en mycket begränsad ökning av marginalkostnaden (max cirka 5 öre/kwh). Inom en period på cirka fem år kan ytterligare 7 TWh el produceras till en genomsnittlig marginalkostnad på cirka 30 öre/kwh (maximal kostnad cirka 35 öre/kwh). Med bedömningen om att 6 TWh förnybar el produceras 2003 skulle alltså biobränslena kunna svara för ytterligare cirka 15 TWh till år Villkoret är att målet för förnybar elproduktion höjs i motsvarande grad och att straffavgiften justeras för att tillåta kostnader för tillkommande biobränsleel på upp till 35 öre/kwh. De nämnda potentialerna inkluderar inte den ökning av elproduktionen som kan erhållas genom svartlutsförgasning eller införande av annan förgasningsteknik. Biobränslepotentialerna utgör inte heller någon begränsning för de angivna produktionsnivåerna. Sammantaget är utredningens potentialbedömningar för låga. Den sammanfattande utbudskurvan för elproduktion från tillkommande förnybara energikällor på sidan 144 i utredningen visar dels på för höga kostnader och dels på för låga volymer. Det framgår klart när Svebios bedömningar enligt ovan jämförs med figuren. Med ovanstående bakgrund är 10 TWh en för låg ambitionsnivå. Med hänsyn till kostnadsläge med mera bedömer Svebio att den helt övervägande delen av tillkommande 10 TWh enligt utredningens mål skulle bestå i utökad användning av biobränsle i befintliga anläggningar. Nyinvesteringar i vindkraft i Sverige skulle upphöra. Även nyetableringen av biobränsleeldade elproduktionsanläggningar skulle hamna på en mycket låg nivå. En höjning av målet skulle åtminstone delvis undanröja bortfallet av nyinvesteringar (som ju är viktiga för en framtid där högre krav ställs på koldioxidreduktion). Ett så lågt satt mål som 10 TWh bäddar för konflikter mellan olika tekniker för förnybar el.

6 Eftersom nyinvesteringar upphör och uppbyggd kompetens försvinner blir det låga målet i sig utvecklingshämmande. Förutom att höja målet kan en tänkbar lösning för att stimulera till investering i vindkraft och ny teknik för större elutbyten i biobränsleeldade anläggningar vara att under en definierad övergångstid tilldela dessa anläggningar fler certifikat i förhållande till den producerade mängden förnybar el i andra anläggningar. Systemet diskuteras i utredningen. Svebios bedömning är att de nackdelar som därvid framförs är relativt begränsade och hanterbara. På sikt måste dock styrmedlen utformas enhetligt för alla tekniker. En extra tilldelning av certifikat undanröjer inte behovet av riktade utvecklingsinsatser. Svenska Bioenergiföreningen Eddie Johansson Kent Nyström Ordförande Verkställande ledamot Svenska Bioenergiföreningen SVEBIO Torsgatan 12, Telefon , fax: E-post:info@svebio.se Hemsida:

Departementspromemorian Utvärdering av Skatteväxlingskommitténs energiskattemodell (Ds 2000:73)

Departementspromemorian Utvärdering av Skatteväxlingskommitténs energiskattemodell (Ds 2000:73) Lars Dahlgren Fi2001/439 Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Departementspromemorian Utvärdering av Skatteväxlingskommitténs energiskattemodell (Ds 2000:73) Svenska bioenergiföreningen (Svebio) har beretts

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2012 kap 1-4 Energiläget 2011 kap 1-2 Elcertifikatsystemet 2012 Naturvårdverket Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Kent Nyström Lars Dahlgren

Kent Nyström Lars Dahlgren Kent Nyström Lars Dahlgren Proposal for a Directive of the European Parliament and the Council of the promotion of electricity from renewable energy sources in the internal electricity market I korthet

Läs mer

Kommittédirektiv Dir. 2016:34 Sammanfattning

Kommittédirektiv Dir. 2016:34 Sammanfattning Kommittédirektiv Utredning om ekonomiska styrmedel för eloch värmeproduktion inom EU ETS och ekonomiska styrmedel för avfallsförbränning Dir. 2016:34 Beslut vid regeringssammanträde den 2 juni 2016. Sammanfattning

Läs mer

Yttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation för elcertifikatsystemet 2015

Yttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation för elcertifikatsystemet 2015 2014-05-08 Er ref: Eva Centeno López Diarienr: N2014/734/E Lina Palm Lina.Palm@skogsindustrierna.org +46 8 762 7949 +46 70 397 1449 Yttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation

Läs mer

Förutsättningar för vindkraft

Förutsättningar för vindkraft Mats Håkansson affärsutveckling AB Förutsättningar för vindkraft Rapport utförd på uppdrag av Sundbybergs stad Mats Håkansson Tel +46 40 49 65 00 Mobil +46 705 65 31 00 mh@affu.se www.affu.se 1. Bakgrund...

Läs mer

Klimatcertifikat för fordonsbränsle

Klimatcertifikat för fordonsbränsle Klimatcertifikat för fordonsbränsle en idéskiss Nils Andersson Nilsan Energikonsult AB www.nilsan.se I samarbete med Energigas Sverige Nilsan Energikonsult AB 17 maj, 2013 Sid 1(10) Innehållsförteckning

Läs mer

Kommittédirektiv. Kostnadseffektiva ekonomiska styrmedel för avfall som förbränns. Dir. 2008:1. Beslut vid regeringssammanträde den 10 april 2008.

Kommittédirektiv. Kostnadseffektiva ekonomiska styrmedel för avfall som förbränns. Dir. 2008:1. Beslut vid regeringssammanträde den 10 april 2008. Kommittédirektiv Kostnadseffektiva ekonomiska styrmedel för avfall som förbränns Dir. 2008:1 Beslut vid regeringssammanträde den 10 april 2008. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare tillkallas

Läs mer

Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar?

Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar? Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar? Gustav Melin, SVEBIO DI-Värmedagen, Stockholm 2016-06-01 2015 var varmaste året hittills Är biomassa och

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-11-20. Ändringar i lagen (2003:113) om elcertifikat tilldelningsprinciper

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-11-20. Ändringar i lagen (2003:113) om elcertifikat tilldelningsprinciper 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-11-20 Närvarande: F.d. justitierådet Inger Nyström, f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist och regeringsrådet Nils Dexe. Ändringar i lagen (2003:113)

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket Miljödepartementet 2015-09-02 Dokumentbeteckning KOM (2015) 337 slutlig Förslag till

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet Inom energiområdet Energiförsörjning för ett hållbart samhälle Satsningar på: Försörjningstrygghet

Läs mer

Underlagsrapport 2. Mål och medel för energipolitiken?

Underlagsrapport 2. Mål och medel för energipolitiken? Underlagsrapport 2 Mål och medel för energipolitiken? Dnr: 2015/046 Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Studentplan 3, 831 40 Östersund Telefon: 010 447 44 00 Fax: 010 447 44 01

Läs mer

Kontrollstation för elcertifikatsystemet 2015

Kontrollstation för elcertifikatsystemet 2015 Kontrollstation för elcertifikatsystemet 2015 Sammanfattning av Energimyndighetens och NVEs rapporter Syftet med denna publikation är att sammanfatta innehållet i de rapporter som NVE och Energimyndigheten

Läs mer

EG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581)

EG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581) 1 (5) Näringsdepartementet Enheten för energi, skog och basindustri 103 33 Stockholm EG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581)

Läs mer

Naturskyddsföreningens remissvar på promemorian Kvotplikt för biodrivmedel

Naturskyddsföreningens remissvar på promemorian Kvotplikt för biodrivmedel Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm den 24 april 2013 Naturskyddsföreningens dnr: Näringsdepartementets ärendenr. N/2013/ 934/RS Naturskyddsföreningens remissvar på promemorian

Läs mer

Föreningen Svenskt Näringsliv har beretts tillfälle att avge yttrande över angivna promemoria och får anföra följande.

Föreningen Svenskt Näringsliv har beretts tillfälle att avge yttrande över angivna promemoria och får anföra följande. Finansdepartementet Vår referens/dnr: Skatte- och tullavdelningen 190/2014 Er referens/dnr: 103 33 Stockholm Fi2014/3383 2015-02-16 Remissyttrande avseende betänkande Förenklade skatteregler för enskilda

Läs mer

Yttrande över Miljö- och energidepartementets utkast till förordning om effektreserv

Yttrande över Miljö- och energidepartementets utkast till förordning om effektreserv Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Remiss angående FlexMex2-utredningens tredje delbetänkande (SOU 2004:62)

Remiss angående FlexMex2-utredningens tredje delbetänkande (SOU 2004:62) R 0577/2004 Stockholm den 14 juli 2004 Till Näringsdepartementet Remiss angående FlexMex2-utredningens tredje delbetänkande (SOU 2004:62) 1. Inledning Sveriges advokatsamfund har beretts tillfälle att

Läs mer

Slutbetänkande från Värme- och gasmarknadsutredningen, Handel med gas i konkurrens

Slutbetänkande från Värme- och gasmarknadsutredningen, Handel med gas i konkurrens Lars Dahlgren 1999-12-15 N1999/11386/ESB Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Slutbetänkande från Värme- och gasmarknadsutredningen, Handel med gas i konkurrens Svenska Bioenergiföreningen (Svebio) har

Läs mer

Sammanfattning. Uppdraget

Sammanfattning. Uppdraget Sammanfattning Uppdraget Vi har i uppdrag att möjliggöra ett snabbt genomförande av Sveriges första höghastighetsjärnväg, som ska gå mellan Stockholm och Göteborg/Malmö. Den nya järnvägen kommer att knyta

Läs mer

Energigaser bra för både jobb och miljö

Energigaser bra för både jobb och miljö Energigaser bra för både jobb och miljö Energitillförsel Sverige 2008 (612 TWh) 2 Biobränslen 183 123 Vattenkraft Naturgas 68 Olja Kol Värmepumpar Kärnkraft Vindkraft 5 27 194 10 Energitillförsel i Sverige

Läs mer

Vi bygger ut fjärrvärmen i Täby

Vi bygger ut fjärrvärmen i Täby E.ON Värme Vi bygger ut fjärrvärmen i Täby Fjärrvärme är den vanligaste uppvärmningsformen i Sverige och står för drygt hälften av all uppvärmning. Det är inte svårt att förstå. Fjärrvärme är bekvämt,

Läs mer

Växjö 2014. www.svebio.se

Växjö 2014. www.svebio.se Växjö 2014 Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Växterna är naturens motor som ger föda och energi till människor och djur. Bioenergi i kretslopp,

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015

Kommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015 Kommittédirektiv Översyn av energipolitiken Dir. 2015:25 Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015 Sammanfattning En kommitté i form av en parlamentariskt sammansatt kommission ska lämna underlag

Läs mer

Naturskyddsföreningens remissvar på förslag till direktiv om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen

Naturskyddsföreningens remissvar på förslag till direktiv om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm den 18 februari 2013 Naturskyddsföreningens dnr: Näringsdepartementets dnr: N2013/675/TE Naturskyddsföreningens remissvar på förslag till

Läs mer

Uppdrag rörande den framtida användningen av bioenergi i Sverige

Uppdrag rörande den framtida användningen av bioenergi i Sverige 1 Lars Dahlgren 2004-09-20 M2004/2193/Mk Miljödepartementet 103 33 STOCKHOLM Uppdrag rörande den framtida användningen av bioenergi i Sverige Svenska Bioenergiföreningen (Svebio) har beretts tillfälle

Läs mer

Introduktion av biodrivmedel på marknaden

Introduktion av biodrivmedel på marknaden 2002-01-25 Till Näringsdepartementet Att: Lars Guldbrand 103 33 Stockholm Status Introduktion av biodrivmedel på marknaden Myndighetsgruppens rekommendationer Föreliggande dokument kommer ytterligare att

Läs mer

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige genom

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige genom Partimotion Motion till riksdagen 2015/16:2249 av Jan Björklund m.fl. (FP) På väg mot ett fossilfritt Sverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att

Läs mer

Remissvar: SOU 2008:13, Bättre kontakt via nätet om anslutning av förnybar elproduktion

Remissvar: SOU 2008:13, Bättre kontakt via nätet om anslutning av förnybar elproduktion 26 juni 2008 Näringsdepartementet Via E-post Ert diarenummer: N2008/1408/E Remissvar: SOU 2008:13, Bättre kontakt via nätet om anslutning av förnybar elproduktion Svensk Vindenergi, lämnar härmed följande

Läs mer

SMÅSKALIG VATTENKRAFT

SMÅSKALIG VATTENKRAFT SMÅSKALIG VATTENKRAFT STÖD MED GRÖNA CERTIFIKAT I SVERIGE CHRISTER SÖDERBERG SMÅKRAFTVERKENS RIKSFÖRENING OSLO 9 MARS 2009 Korsnäs kraftverk utanför Falun. Elcertifikat Sverige 2009-03-09 1 STÖD TILL FÖRNYBARA

Läs mer

Klimat- bokslut 2010

Klimat- bokslut 2010 K li m a t- bokslut 2010 Vi tror på handling Sedan 2004 redovisar E.ON Sverige vad vi gör för att minska koldioxidutsläppen i vår egen verksamhet och tillsammans med kunderna. I och med verksamhetsåret

Läs mer

Återvinningsindustriernas remissvar på promemoria Återvinning ur nedlagda avfallsanläggningar (Fi2016/00774)

Återvinningsindustriernas remissvar på promemoria Återvinning ur nedlagda avfallsanläggningar (Fi2016/00774) Stockholm den 1 juni 2016 Återvinningsindustriernas remissvar på promemoria Återvinning ur nedlagda avfallsanläggningar (Fi2016/00774) Om Återvinningsindustrierna Återvinningsindustrierna, ÅI, är en branschförening

Läs mer

Skogsindustriernas remissvar på DS 2009:24 - Effektivare skatter på klimat- och energiområdet.

Skogsindustriernas remissvar på DS 2009:24 - Effektivare skatter på klimat- och energiområdet. Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen 103 33 Stockholm registrator@finance.ministry.se Skogsindustriernas remissvar på DS 2009:24 - Effektivare skatter på klimat- och energiområdet. Skogsindustrierna

Läs mer

Trafikverket, Borlänge

Trafikverket, Borlänge Västsvenska Handelskammaren Stefan Gustavsson Stefan.gustavsson@handelskammaren.net 031-825233, 0734-282134 Datum: 2012-03-30 Ärende: Remissvar TRV2012/17304 Trafikverket, Borlänge Yttrande över Transportsystemets

Läs mer

Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk

Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk PM Nr 24, 2014 Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk Miljöekonomiska enheten 2014-01-31 Konjunkturinstitutet Dnr 4.2-2-3-2014 Konsekvenser för Sverige

Läs mer

Erik Thornström. Styrmedel för bioenergi, energieffektivisering och kraftvärme 2013-02-27

Erik Thornström. Styrmedel för bioenergi, energieffektivisering och kraftvärme 2013-02-27 Styrmedel för bioenergi, energieffektivisering och kraftvärme Erik Thornström 1 Innehåll Kraftvärmen idag Nationella styrmedel EU:s styrmedel Svensk Fjärrvärmes syn på aktuella styrmedelsfrågor gällande

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen 2015-09-21 /Kjell Andersson. Remissyttrande över Promemorian Anläggningsbesked för biodrivmedel

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen 2015-09-21 /Kjell Andersson. Remissyttrande över Promemorian Anläggningsbesked för biodrivmedel SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen 2015-09-21 /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE M 2015/3227/R Till Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Promemorian Anläggningsbesked för biodrivmedel

Läs mer

Tidpunkt för godkännande av anläggning

Tidpunkt för godkännande av anläggning Tidpunkt för godkännande av anläggning Roger Östberg Seminarium 9 juni Gardemoen Uppdraget Utreda behovet av att införa en tidpunkt för när anläggningar måste vara driftsatta för att kunna godkännas för

Läs mer

Karin Hammarlund. karin.hammarlund@ltj.slu.se

Karin Hammarlund. karin.hammarlund@ltj.slu.se Karin Hammarlund karin.hammarlund@ltj.slu.se Vindkraft i människors Landskap Planeringsmålet Det nya planeringsmålet för vindkraft föreslår att öka produktionen av vindkraftsel betydligt från 10 TWh år

Läs mer

Remissvar Havsbaserad vindkraft M2015/2349/Ee, ER 2015:12

Remissvar Havsbaserad vindkraft M2015/2349/Ee, ER 2015:12 Skellefteå 2015-06-16 1(6) Dokumentnummer 641955-v4 Handläggare Stefan Skarp Affärsområde Produktion Telefon 0910-77 25 00 Energienheten Kansliråd Fredrik von Malmborg Telefon 08-405 19 59 E-post fredrik.vonmalmborg@regeringskansliet.se

Läs mer

Statens energimyndighets författningssamling

Statens energimyndighets författningssamling Statens energimyndighets författningssamling Utgivare: Fredrik Selander (verksjurist) ISSN 1650-7703 Statens energimyndighets föreskrifter om ursprungsgarantier för el; beslutade den 22 november 2010.

Läs mer

Energiförbrukning 2009

Energiförbrukning 2009 Energi 2010 Energiförbrukning 2009 Totalförbrukningen av energi sjönk med nästan 6 procent år 2009 Enligt Statistikcentralens statistik över energiförbrukning var totalförbrukningen av energi i Finland

Läs mer

Remissvar Utredningen om fossilfri fordonstrafik Fossilfrihet på väg (SOU 2013:84)

Remissvar Utredningen om fossilfri fordonstrafik Fossilfrihet på väg (SOU 2013:84) Datum Diarienummer Registraturen 2014-05-16 1.3.1-2014-00659 Näringsdepartementet Remissvar Utredningen om fossilfri fordonstrafik Fossilfrihet på väg (SOU 2013:84) Tillväxtverket arbetar för att stärka

Läs mer

100% förnybar energi i det Svenska El-Energisystemet Svensk Vindkraftförening 30 års Jubileum och stämma, Kalmar-salen, Kalmar

100% förnybar energi i det Svenska El-Energisystemet Svensk Vindkraftförening 30 års Jubileum och stämma, Kalmar-salen, Kalmar 100% förnybar energi i det Svenska El-Energisystemet Svensk Vindkraftförening 30 års Jubileum och stämma, Kalmar-salen, Kalmar 13 maj 2016 Lennart Söder Professor Elektriska Energisystem, KTH Sveriges

Läs mer

Stödsystem för förnybart europeiska erfarenheter och idéer för genomförande Gunnar Groebler Senior Vice President, Wind, Vattenfall

Stödsystem för förnybart europeiska erfarenheter och idéer för genomförande Gunnar Groebler Senior Vice President, Wind, Vattenfall Stödsystem för förnybart europeiska erfarenheter och idéer för genomförande Gunnar Groebler Senior Vice President, Wind, Vattenfall Fördjupningsseminarium I: Styrmedel för framtidens energisystem Energikommissionen

Läs mer

Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och vätgas.

Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och vätgas. RAPPORT/kortversion Juli 2010 Stor potential för biogas i jordbruket Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och vätgas. 2 Stor potential för jordbruken

Läs mer

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sårbarhet och systemfel med el för uppvärmning och tillkännager detta för regeringen.

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sårbarhet och systemfel med el för uppvärmning och tillkännager detta för regeringen. Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:721 av Jan Lindholm (MP) El för uppvärmning Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sårbarhet och systemfel

Läs mer

EU:s kriterier för miljöanpassad offentlig upphandling av el

EU:s kriterier för miljöanpassad offentlig upphandling av el EU:s kriterier för miljöanpassad offentlig upphandling av el Miljöanpassad offentlig upphandling är ett frivilligt instrument. Detta dokument innehåller de EU-kriterier för miljöanpassad offentlig upphandling

Läs mer

Drivkrafter för energieffektivisering i små- och medelstora industriföretag. Del av projektet MEGA

Drivkrafter för energieffektivisering i små- och medelstora industriföretag. Del av projektet MEGA Drivkrafter för energieffektivisering i små- och medelstora industriföretag Del av projektet MEGA Patrik Thollander, Linköpings Universitet Magnus Tyrberg, Energikontor, Sydost Januari, 2008 1 Inledning

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

3 Den offentliga sektorns storlek

3 Den offentliga sektorns storlek Offentlig ekonomi 2009 Den offentliga sektorns storlek 3 Den offentliga sektorns storlek I detta kapitel presenterar vi de vanligaste sätten att mäta storleken på den offentliga sektorn. Dessutom redovisas

Läs mer

Lokal vindkraftsatsning i Uppvidinge.

Lokal vindkraftsatsning i Uppvidinge. Lokal vindkraftsatsning i Uppvidinge. Fyra markägare från bygden har tillsammans med prästlönetillgångar i Växjö stift bildat UppVind ekonomisk förening som avser att uppföra nio vindkraftverk norr och

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2003:40 1 (25) LS 0112-0693 Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2001:40 av Bengt Cedrenius m fl (mp) om att landstinget skall köpa miljömärkt el Föredragande landstingsråd: Bengt Cedrenius

Läs mer

Energibalanser för Uppsala län och kommuner år 2013

Energibalanser för Uppsala län och kommuner år 2013 Energibalanser för Uppsala län och kommuner år 2013 2016-03-29 Jonas Lindros Innehållsförteckning ENERGIBALANSER FÖR UPPSALA LÄN OCH KOMMUNER ÅR 2013... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 3 BAKGRUND... 5 ÖVERGRIPANDE

Läs mer

Teknik- och kostnadsutvecklingen av vindkraft - Vindkraften Viktig Energikälla -

Teknik- och kostnadsutvecklingen av vindkraft - Vindkraften Viktig Energikälla - Teknik- och kostnadsutvecklingen av vindkraft - Vindkraften Viktig Energikälla - Fredrik Dolff Noden för näringslivs- och affärsutveckling Västra Götalandsregionen, Miljösavdelningen 010-441 40 33 fredrik.dahlstrom.dolff@vgregion.se

Läs mer

KONSEKVENSER AV SVERIGES GENOMFÖRANDE EU:S UTSLÄPPSTAKDIREKTIV FÖR NOX, DNR 303-4332/2007

KONSEKVENSER AV SVERIGES GENOMFÖRANDE EU:S UTSLÄPPSTAKDIREKTIV FÖR NOX, DNR 303-4332/2007 SHMF101 v 1.0 2007-03-19, \\web02\inetpub\insyn.stockholm.se\work\miljo\2007-12-10\dagordning\tjänsteutlåtande\23 Konsekvenser av Sveriges genomförande av EUs utsläppstakdirektiv no NOx.doc MILJÖFÖRVALTNINGEN

Läs mer

PRODUCERA DIN EGEN EL

PRODUCERA DIN EGEN EL KOM IGÅNG MED MIKROPRODUKTION PRODUCERA DIN EGEN EL Höganäs Energi KOM IGÅNG MED MIKROPRODUKTION Allt fler privatpersoner blir mikroproducenter och börjar producera sin egen el från sol, vind eller vatten.

Läs mer

Förslag ur Vänsterpartiets höstbudget 2012. Solenergi och gröna jobb

Förslag ur Vänsterpartiets höstbudget 2012. Solenergi och gröna jobb Förslag ur Vänsterpartiets höstbudget 2012 Solenergi och gröna jobb Vänsterpartiet 2012 Sverige behöver genomgå en grön omställning. Vänsterpartiet föreslår därför ett jobbpaket för miljön och klimatet

Läs mer

Investor ABs årsstämma den 12 maj 2015. Dagordningspunkt 16

Investor ABs årsstämma den 12 maj 2015. Dagordningspunkt 16 Investor ABs årsstämma den 12 maj 2015 Dagordningspunkt 16 Styrelsens förslag till riktlinjer för lön och annan ersättning till verkställande direktören och andra medlemmar i ledningsgruppen samt program

Läs mer

Styrelsens för Sweco AB förslag till beslut om: Bakgrund och motiv

Styrelsens för Sweco AB förslag till beslut om: Bakgrund och motiv Styrelsens för Sweco AB förslag till beslut om: A. Införande av prestationsbaserat aktiesparprogram 2015 B. Bemyndigande för styrelsen att besluta om förvärv och överlåtelse av egna aktier inom ramen för

Läs mer

Table A: Visar den årliga kostnaden för aktörerna. En aktör. Aktör 1 2 3 4 5 6 7 8. Allmänt. Installerad effekt [MW] [GWh]

Table A: Visar den årliga kostnaden för aktörerna. En aktör. Aktör 1 2 3 4 5 6 7 8. Allmänt. Installerad effekt [MW] [GWh] Sammanfattning Sverige har ett ambitiöst mål som syftar till att öka andelen förnybar energiproduktion. Energimyndighetens befintliga planeringsmål är att Sverige skall producera 10 TWh årligen från vindkraft

Läs mer

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:256 av Birger Lahti m.fl. (V) 100 procent förnybar energi 1 Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs

Läs mer

Energi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot

Energi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot Energi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot klimatförändringen. Målet med denna broschyr är att sprida information

Läs mer

att det t.ex. ofta är billigare att handla nya produkter än att reparera produkten och därmed återanvända och återvinna resurser. Handel och globala

att det t.ex. ofta är billigare att handla nya produkter än att reparera produkten och därmed återanvända och återvinna resurser. Handel och globala Kommittédirektiv Styrmedel för att förebygga uppkomst av avfall i syfte att främja en cirkulär ekonomi Dir. 2016:3 Beslut vid regeringssammanträde den 14 januari 2016 Sammanfattning En särskild utredare

Läs mer

EN EFFEKTIV KLIMATPOLITIK

EN EFFEKTIV KLIMATPOLITIK EN EFFEKTIV KLIMATPOLITIK Klas Eklund Senior Economist, SEB IVA 10 juni 2009 Huvudpoänger Klimathotet bör tas på allvar trots skeptiker och alarmister Klimatpolitiken bör vara global och kostnadseffektiv

Läs mer

Yttrande över förslag till översyn av EU:s handelsystem för perioden 2021-2030 M2015/03246/K1

Yttrande över förslag till översyn av EU:s handelsystem för perioden 2021-2030 M2015/03246/K1 1(7) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY YTTRANDE 2015-12-17 Ärendenr: NV-06207-15 Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockhohn m.registrator@jegeringskansliet.se Yttrande över förslag till översyn

Läs mer

Förslag till kommunal policy för vindkraftsetableringar på kommunal mark.

Förslag till kommunal policy för vindkraftsetableringar på kommunal mark. Förslag till kommunal policy för vindkraftsetableringar på kommunal mark. Nuläge: Kommunen saknar i dagsläget policy för hur frågan skall hanteras. Inom kommunen finns idag en privat vindkraftsetablering

Läs mer

Läget på elmarknaden Vecka 9. Veckan i korthet. Ansvarig: Jens Lundgren Jens.lundgren@ei.se

Läget på elmarknaden Vecka 9. Veckan i korthet. Ansvarig: Jens Lundgren Jens.lundgren@ei.se 1 (11) Läget på elmarknaden Vecka 9 Ansvarig: Jens Lundgren Jens.lundgren@ei.se Veckan i korthet Under vecka 9 hade Norden ett gemensamt pris en fjärdedel av tiden. De genomsnittliga spotpriserna för olika

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. EN AV VÅR TIDS STÖRSTA UTMANINGAR För att bromsa växthuseffekten och klimatförändringarna krävs omfattande

Läs mer

Hållbar Energi för Framtidens Näringsliv Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv

Hållbar Energi för Framtidens Näringsliv Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv Hållbar Energi för Framtidens Näringsliv Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv Hur viktig är industrin för Sverige? 2 Jobben växter runt industrin 650 000 arbetar i industrin och 350 000 med industrinära

Läs mer

Konsekvenser av scenkonstpensionsutredningens förslag för olika yrkesgrupper

Konsekvenser av scenkonstpensionsutredningens förslag för olika yrkesgrupper 2009-06-08/TF/JK Konsekvenser av scenkonstpensionsutredningens förslag för olika yrkesgrupper Detta är en förenklad översikt av scenkonstpensionsutredningens förslag (SOU 2009:50). Det finns många detaljer

Läs mer

Tillväxt och klimatmål - ett räkneexempel

Tillväxt och klimatmål - ett räkneexempel Tillväxt och klimatmål - ett räkneexempel 2012-02-07 Detta dokument är ett räkneexempel som har tagits fram som stöd i argumentationen för en motion till Naturskyddsföreningens riksstämma år 2012. Motionen

Läs mer

Klimatcertifikat för fordonsbränsle En idéskiss. Nils Andersson, Nilsan Energikonsult AB

Klimatcertifikat för fordonsbränsle En idéskiss. Nils Andersson, Nilsan Energikonsult AB Klimatcertifikat för fordonsbränsle En idéskiss Nils Andersson, Nilsan Energikonsult AB www.nilsan.se Elcertifikat Certifikat Certifikat pris MWh El El pris 2 IEAs granskning av Sveriges Energipolitik

Läs mer

1 HUR HAR EU ETS PÅVERKAT KRAFTINDUSTRINS 2 VINSTER?

1 HUR HAR EU ETS PÅVERKAT KRAFTINDUSTRINS 2 VINSTER? 1 HUR HAR EU ETS PÅVERKAT KRAFTINDUSTRINS 2 VINSTER? VILLAÄGARNA STOCKHOLM DEN 7 OKTOBER 2011 Sweco Energuide AB Energy Markets 1 Rapporttitel: Hur har EU ETS påverkat kraftindustrins vinster? Beställare:

Läs mer

stimulera och motivera de anställda till insatser som kommer att stärka Bolaget långsiktigt, och

stimulera och motivera de anställda till insatser som kommer att stärka Bolaget långsiktigt, och Styrelsens förslag till beslut om (A) inrättande av ett långsiktigt incitamentsprogram, och (B) säkringsåtgärder med anledning därav (punkterna 14 A-B på dagordningen) A. Införande av Programmet Styrelsen

Läs mer

A Allmänt. Myndighetens namn: Statens folkhälsoinstitut. 1. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå

A Allmänt. Myndighetens namn: Statens folkhälsoinstitut. 1. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå Myndighetens namn: Statens folkhälsoinstitut Diarienummer VERK 2011/472 Rubrik Ändring av Statens folkhälsoinstituts föreskrifter (FHIFS 2011:1) om teknisk sprit A Allmänt 1. Beskrivning av problemet och

Läs mer

Kommissionens meddelande (2003/C 118/03)

Kommissionens meddelande (2003/C 118/03) 20.5.2003 Europeiska unionens officiella tidning C 118/5 Kommissionens meddelande Exempel på försäkran rörande uppgifter om ett företags status som tillhörande kategorin mikroföretag samt små och medelstora

Läs mer

Tabell 1: Beräknade brutto/nettointäkter från effektskatten vid olika skattenivåer under perioden 2016-2017 12 648 kr/mw/månad, mkr

Tabell 1: Beräknade brutto/nettointäkter från effektskatten vid olika skattenivåer under perioden 2016-2017 12 648 kr/mw/månad, mkr 2015-09-16 Dnr 2015:1436 Uppdraget är följande: - Skatten på termisk effekt i kärnkraftverk avskaffas i tre lika stora steg åren 2016, 2017 samt 2018. - Energiskatten på el höjs i tre steg åren 2016, 2017

Läs mer

Eldistribution Nätrapport. Översikt av leveranssäkerheten i Vattenfall Eldistributions lokalnät

Eldistribution Nätrapport. Översikt av leveranssäkerheten i Vattenfall Eldistributions lokalnät Eldistribution Nätrapport Översikt av leveranssäkerheten i Vattenfall Eldistributions lokalnät Översyn av leveranssäkerheten i Vattenfall Eldistributions lokalnät Sammanfattning 93% av Vattenfall Eldistributions

Läs mer

Vad händer med utsläppshandeln år 2013? Lars Zetterberg IVL Svenska Miljöinstitutet

Vad händer med utsläppshandeln år 2013? Lars Zetterberg IVL Svenska Miljöinstitutet Vad händer med utsläppshandeln år 2013? Lars Zetterberg IVL Svenska Miljöinstitutet Utsläppshandel enligt Kyoto Kyotoprotokollet möjliggör tre marknadsbaserade instrument: CDM, JI och utsläppshandel, ETS

Läs mer

EN RAPPORT FRÅN SVENSK ENERGI STYRMEDEL I ELSEKTORN

EN RAPPORT FRÅN SVENSK ENERGI STYRMEDEL I ELSEKTORN EN RAPPORT FRÅN SVENSK ENERGI STYRMEDEL I ELSEKTORN November 2015 Styrmedelsfloran i elsektorn är omfattande Styrmedelsfloran i elsektorn är omfattande. I nedanstående tabell finns en översikt över de

Läs mer

Veidekke. TellHus. klimatsmart boende

Veidekke. TellHus. klimatsmart boende Veidekke TellHus klimatsmart boende Det ligger i luften Vi som står bakom Koldioxid syns inte, men den märks. De senaste 100 åren har koldioxidutsläppen ökat med 30 procent. Enligt FN:s klimatpanel måste

Läs mer

Vinden. En framtidskraft.

Vinden. En framtidskraft. Vinden. En framtidskraft. Skellefteå Kraft tar tillvara en oändlig naturresurs Skellefteå Kraft ser vindkraft som ett betydelsefullt energislag i den framtida svenska elproduktionen. Vinden är en oändlig

Läs mer

Vindkraftutbyggnadförutsättningar

Vindkraftutbyggnadförutsättningar Vindkraftutbyggnadförutsättningar och prognos Svensk Vindenergi 2015-09-29 Tomas Hallberg Agenda Statistik och prognos Förutsättningar Styrmedel Nätinfrastruktur Vikande lönsamhet Goda vindlägen Vind 2015

Läs mer

Gemensamt elcertifikatsystem med Norge. Delredovisning i Uppdraget att föreslå nya kvoter mm i elcertifikatsystemet ER 2010:28

Gemensamt elcertifikatsystem med Norge. Delredovisning i Uppdraget att föreslå nya kvoter mm i elcertifikatsystemet ER 2010:28 Gemensamt elcertifikatsystem med Norge Delredovisning i Uppdraget att föreslå nya kvoter mm i elcertifikatsystemet ER 2010:28 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas via www.energimyndigheten.se

Läs mer

Behöver Finland en radikal energiomvälvning? Handelsgillet 25.2.2016

Behöver Finland en radikal energiomvälvning? Handelsgillet 25.2.2016 Behöver Finland en radikal energiomvälvning? Handelsgillet 25.2.2016 Konsekvenserna av det tyska energibeslutet Kärnkra(en avvecklas fram 0ll år 2022 och sam0digt skulle produk0onen med kolkra(verk minska

Läs mer

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013 Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för regionalpolitik, transport och turism * FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE. Utskottet för regionalpolitik, transport och turism

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för regionalpolitik, transport och turism * FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE. Utskottet för regionalpolitik, transport och turism EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för regionalpolitik, transport och turism PRELIMINÄR VERSION 2001/0142(CNS) 2001/0169(CNS) 23 oktober 2001 * FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE 1. om förslaget till rådets beslut

Läs mer

PARLAMENTET OCH RÅDET FÖRLIKNINGSKOMMITTÉ. Överenskommelse om tredje järnvägspaketet

PARLAMENTET OCH RÅDET FÖRLIKNINGSKOMMITTÉ. Överenskommelse om tredje järnvägspaketet EUROPEISKA UNIONENS RÅD C/07/49 Bryssel den 22 juni 2007 08/07 (Presse 49) (OR. en) PARLAMENTET OCH RÅDET FÖRLIKNINGSKOMMITTÉ Överenskommelse om tredje järnvägspaketet Rådet och Europaparlamentet nådde

Läs mer

Kommunernas användning av vetot mot vindkraft. Enkätundersökning bland Svensk Vindenergis medlemsföretag

Kommunernas användning av vetot mot vindkraft. Enkätundersökning bland Svensk Vindenergis medlemsföretag Kommunernas användning av vetot mot vindkraft Enkätundersökning bland Svensk Vindenergis medlemsföretag December 2010 Förord Våren 2009 presenterade regeringen en rad förändringar i syfte att förenkla

Läs mer

Vägval el en presentation och lägesrapport. Maria Sunér Fleming, Ordförande Arbetsgrupp Användning

Vägval el en presentation och lägesrapport. Maria Sunér Fleming, Ordförande Arbetsgrupp Användning Vägval el en presentation och lägesrapport Maria Sunér Fleming, Ordförande Arbetsgrupp Användning Vägval el (2014 2016) Vision för Sverige: Ett hållbart elsystem bortom 2030 som ger effektiv och trygg

Läs mer

Investor ABs årsstämma den 15 april 2013. Dagordningspunkt 16

Investor ABs årsstämma den 15 april 2013. Dagordningspunkt 16 Investor ABs årsstämma den 15 april 2013 Dagordningspunkt 16 Styrelsens förslag till riktlinjer för lön och annan ersättning till verkställande direktören och andra medlemmar i ledningsgruppen samt program

Läs mer

A1 1 (2) Energimyndigheten Box 310 631 04 ESKILSTUNA

A1 1 (2) Energimyndigheten Box 310 631 04 ESKILSTUNA A1 1 (2) Dnr (ifylls av myndigheten) Bilaga 1 Förutsättningarna för att tilldelas elcertifikat regleras i lagen (2011:1200) om elcertifikat, förordningen (2011:1480) om elcertifikat och i Statens energimyndighets

Läs mer

Förslag till översyn av EU:s handelssystem för perioden 2021-2030

Förslag till översyn av EU:s handelssystem för perioden 2021-2030 Miljö- och energidepartementet Vår referens/dnr: Klimatenheten 234/2015 Joshua Prentice Er referens/dnr: M2015/03246/Kl 2015-12-21 Remissvar Förslag till översyn av EU:s handelssystem för perioden 2021-2030

Läs mer

Banavgifter och nationalekonomi. Roger Pyddoke

Banavgifter och nationalekonomi. Roger Pyddoke Banavgifter och nationalekonomi Roger Pyddoke Översikt Bakgrund Två transportpolitiska paradigm Vad är läget beträffande banavgifter i förhållande till marginalkostnader Utformning av styrmedel Slutsatser

Läs mer

Svensk Energis förslag till nytt energi- och klimatpaket bortom 2020

Svensk Energis förslag till nytt energi- och klimatpaket bortom 2020 SVE100 v2.0 2008-04-09 SVENSK ENERGI Produktion Cecilia Kellberg +4686772684, +46709885141 cecilia.kellberg@svenskenergi Datum 2013-02-13 1 (9) Svensk Energis förslag till nytt energi- och klimatpaket

Läs mer

Kommer vi att nå energi- och klimatmålen till 2020. EU 2030 - Naturvårdsverkets analys. Förslag till åtgärder för en mer hållbar konsumtion

Kommer vi att nå energi- och klimatmålen till 2020. EU 2030 - Naturvårdsverkets analys. Förslag till åtgärder för en mer hållbar konsumtion Kommer vi att nå energi- och klimatmålen till 2020 EU 2030 - Naturvårdsverkets analys Förslag till åtgärder för en mer hållbar konsumtion Per Wollin Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Läs mer

Klimatcertifikat för grönare transporter. Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Torsdagen den 20 mars, 2104

Klimatcertifikat för grönare transporter. Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Torsdagen den 20 mars, 2104 Klimatcertifikat för grönare transporter Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Torsdagen den 20 mars, 2104 Inledande frågor Kvotplikten är här för att stanna hur kan den utformas för att gynna biobränslen

Läs mer