Energi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Energi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot"

Transkript

1 Energi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot klimatförändringen. Målet med denna broschyr är att sprida information om EU:s energipolitik och därigenom stimulera en diskussion inför valet till Europaparlamentet om de energipolitiska vägval som Europeiska unionen står inför. Fortum stödjer de övergripande målen och arbetar aktivt för att nå dessa.

2 «Målet är att minska koldioxidutsläppen och att minska importberoendet samtidigt som regional utveckling och innovation främjas»

3 «I systemet för utsläppshandeln sätts ett utsläppstak» Systemet för utsläppshandeln utökas och förbättras Handeln med utsläppsrätter som inleddes år 2005 är det huvudsakliga medlet för att begränsa utsläppen av växthusgaser inom EU. I systemet för utsläppshandeln sätts ett utsläppstak och aktörerna ges möjlighet att handla med de andelar, utsläppsrätter, som överskrider och underskrider utsläppstaket. Därigenom reduceras utsläppen där det är mest kostnadseffektivt. EU-länderna antog i fjol det nya direktivet för utsläppshandel som en del av klimat- och energipaketet. Målet med reformen är att stärka och förbättra systemet under systemets tredje period, tiden efter I och med det nya direktivet utökas utsläppshandeln och utsläppen ges en övre gräns på EU-nivå istället för de nuvarande nationella begränsningarna. Allt färre utsläppsrätter delas ut och enligt förslaget kommer dessa från och med 2013 även att fördelas genom ett auktionsförfarande. Redan från start kommer all elproduktion att omfattas av systemet. Mer förnyelsebar energi Även om det är medlemsstaternas ansvar att besluta om strukturen på sin energiproduktion har EU:s medlemsstater kommit överens om målen för förnybara energikällor. Målet är att minska koldioxidutsläppen och att minska importberoendet samtidigt som regional utveckling och innovation främjas. EU:s mål är att öka de förnyelsebara energikällornas andel av energiförbrukningen till 20 procent år Fördelningen mellan medlemsstaterna sträcker sig från Maltas 10 procent ända upp till Sveriges andel om 49 procent. Målet för Finland är 38 procent. Inom varje lands transportsektor måste minst 10 procent av förbrukningen komma från förnyelsebar energi. Direktiven tillåter gemensamma stödåtgärder mellan flera medlemsstater. Det verkar som om medlemsstaterna kommer att försöka nå upp till målen genom egna stödåtgärder. Det finns dock en risk för att länderna genom egna lösningar snedvrider konkurrensen och att det även leder till högre kostnader. Det är önskvärt med gemensamma regionala stödsystem och samarbeten på EU-nivå. Fortum är en stor producent av vattenkraft och biomassabaserad energi. Fortum investerar även i utvecklingen av vind-, våg- och solkraftsproduktion samt i decentraliserad energiproduktion där exempelvis hushåll kan delta i energiproduktionen. Den största potentialen finns i energieffektivisering Flera internationella studier pekar på att det bästa och billigaste sättet att minska koldioxidutsläppen är att förbättra energieffektiviteten. EU har ett omfattande program för att främja energieffektivitet. I första hand är det inriktat på byggnader, men omfattar även märkning och obligatoriska energiförbrukningskrav på apparater och annan utrustning. EU främjar även energieffektiviseringstjänster som energikonsumenterna kan använda för att minska sin energiförbrukning och -kostnad. Dessa ska tillsammans bidra till att målet om en 20-procentig effektivitetsökning inom energiförbrukningen uppnås till år Detta innebär en utmaning. Det är en sammanlagd effekt av många olika små åtgärder som eftersträvas och besparingarna uppstår inte alltid i det led som genomför åtgärden, eller så uppstår den först långt senare. För att kunna hjälpa kunderna med att identifiera och genomföra sina möjligheter till energieffektivisering, har Fortum startat Energihjälpen.

4 Vem bestämmer om energipolitiken? Även om medlemsländerna har ansvaret för energiproduktionen och användningen av naturresurser får de energipolitiska besluten effekter som sträcker sig över nationsgränserna. Därmed växer behovet av gemensamma beslut. Europeiska unionen är en betydande aktör inom energi- och klimatpolitiken. Centrala politiska frågor rörande den inre marknaden och konkurrenspolitiken, vilka hör till EU:s beslutanderätt, inverkar direkt på energifrågorna. EU:s högsta beslutande organ är ministerrådet vilket består av representanter från de 27 medlemsstaternas regeringar. Europaparlamentet, vilket har 785 direktvalda representanter, delar i de flesta fall lagstiftningsbefogenheterna med ministerrådet, så bägge organen röstar i varje aktuell fråga. EU:s lagstiftning består av direktiv och förordningar. Kommissionen, med dess 27 medlemmar, övervakar hela EU:s intressen och ger förslag på direktiv och förordningar till rådet och parlamentet. I kommissionen är Generaldirektoratet för miljö ansvarigt för arbetet kring klimatförändringen och Generaldirektoratet för energi och transport ansvarar för energipolitiken. FOTOGRAFI: GORILLA / LAURI ROTKO (S. 3). PERNILLE TOFTE (S. 4), JUKKA RAPO (S. 6), JAN DJENNER (S. 10) I och med Lissabonavtalet får energin ett eget avsnitt i EU:s grundfördrag. Det innebär att medlemmarna förbinder sig allt starkare till de gemensamma målen. Påverka din kandidat! En gemensam energipolitik i Europa växer nu fram. Det ses som nödvändigt för att målen om en tryggad energiförsörjning, arbetet mot klimatförändringen och konkurrenskraftiga priser på energi ska kunna nås. Klimat- och energifrågorna har blivit allt viktigare och tillhör numera några av EU:s mest prioriterade frågor. Allt tyder dessutom på att dessa frågors betydelse kommer att öka ytterligare. För att nå målen behövs både inriktningsbeslut och aktiva åtgärder. För parlamentets ledamöter kommer denna mandatperiod, , att präglas av dessa frågor. Vi vill därför uppmana dig att fråga din kandidat i Europavalet hur hon eller han tänker agera så att målen nås. Fortum STOCKHOLM

5 «För att nå målen krävs samarbete, engagemang, forskning och teknikutveckling samt ett fokus på de långsiktiga fördelarna»

6 En gemensam europeisk energipolitik ett viktigt steg framåt Europeiska unionens energipolitik har tre centrala mål: hållbar utveckling, bibehållen konkurrenskraft och tryggad energiförsörjning. Det ska ske genom att bland annat förbättra energieffektiviteten, utveckla den inre energimarknaden, stödja införandet av ny teknik samt utnyttja förnybara energikällor mer effektivt. För att nå målen krävs samarbete, engagemang, forskning och teknikutveckling samt ett fokus på de långsiktiga fördelarna. De tre målen är tätt kopplade till varandra: En väl fungerande konkurrensutsatt marknad bidrar till en tryggad energiförsörjning samtidigt som den utgör grunden för kostnadseffektiva marknadsbaserade styrmedel för utsläppsmålen. Energieffektivisering och en ökad andel av förnyelsebar energiproduktion leder till en tryggad energiförsörjning samtidigt som utsläppen minskar. Fortum arbetar med de övergripande målen på flera olika sätt vi utvecklar produktionstekniker med inga eller låga utsläppsnivåer, vi investerar i förnyelsebar produktion och kärnkraft samt driver projekt inom såväl hållbar utveckling som utveckling av infrastruktur för en framgångsrik övergång till laddningsbara bilar. EU:s centrala energipolitiska mål Förbättra konkurrenskraften EU:s mål är att möjliggöra fri rörlighet för varor och tjänster. Genom att på EU-nivå skapa en effektiv inre marknad för energi kan vi trygga energiförsörjningen och konkurrensen. Det är viktigt att alla europeiska medborgare och företag har tillgång till konkurrenskraftigt prissatt energi. Utöver att uppmuntra till effektivare energianvändning och konkurrens och därigenom åstadkomma ett effektivare utnyttjande av naturresurserna inom EU leder en effektiv inre energimarknad också till att det blir lättare att nå klimatmålen. Tryggad energiförsörjning Europas beroende av externa oljeoch gastillgångar ökar ständigt och utvecklingen av den inre marknaden är en utmaning. EU:s mål är att trygga tillgången på energi i alla situationer. Även om energiproduktionen är en fråga för respektive medlemsstat har EU en viktig roll att spela genom att utveckla den inre marknaden liksom att bland annat sätta gemensamma mål om förnyelsebar produktion. För att lyckas måste investeringar i alternativa energiformer och ny kraftproduktionskapacitet till, dessutom krävs en genomtänkt energipolitik som stimulerar denna utveckling. Hållbar utveckling De energipolitiska val som görs har stor betydelse för en hållbar utveckling. Det förutsätter en balans mellan ekonomi, sociala faktorer och miljön. EU:s största miljöutmaning är idag klimatförändringen. Dess effekter märks både som ekonomiska kriser och som extrema naturfenomen. EU har ställt upp flera andra miljömål vid sidan om att motverka klimatförändringen. Dessa gäller bland annat naturskydd, avfallshantering samt vård av vattendrag och landskap.

7 «För att möta klimatmålen behöver alla tillgängliga medel användas»

8 Från ord till handling Inom respektive målområde; hållbar utveckling, bibehållen konkurrenskraft och tryggad energiförsörjning, har medlemsstaterna gemensamt beslutat om mål och medel. Europeiska unionen får en allt större betydelse för att följa upp och säkerställa att dessa åtgärder också genomförs. Handeln med utsläppsrätter är en av grunderna i Europas gemensamma klimatpolitik. Det finns en stark önskan att även nå en global överenskommelse om systemet med utsläppsrätter vid Köpenhamnsmötet Handeln med utsläppsrätter inom EU kommer att omfatta samtliga 27 medlemsländer. Men för att möta klimatmålen behöver alla tillgängliga medel användas. Det innebär att satsningen på produktion med låga utsläpp omfattar såväl förnybara energislag, kärnkraft som koldioxidavskiljning och -lagring. Energieffektivisering är dock det mest effektiva sättet att minska utsläppsnivåerna, något som kommer att stimuleras genom olika insatser. Utsläppsminskningar behöver ske även inom andra områden än i industrisektorn. Inom transportsektorn fortsätter utsläppen att öka. Inom EU diskuteras ett förslag att helt fasa ut de fossila bränslena inom transportsektorn till Det ska ske genom att satsa på biobränslen och elbilar. Kärnan i EU-samarbetet är en väl fungerande inre marknad. Sedan 1990-talet har arbetet pågått med att utveckla energimarknaden i denna riktning och de nödvändiga regelverken ligger nu för beslut. En ökad konkurrens gynnar konsumenterna EU har sedan 1990-talet strävat efter en inre energimarknad. Genom att effektivisera elmarknaderna kan konsumenterna erbjudas energi till konkurrenskraftiga priser vilket är en av de viktigaste faktorerna för företagens konkurrenskraft. EU:s strategi är att utveckla väl fungerande regionala marknader vilka sedan integreras med varandra, till en gemensam inre energimarknad. De nordiska länderna är en föregångare i arbetet med att utveckla en regional marknad. Genom den nordiska börsen Nord Pool har en gemensam elmarknad för Finland, Sverige, Norge och Danmark skapats. Inom denna marknad sätts priset dagligen utifrån efterfrågan och utbud. Nu håller en gemensam marknad på att utvecklas runt Östersjön. Den bidrar till ökad konkurrens och en prisutveckling baserad på utbud och efterfrågan något alla tjänar på. EU-kommissionens tidigare beslutade åtgärder tillsammans med EU:s energi- och klimatpaket lägger grunden för en gemensam framtida energimarknad. Särskilt betonas tillgången till elnäten, även för nya producenter, samt ett ökat samarbete rörande kontroll och uppföljning. Det är en av anledningarna till att kommissionen i sitt stimulanspaket lagt in investeringar i nya elnät mellan regioner och länder inom EU. Det föreslagna regelverket beräknas bli godkänt under våren 2009, före valet till Europaparlamentet, och ska därefter genomföras i samtliga medlemsstater. En fri och fungerande marknad stimulerar ett effektivt resursutnyttjande och utgör även en grund för att kunna använda marknadsbaserade styrmekanismer, såsom utsläppsrätter, inom klimatpolitiken.

9 «Fram till år 2020 ska utsläppen av växthusgaser reduceras med 20 procent, de förnybara energikällornas andel ska utgöra 20 procent av den totala konsumtionen och energikonsumtionen ska effektiviseras med 20 procent»

10 Tryggad energiförsörjning för samhällets grundfunktioner En av energipolitikens främsta utmaningar är att kunna säkerställa tillgången på energi i hela Europa. Frågan blir allt viktigare i ljuset av ett ständigt ökande energibehov. Särskilt bekymmersam är det ökande olje- och gasberoendet. Det är framförallt efterfrågan på el som ökar. Det finns flera orsaker till detta, bland annat en ökad användning inom transportsektorn. Europas kraftverk är ålderstigna och stora investeringar behöver göras bara för att underhålla nuvarande produktionskapacitet. För att möta denna utmaning behövs såväl energieffektivisering som investeringar i kärnkraft, förnyelsebar produktion och satsningar på forskning och utveckling. En fungerande inre marknad är en förutsättning och utgångspunkt för en tryggad energiförsörjning. Detta behöver kombineras med insatser för att stimulera ökad energieffektivisering. För den externa energihandeln betonar EU betydelsen av decentralisering och hållbara partnerskap. Kanske är det så att det är just frågan om en tryggad energiförsörjning som fått medlemsstaterna att uppmärksamma hur ömsesidigt beroende de är av varandra inom energiområdet i allmänhet och för elproduktionen i synnerhet. Detta leder till att EU tar ett starkare grepp över det energipolitiska området. Mindre utsläpp, mer förnybar energi EU:s så kallade energi- och klimatpaket är mest känt som till Det beskriver målet med EU:s klimatpolitik: fram till år 2020 ska utsläppen av växthusgaser reduceras med 20 procent, de förnybara energikällornas andel ska utgöra 20 procent av den totala konsumtionen och energikonsumtionen ska effektiviseras med 20 procent. Energi- och klimatpaketet antogs i december Centrala åtgärder är att utöka systemet för utsläppshandel, direktivet gällande koldioxidavskiljning och -lagring, bindande mål för respektive medlemsstat om att öka de förnybara energikällornas andel samt förbättring av energieffektiviteten. Också kärnkraften har en viktig roll då det gäller att nå utsläppsmålen. Alla EU-länder stöder utsläppsreduceringarna, men det finns delade uppfattningar om metoderna och hur minskningarna ska delas upp mellan länderna. Direktivet för utsläppshandel förbinder alla länder allt hårdare till utsläppsreduceringar, fördelningen av utsläppsrätterna förtydligas och systemet effektiviseras. Med direktivet som rör avskiljning och lagring av koldioxid vill EU säkerställa att tekniken används på ett sätt som är säkert för miljön. Satsningar på tekniken görs genom sätta upp 12 pilotanläggningar runt om i Europa fram till år I det så kallade RES-direktivet om förnybar energi finns inskrivna mål för varje medlemsstat. Länderna kan själva besluta om de åtgärder som vidtas för att eftersträva målen, så länge åtgärderna stöder utvecklingen på EU-nivå.

11 «En effektiv överföring över gränserna tryggar energiförsörjningen och ökar konsumenternas valmöjlighet»

12 Renare trafik med elbilar Redan om några år hör det till vardagen att vi om kvällarna inte bara laddar vår mobil, utan även vår bil. Biltillverkarna är på väg att att lansera laddningsbara bilar på bred front. Denna nya generation hybridbilar och renodlade elbilar laddas direkt från elnätet. Då elbilen laddas med el som produceras från koldioxidfria och förnybara energikällor orsakar elbilar inga utsläpp av koldioxid. En elmotor är fyra gånger så energieffektiv som en bensinmotor, vilket minskar beroendet av fossila bränslen ytterligare. Fortum har idag testverksamhet i både Sverige och Finland. Syftet är att testa och utveckla infrastrukturen för laddning och betalning. För att få erfarenhet av hur laddningbara bilar fungerar i kallt klimat genomförs ett av projekten i norra Finland. Elnät som knyter samman Europa viktiga för konkurrensen En fungerande elmarknad är nödvändig för Europas förmåga att tillgodose sitt energibehov till konkurrenskraftiga priser. Då behöver elkraften kunna överföras mellan länderna på den europeiska marknaden. Elnäten som överför och distribuerar elen är lika viktiga som kraftproduktionen. En öppen inre marknad för energi inom EU kräver att infrastrukturen för stam- och överföringsnäten utvecklas så att näten öppnas för alla producenter. En effektiv överföring över gränserna tryggar energiförsörjningen och ökar konsumenternas valmöjlighet. Elnäten har historiskt varit nationellt ägda och kraftigt reglerade vilket motverkat en öppen elmarknad. Medlemsstaterna har därför förbundit sig att de nationella nätägarna ska samarbeta på EU-nivå, tillsammans med berörda myndigheter, för att påskynda utvecklingen av en öppen inre marknad för energi. Utveckling av koldioxidavskiljning och -lagring Globalt är kol det dominerande bränslet. Det finns god tillgång på kol samtidigt som många länder saknar möjligheten att utveckla förnyelsebar energi, som exempelvis vattenkraft, i stor skala. Det innebär att kolet kommer att behålla sin position som den främsta energikällan även under kommande decennier. Därför har utvecklingen av en utsläppsfri kolkraft stor betydelse för att åstadkomma kraftfulla minskningar av koldioxidutsläppen. Avskiljning och lagring av koldioxid (Carbon Capture and Storage, CCS) är en teknik där koldioxiden som uppkommer vid förbränning av kol eller andra fossila bränslen tas tillvara och lagras, exempelvis i underjordiska geologiska formationer. Det förhindrar koldioxiden från att komma ut i atmosfären. Det finns redan en del forskning och erfarenheter av CCS-tekniker, men storskaliga tillämpningar kräver dock betydande forsknings- och utvecklingssatsningar. EU främjar aktivt teknikutvecklingen inom avskiljning och lagring av koldioxid. EU-kommissionen har tagit initiativ till att tolv storskaliga CCSdemonstrationsprojekt upprättas innan slutet av I dessa projekt testas CCS-tekniker i riktiga kraftverk för att man ska få tillräckligt med erfarenhet före Fortum, tillsammans med Industrins Kraft (TVO), har målsättningen att ett av dessa demonstrationsprojekt ska genomföras vid kraftverket i Meri-Pori, Finland.

En gemensam europeisk energipolitik ett viktigt steg framåt

En gemensam europeisk energipolitik ett viktigt steg framåt Energi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot klimatförändringen. Målet med denna broschyr är att sprida information

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket Miljödepartementet 2015-09-02 Dokumentbeteckning KOM (2015) 337 slutlig Förslag till

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015

Kommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015 Kommittédirektiv Översyn av energipolitiken Dir. 2015:25 Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015 Sammanfattning En kommitté i form av en parlamentariskt sammansatt kommission ska lämna underlag

Läs mer

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Vässa EU:s klimatpoli tik En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Sammanfattning EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS) är tillsammans med unionens

Läs mer

Svensk Energis förslag till nytt energi- och klimatpaket bortom 2020

Svensk Energis förslag till nytt energi- och klimatpaket bortom 2020 SVE100 v2.0 2008-04-09 SVENSK ENERGI Produktion Cecilia Kellberg +4686772684, +46709885141 cecilia.kellberg@svenskenergi Datum 2013-02-13 1 (9) Svensk Energis förslag till nytt energi- och klimatpaket

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för regional utveckling 2009 2008/0013(COD) 6.6.2008 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för regional utveckling till utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet

Läs mer

Naturskyddsföreningens granskning inför valet till Europaparlamentet 2014

Naturskyddsföreningens granskning inför valet till Europaparlamentet 2014 Svenska kandidater till Europaparlamentet i valet 2014 Stockholm den 18 februari 2014 Naturskyddsföreningens granskning inför valet till Europaparlamentet 2014 Naturskyddsföreningen bedriver ett omfattande

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet Regeringskansliet Faktapromemoria Vägen från Paris Miljö- och energidepartementet 2016-04-06 Dokumentbeteckning KOM (2016) 110 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet Vägen efter

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2012 kap 1-4 Energiläget 2011 kap 1-2 Elcertifikatsystemet 2012 Naturvårdverket Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Svenskt Näringslivs syn på den svenska energipolitiken. Maria Sunér Fleming

Svenskt Näringslivs syn på den svenska energipolitiken. Maria Sunér Fleming Svenskt Näringslivs syn på den svenska energipolitiken Maria Sunér Fleming Svenskt Näringsliv Svenskt Näringsliv företräder närmare 60 000 små, medelstora och stora företag 50 bransch- och arbetsgivarförbund

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2447 av Lars Hjälmered m.fl. (M) Energi

Motion till riksdagen 2015/16:2447 av Lars Hjälmered m.fl. (M) Energi Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2447 av Lars Hjälmered m.fl. (M) Energi Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska ha ett robust

Läs mer

SveMins yttrande kring EU:s Vitbok om Energi och Klimat till 2030

SveMins yttrande kring EU:s Vitbok om Energi och Klimat till 2030 2014-02-24 Er referens dnr M2014/390/Kl Miljödepartementet SveMins yttrande kring EU:s Vitbok om Energi och Klimat till 2030 SveMin är bekymrade över en utveckling på energimarknaden som hotar att minska

Läs mer

EG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581)

EG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581) 1 (5) Näringsdepartementet Enheten för energi, skog och basindustri 103 33 Stockholm EG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581)

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117. Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern

Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117. Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern 1 Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117 Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Klimatet, en drivkraft att minska koldioxidutsläppen...

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 10.9.2014 SWD(2014) 274 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN Följedokument till Förslag till Europaparlamentets och

Läs mer

EU-nämnden Miljö- och jordbruksutskottet

EU-nämnden Miljö- och jordbruksutskottet Kommenterad dagordning rådet 2015-10-14 Miljö- och energidepartementet EU-nämnden Miljö- och jordbruksutskottet Rådets möte (miljö) den 26 oktober 2015 Kommenterad dagordning 1. Godkännande av dagordningen

Läs mer

Naturskyddsföreningens remissvar på förslag till direktiv om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen

Naturskyddsföreningens remissvar på förslag till direktiv om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm den 18 februari 2013 Naturskyddsföreningens dnr: Näringsdepartementets dnr: N2013/675/TE Naturskyddsföreningens remissvar på förslag till

Läs mer

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige genom

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige genom Partimotion Motion till riksdagen 2015/16:2249 av Jan Björklund m.fl. (FP) På väg mot ett fossilfritt Sverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att

Läs mer

Vad vill Moderaterna med EU

Vad vill Moderaterna med EU Vad vill Moderaterna med EU Förstärka Miljö och Fredsfrågan Underlätta för handel Bekämpa internationell brottslighet Varför skall jag som Eksjöbo intressera mig för EU och rösta i EU valet Våra exporterande

Läs mer

Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020

Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020 Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020 Bakom detta yttrande står Stockholmsregionens Europaförening (SEF) 1 som företräder en av Europas

Läs mer

Mot en eko-effektiv ekonomi

Mot en eko-effektiv ekonomi Mot en eko-effektiv ekonomi Centerpartiets förslag om EU:s utsläppshandel Europas förenta krafter maj 2009 www.centerpartiet.se Mot en eko-effektiv ekonomi Centerpartiets förslag om EU:s utsläppshandel

Läs mer

hur kan energiresursbehov och klimatpåverkan i befintlig bebyggelse minskas? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan

hur kan energiresursbehov och klimatpåverkan i befintlig bebyggelse minskas? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan hur kan energiresursbehov och klimatpåverkan i befintlig bebyggelse minskas? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan Vi måste bli mer energieffektiva På sikt är både vi i Sverige och resten

Läs mer

1 Förslaget 2015/16:FPM50. förslaget som rör finansiering av kommissionens föreslagna egna kontroller utanför EU-budgeten via nationella myndigheter.

1 Förslaget 2015/16:FPM50. förslaget som rör finansiering av kommissionens föreslagna egna kontroller utanför EU-budgeten via nationella myndigheter. Regeringskansliet Faktapromemoria Förordning om typgodkännande för motorfordon Näringsdepartementet 2016-02-24 Dokumentbeteckning KOM (2016) 31 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om

Läs mer

En rapport från Villaägarnas Riksförbund

En rapport från Villaägarnas Riksförbund FORTUMS VINST Q1 2009 En rapport från Villaägarnas Riksförbund 2009-04-29 Denna rapport är framtagen av Villaägarnas Riksförbund för att belysa de stora elbolagens vinster. Rapporten är framtagen med hjälp

Läs mer

Kommittédirektiv. En förbättrad varumärkesrätt inom EU. Dir. 2015:53. Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2015

Kommittédirektiv. En förbättrad varumärkesrätt inom EU. Dir. 2015:53. Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2015 Kommittédirektiv En förbättrad varumärkesrätt inom EU Dir. 2015:53 Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2015 Sammanfattning Genom att använda sig av varumärken kan företag särskilja och framhäva sina

Läs mer

Kommittédirektiv. Utredning om tredjepartstillträde till fjärrvärmenäten. Dir. 2009:5. Beslut vid regeringssammanträde den 22 januari 2009

Kommittédirektiv. Utredning om tredjepartstillträde till fjärrvärmenäten. Dir. 2009:5. Beslut vid regeringssammanträde den 22 januari 2009 Kommittédirektiv Utredning om tredjepartstillträde till fjärrvärmenäten Dir. 2009:5 Beslut vid regeringssammanträde den 22 januari 2009 Sammanfattning av uppdraget En utredare ska närmare analysera förutsättningarna

Läs mer

Klimat- bokslut 2010

Klimat- bokslut 2010 K li m a t- bokslut 2010 Vi tror på handling Sedan 2004 redovisar E.ON Sverige vad vi gör för att minska koldioxidutsläppen i vår egen verksamhet och tillsammans med kunderna. I och med verksamhetsåret

Läs mer

att det t.ex. ofta är billigare att handla nya produkter än att reparera produkten och därmed återanvända och återvinna resurser. Handel och globala

att det t.ex. ofta är billigare att handla nya produkter än att reparera produkten och därmed återanvända och återvinna resurser. Handel och globala Kommittédirektiv Styrmedel för att förebygga uppkomst av avfall i syfte att främja en cirkulär ekonomi Dir. 2016:3 Beslut vid regeringssammanträde den 14 januari 2016 Sammanfattning En särskild utredare

Läs mer

En rapport från Villaägarnas Riksförbund

En rapport från Villaägarnas Riksförbund VATTENFALLS VINST Q1 2009 En rapport från Villaägarnas Riksförbund 2009-04-29 Denna rapport är framtagen av Villaägarnas Riksförbund för att belysa de stora elbolagens vinster. Rapporten är framtagen med

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT. Åtföljande dokument till

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT. Åtföljande dokument till SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 24.9.2008 SEK(2008) 2487 KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT Åtföljande dokument till Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om förenkling

Läs mer

Lokal vindkraftsatsning i Uppvidinge.

Lokal vindkraftsatsning i Uppvidinge. Lokal vindkraftsatsning i Uppvidinge. Fyra markägare från bygden har tillsammans med prästlönetillgångar i Växjö stift bildat UppVind ekonomisk förening som avser att uppföra nio vindkraftverk norr och

Läs mer

Förslag ur Vänsterpartiets höstbudget 2012. Solenergi och gröna jobb

Förslag ur Vänsterpartiets höstbudget 2012. Solenergi och gröna jobb Förslag ur Vänsterpartiets höstbudget 2012 Solenergi och gröna jobb Vänsterpartiet 2012 Sverige behöver genomgå en grön omställning. Vänsterpartiet föreslår därför ett jobbpaket för miljön och klimatet

Läs mer

Klimatkommunernas svar på Naturvårdsverkets remiss Underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050 (Rapport 6537)

Klimatkommunernas svar på Naturvårdsverkets remiss Underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050 (Rapport 6537) s svar på Naturvårdsverkets remiss Underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050 (Rapport 6537) Sammanfattning av s synpunkter instämmer i att omfattande åtgärder och omställningar

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.11.2012 SWD(2012) 392 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till Rapport från kommissionen till

Läs mer

Energigaser bra för både jobb och miljö

Energigaser bra för både jobb och miljö Energigaser bra för både jobb och miljö Energitillförsel Sverige 2008 (612 TWh) 2 Biobränslen 183 123 Vattenkraft Naturgas 68 Olja Kol Värmepumpar Kärnkraft Vindkraft 5 27 194 10 Energitillförsel i Sverige

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor. 8.5.2006 PE 374.047v01-00

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor. 8.5.2006 PE 374.047v01-00 EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 8.5.2006 PE 374.047v01-00 ÄNDRINGSFÖRSLAG 4-47 Förslag till betänkande Karin Riis-Jørgensen Förslag till rådets direktiv om beskattning

Läs mer

Behöver Sverige beredskapslager av oljeprodukter vid en kris?

Behöver Sverige beredskapslager av oljeprodukter vid en kris? Behöver Sverige beredskapslager av oljeprodukter vid en kris? Ny lag om beredskapslagring av oljeprodukter Urban Bergström Trygg energiförsörjning Energimyndigheten Frankrike står inför bränslebrist om

Läs mer

TRANSPORTER PÅ VÄG: HARMONISERING AV LAGSTIFTNING

TRANSPORTER PÅ VÄG: HARMONISERING AV LAGSTIFTNING TRANSPORTER PÅ VÄG: HARMONISERING AV LAGSTIFTNING Det går inte att skapa en enhetlig europeisk vägtransportmarknad utan att harmonisera lagstiftningen i medlemsstaterna. Europeiska unionen har vidtagit

Läs mer

1:6. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen

1:6. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen 1:6 Hur Sverige ska nå energi- och Vi står inför vår tids största utmaning att på kort tid ställa om vår energianvändning till en nivå som skapar förutsättningar för ett långsiktigt hållbart samhälle.

Läs mer

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Hur mår miljön i Västerbottens län? Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken

Läs mer

Vägval el en presentation och lägesrapport. Maria Sunér Fleming, Ordförande Arbetsgrupp Användning

Vägval el en presentation och lägesrapport. Maria Sunér Fleming, Ordförande Arbetsgrupp Användning Vägval el en presentation och lägesrapport Maria Sunér Fleming, Ordförande Arbetsgrupp Användning Vägval el (2014 2016) Vision för Sverige: Ett hållbart elsystem bortom 2030 som ger effektiv och trygg

Läs mer

100% förnybar energi i det Svenska El-Energisystemet Svensk Vindkraftförening 30 års Jubileum och stämma, Kalmar-salen, Kalmar

100% förnybar energi i det Svenska El-Energisystemet Svensk Vindkraftförening 30 års Jubileum och stämma, Kalmar-salen, Kalmar 100% förnybar energi i det Svenska El-Energisystemet Svensk Vindkraftförening 30 års Jubileum och stämma, Kalmar-salen, Kalmar 13 maj 2016 Lennart Söder Professor Elektriska Energisystem, KTH Sveriges

Läs mer

Effektivare användning av energi

Effektivare användning av energi Effektivare användning av energi Viktiga frågor på den europeiska agendan är hur EU ska möta klimatutmaningar och trygga energiförsörjningen. Fluktuerande oljepriser, osäker energidistribution och oro

Läs mer

Vinden. En framtidskraft.

Vinden. En framtidskraft. Vinden. En framtidskraft. Skellefteå Kraft tar tillvara en oändlig naturresurs Skellefteå Kraft ser vindkraft som ett betydelsefullt energislag i den framtida svenska elproduktionen. Vinden är en oändlig

Läs mer

Europeiska unionens officiella tidning. (Lagstiftningsakter) DIREKTIV

Europeiska unionens officiella tidning. (Lagstiftningsakter) DIREKTIV 8.10.2015 L 263/1 I (Lagstiftningsakter) DIREKTIV EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV (EU) 2015/1794 av den 6 oktober 2015 om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/94/EG, 2009/38/EG

Läs mer

Bevakningsrapport för prioriterade EU-policyområden:

Bevakningsrapport för prioriterade EU-policyområden: Bevakningsrapport för prioriterade EU-policyområden: maj 2014 Detta är årets femte rapport om bevakning och påverkan av de prioriterade områdena för Stockholmsregionens Europaförening 2014. Innehållsförteckning

Läs mer

SLC:s miljöprogram UTKAST

SLC:s miljöprogram UTKAST SLC:s miljöprogram UTKAST 13.02.2012 Förslag av SLC:s miljö- och markpolitiska utskott Inledning Jordbruk har bedrivits i Finland i över tusen år. Under olika tidsperioder har man odlat enligt då kända

Läs mer

15160/14 kh/bis/gw 1 DG G 3 C

15160/14 kh/bis/gw 1 DG G 3 C Europeiska unionens råd Bryssel den 14 november 2014 (OR. en) 15160/14 NOT från: till: Föreg. dok. nr: Rådets generalsekretariat TOUR 22 IND 321 COMPET 607 POLMAR 27 ENV 883 EMPL 150 EDUC 318 CULT 125

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av nytt EU-direktiv om paketresor och översyn av resegarantisystemet. Dir. 2015:69

Kommittédirektiv. Genomförande av nytt EU-direktiv om paketresor och översyn av resegarantisystemet. Dir. 2015:69 Kommittédirektiv Genomförande av nytt EU-direktiv om paketresor och översyn av resegarantisystemet Dir. 2015:69 Beslut vid regeringssammanträde den 25 juni 2015. Sammanfattning EU väntas inom kort besluta

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft

Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Sammanfattning Hela Sveriges utvecklingskraft, tillväxtpotential och sysselsättningsmöjligheter

Läs mer

Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och vätgas.

Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och vätgas. RAPPORT/kortversion Juli 2010 Stor potential för biogas i jordbruket Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och vätgas. 2 Stor potential för jordbruken

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. EN AV VÅR TIDS STÖRSTA UTMANINGAR För att bromsa växthuseffekten och klimatförändringarna krävs omfattande

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft

Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa

Läs mer

Kommittédirektiv. Skatt på flygresor. Dir. 2015:106. Beslut vid regeringssammanträde den 5 november 2015.

Kommittédirektiv. Skatt på flygresor. Dir. 2015:106. Beslut vid regeringssammanträde den 5 november 2015. Kommittédirektiv Skatt på flygresor Dir. 2015:106 Beslut vid regeringssammanträde den 5 november 2015. Sammanfattning En särskild utredare ska analysera och lämna förslag på hur en skatt på flygresor kan

Läs mer

Vi bygger ut fjärrvärmen i Täby

Vi bygger ut fjärrvärmen i Täby E.ON Värme Vi bygger ut fjärrvärmen i Täby Fjärrvärme är den vanligaste uppvärmningsformen i Sverige och står för drygt hälften av all uppvärmning. Det är inte svårt att förstå. Fjärrvärme är bekvämt,

Läs mer

Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun

Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun 2010-2020 2010-06-09 Reviderad 2016-XX-XX 1 Förord Klimatfrågorna har under de senare åren hamnat i fokus i takt med att nya forskningsrapporter visar på ökande

Läs mer

Yttrande från Stockholmsregionen angående EU-kommissionens samråd om bredbandsbehoven efter 2020

Yttrande från Stockholmsregionen angående EU-kommissionens samråd om bredbandsbehoven efter 2020 Yttrande från Stockholmsregionen angående EU-kommissionens samråd om bredbandsbehoven efter 2020 Bakom detta yttrande står Stockholmsregionens Europaförening (SEF) 1 som företräder en av Europas mest konkurrenskraftiga

Läs mer

Reduktionsplikt en möjlig väg mot en fossiloberoende fordonsflotta. Sören Eriksson

Reduktionsplikt en möjlig väg mot en fossiloberoende fordonsflotta. Sören Eriksson Reduktionsplikt en möjlig väg mot en fossiloberoende fordonsflotta Sören Eriksson Preem Raffinering Export Marknad Står för 80 % av Sveriges raffineringskapacitet 30% av totala raffineringskapaciteten

Läs mer

Kymmenedalens El Ab Delårsrapport 1.1 30.4.2014

Kymmenedalens El Ab Delårsrapport 1.1 30.4.2014 Kymmenedalens El Ab Delårsrapport 1.1 30.4.2014 Kymmenedalens El Ab Delårsrapport 1.1 30.4.2014 Nya elstationer till Pukkila och Lappträsk Det varma vädret minskade elförbrukningen Antalet nya anslutningar

Läs mer

2012-06-27 N2012/2984/MK. Europeiska kommissionen DG Konkurrens

2012-06-27 N2012/2984/MK. Europeiska kommissionen DG Konkurrens Rapport 2012-06-27 N2012/2984/MK Näringsdepartementet Marknad och konkurrens Stefan Sagebro Telefon 08-405 56 16 Mobil 072-714 17 78 E-post stefan.sagebro@enterprise.ministry.se Europeiska kommissionen

Läs mer

Kommittédirektiv Dir. 2016:34 Sammanfattning

Kommittédirektiv Dir. 2016:34 Sammanfattning Kommittédirektiv Utredning om ekonomiska styrmedel för eloch värmeproduktion inom EU ETS och ekonomiska styrmedel för avfallsförbränning Dir. 2016:34 Beslut vid regeringssammanträde den 2 juni 2016. Sammanfattning

Läs mer

Fossiloberoende fordonspark 2030

Fossiloberoende fordonspark 2030 Fossiloberoende fordonspark 2030 Leif Holmberg Politiskt sakkunnig Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Genomförs i bred samverkan med övriga samhället

Läs mer

Introduktion av biodrivmedel på marknaden

Introduktion av biodrivmedel på marknaden 2002-01-25 Till Näringsdepartementet Att: Lars Guldbrand 103 33 Stockholm Status Introduktion av biodrivmedel på marknaden Myndighetsgruppens rekommendationer Föreliggande dokument kommer ytterligare att

Läs mer

Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020

Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020 Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020 Vi antar utmaningen: 2020 är Malmö världsbäst på hållbar stadsutveckling Malmö har bakom sig mer än ett årtionde av stora och framsynta satsningar på klimat- och miljöområdet.

Läs mer

För delegationerna bifogas kommissionens dokument SEK(2010) 1290 slutlig.

För delegationerna bifogas kommissionens dokument SEK(2010) 1290 slutlig. EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 3 november 2010 (4.11) (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2010/0306 (NLE) 15770/10 ADD 2 ATO 63 ENV 742 FÖLJENOT från: Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska

Läs mer

Promemoria 2011-09-28

Promemoria 2011-09-28 Promemoria 2011-09-28 Tredje inremarknadspaketet för el och naturgas vissa genomförandeåtgärder Promemorians huvudsakliga innehåll I promemorian, som har upprättats inom Näringsdepartementet, föreslås

Läs mer

Industrin är grunden f

Industrin är grunden f Industrin är grunden f En livskraftig industri är en förutsättning för sysselsättningen, tillväxten och välståndet i landet. Exportintäkterna ger ett mycket stort bidrag till vår handelsbalans. All industriverksamhet

Läs mer

Stöd för en förstärkning av energiforskningen REMISSVAR. 2016-03-23 Pär Hermerén

Stöd för en förstärkning av energiforskningen REMISSVAR. 2016-03-23 Pär Hermerén Remissvar avseende M2015/04264/Ee Teknikföretagens synpunkter på Energimyndighetens Dnr 2014-7709, Helhetssyn är nyckeln Strategi för forskning och innovation på energiområdet 2017-2020 Teknikföretagen

Läs mer

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet RE:Source 2016 2018 Vad är RE:Source? RE:Source är ett nationellt strategiskt innovationsprogram inom området resurs- och avfallshantering. Medlemmar

Läs mer

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sårbarhet och systemfel med el för uppvärmning och tillkännager detta för regeringen.

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sårbarhet och systemfel med el för uppvärmning och tillkännager detta för regeringen. Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:721 av Jan Lindholm (MP) El för uppvärmning Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sårbarhet och systemfel

Läs mer

Det nordiska energisystemet i en klimatmässigt hållbar framtid. Dr. Kristina Holmgren Gasdagarna, 25 maj 2016

Det nordiska energisystemet i en klimatmässigt hållbar framtid. Dr. Kristina Holmgren Gasdagarna, 25 maj 2016 Det nordiska energisystemet i en klimatmässigt hållbar framtid Dr. Kristina Holmgren Gasdagarna, 25 maj 2016 Innehåll Möjlig utveckling av det nordiska energisystemet för att nå regionens klimatmål Hur

Läs mer

Yttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation för elcertifikatsystemet 2015

Yttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation för elcertifikatsystemet 2015 2014-05-08 Er ref: Eva Centeno López Diarienr: N2014/734/E Lina Palm Lina.Palm@skogsindustrierna.org +46 8 762 7949 +46 70 397 1449 Yttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation

Läs mer

Kommissionens meddelande (2003/C 118/03)

Kommissionens meddelande (2003/C 118/03) 20.5.2003 Europeiska unionens officiella tidning C 118/5 Kommissionens meddelande Exempel på försäkran rörande uppgifter om ett företags status som tillhörande kategorin mikroföretag samt små och medelstora

Läs mer

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun STRATEGI Antagandehandling Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun Antaget av kommunfullmäktige 2015-02-23, 6 STRATEGI 2 Miljöstrategi för Håbo 2030 Håbo kommun är en expansiv kommun

Läs mer

Veidekke. TellHus. klimatsmart boende

Veidekke. TellHus. klimatsmart boende Veidekke TellHus klimatsmart boende Det ligger i luften Vi som står bakom Koldioxid syns inte, men den märks. De senaste 100 åren har koldioxidutsläppen ökat med 30 procent. Enligt FN:s klimatpanel måste

Läs mer

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik 12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik maj 2009 www.centerpartiet.se Inledning EU:s gemensamma jordbrukspolitik är grunden till en fungerande inre marknad och begränsar riskerna för ojämlika

Läs mer

Behöver Finland en radikal energiomvälvning? Handelsgillet 25.2.2016

Behöver Finland en radikal energiomvälvning? Handelsgillet 25.2.2016 Behöver Finland en radikal energiomvälvning? Handelsgillet 25.2.2016 Konsekvenserna av det tyska energibeslutet Kärnkra(en avvecklas fram 0ll år 2022 och sam0digt skulle produk0onen med kolkra(verk minska

Läs mer

sektorprogram Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008

sektorprogram Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008 sektorprogram Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008 Sektorprogram: Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008 ANP 2007: 760 Nordiska ministerrådet, Köpenhamn 2007

Läs mer

Biogas som drivmedel. Strategi och handlingsplan för införande av biogas som drivmedel i Gotlands kommun

Biogas som drivmedel. Strategi och handlingsplan för införande av biogas som drivmedel i Gotlands kommun Biogas som drivmedel Strategi och handlingsplan för införande av biogas som drivmedel i Gotlands kommun fastställd av Kommunstyrelsen 26 februari 2009 Regional strategi för införande av biogas på Gotland

Läs mer

Yttrande över Miljö- och energidepartementets utkast till förordning om effektreserv

Yttrande över Miljö- och energidepartementets utkast till förordning om effektreserv Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk

Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk PM Nr 24, 2014 Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk Miljöekonomiska enheten 2014-01-31 Konjunkturinstitutet Dnr 4.2-2-3-2014 Konsekvenser för Sverige

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 30.3.2015 COM(2015) 138 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET om utövande av delegering av befogenheter till kommissionen i enlighet med Europaparlamentets

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET 2014-2019. Utskottet för rättsliga frågor ARBETSDOKUMENT

EUROPAPARLAMENTET 2014-2019. Utskottet för rättsliga frågor ARBETSDOKUMENT EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för rättsliga frågor 6.2.2015 ARBETSDOKUMENT Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om privata enmansbolag med begränsat ansvar Utskottet för rättsliga

Läs mer

Handel med elcertifikat - ett nytt sätt att främja el från förnybara energikällor (SOU 2001:77)

Handel med elcertifikat - ett nytt sätt att främja el från förnybara energikällor (SOU 2001:77) Lars Dahlgren N2001/10077/ESB Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Handel med elcertifikat - ett nytt sätt att främja el från förnybara energikällor (SOU 2001:77) Svenska Bioenergiföreningen (SVEBIO)

Läs mer

Handlingsprogram för det nordiska energipolitiska samarbetet 2014 2017

Handlingsprogram för det nordiska energipolitiska samarbetet 2014 2017 Handlingsprogram för det nordiska energipolitiska samarbetet 2014 2017 Innehåll Inledning... 2 Elmarknad... 4 Energieffektivisering... 7 Förnybar energi... 9 Energiforskning... 11 Horisontella ämnesområden...

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den, 19.03.2002 C(2002) 708 Ärende: Statligt stöd nr N 327/01 Sverige Stöd till trädgårdsnäringen Herr Minister, Jag har äran att meddela Er att kommissionen inte har några

Läs mer

EUs tjänstedirektiv ett generalangrepp på den grundläggande servicen till Europas hushåll och industrier

EUs tjänstedirektiv ett generalangrepp på den grundläggande servicen till Europas hushåll och industrier European Federation of Public Service Unions 45 Rue Royale 1000 BRUSSELS Tel.: 32 2 250 10 80 Fax: 32 2 250 10 99 e-mail: epsu@epsu.org Website : www.epsu.org EUs tjänstedirektiv ett generalangrepp på

Läs mer

Kommittédirektiv. En kommission för jämlik hälsa. Dir. 2015:60. Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2015

Kommittédirektiv. En kommission för jämlik hälsa. Dir. 2015:60. Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2015 Kommittédirektiv En kommission för jämlik hälsa Dir. 2015:60 Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2015 Sammanfattning En kommitté en kommission för jämlik hälsa ska lämna förslag som kan bidra till

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM141. Anpassning av direktiv om tryckbärande anordningar till nya lagstiftningsramverk. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM141. Anpassning av direktiv om tryckbärande anordningar till nya lagstiftningsramverk. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Anpassning av direktiv om tryckbärande anordningar till nya lagstiftningsramverk Arbetsmarknadsdepartementet 2013-08-14 Dokumentbeteckning KOM (2013) 471 Förslag till

Läs mer

Underlagsrapport 2. Mål och medel för energipolitiken?

Underlagsrapport 2. Mål och medel för energipolitiken? Underlagsrapport 2 Mål och medel för energipolitiken? Dnr: 2015/046 Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Studentplan 3, 831 40 Östersund Telefon: 010 447 44 00 Fax: 010 447 44 01

Läs mer

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 15.7.2015 COM(2015) 340 final MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN Inledning

Läs mer

Värme som en del i framtidens energisystem

Värme som en del i framtidens energisystem Värme som en del i framtidens energisystem Cecilia Hellner biträdande kanslichef, Dagens Industri Värmedagen Stockholm, 1 juni 2016 En ny världskarta Skifferrevolutionen EU:s 2030-mål Ökande energibehov

Läs mer

Europeiska kommissionens förslag till rådets direktiv om skatteundandraganden KOM(2016) 26 slutlig

Europeiska kommissionens förslag till rådets direktiv om skatteundandraganden KOM(2016) 26 slutlig REMISSYTTRANDE Vår referens: 2016/02/010 Er referens: Fi2016/00380/S1 2016-03-03 Skatte- och tullavdelningen/enheten för inkomstskatt och socialavgifter Att. Elisabeth Sheikh Finansdepartementet 103 33

Läs mer

1,3% Minskningstakt av koldioxidintensiteten sedan år 2000

1,3% Minskningstakt av koldioxidintensiteten sedan år 2000 Koldioxidindex 2015 Trendbrott mellan klimatutsläpp och tillväxt November 1,3% Minskningstakt av koldioxidintensiteten sedan år 2000 3% Den minskningstakt av koldioxidinstensitet som länder åtagit sig

Läs mer

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4,

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4, 29.7.2014 SV Europeiska unionens officiella tidning C 247/127 RÅDETS REKOMMENDATION av den 8 juli 2014 om Finlands nationella reformprogram 2014, med avgivande av rådets yttrande om Finlands stabilitetsprogram

Läs mer

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020.

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. 1 Inledning Regionförbundets uppdrag är att på olika sätt medverka till att regionen utvecklas så att fler människor

Läs mer

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 16.2.2016 COM(2016) 53 final 2016/0031 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT om inrättandet av en mekanism för informationsutbyte om mellanstatliga

Läs mer

Finansdepartementets promemoria Bensin- och. Bensin- och dieselkonsumtion i Sverige ekonometriska skattningar av priselasticiteter

Finansdepartementets promemoria Bensin- och. Bensin- och dieselkonsumtion i Sverige ekonometriska skattningar av priselasticiteter PM 2013: RVI (Dnr 315-498/2013) Energimyndighetens rapport Implementering av art i- kel 7 i energieffektiviseringsdirektivet Energimyndighetens beräkningar och förslag till kompletteringar Finansdepartementets

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi Internationell strategi 1 Inledning Den globaliseringsprocess världen genomgår gör Sverige och Skellefteå allt mer beroende av omvärlden och dess utveckling. Eftersom Skellefteå kommun är en del av en

Läs mer

Remissvar avseende kompletterande remiss om förhållandet mellan Solvens II-direktivet och tjänstepensionsdirektivet

Remissvar avseende kompletterande remiss om förhållandet mellan Solvens II-direktivet och tjänstepensionsdirektivet Till Finansdepartementet Enheten för försäkring och redovisning E-postadress: registrator@finance.se 2012-07-12 Remissvar avseende kompletterande remiss om förhållandet mellan Solvens II-direktivet och

Läs mer