Slutbetänkande från Värme- och gasmarknadsutredningen, Handel med gas i konkurrens

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Slutbetänkande från Värme- och gasmarknadsutredningen, Handel med gas i konkurrens"

Camilla Bengtsson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Lars Dahlgren N1999/11386/ESB Näringsdepartementet Stockholm Slutbetänkande från Värme- och gasmarknadsutredningen, Handel med gas i konkurrens Svenska Bioenergiföreningen (Svebio) har beretts tillfälle att avge remissyttrande över rubricerade betänkande och vill därvid anföra följande. En etablering av en gasledning kommer att ge effekter under mycket lång tid framöver. En gasintroduktion måste därför noggrant bedömas med utgångspunkt från dess miljöeffekter under denna tid. Vidare bör en sådan introduktion ske på kommersiella villkor och utan statliga subventioner (som till exempel tidigare statligt stöd till nuvarande ledning på västkusten eller danska statens subventioner till befintligt gassystem i Danmark). Svebio tillstyrker därför den föreslagna naturgaslagen med nedanstående tillägg eller förändringar. Av miljöskäl föreslår Svebio följande: Vid koncessionsprövningen måste den sökande kunna visa att en ny gasledning innebär sänkta utsläpp av växthusgaser (i enlighet med riksdagens mål om

En gasintroduktion måste därför noggrant bedömas med utgångspunkt från dess miljöeffekter under denna tid.

2 sänkta utsläpp efter sekelskiftet samt Naturvårdsverkets mål). Härvid bör hänsyn tas till nuvarande användning av och potentiell tillgång till förnybar energi under ledningens ekonomiska livslängd och hur en ledning påverkar utnyttjandet av de förnybara resurserna i enlighet med miljöbalken, 1 kapitlet. Det anförda innebär en skärpning jämfört med nuvarande förhållande där det enbart krävs en redovisning av hur utsläppen av klimatgaser påverkas. Vid redovisningen av andra emissioner än växthusgaser bör hänsyn tas till den tekniska utvecklingen för gasen och konkurrerande energibärare under ledningens ekonomiska livslängd. För att stärka konkurrensen föreslår Svebio följande: Möjligheterna till tillfälligt undantag från bestämmelserna om att tillåta tredje part utnyttja ett gasnät slopas. Eftersom en transitering skall ske enligt en skälig och kostnadsbaserad tariff torde nätägaren inte kunna åsamkas några ekonomiska förluster om tredje part tillåts transiterera gas i nätet. Ett frågetecken i detta sammanhang är också vad som avses med ett geografiskt begränsat område. Av utredningen får man lätt uppfattningen att detta i praktiken handlar om alla områden där nya ledningar skulle kunna tänkas etableras dvs hela södra och mellersta Sverige. För att motverka korssubventionering bör, enligt Svebios uppfattning, konkurrensutsatta verksamheter skiljas från monopolverksamheter genom krav på skilda bolag där personalunioner mellan de skilda verksamheterna inte tillåts.

resurserna i enlighet med miljöbalken, 1 kapitlet. Det anförda innebär en skärpning jämfört med nuvarande förhållande där det enbart krävs en redovisning av hur utsläppen av klimatgaser påverkas.

3 Transporttarifferna bör vara offentliga för alla, inklusive både potentiella köpare och säljare av gas, och inte bara tillgängliga för så kallade berättigade kunder. Med hänsyn till de stora likheterna mellan gas- och elmarknaden anser Svebio det naturligt att tillståndsoch tillsynsärenden samt normgivning avseende naturgaslagen hanteras av samma myndighet som idag ansvarar för elfrågorna. Övriga kommentarer Av naturliga skäl har man i betänkandet ägnat relativt stort utrymme åt att redogöra för de olika projekten och utredningarna om introduktion av ett gasnät i södra och mellersta Sverige. Det är dock anmärkningsvärt att man därvid okritiskt återgivit slutsatserna från utredningarna. Bland annat sägs:... Härigenom bidrar en naturgasutbyggnad till att länderna når målet som sattes upp vid Kyotoförhandlingarna och som innebär en reduktion av växthusgaser på 8 procent fram till Som visats i skriften Behöver Sverige mer fossilgas? från Svebio, LRF och Naturskyddsföreningen, bidrar istället en gasledning i södra och mellersta Sverige till kraftigt och varaktigt höjda utsläpp av växthusgaser utöver 1990 års nivå på 60 miljoner ton koldioxid. Analysen har nagelfarits av gasintressenterna men det har inte framkommit något som tyder på att analysen skulle vara felaktig. Förhållandet att en storskalig användning av gas, med de svenska förutsättningarna, ger kraftigt ökade koldioxidutsläpp accentuerar behovet av en energiskatt som baseras på innehållet av fossilt kol och är lika inom alla samhällssektorer samt vars storlek bestäms av den

4 faktiska utvecklingen av utsläppen i förhållande till uppställda miljömål. Med nuvarande utformning av energiskatterna subventioneras gasen och andra fossila bränslen vid industriell användning och vid elproduktion. Svebio har utformat ett förslag till nytt energiskattesystem som tillgodoser ovanstående behov och som dessutom tar hänsyn till den internationella konkurrenskraften för industrin och vid elproduktion. Förslaget har presenterats för företrädare för bland annat finans-, närings- och miljödepartementet. På flera ställen i utredningen hävdas att nuvarande skattesystem missgynnar kraftproduktion med gas och att skattesystemet borde utformas på ett annat sätt för att bättre gynna gasen. Detta är något svårförståeligt (åtminstone om man vill undvika subventioner) med tanke på att gasen är skattebefriad just vid elproduktionen. Utredningen har valt att redovisa de förhållandevis låga utsläppen av metan (läckage av gas i systemet) i Sverige men förbigått att redovisa de stora utsläppen i det ryska systemet vilket naturligtvis blir relevant att räkna med om Nordic Gas Grid eller motsvarande skall genomföras. (Vid ett utsläpp på cirka 7 procent kan gasen jämställas med olja och vid cirka 11 procent med kol vad avser klimatpåverkan.) Utredningen har föreslagit att det kommunala vetot mot etablering av gaslager slopas. Svebio delar härvid synpunkten i Harald Ljungs särskilda yttrande att denna fråga måste belysas ytterligare innan beslut tas.

Svebio har utformat ett förslag till nytt energiskattesystem som tillgodoser ovanstående behov och som dessutom tar hänsyn till den internationella konkurrenskraften för industrin och vid

5 Svenska Bioenergiföreningen Eddie Johansson Kent Nyström Ordförande Verkställande ledamot Svenska Bioenergiföreningen SVEBIO Torsgatan 12, Telefon , fax: Hemsida:

Bioenergiföreningen SVEBIO Torsgatan 12, Telefon +46 08

Relevanta dokument

Departementspromemorian Utvärdering av Skatteväxlingskommitténs energiskattemodell (Ds 2000:73)

Lars Dahlgren Fi2001/439 Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Departementspromemorian Utvärdering av Skatteväxlingskommitténs energiskattemodell (Ds 2000:73) Svenska bioenergiföreningen (Svebio) har beretts