Remissyttrande över förslag till förändring av föreskrifter om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande bränslen:

Transkript

1 Svenska Bioenergiföreningen /Lena Dahlman REMISSYTTRANDE Dnr Till Energimyndigheten Remissyttrande över förslag till förändring av föreskrifter om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande bränslen: Svebio har beretts möjlighet att yttra sig över Energimyndighetens förslag till förändring och vill framföra följande: Svebio ståndpunkt i sammanfattning Svebio ställer sig positivt till införandet av hållbarhetskriterier i svensk lag då det ger biodrivmedel och flytande biobränslen möjligheter att bevisa sin hållbarhet, relativt till ohållbara fossila energikällor eller icke-hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen. De föreslagna förändringarna är positiva då de förenklar för marknadens aktörer. Införandet av hållbarhetsbesked minskar företagens ekonomiska risk och lättar den administrativa bördan. Det är förvånande att föreskriften remissas utan att dess förordning är fastställd eller delgiven. Tyvärr är detta bara ännu ett tecken på hur införandet av denna lagstiftning har forcerats. Forcering av lagstiftningen innebär en stor osäkerhet för marknadens aktörer, vilket leder till försämrad marknadsutveckling för klimatsmarta energilösningar. Tvärt emot lagstiftningens syfte. För att säkerställa att marknadens aktörer och myndigheten får tillräckligt med tid att ansöka om och handlägga hållbarhetsbeskeden utifrån den förändrade lagstiftningen bör villkorandet av hållbarhetsbesked i Lag (1994:1776) om skatt på energi (LSE) för att erhålla skattebefrielse förskjutas till 1 januari 2013 eller minst den 1 juni Företag som ej hinner få sina hållbarhetsbesked innan den 1 februari 2012 riskerar annars att inte kunna leverera eller använda biodrivmedel eller flytande biobränslen. Övergripande kommentarer Lag (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen (HBL) innebär en möjlighet för branschen. Lagstiftningen ger oss verktygen att bevisa vår

2 klimatnytta, i motsats till fossila drivmedel och bränslen som idag saknar motsvarande lagstiftning, och därigenom krav på beräkningar av klimatpåverkan och ursprungsredovisning. Svebios uppfattning är att majoriteten av de biodrivmedel och flytande biobränslen (biooljor) som finns på den svenska marknaden uppfyller lagens hållbarhetskriterier. Tyvärr saknas den praktiska handledning som behövs för att säkra att den bevisning av lagefterlevnaden som företagen redovisar är den bevisning som myndigheten efterfrågar. Osäkerheten påverkar särskilt import av biodrivmedel och flytande biobränslen, då dessa varor ofta köps upp med längre kontrakt och från företag som inte är fullt insatta i svensk lagstiftning. Speciellt frågeställningarna runt retroaktiv verifiering av redan inköpta mängder kvarstår att förtydliga. De produkter som främst berörs av dessa frågor är flytande biobränslen (biooljor) då normalvärden, produktionskedjor eller möjligheten att använda sig av frivilliga certifieringssystem saknas i grunddirektivet (2009/28/EG). Även inköp av biodrivmedel påverkas då man idag är i stort sätt hänvisad till att köpa de frivilligt certifierade mängderna som finns på marknaden, då riktlinjerna runt verifiering enligt de svenska reglerna ännu ej är fastställda. Detta påverkar marknadspriset av förnybara drivmedel. Svensk lagstiftning är uppbyggd med en övergripande lagstiftning, samt förtydligande förordningar och deras föreskrifter. Myndigheter ger även ut vägledningar för att ytterligare förenkla för företag att förstå och följa lagen. Det är därför väldigt svårt att kommentera en föreskrift utan dess förordning. Förordningen till lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen (HBL) har inte har fastställts och kommer inte heller att remissas innan den 21 oktober. Svebio vill därför understryka att våra kommentarer inte är fullständiga då vi inte kan tolka föreskriften utifrån dess förordning. Det är beklagligt att införandet av denna lagstiftning har forcerats. Det har varit och är svårt för företag att uttolka hur lagen ska följas vilket har lett till att det finns en stor variation bland företagen hur långt de har kommit i anpassningen till lagstiftningen. Från och med den 1 februari 2012 är skattebefrielse för biodrivmedel och flytande biobränslen villkorad av ett hållbarhetsbesked. Detta är en skärpning av lagstiftningen. Trots detta saknas idag, i slutet av oktober 2011 klara regler för hur ansökan och hantering av utfärdandet av hållbarhetsbesked kommer att ske. För att säkerställa att marknadens aktörer får tillräckligt med tid för att anpassa sina kontrollprogram och avtal till de förändrade reglerna samt ansöka om ett hållbarhetsbesked enligt HBL bör villkorandet av hållbarhetsbesked för att erhålla skattebefrielse i LSE införas först 1 jan 2013 eller minst 4 månader tills den 1 juni Idag är andelen flytande biobränslen större än den fossila oljeanvändningen i svenska fjärrvärmenät. Det är en positiv utveckling som HBL på sikt kommer att förstärka men just nu riskerar att motverka. Många av de anmälda rapportörerna för flytande biobränslen är

3 mindre värmeverk, med små administrativa resurser. Samma situation återfinns ibland biogasproducenter. Redan idag visar en användarenkät bland svenska fjärrvärmebolag sammanställd av Svebio, Svensk Fjärrvärme och VÄRMEK att det finns en stor osäkerhet runt att köpa in flytande biobränslen på grund av den otydliga lagstiftningen. Två tredjedelar av de svarande säger sig inte ha tillräckligt med information om HBL. Den stora osäkerhet och återhållsamhet som råder hos användarna angående HBL, kommer med stor sannolikhet att leda till att användningen av biooljor i vinter (eldningssäsong ) kommer att minska till fördel för fossilt bränsle. En framflyttning av det föreslagna datumet till 1 jun 2012, skulle snabbt minska den finansiella oron på marknaden och förenkla fortsatt användning av flytande biobränslen i värmeproduktion. Regeringen bör stödja den positiva omställningen till ett förnybart energisystem genom att ge företagen tydliga regler samt säkerställa att det finns tillräckligt med tid för anpassningen till dessa. Det rör sig om idag ca 130 anmälda rapportörer (företag) enligt nuvarande HBL som ska ansöka och erhålla hållbarhetsbesked inom en väldigt kort tidsperiod. Svebio är välkomnar införandet av hållbarhetsbesked men det är inte rimligt att denna positiva förändring forceras fram, utan takten bör modereras genom att förändringen i LSE, villkorandet av hållbarhetsbesked för att erhålla skattebefrielse, förskjuts till dess att systemet med förhandsbesked har kommit på plats. Alternativt att energimyndigheten kan ge aktörerna inom biodrivmedel och flytande biobränslen försäkringar om att samtliga ansökningar inlämnade efter ett viss datum kommer att få beslut om hållbarhetsbesked innan den 1 februari, samt att uppskov kan erbjudas för de aktörer som inte får tag i granskare med erforderlig kompetens innan sista ansökningsdag. Dessa aktörer bör därefter få möjlighet att komplettera sina ansökningshandlingar med utlåtande från granskare vid ett senare datum. Svebio vill trots ovanstående kritik understryka att energimyndighetens agerande i frågan har varit positivt utifrån de förutsättningar som förelegat. Myndigheten har visat en tydlig vilja till dialog med branschens parter. Vi inser också att forceringen av arbetet med föreskriften är gjord för att hjälpa branschen att förbereda sig inför kommande lagförändringar. Denna attityd uppskattas och har trots den forcerade tidsplanen underlättat för samtliga inblandade. Det är också angeläget att en harmonisering sker mellan de mellan de av kommissionen godkända frivilliga systemen och de svenska regelverken samt i andra hand mellan de olika nationella regelverken.

4 Nedan följer våra detaljerade kommentarer på förändringarna Kap 1, 2 faktiskt värde: hänvisar till 3 kap, bör inte hänvisningen gå till 7 kap i föreskriften? Kap 2 Hållbarhetsbesked 1. Svebio ifrågasätter att hållbarhetsbeskedens kontrollprogram enbart ska säkerställa efterlevnaden av HBL 2 kap 3-5, dvs markrelaterade kriterier. Vidare varierar kraven i olika delar av föreskriften. I 2 Kap 1 ska ansökan om hållbarhetsbesked innehålla efterlevnaden av HBL 2 kap 3-5. I föreskriftens kapitel 4 6 9, sägs däremot att ansökans kontrollsystem ska säkerställa att HBL 2 kap 2-5 ska verifieras. Svebios anser att en ekonomisk operatörs kontrollsystem och hållbarhetsbesked bör säkerställa efterlevnaden av samtliga hållbarhetskriterier i HBL dvs 2 kap 1-5. Detta bör förtydligas i föreskriften. Denna kommentar kan präglas av att vi inte har fått tillgång till föreskriftens förordning där denna fråga säkert också behandlas. 3. Här införs ett nytt begrepp, hållbarhetsbesked för specifika mängder, som inte har nämnts i HBL eller i tidigare skriftlig kommunikation. På grund av avsaknad av definition av dessa mängder är det svårt för Svebio att kommentera denna förändring. Svebio förutsätter dock att ansökningsförfarandet runt dessa mängder kommer att vara förenklat relativt till att ansöka om ett tillsvidare gällande hållbarhetsbesked. Ett förenklat förfarande med besked för specifika mängder minskar tröskeln för tillkommande ekonomiska operatörer/rapportörer som till exempel vill provelda flytande biobränslen. Det öppnar även upp för företag som vid omprövning och förnyelse av hållbarhetsbesked får möjligheten att ha en kontinuerlig verksamhet i avvaktan på förnyat besked. Enligt muntlig kommunikation kommer även dessa besked att kunna ansökas om retroaktivt, vilket är positivt och minskar marknadens finansiella risk vid oförutsedda händelser eller mänskliga misstag. Kap 4 Oberoende granskning 3. Revisionskompetens är en lämpligare formulering än ekonomisk kompetens Granskningen förutsätter att mängderna har levererats eller används. Vid proveldning av mindre mängder eller inför leverans av specifika mängder bör granskningen fokuseras på enbart det kontrollsystem som kommer att användas för uppfyllandet av HBL 2 kap 1-5. Kap 5 Rapportering 1. Svebio anser att rapporteringen bör gälla samtliga kriterier inom 2 kap 1-5 och inte enbart de markrelaterade 3-5.

5 2. b) Användningsområde bör kompletteras med - annat energiändamål. 2. c) Svebio stödjer Lantmännens resonemang om att mängd även bör kunna anges i massenhet. Kap 7 Beräkning Kap 7, 6. För att nå överensstämmelse med det av kommissionen godkända frivilliga systemet ISCC bör det skrivas in att för elanvändning i Sverige ska elen belastas med ett genomsnittligt utsläpp för produktion och distribution av el i Sverige. Kap 7, 13. även produktion av bränsle bör inkluderas. Ikraftträdande och övergångsbestämmelser 2. Det undantag som avses bör vara 5 kap 2 i) inte 2 kap 3 i). Svenska Bioenergiföreningen Lena Dahlman