Introduktion av förnybara fordonsbränslen SOU 2004:133

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Introduktion av förnybara fordonsbränslen SOU 2004:133"

Transkript

1 Remissyttrande på slutbetänkandet från utredningen om förnybara fordonsbränslen: Introduktion av förnybara fordonsbränslen SOU 2004:133 Julia Hansson, Karl Jonasson, Maria Grahn, Göran Berndes och Björn Sandén Institutionen för Energi och Miljö, Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg Våra huvudsakliga synpunkter finns sammanfattade i punkter som inleder vart och ett av nedanstående avsnitt. Avsnitten har strukturerats efter utredningens upplägg. Mål och riktlinjer (Kapitel 1) Behov av minskad energianvändning i transportsektorn Enligt utredningen kan (s. 36): en påskyndad introduktion av biodrivmedel ses som ett komplement till att minska den specifika bränsleförbrukningen och effektivisera transportsystemet. Vi vill betona vikten av att minska den specifika bränsleförbrukningen i transportsektorn och av att effektivisera transportsystemet. Detta område borde få ökad prioritet i det fortsatta arbetet med att implementera biodrivmedelsdirektivet i Sverige eftersom en mindre mängd biodrivmedel krävs, för att uppnå samma mål, om den totala efterfrågan på drivmedel minskas. Med andra ord, att minska bensin- och dieselanvändningen i absoluta tal är ett attraktivt sätt att öka andelen förnybara drivmedel. Utveckling av styrmedel som leder till minskad användning av energikrävande fordon, till exempel baserade på energianvändningen i fordon, och en generell utveckling mot energieffektivare fordon bör sålunda beaktas i samband med en introduktion av förnybara fordonsbränslen. Viktigt med långsiktighet och systemperspektiv Det är relativt väl etablerat att klimatnyttan av biomassanvändning är större inom stationära sektorn (till exempel när biomassa ersätter fossila bränslen för värmeproduktion) än inom transportsektorn. Biodrivmedelsdirektivet motiveras dock även av fler skäl än det samlade klimatmålet, till exempel energisäkerhet i form av ett minskat oljeberoende, men även specifika klimatmål inom transportsektorn. Det är viktigt att klart definiera vad mål, åtgärder och styrmedel är tänkta att beakta. Vi anser att det är viktigt att åtgärder som införs för att stimulera produktion och användning av förnybara drivmedel formas på ett sätt som är bra ur ett långsiktigt perspektiv. Utredningen fokuserar på de kortsiktiga målen och reflekterar inte tillräckligt över betydelsen av att införa dessa mål. Det är viktigt att Sverige tar de första stegen i den förändringsprocess som önskas inom transportsektorn, men det långsiktiga arbetet får inte 1

2 påverkas negativt av en alltför stor fixering vid kortsiktiga delmål. Eftersom osäkerheten på lång sikt är stor bör mångfald främjas på kort sikt, då detta skapar fler valmöjligheter. Viktigt att gynna en mångfald av drivmedel I kommittédirektiven nämns att det är viktigt att erhålla en god balans mellan introduktionen av dagens förnybara fordonsbränslen på kort sikt och utvecklingen mot framtida konkurrenskraftiga alternativ. Vi anser inte att denna fråga är tillräckligt belyst i utredningen. Om det finns skäl att tro att (i) det framöver antingen kommer att samexistera flera bränslen eller (ii) det framtida bränslet enbart finns som embryo idag, behöver vi satsa på en mångfald av drivmedel. Att använda styrmedel som endast gynnar enstaka alternativ, och bidrar till en ensidig introduktion av dessa, kan missgynna framtida alternativ, särskilt om en inhemsk produktion byggs upp och starka förespråkargrupper skapas. Detta kan leda till att man för tidigt styr in utvecklingen längs vägar som etablerar vissa alternativ enbart baserat på att de var först ut på banan. Dessa kan visa sig vara mindre attraktiva än andra senare alternativ om jämförelsen grundas på aspekter som låga koldioxidutsläpp och god systemeffektivitet. I kommittédirektiven anges vidare att utredarens förslag bör vara teknikneutralt och främja en kostnadseffektiv produktion och introduktion av förnybara fordonsbränslen, och att (s. 220): [f]örslaget bör bidra till att skapa en marknad för förnybara drivmedel som inte premierar vissa tekniska lösningar eller begränsar utvecklingen av alternativ till dagens motor- och bränsletekniker. Att främja en kostnadseffektiv produktion och introduktion av förnybara fordonsbränslen på kort sikt innebär att de lösningar som är närmast kommersiella idag gynnas, och därmed att framtida konkurrenskraftiga alternativ samtidigt skulle kunna missgynnas. Därför är den föreslagna satsningen på forskning, utveckling och demonstration ett viktigt komplement till de styrmedel som väljs. På grund av den tid det tar från utveckling och demonstration till storskalig implementering bör även de i utredningen kallade tredje generationens drivmedel inkluderas i en sådan satsning. Samtidigt menar vi att teknikspecifika marknadsskapande styrmedel behövs för att alternativ med stor framtida potential, som befinner sig nära kommersialisering men som ännu inte kan konkurrera med de för tillfället kommersiella alternativen, ska komma in på marknaden. Således är teknikneutralitet i utredningens bemärkelse inte att föredra. Vi anser sålunda att det är ytterst viktigt att säkerställa en stor bredd när det gäller fortsatt forskning och utveckling inom drivmedelsområdet. Dessutom vill vi poängtera att det inte räcker med att enbart satsa på forskning och utveckling utan att en marknad för de nya drivmedlen också måste skapas. Detta är särskilt viktigt då det behövs ett antal kompletterande investeringar för att bränslet ska kunna säljas, så som fordon och infrastruktur. 2

3 Drivmedels och råvarupotential (Kapitel 3) Effektiv användning av biomassa Att tänka långsiktigt och inte bara fokusera på kortsiktiga mål är viktigt även ur råvarupotentialsynpunkt. Även om de biomassaresurser som behövs för att nå målen för alternativa drivmedel fram till 2010 inte behöver vara någon begränsande faktor, vilket anges i utredningen, finns det dock anledning att tro att konkurrensen om biomassaresurserna kan komma att öka betydligt. Tillgången på all slags bioråvara är begränsad, speciellt i ett globalt perspektiv. Om siktet är inställt på att möta ambitiösa klimatmål kan en ökad konkurrens om biomassatillgångar uppstå mellan transportsektorn och övrig energianvändning. I detta avseende är det därför högst väsentligt att använda biomassan på ett systemeffektivt sätt. Mot bakgrund av möjligt kraftigt växande efterfrågan är det också viktigt att försäkra sig om att biomassauttaget sker på ett sätt som är acceptabelt ur miljömässig och socioekonomisk synvinkel. Detta gäller särskilt när råvaran finns i utvecklingsländer där den institutionella kapaciteten för att säkra ett acceptabelt råvaruuttag är bristfällig. Vi bör därför noga granska vad som händer i Brasilien och andra länder som blir exportörer av drivmedel. Livscykelperspektiv (Kapitel 4) Metodproblem för livscykelanalyser av förnybara drivmedel I utredningen hävdas att livscykelanalyser idag kan användas (s. 93): [s]om underlag för att identifiera trender, storleksordningar och relativa skillnader i syfte att urskilja de mest lovande alternativen. Vi instämmer i detta när det handlar om att urskilja de mest lovande alternativen i dagsläget. Vill man däremot urskilja de mest lovande alternativen på lång sikt och i stor skala kan resultaten från livscykelanalyser av dagens drivmedelsalternativ vara missvisande. Det finns flera anledningar till detta. Dels påverkas resultaten av den fortsatta tekniska utvecklingen för de olika alternativen och dels förändras energisystemet och marknaderna för biprodukter från biodrivmedelsproduktion både med tiden och eventuellt med en ökad produktion. Exempelvis motsvarar marknaderna för djurfoder från spannmålsetanol och glycerol från RME-produktion endast några procent av svenska drivmedelsbehovet. Det är också viktigt att värdera de alternativa drivmedlen inom ett vidare dynamiskt perspektiv, såsom under en kraftig expansion med målsättningen att uppnå ett betydande, eller till och med dominerande, bidrag till transportbränsleförsörjningen. Kritiskt blir här att bedöma effekterna av det ökade råvaru-uttaget svarande mot olika alternativa drivmedel. Exempelvis kan en storskalig expansion av spannmålsodling för etanolproduktion i Europa leda till markkolsförluster som under tiotals år kraftigt begränsar klimatnyttan av en sådan expansion (om expansionen innebär uppodling av organogena jordar och betesmarker). En motsvarande expansion av biodrivmedelsproduktion baserat på fleråriga lignocellulosaväxter såsom salix skulle inte leda till sådana markkolsförluster. Ovanstående aspekter kan och bör beaktas i kommande livscykelanalyser. 3

4 Överbryggande teknik (Kapitel 5.3) Behov av ett vidgat perspektiv på överbryggande teknik och systemförändring Vi anser att det är för tidigt att säga att vi i Sverige närmar oss en inlåsning till någon särskild teknik när det gäller alternativa drivmedel. Än så länge ser vi en mångfald av alternativ ta plats inom forskning, utveckling och demonstration, samt på olika (nisch-)marknader. Överbryggande teknik har som roll att bygga nya innovationssystem ur vilka nästa generations bränslen kanske kan uppstå. Flera av dagens alternativa drivmedel, både av fossilt och förnybart ursprung, kan fungera som överbryggande teknik i vid bemärkelse. De bidrar i olika grad till förändring av olika berörda strukturer, exempelvis odling, produktion, infrastruktur och marknad, samt lagstiftning, regler och normer. Vi menar att utredningen fokuserar på den rent tekniska aspekten av begreppet överbryggande teknik och väsentligen förbiser aspekter kopplade till lärande, värderingar, attityder och regleringar. Introduktionen av alternativa drivmedel bör utformas så att den på ett systematiskt sätt förändrar strukturer så att nya lovande alternativ kan introduceras efter hand. Till diskussionen kring olika drivmedelsalternativ vill vi tillägga att miljöfordon i allmänhet kan fungera som överbryggande teknik. Alla fordon som drivs av alternativa drivmedel bidrar till att förändra de strukturer som är uppbyggda kring bensin och diesel. Tillsammans skapar de en marknad för alternativa drivmedel. Det finns också viktiga kopplingar till annan energianvändning: en ökad biodrivmedelsefterfrågan kan, som redan nämnts, leda till ökad konkurrens om biomassa mellan olika sektorer, men även utveckling inom till exempel produktion och infrastruktur som leder till kostnadsminskningar. Dessa kostnadsminskningar är till fördel även för annan biomassaanvändning. Styrmedel för att öka användningen av förnybara fordonsbränslen (Kapitel 6) Gröna certifikat bidrar ej till mångfald överväg andra styrmedel Vad gäller styrmedelsval och utformningen av detta anser vi det i dagsläget vara av största vikt att välja ett styrmedel som premierar en mångfald inom den alternativa drivmedelssektorn snarare än ett styrmedel som gynnar ett alternativ och resulterar i en dominerande teknik. Teknikutveckling bör därför väga tungt vid val av styrmedel. Detta ger bättre förutsättningar för att hitta en bra lösning för framtiden. Vi anser det vara för tidigt att låta en skapad marknad avgöra vilket eller vilka alternativ som ska väljas. Mot bakgrund av detta menar vi att man bör utreda vidare vilket styrmedel som ska användas för att öka användningen av förnybara fordonsbränslen och ifrågasätter därmed huruvida systemet med gröna certifikat är det lämpligaste styrmedlet för den svenska transportsektorn. Det senare, dels för att ett system med gröna certifikat inte reglerar den totala mängden transporter, dels eftersom det har ett par uppenbara brister som också nämns i utredningen. Till exempel (s. 157): 4

5 [...] ligger det i systemets grunddrag att endast en teknik (i teorin) kan vinna. Ett system med gröna certifikat stimulerar alltså inte utvecklingen av en mångfald av alternativa drivmedel och kan därmed inte uppfattas som teknikneutralt. Sandebring skriver dock att han föreslår gröna certifikat för att stimulera utvecklingen av drivmedel (s. 104), ett resonemang vi inte håller med om. Att gröna certifikat gynnar mångfald har inget stöd vare sig i teori eller praktik. I utredningen kan man vidare läsa att (s. 157) Eftersom introduktionen av biobränsle ännu befinner sig i ett mycket tidigt skede är det viktigt att ett system med gröna certifikat också kombineras med åtgärder som innebär satsningar även på andra bränslen som i dagsläget inte framstår som kommersiellt gångbara men där det finns en tydlig utvecklingspotential. Det är viktigt att de nämnda satsningarna inte enbart består av forskning och utveckling eftersom det krävs mer än enbart teknik för att skapa en marknad för förnybara drivmedel. Om man beslutar sig för gröna certifikat skulle man kunna se till att de ännu ej kommersiella bränslena gynnas genom att bygga in mekanismer direkt i styrmedelssystemet (till exempel att man får mer än ett certifikat per energienhet för vissa bränslen). Detta kan ses som ett kompletterande alternativ till forskningssatsningen. Denna och liknande frågor rörande utformningen av styrmedel för förnybara fordonsbränslen bör utredas vidare. Vi anser alltså att det är högst väsentligt att överväga andra styrmedel än gröna certifikat. Till exempel har en så kallad inmatningslag inte tagits upp i utredningen. Behov av forskning, utveckling och demonstration (Kapitel 7) Behov av forskning, utveckling och demonstration Vi instämmer i utredningens förslag om att man måste komplettera införandet av styrmedel med en kraftfull satsning på forskning, utveckling och demonstration. Det finns idag en mängd alternativa drivmedel och fordon, och alla lovande alternativ bör få chans att utvecklas vidare så att vi inte idag stänger dörren för alternativ med stor framtida potential. På grund av den tid det tar från utveckling och demonstration till storskalig implementering bör även de i utredningen kallade tredje generationens drivmedel inkluderas i en sådan satsning. Det bör noteras att skattebortfallet på grund av skattelättnaderna för alternativa drivmedel idag är cirka 10 gånger större än de statliga satsningarna på forskning, utveckling och demonstration. Omfattningen och relationen borde vara ämne för en diskussion. 5

6 Låginblandning i bensin och dieselbrännolja (Kapitel 9.2.2) Låginblandning uppfyller biodrivmedelsdirektivet kostnadseffektivt men saknar teknikutvecklingseffekt Vad gäller den föreslagna höjningen av inblandningshalten av etanol och FAME vill vi poängtera följande. Å ena sidan kan en ökad låginblandning motiveras av att det innebär en möjlighet att vänta in en fortsatt utveckling och utvärdering av olika alternativa drivmedel, samtidigt som man kan uppfylla biodrivmedelsmålen och minska transportsektorns koldioxidutsläpp. Å andra sidan riskerar man med denna åtgärd att bromsa teknikutvecklingen genom att en drivkraft för teknikutveckling försvinner, samtidigt som de medel som kan göras tillgängliga för forskning, utveckling och demonstration riskerar att minska (om dessa medel istället används för att stimulera låginblanding). En ökad tillåten inblandningshalt i bensin kan ge extra fördel åt etanol och därmed innebära en snabb och smidig ökning av användningen av förnybara drivmedel. Det är dock viktigt att poängtera att för att vi ska nå önskad klimatnytta är det viktigt att den svenska användningen av biodrivmedel faktiskt innebär en produktionskapacitetsökning. Om det till exempel är så att vi fortsätter att importera stora delar av den etanol som används gäller det att vi inte importerar en produkt som i produktionslandets transportsektor istället ersätts av olja. 6

Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv

Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv Maria Grahn Fysisk resursteori, Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg maria.grahn@fy.chalmers.se Energisystemet (el, värme och transportbränslen) står

Läs mer

Introduktion av biodrivmedel på marknaden

Introduktion av biodrivmedel på marknaden 2002-01-25 Till Näringsdepartementet Att: Lars Guldbrand 103 33 Stockholm Status Introduktion av biodrivmedel på marknaden Myndighetsgruppens rekommendationer Föreliggande dokument kommer ytterligare att

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

Klimatcertifikat för grönare transporter. Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Torsdagen den 20 mars, 2104

Klimatcertifikat för grönare transporter. Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Torsdagen den 20 mars, 2104 Klimatcertifikat för grönare transporter Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Torsdagen den 20 mars, 2104 Inledande frågor Kvotplikten är här för att stanna hur kan den utformas för att gynna biobränslen

Läs mer

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78 Kommittédirektiv Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser Dir. 2012:78 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2012. Sammanfattning I regeringens proposition

Läs mer

Bioenergikombinat Status och Framtid

Bioenergikombinat Status och Framtid Bioenergikombinat Status och Framtid Bränsle Kraftvärmeverk Material/ Energi Ny anläggning Råvara Ny produkt Andra produkter / Biprodukter Ingrid Nohlgren El Värme Värme- och Kraftkonferensen 2010-11-10

Läs mer

Klimatcertifikat för mer biodrivmedel Kvotplikt 2.0. Karin Jönsson, E.ON Sverige AB Gasdagarna, 24 oktober Båstad

Klimatcertifikat för mer biodrivmedel Kvotplikt 2.0. Karin Jönsson, E.ON Sverige AB Gasdagarna, 24 oktober Båstad Klimatcertifikat för mer biodrivmedel Kvotplikt 2.0 Karin Jönsson, E.ON Sverige AB Gasdagarna, 24 oktober Båstad Kan klimatcertifikat för drivmedel styra mot en fossiloberoende fordonsflotta? För att uppnå

Läs mer

Så tar du fram en bränslestrategi och blir fossilfri

Så tar du fram en bränslestrategi och blir fossilfri Så tar du fram en bränslestrategi och blir fossilfri EnergiTing Sydost Ljungby, 9 nov. 2017 Sara Anderson Transportsektorn Drygt 372 000 nya personbilar registrerades 2016, nytt svenskt rekord Energianvändningen

Läs mer

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Drivmedel Bensin Diesel Flygfotogen Flygbensin Bunkerolja Naturgas Biogas Dimetyleter Etanol FAME HVO Syntetisk diesel El Metanol Fossil Fossil Fossil

Läs mer

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 Dubbelt upp klimatsmarta mål för de gröna näringarna. Sverige har några av världens mest ambitiösa mål för klimat- och energiomställningen. Så

Läs mer

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22 En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket Vägverket 1 gram/km 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 1985 Bensin (utan katalysator) 1985 Diesel 2005 Bensin (Euro 2005 Diesel (Euro

Läs mer

Fossilfrihet på väg biogas i transportsektorn. Presentation för Gasmarknadsrådet Göteborg, torsdagen den 6 mars 2014

Fossilfrihet på väg biogas i transportsektorn. Presentation för Gasmarknadsrådet Göteborg, torsdagen den 6 mars 2014 Fossilfrihet på väg biogas i transportsektorn Presentation för Gasmarknadsrådet Göteborg, torsdagen den 6 mars 2014 Upplägg Bakgrund Inriktning Utgångsläget för energigaserna Vårt arbete Åtgärdspotentialer

Läs mer

Utredningen för fossilfri fordonstrafik

Utredningen för fossilfri fordonstrafik Utredningen för fossilfri fordonstrafik Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik hakan.johansson@trafikverket.se Fossilfrihet

Läs mer

Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan

Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. Av Trafikverket

Läs mer

Hur kan godstransporternas oljeberoende minskas?

Hur kan godstransporternas oljeberoende minskas? Hur kan godstransporternas oljeberoende minskas? Håkan Johansson Nationell samordnare - klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se 1 2011-11-25 Klimatmål för transportsektorn Hänsynsmålets precisering

Läs mer

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

Förnybar värme/el mängder idag och framöver Förnybar värme/el mängder idag och framöver KSLA-seminarium 131029 om Marginalmarkernas roll vid genomförandet av Färdplan 2050 anna.lundborg@energimyndigheten.se Jag skulle vilja veta Hur mycket biobränslen

Läs mer

Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor

Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor Jonas Eskilsson Emma Olsson Projektuppgift inom kursen Simulering och optimering av energisystem D Handledare: Lars Bäckström

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

Reduktionsplikt en möjlig väg mot en fossiloberoende fordonsflotta. Sören Eriksson

Reduktionsplikt en möjlig väg mot en fossiloberoende fordonsflotta. Sören Eriksson Reduktionsplikt en möjlig väg mot en fossiloberoende fordonsflotta Sören Eriksson Preem Raffinering Export Marknad Står för 80 % av Sveriges raffineringskapacitet 30% av totala raffineringskapaciteten

Läs mer

Utsikt för förnybara drivmedel i Sverige till 2030

Utsikt för förnybara drivmedel i Sverige till 2030 Utsikt för förnybara drivmedel i Sverige till 2030, IVL Bygger på rapport framtagen med Maria Grahn, Chalmers Rapporten finns på: www.ivl.se och www.spbi.se Nuläge, drivmedelsalternativ och andras framtidsbiler

Läs mer

Systemperspektiv på fordon och drivmedel Hur långt räcker det?

Systemperspektiv på fordon och drivmedel Hur långt räcker det? Systemperspektiv på fordon och drivmedel Hur långt räcker det? (Klimatforum 2013) Jonas Åkerman Avdelningen för miljöstrategisk analys fms /KTH E-post: jonas.akerman@abe.kth.se Utsläpp av växthusgaser

Läs mer

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01 Preems miljöarbete Alternativa bränslen och Gröna korridorer Datum 2011-12-01 Syfte Föredragshållare Gröna korridorer Anders Malm, Logistikchef Korta fakta om Preem - 2010 Omsättning 87 miljarder SEK Ett

Läs mer

Programförklaring för Miljöfordon Syd

Programförklaring för Miljöfordon Syd Programförklaring för Miljöfordon Syd 1. Miljöfordon Syd och dess syfte (enligt stadgarna - 2 ÄNDAMÅL) Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom: 1. att marknadsföra

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet Inom energiområdet Energiförsörjning för ett hållbart samhälle Satsningar på: Försörjningstrygghet

Läs mer

Trafikverkets framtidsbild kring det svenska transportsystemet

Trafikverkets framtidsbild kring det svenska transportsystemet Trafikverkets framtidsbild kring det svenska transportsystemet Håkan Johansson Nationell samordnare - klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se 1 2011-09-16 Klimatmål för transportsektorn Hänsynsmålets

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

REMISS AV DELBETÄNKANDE FRÅN MILJÖMÅLSBEREDNINGEN MED FÖRSLAG OM EN KLIMAT- OCH LUFTVÅRDSSTRATEGI FÖR SVERIGE SOU 2016_47 NESTE

REMISS AV DELBETÄNKANDE FRÅN MILJÖMÅLSBEREDNINGEN MED FÖRSLAG OM EN KLIMAT- OCH LUFTVÅRDSSTRATEGI FÖR SVERIGE SOU 2016_47 NESTE 1 (5) REMISS AV DELBETÄNKANDE FRÅN MILJÖMÅLSBEREDNINGEN MED FÖRSLAG OM EN KLIMAT- OCH LUFTVÅRDSSTRATEGI FÖR SVERIGE SOU 2016_47 Kontaktperson: Fredrik Törnqvist Marketing Manager Scandinavia Neste AB Mobil

Läs mer

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon Klimatanpassat transportsystem Lena Erixon Kapacitetsutredning och Färdplan 2050 Två regeringsuppdrag ett arbete Naturvårdsverkets uppdrag från regeringen om att ta fram underlag till en svensk färdplan

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Rapport På väg mot ett oljefritt Sverige (dnr N2007/1050/E)

Rapport På väg mot ett oljefritt Sverige (dnr N2007/1050/E) Kommunstyrelsen 2007-05-14 90 186 Arbets- och personalutskottet 2007-04-30 97 199 Näringsdepartementet, Stadsbyggnadskontoret, Miljönämnden, Tekniska nämnden 07.79 37 majks12 Rapport På väg mot ett oljefritt

Läs mer

Klimatcertifikat för fordonsbränsle En idéskiss. Nils Andersson, Nilsan Energikonsult AB

Klimatcertifikat för fordonsbränsle En idéskiss. Nils Andersson, Nilsan Energikonsult AB Klimatcertifikat för fordonsbränsle En idéskiss Nils Andersson, Nilsan Energikonsult AB www.nilsan.se Elcertifikat Certifikat Certifikat pris MWh El El pris 2 IEAs granskning av Sveriges Energipolitik

Läs mer

Tillsammans för ett fossilfritt Sverige

Tillsammans för ett fossilfritt Sverige Tillsammans för ett fossilfritt Sverige Klimatkommunernas årsmötesdagar 21-22 april 2016, Uppsala Statssekreterare Yvonne Ruwaida Regeringen skärper klimatpolitiken Sverige ska bli ett av världens första

Läs mer

Styrmedel som kommer att behövas för en omställning av transportsektorn. Bo Rydén & Ebba Löfblad, Profu

Styrmedel som kommer att behövas för en omställning av transportsektorn. Bo Rydén & Ebba Löfblad, Profu Styrmedel som kommer att behövas för en omställning av transportsektorn Bo Rydén & Ebba Löfblad, Profu Tolv slutsatser från projektet 1. Möjligt att minska fossila drivmedel med 80 % 2. Klarlägg begreppet

Läs mer

Omställning till fossilfri transportsektor

Omställning till fossilfri transportsektor Omställning till fossilfri transportsektor Välkomna! 10.30 Om uppdraget och syftet med dagen 10.45 Principer för omställningen 11.00 Transporteffektivt samhälle (gods och person) 11.20 Rundabordssamtal

Läs mer

Trafikverket skapar nya vägar.. Krister Wall Samhälle Region Syd

Trafikverket skapar nya vägar.. Krister Wall Samhälle Region Syd Trafikverket skapar nya vägar.. Krister Wall Samhälle Region Syd ...för att minska transportsektorns energianvändning och klimatpåverkan Vad är Trafikverket? I huvudsak en sammanslagning av Vägverket och

Läs mer

Biodrivmedel i Sverige varför sådant genomslag?? Ann Segerborg-Fick Energimyndigheten

Biodrivmedel i Sverige varför sådant genomslag?? Ann Segerborg-Fick Energimyndigheten Biodrivmedel i Sverige varför sådant genomslag?? Ann Segerborg-Fick Energimyndigheten Bioethanol expansion in Sweden year 2001 2005 300 000 250 000 200 000 150 000 Total RME-volym Total etanol-volym 100

Läs mer

Infasningsplan av miljöbilar

Infasningsplan av miljöbilar Infasningsplan av miljöbilar Kontrollstationer för att nå målet om att 2015 ska alla nya bilar vara miljöbilar augusti 2006 www.centerpartiet.se 2 1. Det ska vara enkelt att köra miljöbil Centerpartiet

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Kritiska faktorer för lönsam produktion i bioenergikombinat

Kritiska faktorer för lönsam produktion i bioenergikombinat Kritiska faktorer för lönsam produktion i bioenergikombinat Bränsle Kraftvärmeverk Material/ Energi Ny anläggning Råvara Ny produkt Andra produkter / Biprodukter El Värme Ingrid Nohlgren, Emma Gunnarsson,

Läs mer

Mobilitet och bränsle - Bränslebranschens utmaningar Framtiden är vår viktigaste marknad. Helene Samuelsson Kommunikationschef Preem

Mobilitet och bränsle - Bränslebranschens utmaningar Framtiden är vår viktigaste marknad. Helene Samuelsson Kommunikationschef Preem Mobilitet och bränsle - Bränslebranschens utmaningar Framtiden är vår viktigaste marknad Helene Samuelsson Kommunikationschef Preem Preem en viktig samhällsaktör Raffinering Export Marknad Transporter

Läs mer

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Tobias A. Persson Fysisk Resursteori Inst. Energi och Miljö Chalmers Tekniska Högskola frttp@fy.chalmers.se 100% 80% 60% 40% Olja EU15 Kärnkraft Naturgas 20%

Läs mer

Framtiden är vår viktigaste marknad. Raffinaderiverksamhet med grön vision Sören Eriksson

Framtiden är vår viktigaste marknad. Raffinaderiverksamhet med grön vision Sören Eriksson Framtiden är vår viktigaste marknad Raffinaderiverksamhet med grön vision Sören Eriksson Preem en viktig samhällsaktör Raffinering Står för 80 % av Sveriges raffineringskapacitet 30 % av totala raffineringskapaciteten

Läs mer

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik)

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik) Fossilfri fordonstrafik erfarenheter och utmaningar (erfaringer og utfordringer) Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik) hakan.johansson@trafikverket.se

Läs mer

Förutsättningar för fossilfrihet inom transportsektorn till 2030

Förutsättningar för fossilfrihet inom transportsektorn till 2030 Förutsättningar för fossilfrihet inom transportsektorn till 2030!! En samling fakta om möjligheten att få fossilfria drivmedel till sveriges fordonsflotta 2030. Råvaror/teknik för biodrivmedelsproduktion!!

Läs mer

Styrmedel och styrning för transportsnål bebyggelse (Att förklara val av styrmedel för att minska klimatpåverkan från transportsektorn)

Styrmedel och styrning för transportsnål bebyggelse (Att förklara val av styrmedel för att minska klimatpåverkan från transportsektorn) Styrmedel och styrning för transportsnål bebyggelse (Att förklara val av styrmedel för att minska klimatpåverkan från transportsektorn) Bakgrund & syfte Det finns många förslag på styrmedel för att minska

Läs mer

Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen COM(2013) 18 final

Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen COM(2013) 18 final n.registrator@regeringskansliet.se stefan.g.andersson@regeringskansliet.se Alingsås den 28 februari 2013 Remissvar från Gröna Bilister: Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om utbyggnad

Läs mer

Hållbara drivmedel finns de?

Hållbara drivmedel finns de? Hållbara drivmedel finns de? Seminarium - BIL Sweden 16 oktober 2008, Stockholm Pål Börjesson, Karin Ericsson, Lorenzo Di Lucia, Lars J. Nilsson & Max Åhman Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. REMISSYTTRANDE Fi2017/01469/S2

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. REMISSYTTRANDE Fi2017/01469/S2 SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2017-04- 19 REMISSYTTRANDE Fi2017/01469/S2 Till Finansdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över promemorian Ett bonus-malussystem för nya lätta

Läs mer

Sveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken

Sveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken Sveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken Hans Nilsagård Ämnesråd, enheten för skog och klimat 1 Skogens dubbla roller för klimatet När tillväxten är större än avverkningen ökar förrådet, då

Läs mer

Åkerenergi & affärsmöjligheter för de gröna näringarna

Åkerenergi & affärsmöjligheter för de gröna näringarna Åkerenergi & affärsmöjligheter för de gröna näringarna Biogasseminarium med workshop 13 april 2011, Stockholm Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Bioenergianvändning i Sverige

Läs mer

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Vision Norra Sverige en världsledande region i omställningen till ett ekonomiskt, socialt och

Läs mer

Strategisk plan för omställning av transportsektorn till fossilfrihet

Strategisk plan för omställning av transportsektorn till fossilfrihet Strategisk plan för omställning av transportsektorn till fossilfrihet Ett samordningsuppdrag Alesia Israilava Energimyndigheten 31 maj 2017 Båstad Agenda Samordning: Vilka? Hur? Omställning: Principer?

Läs mer

Slutbetänkande från Värme- och gasmarknadsutredningen, Handel med gas i konkurrens

Slutbetänkande från Värme- och gasmarknadsutredningen, Handel med gas i konkurrens Lars Dahlgren 1999-12-15 N1999/11386/ESB Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Slutbetänkande från Värme- och gasmarknadsutredningen, Handel med gas i konkurrens Svenska Bioenergiföreningen (Svebio) har

Läs mer

Riksrevisionens rapport om skattebefrielse för biodrivmedel

Riksrevisionens rapport om skattebefrielse för biodrivmedel Skatteutskottets betänkande 2011/12:SkU5 Riksrevisionens rapport om skattebefrielse för biodrivmedel Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet regeringens skrivelse 2010/11:162 Riksrevisionens rapport

Läs mer

OKQ8 och hållbar bilism

OKQ8 och hållbar bilism Hållbar bilism OKQ8 och hållbar bilism OKQ8 vill jobba med hållbarhet i hela leverantörskedjan från råvara till färdig produkt. Det är en förutsättning för att vi ska kunna garantera drivmedlens hållbarhetsprestanda.

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer

Lantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel. Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef

Lantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel. Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef Lantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef Dagens anförande Lantmännen en jättekoncern och störst på bioenergi

Läs mer

Biogas och miljön fokus på transporter

Biogas och miljön fokus på transporter och miljön fokus på transporter Maria Berglund Regionförbundet Örebro län, Energikontoret ÖNET Tel: +46 19 602 63 29 E-post: Maria.Berglund@regionorebro.se Variationsrikedom Varierande substrat Avfall,

Läs mer

Ett nätverk för organisationer och företag som vill skapa en fossilfri transportsektor och gynna hållbara biodrivmedel

Ett nätverk för organisationer och företag som vill skapa en fossilfri transportsektor och gynna hållbara biodrivmedel Ett nätverk för organisationer och företag som vill skapa en fossilfri transportsektor och gynna hållbara biodrivmedel Sveriges energianvändning 2013 (inkl. elexport) Naturgas Kol 9,7 TWh; 2,5% 18,7 TWh;

Läs mer

BioDrivmedelsvalet 2013-11-28. Sven Löchen Ren Fuel AB Renewable fuel by catalysis www.renfuel.se

BioDrivmedelsvalet 2013-11-28. Sven Löchen Ren Fuel AB Renewable fuel by catalysis www.renfuel.se BioDrivmedelsvalet 2013-11-28 Katalys på lignin, ett Columbi ägg för 2:a generationens biodrivmedel Sven Löchen Ren Fuel AB Renewable fuel by catalysis www.renfuel.se Ren Fuel AB Vår innovation gör bensin

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas Linda Tufvesson Miljö- och energisystem Lunds Universitet 2012-11-22 Bakgrund Flera miljöanalyser genomförda, både nationellt och internationellt.

Läs mer

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Linda Tufvesson Miljö- och energisystem Lunds Universitet 2011-05-26 Alternativ till dagens drivmedel Aktiviteter i en produkts livscykel Inflöde Material Energi

Läs mer

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Mikael Lantz Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola 2013-04-12 Bakgrund Flera miljöanalyser genomförda, både nationellt och internationellt. Resultaten

Läs mer

Ökad biogasproduktion ger Sverige ett grönt lyft

Ökad biogasproduktion ger Sverige ett grönt lyft Ökad biogasproduktion ger Sverige ett grönt lyft Biogasseminarium med Centerpartiet Fredagen den 30 mars 2012 Anders Mathiasson Energigas Sverige enar branschen 175 medlemmar Biogasseminarium med Energigas

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Genom hållbara inköp läggs grunden för hållbara transporter. När du och din organisation köper in eller leasar bilar och drivmedel kan organisationen

Läs mer

Direktiv N 2012:05. Utredare: Thomas B Johansson. Huvudsekreterare: Per Kågeson

Direktiv N 2012:05. Utredare: Thomas B Johansson. Huvudsekreterare: Per Kågeson Direktiv N 2012:05 Utredare: Thomas B Johansson Huvudsekreterare: Per Kågeson Identifiera åtgärder så att viktiga steg tas mot en fossiloberoende fordonsflotta 2030 samt uppfyllande av visionen om fossilfri

Läs mer

Svebio stödjer förslaget att ta bort den 15- procentiga begränsningen av skattebefrielsen för HVO- inblandning i diesel.

Svebio stödjer förslaget att ta bort den 15- procentiga begränsningen av skattebefrielsen för HVO- inblandning i diesel. Svebio Svenska Bioenergiföreningen BioDriv Ett nätverk för organisationer och företag som vill skapa en fossilfri transportsektor och gynna hållbara biodrivmedel /Lena Bruce och Kjell Andersson Remissyttrande

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Sammanfattning Handlingsprogram för en grön omställning

Sammanfattning Handlingsprogram för en grön omställning 2006-09-09 Socialdemokraterna Sammanfattning Handlingsprogram för en grön omställning 11 steg för ett grönare Sverige Gröna Folkhemmet har blivit ett samlingsnamn för visionen om ett modernt högteknologiskt

Läs mer

Vilka är transporternas viktigaste hållbarhetsutmaningar? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Vilka är transporternas viktigaste hållbarhetsutmaningar? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor Vilka är transporternas viktigaste hållbarhetsutmaningar? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Vad vet vi om framtiden? Personbilstransporter på väg i olika

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson, Sofia Backéus. REMISSYTTRANDE M2015/04264/Ee

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson, Sofia Backéus. REMISSYTTRANDE M2015/04264/Ee SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson, Sofia Backéus 2016-04- 04 REMISSYTTRANDE M2015/04264/Ee Till Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Remissvar om Underlag inför beslut om riktlinjer

Läs mer

Forsknings- och innovationsstrategi för en biobaserad samhällsekonomi

Forsknings- och innovationsstrategi för en biobaserad samhällsekonomi Forsknings- och innovationsstrategi för en biobaserad samhällsekonomi Jan Svensson, Formas 2013-09-18 Regeringsuppdraget En nationell strategi för utveckling av en biobaserad samhällsekonomi samt föreslå

Läs mer

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Nuläge transportsektorns klimatpåverkan Positivt Utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter

Läs mer

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning PM Trafikverket 781 89 Borlänge Besöksadress: Röda Vägen 1 Telefon: 0771-921 921 2010-11-30 Håkan Johansson Samhällsbehov hakan.johansson@trafikverket.se Direkt: 0243-75969 Oförändrade utsläpp från vägtrafiken

Läs mer

Ett fossilfritt Sverige hur kan det uppnås? NOG seminarium 9 april 2014 Olle Hådell

Ett fossilfritt Sverige hur kan det uppnås? NOG seminarium 9 april 2014 Olle Hådell Ett fossilfritt Sverige hur kan det uppnås? NOG seminarium 9 april 2014 Annual production (Gb/yr) Fossilfri fordonstrafik I dag används ung 80 TWh i det svenska vägtransportsystemet De kritiska frågorna

Läs mer

Regeringens klimat- och energisatsningar

Regeringens klimat- och energisatsningar Bioenergiseminarium Örebro 11 november 2008 Regeringens klimat- och energisatsningar Magnus Blümer Energienheten Innehåll Energiläget Allians för Sverige - energiöverenskommelse EU Aktuella nationella

Läs mer

Energisystemen måste förändras på ett genomgripande sätt. Björn Wahlström Mariehamn, 27.8.2010

Energisystemen måste förändras på ett genomgripande sätt. Björn Wahlström Mariehamn, 27.8.2010 Energisystemen måste förändras på ett genomgripande sätt Björn Wahlström Mariehamn, 27.8.2010 En bakgrund STVs och IVAs energiprojekt energi får ett modernt samhälle att fungera våra energisystem belastar

Läs mer

Vilken miljöbil ska man välja? www.miljofordonsyd.se Örebro 2009-05-12

Vilken miljöbil ska man välja? www.miljofordonsyd.se Örebro 2009-05-12 Vilken miljöbil ska man välja? Örebro 2009-05-12 Mina kontaktuppgifter Jonas Lööf Kemiingenjör och miljövetare Arbetat med miljöbilar sedan 1997 Projektledare Miljöfordon Syd jonas@miljofordonsyd.se Mobil:

Läs mer

Hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen 2013

Hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen 2013 Hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen 2013 Hållbara biodrivmedel Hållbarhetskriterier för biodrivmedel syftar till att minska utsläppen av växthusgaser och säkerställa att produktionen av förnybara

Läs mer

Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi

Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund LRF-koncernen Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Förutsägbarhet

Läs mer

Biogas. Klimatcertifikat för biodrivmedel Helena Gyrulf Piteå, 13 november 2013

Biogas. Klimatcertifikat för biodrivmedel Helena Gyrulf Piteå, 13 november 2013 Biogas Klimatcertifikat för biodrivmedel Helena Gyrulf Piteå, 13 november 2013 Dagens presentation Biogasläget idag Produktion och användning av biogas år 2012 Biogas som fordonasgas Hur ser marknaden

Läs mer

Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers

Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR MED PRODUKTION AV KEMIKALIER, MATERIAL OCH BRÄNSLEN FRÅN

Läs mer

Seminarium om elfordon och laddinfrastruktur 13 juni 2012

Seminarium om elfordon och laddinfrastruktur 13 juni 2012 Seminarium om elfordon och laddinfrastruktur 13 juni 2012 Handlingsplan för en fossiloberoende fordonsflotta år 2030 Henrik Wingfors Svensk Energi - Elbranschens samlade röst Innehåll Målet Scenarier och

Läs mer

Ur ett detaljhandelsbolags perspektiv. Erik Stenströmer Moglia Miljö- & Kvalitetskoordinator

Ur ett detaljhandelsbolags perspektiv. Erik Stenströmer Moglia Miljö- & Kvalitetskoordinator 2030 Ur ett detaljhandelsbolags perspektiv Erik Stenströmer Moglia Miljö- & Kvalitetskoordinator OKQ8 Direktdivisionen 2030 - UR ETT DETALJHANDELSBOLAGS PERSPEKTIV Vilka är OKQ8 idag och var står vi? Vad

Läs mer

En sektorsövergripande nationell biogasstrategi

En sektorsövergripande nationell biogasstrategi En sektorsövergripande nationell biogasstrategi Christel Gustafsson Bioenergienheten Jordbruksverket Uppdraget Nationell sektorsövergripande strategi för ökad biogasanvändning som är sektorövergripande

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:2

Policy Brief Nummer 2013:2 Policy Brief Nummer 2013:2 Drivmedel från jordbruket effekter av EU:s krav Enligt EU-direktivet om främjande av energi från förnybara energikällor ska varje medlemsland ha ökat sin konsumtion av förnybara

Läs mer

Reduktionsplikt för minskning av växthusgasutsläpp från bensin och dieselbränsle M2017/00723/R

Reduktionsplikt för minskning av växthusgasutsläpp från bensin och dieselbränsle M2017/00723/R Yttrande Dnr 2017-053 12 april 2017 Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Reduktionsplikt för minskning av växthusgasutsläpp från bensin och dieselbränsle M2017/00723/R S A M M A NFATTNING Konjunkturinstitutets

Läs mer

Naturskyddsföreningens remissvar på förslag till direktiv om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen

Naturskyddsföreningens remissvar på förslag till direktiv om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm den 18 februari 2013 Naturskyddsföreningens dnr: Näringsdepartementets dnr: N2013/675/TE Naturskyddsföreningens remissvar på förslag till

Läs mer

Motion till riksdagen. 1988/89: Jo229 av Håkan Hansson och Karl Erik Olsson (båda c) Nya industriråvaror från lantbruket

Motion till riksdagen. 1988/89: Jo229 av Håkan Hansson och Karl Erik Olsson (båda c) Nya industriråvaror från lantbruket Motion till riksdagen 1988/89: av Håkan Hansson och Karl Erik Olsson (båda c) Nya industriråvaror från lantbruket Lantbruket har en stor betydelse för sysselsättningen i landet såväl direkt i producentledet

Läs mer

Hinder och drivkrafter för minskad klimatpåverkan från godstransporter. Anders Ahlbäck & Håkan Johansson

Hinder och drivkrafter för minskad klimatpåverkan från godstransporter. Anders Ahlbäck & Håkan Johansson Hinder och drivkrafter för minskad klimatpåverkan från godstransporter Anders Ahlbäck & Håkan Johansson Chalmers Trafikverket Vart ska vi? mål för transportsektorn Användning av fossila bränslen jämfört

Läs mer

Leader in Sustainable Transport. Krister Thulin

Leader in Sustainable Transport. Krister Thulin Leader in Sustainable Transport 1 Krister Thulin krister.thulin@scania.com Scanias syn på hållbara transporter Smartare transporter Energieffektivitet Alternativa drivmedel De fyra drivkrafterna för hållbara

Läs mer

1) Åtgärder som vidtagits för att främja användningen av biodrivmedel. Skattestrategi för alternativa drivmedel

1) Åtgärder som vidtagits för att främja användningen av biodrivmedel. Skattestrategi för alternativa drivmedel Promemoria M2005/3932/E 2005-06-30 Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet Enheten för energifrågor Kansliråd Lars Erik Guldbrand Telefon 08-405 22 97 Mobil 070-591 22 72 Telefax 08-405 22 80 E-post lars.guldbrand@sustainable.ministry.se

Läs mer

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030 en översiktlig presentation Tre ben på väg mot målet Allt som inte har med val av fordon och drivmedel att göra: Energieffektivare

Läs mer

Hur blir energinettot vid förädling av energigrödorna?

Hur blir energinettot vid förädling av energigrödorna? Hur blir energinettot vid förädling av energigrödorna? Bioenergikonferens Alnarp 1 mars 2006 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Energibalans för bioetanol - svenska studier Etanoutbyte

Läs mer

NVF Lyngby 29/4 miljönytt Sverige

NVF Lyngby 29/4 miljönytt Sverige NVF Lyngby 29/4 miljönytt Sverige Regeringsuppdrag att utreda höghastighetsjärnväg i Sverige Götalandsbanan Stockholm-Jönköping-Göteborg Europabanan Stockholm-Jönköping-Helsingborg/Malmö Regeringsuppdrag

Läs mer

Klimatberedningen (M2007:3) Ordförande Hans Jonsson

Klimatberedningen (M2007:3) Ordförande Hans Jonsson 1 Klimatberedningen (M2007:3) Ordförande Hans Jonsson Mot bakgrund av att det vid den hearing som Klimatberedningen genomförde den 19 juni 2007 annonserades att beredningen gärna vill ha skriftliga synpunkter

Läs mer

Näringsdepartementet Remiss nr: N2014-7434-E 103 33 Stockholm. Yttrande över Fossilfrihet på väg SOU 2013:84

Näringsdepartementet Remiss nr: N2014-7434-E 103 33 Stockholm. Yttrande över Fossilfrihet på väg SOU 2013:84 2014-05-16 Näringsdepartementet Remiss nr: N2014-7434-E 103 33 Stockholm Yttrande över Fossilfrihet på väg SOU 2013:84 kemiindustrierna i Sverige och Skogsindustrierna har valt att gemensamt yttra sig

Läs mer