Datum Beskattning av de svenska kraftvärmeverken

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Datum 2011-11-30. Beskattning av de svenska kraftvärmeverken"

Transkript

1 S V E N S K» energi Svensk* Fjärrvärme Finansminister Anders Borg Finansdepartementet STOCKHOLM Kopia till: It- och energiminister Anna-Karin Hatt Näringsdepartementet STOCKHOLM Datum Svensk Fjärrvärme AB Erik Thornström Stockholm Besöksadress: Olof Palmes gata 31 Telefon vx: Fax: Org nr: Svensk Energi Göran Lagerstedt Stockholm Besöksadress: Telefon vx: Fax: Beskattning av de svenska kraftvärmeverken Från den 1 januari 2011 tas inte koldioxidskatt ut för industriföretag inklusive industriella kraftvärmeverk som ingår i EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS). För kraftvärmeverk anslutna till fjärvärmesystem och som ägs av energibolag tas emellertid fortfarande ut en koldioxidskatt om 7 % av den generella nivån. I flera propositioner (t.ex. prop. 2006/07:1, 2006/07:100, 2007/08:1 prop. 2009/10:41) har utlovats att denna skillnad i beskattning, som är en diskriminering av kraftvärmeverk kopplade till fjärrvärmenät, skulle rättas till. Vi kan konstatera att något förslag om att ta bort koldioxidskatten för kraftvärmeverken inte presenterades i budgetpropositionen för Vi anser att tidigare utlovade skattesänkningar för de svenska kraftvärmeverken bör fullföljas. Sammanfattningsvis anser vi att Både koldioxidskatt och utsläppsrätter i en och samma anläggning är dubbla styrmedel och ineffektivt. Koldioxidskatten är borttagen för alla elproduktionsanläggningar inom handelssystemet utom för kraftvärmeverken i fjärrvärmen. Dagens skatteregler innebär att kondenskraft (där ca % av bränsleenergin nyttiggörs) främjas framför kraftvärme (där minst 90 % av bränsleenergin nyttiggörs). Det svenska systemet med både koldioxidskatt och utsläppsrätter strider mot EU-kommissionens förslag till ett nytt energiskattedirektiv och intentionerna i det föreslagna energieffektiviseringsdirektivet. Indelning i elområden ökar elpriset i södra Sverige. Det är brist på elproduktionskapacitet sedan Barsebäck stängdes. Kraftvärmeverket i Malmö påverkas negativt av dubbla styrmedel. Bortfallet för statskassan när koldioxidskatten i kraftvärmen tas bort ligger i intervallet miljoner kronor per år, och ej mer.

2 energi Svenskt Fjärrvärme Det blir inte svårare för Sverige att uppfylla sitt mål för ökad andel förnybar energi om koldioxidskatten i kraftvärmen tas Allmänt om kraftvärme och fjärrvärme För att producera el i ett kraftvärmeverk krävs ett värmeunderlag (fjärrvärmesystem) i vilket värmen kan tillvaratas. Av naturliga klimatologiska skäl finns därmed kraftvärmeverk och fjärrvärmeverk främst i norra Europa. Ett fjärrvärmesystem är en infrastruktur med hög investeringskostnad och därmed höga fasta kostnader. Väl utbyggda fjärrvärmenät har t.ex. Danmark, Finland och Sverige. Oavsett bränsle tas hela 90 procent av energin i bränslet tillvara genom kraftvärme, till skillnad från i kondenskraftverk där endast ca 40 procent av bränslet kan nyttjas. Det finns EG-direktiv dels angående handel med utsläppsrätter dels om energiskatter som Sverige tillämpar i form av en koldioxidskatt på fossila bränslen. Det finns även ett kraftvärmedirektiv med syfte att främja kraftvärme och därmed till ett effektivare energiutnyttjande. Såväl en koldioxidskatt som handel med utsläppsrätter har samma syfte d v s att begränsa utsläppen av koldioxid. Det finns alltså i praktiken på anläggningsnivå ett reellt samband mellan de tre nämnda direktiven och detta bör enligt vår uppfattning beaktas så att inte direktiven i tillämpningen motverkar varandra. Konkurrensen på den europeiska elmarknaden Kraftvärmeverken producerar el på en internationellt konkurrensutsatt elmarknad. Elsystemet är sammankopplat i Norden och i den norra delen av Europa, och elen handlas på en gemensam marknad. Konkurrensen i denna marknad snedvrids till förmån för kondenskraftverk och industriella kraftvärmeverk, till förfång för kraftvärmeverk inom fjärrvärmen, om de senare belastas med en skatt men inte de förra. Konkurrensen på de lokala värmemarknaderna Kraftvärme- och fjärrvärmeproduktionsanläggningarna konkurrerar inte på en gemensam värmemarknad eller inbördes. De producerar värme till ett gemensamt sammanhängande fjärrvärmesystem som konkurrerar med individuella uppvärmningsalternativ (som t.ex. individuell oljeeldning, pelletseldning, elvärme och värmepumpar) på en lokal värmemarknad. Till fjärrvärmesystemet levereras även värme från industrianläggningar som likaledes ingår i handelssystemet med utsläppsrätter. Energiskatt, elenergiskatt och koldioxidskatt tas ut vid uppvärmning, såväl individuell som inom fjärrvärmen. Individuell uppvärmning ingår däremot inte i utsläppshandelssystemet. Därmed finns en logik att ta bort koldioxidskatten för kraftvärme- och fjärrvärmeanläggningar inom utsläppshandelssystemet. Energiskatt och koldioxidskatt kommer i så fall att tas ut för anläggningar utanför handelssystemet men inte för anläggningar inom systemet. I annat fall gynnas individuell uppvärmning jämfört fjärrvärme. Dubbla styrmedel - Handel med utsläppsrätter - Koldioxidskatt Det traditionella styrmedlet för att reducera ett oönskat beteende eller konsumtion är att införa en skatt. Ett alternativt styrmedel är utsläppshandel. Skillnaden är att en skatt innebär att priset på störningen är fixerat, medan den önskade kvantiteten är "fri". För utsläppshandel

3 enerai Svensk J Fjärrvärme gäller det omvända. En koldioxidskatt sätter alltså pris på utsläppet av koldioxid medan ett utsläppshandelssystem sätter ett tak för utsläppen. En koldioxidskatt innebär inte nödvändigtvis att utsläppen minskar eftersom den till bränslepriset adderade kostnaden för koldioxidskatten inte med säkerhet är tillräcklig för att leda till annan driftordning eller andra investeringar inom energisektorn. Emellertid har den ur ett globalt perspektiv unikt höga koldioxidskatt som infördes i Sverige redan i början av 90-talet varit framgångsrik ur klimatsynpunkt och minskat fossilbränsleanvändningen avsevärt inom energisektorn. Fjärrvärmen har i Sverige bland annat tack vare koldioxidskatten utvecklats från att helt använda olja som energikälla till att idag använda i huvudsak biobränslen och återvunnen värme. Den svenska nationella koldioxidskatten i fjärrvärmen är idag cirka 105 euro per ton. Det inom EU introducerade utsläppshandelssystemet styr på ett kostnadseffektivt sätt mot uppställda klimatmål. Därmed har koldioxidskatten, för de anläggningar som ingår i handelssystemet, nu blivit överflödig. I Sverige utgår dock fortfarande koldioxidskatt för dessa anläggningar varför två styrmedel används med samma syfte. Priset på utsläppsrätten sätts på marknaden medan skatten på koldioxid är fastlagd i skattelagstiftningen. Den extra bördan i form av koldioxidskatt kan i vissa fall innebära att svenska högeffektiva kraftvärmeverk ställs av på felaktiga grunder. Elenergin kommer då att produceras i andra anläggningar på den europeiska elmarknaden utan skattebelastning och med sannolikt sämre miljöprestanda. Utsläppsminskningarna kommer därmed inte att ske där de kan genomföras till lägsta kostnad, något som leder till att EU:s utsläppsmål inte heller kommer att nås till lägsta möjliga kostnad. Principen om att förorena ren betalar (Polluters Pay Principle) beaktas enligt vår uppfattning genom utsläppshandelssystemet men kan motverkas genom att koldioxidskatt också tas ut (dubbla styrmedel). Det är viktigt att notera att oavsett tilldelning, storlek på tilldelning och metod så blir styrningen ändå dubbel genom att såväl priset på utsläppsrätten som en eventuell koldioxidskatt belastar marginalkostnaden för drift av anläggningen. Med en koldioxidskatt ovanpå utsläppsrättspriset prisas en sådan anläggning bort jämfört med en anläggning som bara har priset för utsläppsrätten, allt annat lika. EU-kommissionens förslag till nya direktiv om energiskatter resp. energieffektivisering Under året har EU-kommissionen presenterat ett förslag till nytt energiskattedirektiv. Förslaget innebär en generell energiskatt baserad på energiinnehåll och en koldioxidskatt. Enligt förslaget ska inte koldioxidskatt tas ut på företag inom EU handel med utsläppsrätter. Därmed ska inte koldioxidskatt tas ut på kraftvärmeverk. Vi anser att utsläpp av koldioxid från svenska anläggningar som ingår i handelssystemet ska regleras på EU-nivå och därför inte bör bli föremål för tillkommande styrmedel avseende koldioxidutsläpp på nationell nivå. EU-kommissionens förslag har remissbehandlats och Svensk Energi och Svensk Fjärrvärme stöder förslaget som är i linje med det svenska energiskattesystemet.

4 energi Svens^ Fjärrvärme Även i EU-kommissionens förslag till nytt energieffektviseringsdirektiv som presenterades i somras föreslås flera åtgärder för att ytterligare främja användningen av kraftvärme. Vi anser att dagens kraftvärmebeskattning strider mot direktivförslagets intentioner. Elområden och elprisskillnad norra - södra Sverige Börspriset på el sätts efter utbud och efterfrågan på el. Sedan den 1 november 2011 är Sverige indelat i fyra elområden. Att indelningen gjorts är resultatet av en rättslig tvist som pågått inom EU. När Sverige tidigare hölls samman som ett enda elområde begränsades elöverföringen till andra länder när det var svårt att få elen i Sydsverige att räcka till. Sådana begränsningar strider mot EU:s konkurrensregler. I elområde Malmö finns en stor efterfrågan på el men för liten produktion. Detta är ett faktum sedan kärnkraftverket Barsebäck (ca 1200 MW) av politiska skäl stängdes. Därför kommer elpriset ofta att bli högre i södra Sverige än i norra Sverige. Att priset bättre än tidigare speglar tillgången på el är på kort sikt negativt för dem som bor i ett underskottsområde men det får elmarknaden i stort att fungera bättre. Den ger nu tydliga prissignaler som visar var det behöver byggas ny elproduktion och om var flaskhalsarna i näten är så stora att det måste investeras i ny överföringskapacitet. För att reducera risken för att det blir ett högre elpris i Sydsverige finns det alltså två alternativ. Det ena är att bygga ny elproduktion/basproduktion i Skåne och det andra är att bygga ut ledningsnätet så att mer el kan föras ner från norra Sverige. Det naturgaseldade kraftvärmeverket (Öresundsverket) bidrar till att minska risken för ett högre elpris i Södra Sverige. Men detta verk är drabbat av den diskriminerande koldioxidskatten. Minskade skatteintäkter då koldioxidskatten tas bort Regeringen har vid flera tillfällen anfört i propositioner att avsikten är att på sikt avskaffa koldioxidskatten för samtliga anläggningar inom utsläppshandelssystemet. Detta har dock enligt regeringen inte varit möjligt göra för kraftvärmeverken p.g.a. belastningen på statsbudgeten. Enligt våra beräkningar betalade de aktuella kraftvärmeverken ca 180 miljoner kronor i koldioxidskatt år Detta belopp är högre än prognostiserat och beror på en extrem vinter som även har genomslag för år Våra beräkningar visar vidare att koldioxidskatten från kraftvärmeverken kommer att uppgå till ca 90 miljoner kronor för år En fortsatt varm avslutning av året kommer att ge ett lägre belopp. En prognos på sikt visar att bortfallet för statskassan när koldioxidskatten tas bort ligger i intervallet miljoner kronor per år. Branschen har föreslagit olika alternativ för att kompensera för bortfallet såsom en mycket marginell höjning av någon konsumtionsskatt.

5 energ, Svensk^ Fjärrvärme Andra motiv för att inte ta bort koldioxidskatten i kraftvärmen. Motivet för att inte sänka skatten i kraftvärmen har sa g ts^ vara att inte riskera att det blir svårare för Sverige att uppfylla sitt mål för ökad andel andel förnybar energi till år Vi anser att en sänkning av skatten i kraftvärmen inte påverkar Sveriges mål såvida regeringens avsikt inte är att de nämnda kraftvärmeverken ska stängas och som resultat ge ett ännu högre elpris i södra Sverige. Att bibehålla skatten i kraftvärmen ger ingen styrning även om detta anges som skäl i Ds 2009:24 (s 156)och prop. 2009/10:1). Minskad produktion i kraftvärmeverken kan i det korta perspektivet innebära ökad produktion av el i andra fossila anläggningar utomlands och det innebär inte ökad förnybar elproduktion. Det primära styrmedlet för förnybar elproduktion är i stället elcertifikatssystemet som i dag driver fram omfattande investeringar i biobränslebaserad kraftvärme. Stockholm som ovan ^Svensk Energi Svensk Fjärrvärme Kjell Jansson Verkställande direktör Ulrika JardfeÅ Verkställande direktör

Hemställan om ändringar i fastighetstaxeringslagen vad gäller kraftvärmeverk

Hemställan om ändringar i fastighetstaxeringslagen vad gäller kraftvärmeverk ^ g^t Svensk* Fjärrvärme Svensk Fjärrvärme Erik Thornström Svensk Energi Göran Lagerstedt Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kopia till: Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Hemställan om ändringar

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm

Läs mer

Erik Thornström. Styrmedel för bioenergi, energieffektivisering och kraftvärme 2013-02-27

Erik Thornström. Styrmedel för bioenergi, energieffektivisering och kraftvärme 2013-02-27 Styrmedel för bioenergi, energieffektivisering och kraftvärme Erik Thornström 1 Innehåll Kraftvärmen idag Nationella styrmedel EU:s styrmedel Svensk Fjärrvärmes syn på aktuella styrmedelsfrågor gällande

Läs mer

Fjärrvärme, styrmedel och elmarknaden

Fjärrvärme, styrmedel och elmarknaden November 2015 Fjärrvärme, styrmedel och elmarknaden Erik Dotzauer Effekt på elmarknaden Fjärrvärmen har en roll att spela Effekt 27 GW Minska effekten (fjärrvärme istället för elbaserad uppvärmning) Import

Läs mer

Utsläppsrättspris på Nord Pool

Utsläppsrättspris på Nord Pool Kyotoprotokollet I enlighet med Kyotoprotokollet ska EU minska sina utsläpp med 8% från 1990 till perioden 2008-2012. I enlighet med EU:s sk bördefördelning har Sverige fått möjlighet att öka sina utsläpp

Läs mer

Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12

Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12 Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12 Modity Energy Trading Energihandel som skapar kundvärden Modity ska vara en attraktiv och självklar motpart i alla former av bilateral och marknadsbaserad

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Biokraftvärme isverigei framtiden

Biokraftvärme isverigei framtiden Biokraftvärme isverigei framtiden Kjell Andersson Svebio Ekonomisk tillväxt och utsläpp av växthusgaser 1990 2009 1 Sveriges energianvändning 2010 Vindkraft; Naturgas; 3,2 TWh (0,8%) 14,4 TWh 3,6%) Värmepumpar

Läs mer

Remissyttrande. Promemoria Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för Skatte- och tullavdelningen 59/2015

Remissyttrande. Promemoria Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för Skatte- och tullavdelningen 59/2015 Finansdepartementet Vår referens: Skatte- och tullavdelningen 59/2015 Er referens: 103 33 Stockholm Fi2015/1733 Stockholm, 2015-05-04 Remissyttrande Promemoria Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 13.V.28 K(28)1917 Ärende: Statligt stöd nr N /28 - Sverige Nedsättning av koldioxidskatten för bränsle som används i anläggningar som omfattas av EU:s system för handel

Läs mer

Ren energi för framtida generationer

Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Fortums mål är att skapa energi som gör livet bättre för nuvarande och framtida generationer. För att uppnå detta investerar vi

Läs mer

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet Inom energiområdet Energiförsörjning för ett hållbart samhälle Satsningar på: Försörjningstrygghet

Läs mer

Den avreglerade nordiska elmarknaden

Den avreglerade nordiska elmarknaden 2011-01-06 NAn Den avreglerade nordiska elmarknaden Varför avreglering av elmarknaden? EG:s vitbok om den inre marknaden 1985 och Produktivitetsdelegationen i Sverige (SOU1991:82) kom fram till att fri

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2013/2837/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2013/2837/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE 2013-09- 15 N2013/2837/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över promemorian Förslag till genomförande av Energieffektiviseringsdirektivet

Läs mer

Energiframtiden med nollvision för klimatet!

Energiframtiden med nollvision för klimatet! Energiframtiden med nollvision för klimatet! Svensk energi- och klimatpolitik måste utformas efter det faktum att Sverige är en del av Europa. Dagens svenska politik utgår fortfarande från ett snävt nationellt

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Tid för kraftvärme Förord Svenska Kommunförbundet, Svenska Fjärrvärmeföreningen och Svensk Energi ser allvarligt på de utmaningar som energisystemet står inför. En av de viktigaste framtidsfrågorna att

Läs mer

Skogsindustrierna har beretts möjlighet att lämna synpunkter på FlexMex2- utredningens betänkande Handla för bättre klimat, SOU 2003:60.

Skogsindustrierna har beretts möjlighet att lämna synpunkter på FlexMex2- utredningens betänkande Handla för bättre klimat, SOU 2003:60. Näringsdepartementet Enheten för energi, skog och basindustri 103 33 STOCKHOLM Skogsindustrierna har beretts möjlighet att lämna synpunkter på FlexMex2- utredningens betänkande Handla för bättre klimat,

Läs mer

Pressinformation. 11 april 2007

Pressinformation. 11 april 2007 Pressinformation 11 april 2007 Elmarknadsrapport Av Anna Eriksmo, E.ON Energihandel Nordic E.ON Sverige AB (Publ) 205 09 Malmö www.eon.se Johan Aspegren Tel 040-25 58 75 Fax 040-97 05 91 Johan.aspegren@eon.se

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2014-05- 16 REMISSYTTRANDE N2014/734/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Kommittédirektiv Dir. 2016:34 Sammanfattning

Kommittédirektiv Dir. 2016:34 Sammanfattning Kommittédirektiv Utredning om ekonomiska styrmedel för eloch värmeproduktion inom EU ETS och ekonomiska styrmedel för avfallsförbränning Dir. 2016:34 Beslut vid regeringssammanträde den 2 juni 2016. Sammanfattning

Läs mer

Basindustrin finns i hela landet

Basindustrin finns i hela landet Basindustrin finns i hela landet Viktig på orter med svag arbetsmarknad Efterfrågan på produkterna ökar varje år 375 000 direkt och indirekt sysselsatta 27 procent av varuexporten 1/3 del av industrins

Läs mer

Handel med elcertifikat - ett nytt sätt att främja el från förnybara energikällor (SOU 2001:77)

Handel med elcertifikat - ett nytt sätt att främja el från förnybara energikällor (SOU 2001:77) Lars Dahlgren N2001/10077/ESB Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Handel med elcertifikat - ett nytt sätt att främja el från förnybara energikällor (SOU 2001:77) Svenska Bioenergiföreningen (SVEBIO)

Läs mer

Handläggare Jörgen Bengtsson Telefon: En svensk flygskatt. Remiss från kommunstyrelsen, KS /2016

Handläggare Jörgen Bengtsson Telefon: En svensk flygskatt. Remiss från kommunstyrelsen, KS /2016 Miljöförvaltningen Plan och miljö Tjänsteutlåtande Dnr 2016-18484 Sida 1 (5) 2017-01-19 Handläggare Jörgen Bengtsson Telefon: 08-508 28 934 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2017-01-31 p.18 En svensk

Läs mer

Styrmedel för ökad samverkan mellan el- och fjärrvärmemarknaderna komplex helhet!

Styrmedel för ökad samverkan mellan el- och fjärrvärmemarknaderna komplex helhet! Styrmedel för ökad samverkan mellan el- och fjärrvärmemarknaderna komplex helhet! Erik Thornström Områdesansvarig styrmedel, kraftvärme och EU-samordning (fjärrvärme) Styrmedelspolicy i branschen Styrmedel

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket Miljödepartementet 2015-09-02 Dokumentbeteckning KOM (2015) 337 slutlig Förslag till

Läs mer

Integrerat system för energi ur avfall i Göteborg Energisession 2008 Christer Lundgren, Renova. Utbyggnad av Renovas avfallskraftvärmeverk.

Integrerat system för energi ur avfall i Göteborg Energisession 2008 Christer Lundgren, Renova. Utbyggnad av Renovas avfallskraftvärmeverk. Integrerat system för energi ur avfall i Göteborg Energisession 2008 Christer Lundgren, Renova Utbyggnad av Renovas avfallskraftvärmeverk i Sävenäs Klimatpåverkan från Renovas avfallssystem En grov jämförelse

Läs mer

Kraftvärme i Katrineholm. En satsning för framtiden

Kraftvärme i Katrineholm. En satsning för framtiden Kraftvärme i Katrineholm En satsning för framtiden Hållbar utveckling Katrineholm Energi tror på framtiden Vi bedömer att Katrineholm som ort står inför en fortsatt positiv utveckling. Energi- och miljöfrågor

Läs mer

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Enkätundersökning Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Pronto Communication AB Kammakargatan 48 111 60 Stockholm T +46 8 23 01 00 F +46 8 23 01 05 info@prontocommunication.se Bakgrund Pronto har på uppdrag

Läs mer

Miljövärdering av el

Miljövärdering av el Miljövärdering av el med fokus på utsläpp av koldioxid foto: vattenfall I allt fler sammanhang ställs krav på miljövärdering av den energi som konsumeras. Det gäller inte minst redovisning av utsläppen

Läs mer

Yttrande över EUs klimat- och energiramverk

Yttrande över EUs klimat- och energiramverk REMISSVAR Jernkontorets diarienr: 10/14 Stockholm 24 februari 2014 m.registrator@regeringskansliet.se fredrik.hannerz@regeringskansliet.se truls.borgstrom@regeringskansliet.se Yttrande över EUs klimat-

Läs mer

Yttrande över M2015/03246/Kl: Förslag till översyn av EU:s handelssystem för perioden 2021-2030.

Yttrande över M2015/03246/Kl: Förslag till översyn av EU:s handelssystem för perioden 2021-2030. Dnr M2015/03246/Kl Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm REMISSVAR Yttrande över M2015/03246/Kl: Förslag till översyn av EU:s handelssystem för perioden 2021-2030. Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien,

Läs mer

Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige

Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige Sammanfattning: Fjärrvärme svarar idag för nära hälften av all uppvärmning av bostäder och lokaler i Sverige.

Läs mer

Handel med utsläppsrätter. för lägre utsläpp av koldioxid.

Handel med utsläppsrätter. för lägre utsläpp av koldioxid. Handel med utsläppsrätter för lägre utsläpp av koldioxid. Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som förhindrar att jordens klimat påverkas på ett farligt sätt. klimatkonventionen

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N/2013/5373/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N/2013/5373/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2014-01- 21 REMISSYTTRANDE N/2013/5373/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Energimyndighetens rapport Heltäckande bedömning av

Läs mer

Kent Nyström Lars Dahlgren

Kent Nyström Lars Dahlgren Kent Nyström Lars Dahlgren Proposal for a Directive of the European Parliament and the Council of the promotion of electricity from renewable energy sources in the internal electricity market I korthet

Läs mer

Elområden införs i Sverige den 1 november 2011

Elområden införs i Sverige den 1 november 2011 Elområden införs i Sverige den 1 november 2011 Svensk Vindkraftförening 25 år 13 april 2011 Kalle Lindholm, Svensk Energi de svenska elföretagens branschförening 1 2 Handel med el förutsätter transporter

Läs mer

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen Januari 2010 Siffror 1 TWh = 1 000 GWh = 1 000 000 MWh = 1 000 000 000 kwh Sveriges totala elproduktionseffekt år 2009 = cirka 34 000 MW Sveriges sammanlagda

Läs mer

Hur kan elmarknaden komma att utvecklas?

Hur kan elmarknaden komma att utvecklas? Hur kan elmarknaden komma att utvecklas? Elforskdagen 3 december 2013 Tomas Wall, Desiderate AB 1 Utbuds- och efterfrågekurva i Norden (normalår) CO2 kostnad 10-30 /ton CO 2 Rörlig prod.kostnad (exkl.

Läs mer

Gröna elcertifi kat ett bakvänt och ineffektivt system

Gröna elcertifi kat ett bakvänt och ineffektivt system CECILIA HÅKANSSON Gröna elcertifi kat ett bakvänt och ineffektivt system Våren 2003 infördes gröna certifi kat med kvotplikt på den svenska elmarknaden. Huvudsyftet med styrmedlet är att främja elproduktionen

Läs mer

Energimyndighetens syn på viktnings- och primärenergifaktorer

Energimyndighetens syn på viktnings- och primärenergifaktorer BESLUT 1 (5) Datum Analysavdelningen Tobias Persson tobias.persson@energimyndigheten.se Energimyndighetens syn på viktnings- och primärenergifaktorer Sammanfattning Energimyndigheten anser att viktnings-

Läs mer

Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser

Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser 2014-11-14 Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser Inledning I detta månadsbrev har vi delat upp prisdiskussionen i tre delar; kort sikt (Q1-15), medellång sikt (år 2015) samt lång sikt. För analysen

Läs mer

Remissyttrande. Betänkandet En svensk flygskatt (SOU 2016:83)

Remissyttrande. Betänkandet En svensk flygskatt (SOU 2016:83) Finansdepartementet Vår referens: Skatte- och tullavdelningen 256/2016 Er referens: 103 33 Stockholm Fi2016/04305/S2 Stockholm, 2017-02-24 Remissyttrande Betänkandet En svensk flygskatt (SOU 2016:83) Utredningen

Läs mer

Seminarium om elsystemet

Seminarium om elsystemet 2014-06-04 1 (5) Seminarium om elsystemet Under seminariet om elsystemet ställdes följande frågor till grupperna: Vad krävs för att uppnå långsiktig hållbarhet (ekonomisk, ekologisk och social) i det svenska

Läs mer

Förslag till översyn av EU:s handelssystem för perioden 2021-2030

Förslag till översyn av EU:s handelssystem för perioden 2021-2030 Miljö- och energidepartementet Vår referens/dnr: Klimatenheten 234/2015 Joshua Prentice Er referens/dnr: M2015/03246/Kl 2015-12-21 Remissvar Förslag till översyn av EU:s handelssystem för perioden 2021-2030

Läs mer

Fingrid. Kraft med ansvar.

Fingrid. Kraft med ansvar. Fingrid. Kraft med ansvar. Fingrid i korthet Fingrid Oyj:s kraftöverföringsnät 1.1.2015 400 kv stamnät 220 kv stamnät 110 kv stamnät likströmsförbindelse andras nät Elektricitet är en oskiljaktig del av

Läs mer

aft Värmekr E.ON Miljöbokslut för Öresundsverket 2010

aft Värmekr E.ON Miljöbokslut för Öresundsverket 2010 E.ON Värmekraft Miljöbokslut för Öresundsverket 2010 2 Öresundsverket är ett av världens effektivaste kraftverk med mycket högt ställda miljökrav. Anläggningen producerar både el och värme och säkrar energiförsörjningen

Läs mer

Slutbetänkande från Värme- och gasmarknadsutredningen, Handel med gas i konkurrens

Slutbetänkande från Värme- och gasmarknadsutredningen, Handel med gas i konkurrens Lars Dahlgren 1999-12-15 N1999/11386/ESB Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Slutbetänkande från Värme- och gasmarknadsutredningen, Handel med gas i konkurrens Svenska Bioenergiföreningen (Svebio) har

Läs mer

EU:s och Sveriges klimatpolitik. Befintliga och kommande regelverk när det gäller skatter och avgifter för användning av diesel

EU:s och Sveriges klimatpolitik. Befintliga och kommande regelverk när det gäller skatter och avgifter för användning av diesel EU:s och Sveriges klimatpolitik Befintliga och kommande regelverk när det gäller skatter och avgifter för användning av diesel 1 Vilka möjligheter finns till fossilfri gruvproduktion? Vilka lösningar är

Läs mer

HUR UTVECKLAS ELPRISERNA? Lina Palm, Energidirektör Skogsindustrierna

HUR UTVECKLAS ELPRISERNA? Lina Palm, Energidirektör Skogsindustrierna HUR UTVECKLAS ELPRISERNA? Lina Palm, Energidirektör Skogsindustrierna Vad påverkar elkostnaden? Elpris Sätts på marknaden, utbud och efterfrågan avgör Skatter och subventioner Beslutas av politiken, nationellt

Läs mer

Energi- och klimatfrågor till 2020

Energi- och klimatfrågor till 2020 Energi- och klimatfrågor till 2020 Daniel Johansson Statssekreterare Klimatförändringar och andra miljöhot Mänskligheten står inför en global miljöutmaning Jorden utsätts globalt för ett förändringstryck

Läs mer

- nulägesrapport. Erik Thornström. Svensk Fjärrvärme. TPA-utredningens förslag - nulägesrapport 2011-11-16

- nulägesrapport. Erik Thornström. Svensk Fjärrvärme. TPA-utredningens förslag - nulägesrapport 2011-11-16 TPA-utredningens förslag - nulägesrapport Erik Thornström Svensk Fjärrvärme 1 Presentationen Bakgrund om TPA-utredningens förslag Konsekvenser av TPA-utredningens förslag Remissynpunkter och fortsatt hantering

Läs mer

Energi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot

Energi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot Energi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot klimatförändringen. Målet med denna broschyr är att sprida information

Läs mer

Statens energimyndighets författningssamling

Statens energimyndighets författningssamling Statens energimyndighets författningssamling Utgivare: Jenny Johansson (verksjurist) ISSN 1650-7703 Statens energimyndighets föreskrifter och allmänna råd 2014:xx om vissa kostnads-nyttoanalyser på energiområdet.

Läs mer

Bilaga 2. EU:s system för handel med utsläppsrätter

Bilaga 2. EU:s system för handel med utsläppsrätter bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2011-1078 rir 2013:19 Bilaga 2. EU:s system för handel med utsläppsrätter Klimat för pengarna? Granskningar inom klimatområdet 2009 2013(RiR 2013:19) slutrapport:

Läs mer

Innehåll. Varför ett nytt direktiv? 2013-12-04. Vad innebär nya Energieffektiviseringsdirektivet för Sverige? (Uppdatering avseende energitjänster)

Innehåll. Varför ett nytt direktiv? 2013-12-04. Vad innebär nya Energieffektiviseringsdirektivet för Sverige? (Uppdatering avseende energitjänster) Vad innebär nya Energieffektiviseringsdirektivet för Sverige? (Uppdatering avseende energitjänster) Nätverksträff 26-27 november 2013 Henrik Wingfors Svensk Energi Innehåll Varför ett nytt energieffektiviseringsdirektiv?

Läs mer

Yttrande över förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader M2015/2507/Ee

Yttrande över förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader M2015/2507/Ee 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY VERKETS YTTRANDE 2015-08-22 Ärendem: NV-04294-15 Miljö-och energidepartementet 103 33 Stockhohn m.registrator@regeringskansliet.se Yttrande över förslag till

Läs mer

Remissvar på Fjärrvärmeutredningens betänkanden Skäligt pris på fjärrvärme SOU 2004:136 och Fjärrvärme och kraftvärme i framtiden SOU 2005:33.

Remissvar på Fjärrvärmeutredningens betänkanden Skäligt pris på fjärrvärme SOU 2004:136 och Fjärrvärme och kraftvärme i framtiden SOU 2005:33. Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE 2005-07-01 M2005/895/E M2005/2736/E Till Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på Fjärrvärmeutredningens betänkanden

Läs mer

Miljövärdering av förändrad energianvändning hur går det till? Per Holm

Miljövärdering av förändrad energianvändning hur går det till? Per Holm Miljövärdering av förändrad energianvändning hur går det till? Per Holm 2012-10-04 Observera följande: Denna presentation innehåller inga sanningar utan exempel på hur man kan resonera kring miljövärdering

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2012 kap 1-4 Energiläget 2011 kap 1-2 Elcertifikatsystemet 2012 Naturvårdverket Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Kommittédirektiv. Skatt på flygresor. Dir. 2015:106. Beslut vid regeringssammanträde den 5 november 2015.

Kommittédirektiv. Skatt på flygresor. Dir. 2015:106. Beslut vid regeringssammanträde den 5 november 2015. Kommittédirektiv Skatt på flygresor Dir. 2015:106 Beslut vid regeringssammanträde den 5 november 2015. Sammanfattning En särskild utredare ska analysera och lämna förslag på hur en skatt på flygresor kan

Läs mer

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF Olika byggstenar i elproduktion Den svenska elproduktionen utgörs av fyra byggstenar vilka nära hänger ihop och som alla behövs.

Läs mer

Yttrande över promemorian Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016

Yttrande över promemorian Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016 Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Remiss av promemoria med vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016 (dnr Fi2015/1733)

Remiss av promemoria med vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016 (dnr Fi2015/1733) 2015-05-04 Finansdepartementet 103 33 Stockholm fi.registrator@regeringskansliet.se Svensk Fjärrvärme AB Erik Thornström, 101 53 Stockholm Besöksadress: Olof Palmes gata 31 Telefon vx: 08-677 25 50 Fax:

Läs mer

2014-10-30 Svensk* Fjärrvärme. Milj ödepartementet m.registrator@regeringskansliet.se. Kopia: erika.nygren@regeringskansliet.se

2014-10-30 Svensk* Fjärrvärme. Milj ödepartementet m.registrator@regeringskansliet.se. Kopia: erika.nygren@regeringskansliet.se 2014-10-30 Svensk* Fjärrvärme Milj ödepartementet m.registrator@regeringskansliet.se Kopia: erika.nygren@regeringskansliet.se Svensk Fjärrvärme AB Raziyeh Khodayari 101 53 Stockholm raziyeh.khodayari@svenskfjarrvarme.se

Läs mer

Skogsindustriernas remissvar på DS 2009:24 - Effektivare skatter på klimat- och energiområdet.

Skogsindustriernas remissvar på DS 2009:24 - Effektivare skatter på klimat- och energiområdet. Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen 103 33 Stockholm registrator@finance.ministry.se Skogsindustriernas remissvar på DS 2009:24 - Effektivare skatter på klimat- och energiområdet. Skogsindustrierna

Läs mer

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning Visste du att värme och varmvatten står för ungefär 80% av all den energi som vi förbrukar i våra hem? Därför är en effektiv och miljövänlig värmeproduktion en av våra viktigaste utmaningar i jakten på

Läs mer

Reform för lägre elkostnader för konsumenter. Framtagen av Villaägarnas Riksförbund

Reform för lägre elkostnader för konsumenter. Framtagen av Villaägarnas Riksförbund Reform för lägre elkostnader för konsumenter Framtagen av Villaägarnas Riksförbund Inledning Villaägarnas Riksförbund har utvecklat ett par förslag som sänker kostnaderna för konsumtion av el utan att

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2014-02- 03 REMISSYTTRANDE Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Svebios synpunkter på förslaget till statsstödsregler Svebio har tagit del av förslaget

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Kraftvärme. Energitransporter MVKN10. Elias Forsman 870319 Mikael Olsson 880319

Kraftvärme. Energitransporter MVKN10. Elias Forsman 870319 Mikael Olsson 880319 Kraftvärme Energitransporter MVKN10 870319 880319 Sammanfattning Kraftvärme är ett mycket effektivt sätt att utnyttja energi i bränslen. Upp till 89% av energin i bränslet kan i dagsläget utnyttjas men

Läs mer

KRAFTVARM ITIDEN Svensk* Fjärrvärme Svensk Fjärrvärme AB Februari 2004 Fjärrvärme och kraftvärme i framtiden ^Hekålkfe)[''t@ckMnng Sammanfattning 5 Fjärrvärme 6 Fjärrvärmens idé är enkel och genial, 6

Läs mer

Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften

Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften Det Energipolitiske Udvalg EPU alm. del - Bilag 6 O 1 4 oktober 2004 Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet är eniga om en strategi

Läs mer

Elprisutveckling samt pris på terminskontrakt

Elprisutveckling samt pris på terminskontrakt Pressinformation E.ON Sverige AB (Publ) 205 09 Malmö www.eon.se 2007-05-15 Elmarknadsrapport Av Anna Eriksmo, E.ON Energihandel Nordic Johan Aspegren Tel 040-25 58 75 Fax 040-97 05 91 Johan.aspegren@eon.se

Läs mer

Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland

Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland Erik Larsson Svensk Fjärrvärme 1 Energisession 26 Fjärrvärmens historia i Sverige Sabbatsbergs sjukhus, första tekniska fjärrvärmesystemet år

Läs mer

En samhällsekonomisk granskning av Klimatberedningens handlingsplan för svensk klimatpolitik

En samhällsekonomisk granskning av Klimatberedningens handlingsplan för svensk klimatpolitik MILJÖEKONOMI 15 november 2012 En samhällsekonomisk granskning av Klimatberedningens handlingsplan för svensk klimatpolitik Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 15 november 2012 Innehåll Bakgrund Effektiva och ineffektiva

Läs mer

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen Lina Palm FRÅGAN i FOKUS NEJ! MEN, ökad substitution av fossilbaserade produkter med produkter som har förnybart ursprung, dvs. baserade

Läs mer

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic E.ON Nordic är en marknadsenhet inom energikoncernen E.ON E.ON Nordic i korthet - Affärsinriktning

Läs mer

Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked. Martin Johansson

Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked. Martin Johansson Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked Martin Johansson Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel Energidagarna i Oslo den 14 oktober Historik Elcertifikat infördes den

Läs mer

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Vässa EU:s klimatpoli tik En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Sammanfattning EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS) är tillsammans med unionens

Läs mer

Vad händer med utsläppshandeln år 2013? Lars Zetterberg IVL Svenska Miljöinstitutet

Vad händer med utsläppshandeln år 2013? Lars Zetterberg IVL Svenska Miljöinstitutet Vad händer med utsläppshandeln år 2013? Lars Zetterberg IVL Svenska Miljöinstitutet Utsläppshandel enligt Kyoto Kyotoprotokollet möjliggör tre marknadsbaserade instrument: CDM, JI och utsläppshandel, ETS

Läs mer

Elåret 2013. Diagram ur rapporten

Elåret 2013. Diagram ur rapporten Elåret 2013 Diagram ur rapporten Källa: Nord Pool Spot Omsättning på den fysiska respektive finansiella elmarknaden Elanvändningen i Norden sedan år 1996, TWh Källa: Nord Pool Spot Källa: Nord Pool Spot,

Läs mer

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktningen av energipolitiken.

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktningen av energipolitiken. Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:1641 av Penilla Gunther (KD) Inriktningen av energipolitiken Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

En gemensam europeisk energipolitik ett viktigt steg framåt

En gemensam europeisk energipolitik ett viktigt steg framåt Energi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot klimatförändringen. Målet med denna broschyr är att sprida information

Läs mer

INTERPELLATION TILL STATSRÅD

INTERPELLATION TILL STATSRÅD Till statsrådet Ibrahim Baylan (S) Från Riksdagsförvaltningen 2015-02-06 Besvaras senast 2015-02-20 2014/15:265 Elområdesindelningen och dess negativa effekter för Sydsverige Sedan den 1 november 2011

Läs mer

Svenska Dagbladet 30 november 2011 Sverige har övergett nationella energipolitiken

Svenska Dagbladet 30 november 2011 Sverige har övergett nationella energipolitiken Svenska Dagbladet 30 november 2011 Sverige har övergett nationella energipolitiken 25 december 2011 kl 18:29, uppdaterad: 27 december 2011 kl 14:01BRÄNNPUNKT ELPRISER När elen nu blivit radikalt dyrare

Läs mer

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9.

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9. Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. E.ON Värme Sverige AB April 2007 1 Administrativa uppgifter Sökandes namn: E.ON Värme Sverige AB Anläggning:

Läs mer

SveMins yttrande kring EU:s Vitbok om Energi och Klimat till 2030

SveMins yttrande kring EU:s Vitbok om Energi och Klimat till 2030 2014-02-24 Er referens dnr M2014/390/Kl Miljödepartementet SveMins yttrande kring EU:s Vitbok om Energi och Klimat till 2030 SveMin är bekymrade över en utveckling på energimarknaden som hotar att minska

Läs mer

Annika Balgård, annika.balgard@tem.lu.se 2007-10-25. Hur kommer klimatfrågan att påverka sjukvården de närmaste 10 åren?

Annika Balgård, annika.balgard@tem.lu.se 2007-10-25. Hur kommer klimatfrågan att påverka sjukvården de närmaste 10 åren? Hur kommer klimatfrågan att påverka sjukvården de närmaste 10 åren? 28 februari 2008 Annika Balgård Stiftelsen TEM vid Lunds Universitet annika.balgard@tem.lu.se Teknik Ekonomi Miljö Stiftelsen TEM vid

Läs mer

Perspektiv på framtida avfallsbehandling

Perspektiv på framtida avfallsbehandling Perspektiv på framtida avfallsbehandling Johan Sundberg, Profu Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se I ett miljöperspektiv så har Sverige världens bästa avfallsbehandling!

Läs mer

Klimatcertifikat för grönare transporter. Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Torsdagen den 20 mars, 2104

Klimatcertifikat för grönare transporter. Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Torsdagen den 20 mars, 2104 Klimatcertifikat för grönare transporter Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Torsdagen den 20 mars, 2104 Inledande frågor Kvotplikten är här för att stanna hur kan den utformas för att gynna biobränslen

Läs mer

Färdplan 2050. Nuläget - Elproduktion. Insatt bränsle -Elproduktion. Styrmedelsdagen 24 april 2013 El- och värme Klaus Hammes Enhetschef Policy ANALYS

Färdplan 2050. Nuläget - Elproduktion. Insatt bränsle -Elproduktion. Styrmedelsdagen 24 april 2013 El- och värme Klaus Hammes Enhetschef Policy ANALYS Färdplan 2050 Styrmedelsdagen 24 april 2013 El- och värme Klaus Hammes Enhetschef Policy ANALYS Nuläget - Elproduktion Insatt bränsle -Elproduktion 1 kton Fjärrvärme Insatt bränsle Utsläpp El- och Fjärrvärme

Läs mer

Enklare vardag Hållbar framtid

Enklare vardag Hållbar framtid Välkommen! Enklare vardag Hållbar framtid Agenda Utveckling i Umeå tillsammans med våra kunder Jan Ridfeldt, Energilösningar Hjälp att beräkna årskostnad för fjärrvärme Mattias Lindberg, marknad Elnätet

Läs mer

EN RAPPORT FRÅN SVENSK ENERGI STYRMEDEL I ELSEKTORN

EN RAPPORT FRÅN SVENSK ENERGI STYRMEDEL I ELSEKTORN EN RAPPORT FRÅN SVENSK ENERGI STYRMEDEL I ELSEKTORN November 2015 Styrmedelsfloran i elsektorn är omfattande Styrmedelsfloran i elsektorn är omfattande. I nedanstående tabell finns en översikt över de

Läs mer

Lönsam solel idag och i framtiden. Johan Öhnell, ordf. Sol i Väst 22 september 2015. Vi bygger det hållbara samhället på riktigt

Lönsam solel idag och i framtiden. Johan Öhnell, ordf. Sol i Väst 22 september 2015. Vi bygger det hållbara samhället på riktigt Lönsam solel idag och i framtiden Vi bygger det hållbara samhället på riktigt Sol i Väst 22 september 2015 Johan Öhnell, ordf Kort om Solkompaniet Göteborg Örebro Stockholm Levererar nyckelfärdiga solcellsanläggningar.

Läs mer

aft Värmekr E.ON Miljöbokslut för Öresundsverket 2011

aft Värmekr E.ON Miljöbokslut för Öresundsverket 2011 E.ON Värmekraft Miljöbokslut för Öresundsverket 2011 2 Innehåll 3 Förord 4 Öresundsverket fortsatt effektivt och konkurrenskraftigt 6 Miljöbokslut för Öresundsverket 2011 10 Öresundsverket och miljömålen

Läs mer