Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion

Transkript

1 Solelsinvestering i Ludvika kommun Underlag för motion Vänsterpartiet i Ludvika 2013

2 Vänsterpartiet vill att Ludvika kommun tar en aktiv roll i omställningen av samhällets energiproduktion. Genom att använda den väl beprövade teknik som solceller innebär kan vi bidra till detta. Vi vill att kommunen skyndsamt påbörjar detta arbete genom att installera solcellspaneler på Marnässkolan, Folkets Hus och Högbergsskolan i Ludvika. Bakgrund till förslaget Vi vet sedan länge att dagens energiproduktion inte är ekologiskt hållbar. Om inte produktionen ställs om så att energin kan produceras på ett för klimatet hållbart sätt kommer vår planet inte att klara sig. Trots att vi sedan länge känner till detta ökar mängden växthusgaser, som i huvudsak kommer från energiproduktion baserad på fossila bränslen såsom olja och kol. Samtidigt finns alternativen som kan lösa dessa problem. Solen och vindkraften skulle kunna ersätta både kärnkraft och alla fossila energikällor. En viktig del i denna omställning är samhälleliga investeringar i förnybar energi. Därför vill vi att Ludvika kommun intar en aktiv roll i det konkreta arbetet med att ställa om energiproduktionen, genom att investera i lokala solcellsanläggningar som kan producera el till kommunens egen verksamhet. Vi menar att denna investering ligger helt i linje med de intentioner som finns i kommunens klimatstrategi, där man bland annat talar om att kommunen ska vara flexibel och ha en beredskap för kommande teknisk utveckling inom energiområdet. Vi delar även klimatstrategins mening att kommunen energiomställning är en drivkraft för utveckling, tillväxt och jobbskapande. Denna rapport innehåller underlag med bland annat ekonomiska förutsättningar för en investering i solcellspaneler på tre av kommunen ägda objekt Marnässkolan, Högbergsskolan och Folkets Hus. Vi vill att dessa investeringar sker skyndsamt, och ser dessa som ett första steg i en fortsatt kommunal omställning till förnybar energiproduktion. Förutsättningar för solel De tre föreslagna objekten har en takyta lämplig för solcellspaneler på omkring kvadratmeter. Att täcka dessa ytor med solcellspaneler innebär en kostnad på omkring 6,7 miljoner kronor. Investeringen har en effektgaranti på 25 år och en förväntad livslängd på 40 år. I vår kalkyl har vi räknat med 25 års avskrivningstid (d.v.s. samma tid som anläggningarna kommer att ha effektgaranti). Solceller på kvadratmeter innebär en total effekt på omkring 410 kw. Vi räknar med att dessa ska kunna producera kwh el per år. Vi har då räknat med att 1 kw solcellspanel ger ungefär 900 kwh per år. Detta är något lägre räknat än Energimyndighetens siffror som säger att 1 kw solcellspanel kan ge omkring 950 kwh per år. Ekonomiska antaganden i kalkylen När man gör kalkyler för solelanläggningar brukar man räkna med att besparingen blir 1,30 kr per producerad kwh som kan produceras på den anläggning där produktionen sker, och 1,10 kr per kwh om elen ska överföras till någon annan anläggning.

3 Från Ludvika kommuns klimatpolicy: Energieffektivisering, förnybar energi, samverkan och informationsspridning, energiplanering och styrning, teknikutveckling samt höjd energikompetens är viktiga verktyg i omställningen av kommunens energisystem. Kommunens energi- och miljöomställning är en drivkraft för utveckling och tillväxt, vilket skapar många nya jobb. Kommunorganisationen och dess bolag är föregångare i arbetet för uthålliga energi- och transportsystem och begränsad klimatpåverkan. Här har vi räknat något lägre, då kommunen antagligen har bättre priser genom sina stora inköp av el. Vi har därför räknat med att varje kwh som konsumeras där den produceras ger en besparing på 1,20 kr och en kwh som behöver överföras till någon annan kommunal anläggning ger en besparing på 1,00 kr (hänsyn taget till den överföringsavgift som finns). Vi har valt att räkna räntekostnad på investeringen genom att använda den aktuella 5-åriga räntan från Kommuninvest. För att göra kalkylen mer överskådlig har vi beräknat den totala räntekostnaden för investeringen under 25 år, och sedan periodiserat den så den fördelar sig lika mellan varje år. I själva verket kommer räntekostnaden att ligga något högre i början, för att sedan falla i takt med att lånet amorteras av. Vi har även räknat med att 60 % av den el som produceras via solcellerna kommer att förbrukas i de anläggningar där den skapas, medan resterande del behöver överföras till andra kommunala anläggningar. Elcertifikat ger kommunen 0,20 kr per producerad kwh under 15 års tid. Eftersom solcellsanläggningarna har en förmodad livslängd på 40 år, och inte 25 som vi utgår från i kalkylen är det dessutom rimligt att anta att denna investering kommer att ge betydligt större ekonomiska vinster än vad som framgår i kalkylen. Vi har dock valt att räkna lågt, och vårt huvudsyfte med denna investering är inte att sänka kommunens kostnader, det är att öka kommunens miljöansvar och inspirerar till liknande investeringar inom den privata sektorn. Att det dessutom ger en viss ekonomisk besparing ser vi som ett plus. Kalkyl, solelinvestering Total takyta att klä med solcellspaneler m 2 Total investeringskostnad, solcellspaneler kr Avskrivningstid på investering 25 år Besparing när elen används i samma anläggning 1,20 kr / kwh Besparing när elen används i annan anläggning 1,00 kr / kwh Förväntad effekt av m2 solcellspaneler 410 kw Årlig elproduktion från solcellspaneler kwh Räntesats, 5 årig - Kommuninvest 2,41 % Kostnader Avskrivning investering Räntekostnad Intäkter / Besparingar Elcertifikat (ges under 15 år) Besparing kwh används där den produceras Besparing kwh används i annan anläggning Ekonomisk besparing, solelinvestering kr / år kr / år kr / år kr / år kr / år kr / år

4 Det finns statligt stöd att söka vid solelinvesteringar, där man kan erhålla stöd på 35 % av investeringen. Detta stöd betalas ut med max 1,2 miljoner per installation. Givetvis ska kommunen söka detta stöd. Skulle det beviljas fullt ut skulle det innebära stöd med kronor. Det innebär att avskrivningsoch räntekostnader i så fall minskar med kr per år. Den sammanlagda ekonomiska besparingen av denna investering blir i så fall kronor per år. Osäkerhetsfaktrer i kalkylen är elpriset, som kan förändras över tid. Eftersom elpriset sedan marknadens avreglering i genomsnitt ökat med 8 % per år ser vi ingen anledning att misstänka att den långsiktigt kommer att sjunka. En annan osäkerhetsfaktor är ränteläget, som kan förändras. Denna osäkerhetsfaktor är dock samma för alla typer av lånefinansierade investeringar. Placering av solceller Vi föreslår att man monterar solcellspaneler på nedan angivna takytor på Marnässkolan, Högbergsskolan samt Folkets Hus. Markerad takyta uppgår till ca m 2. Marnässkolan, Ludvika Byggnad A: 250 m 2 Byggnad C: 240 m 2 Byggnad B: 240 m 2 Byggnad D: 160 m 2 Total takyta för solcellspaneler: 890 m 2

5 Folkets Hus, Ludvika Byggnad A: 448 m 2 Byggnad D: 160 m 2 Byggnad B: 288 m 2 Byggnad E: 66 m 2 Byggnad C: 137 m 2 Total takyta för solcellspaneler: m 2 Högbergsskolan, Ludvika Byggnad A: 408 m 2 Byggnad C: 418 m 2 Byggnad B: 144 m 2 Total takyta för solcellspaneler: 970 m 2

6 Sammanfattning De ekonomiska förutsättningarna för att kommunen ska investera i egen produktion av solel är mycket goda. Det innebär långsiktigt sänkta energikostnader, samtidigt som vi kan säkerställa elproduktionen. På sikt vill vi genomföra ytterligare investeringar på detta område samt inom vindkraft. Vi har i kalkylen räknat lågt på vilken effekt solcellspanelerna kommer att ha (900 kwh per år och kw solceller istället för 950 som är riktmärke från Energimyndigheten), och har räknat med att anläggningarna ska producera el i 25 år (garantitiden) trots att den förväntade livslängden på dagens solcellspaneler är 40 år. Det finns därför goda anledningar att tro att de ekonomiska effekterna av denna investering kommer vara ännu bättre än vad vi här räknar med. Vårt primära syfte med denna investering är dock inte att sänka kommunens elkostnader utan att på ett aktivt sätt bidra till den helt nödvändiga omställningen till enhållbar energiproduktion. Lars Handegard Ordförande Vänsterpartiet i Ludvika