100 procent förnybart, elcertifikat och havsbaserad vind

Transkript

1 100 procent förnybart, elcertifikat och havsbaserad vind 10 maj 2017 Martin Johansson Enheten för förnybar energi

2 Några viktiga utgångspunkter 100 procent förnybart till 2040 Ingen tvångsnedstängning av kärnkraft Nettoexport 18 TWh inom elcertifikat samma system som innan (Norge ökar inte sin ambition) Energimyndigheten: Inget särskilt stöd till havsbaserad vindkraft före 2030

3 Nedläggning av anläggningar

4 Vägen mot 100 % förnybart 18 TWh 80 TWh

5 Vägen mot 100 % förnybart kärnkraft läggs ner år , elanvändning ökar 30 TWh 18 TWh + 21 TWh 80 TWh

6 Budskap procent förnybart är en stor omställning! men troligen större efter år 2030

7 Ungefärliga potential och kostnader Potential är ett begrepp som innefattar olika nivåer, tidsperioder och ekonomi! Potential Kostnad Landbaserad vindkraft TWh öre/kwh Havsbaserad vindkraft TWh öre/kwh Biokraftvärme +/- 15 TWh öre/kwh Solel 5 10 TWh* öre/kwh Övrig (vågkraft/kondensbiokraft) Begränsad Mycket högt *Potentialen är mycket större men elsystemet och dagens lagringsteknik sätter gränser En realistisk spaning är att ett 100 % förnybart elsystemet mestadels kommer att bestå av vattenkraft, vindkraft och biokraft år Cirka TWh vindkraft varav merparten på land.

8 Planeringsutmaning 60 TWh vind 200 tillstånd á 30 verk 500 tillstånd á 30 verk 7,3 m/s 5,8 m/s verk verk Totalhöjd 200 m Totalhöjd 150 m Detta scenario kräver exempelvis TWh biokraft!

9 Budskap 2 Det behövs mycket vind och många bra tillstånd!

10 Kostnader för olika scenarier 45 öre/kwh 400 miljarder 17 öre/kwh 150 miljarder 4 öre/kwh 25 öre/kwh 225 miljarder 4 öre/kwh i 15 år för 60 TWh = 36 miljarder Årsmedelpris el Vindkraftens intäkt Produktionskostnad

11 Budskap 3 Viktigt att tänka på resursoch kostnadseffektivitet!

12 Elcertifikat Förutsättningar: 18 TWh till Ingen ambitionshöjning före Norge ska inte höja sin ambition och bör inte ta av vår nya ambition. Systemet behöver hållas någorlunda enkelt för att fungera och samtidigt behålla sina grundprinciper: Marknadsbaserat Teknikneutralt Långsiktigt

13 Elcertifikat Baktung kvotkurva - Hänsyn till elsystemet - Undvika överutbyggnad före Lägst kostnad för elkunden - Men utbyggnaden bör inte bli för låg 2 TWh per år

14 Svårt att bedöma utvecklingen och pris Elpriset beror bl a på bränslepriser och utbyggnad (som drar ner elpriset och framför allt för vindkraft) Produktionskostnaden beror bl a på ränta och teknikutveckling För att priset på elcert på sikt ska bli noll krävs att alla projekt som måste byggas (cirka 2 TWh per år) har lägre kostnad än intäkter från elmarknaderna

15 Elcert nuläge Varför är det låga elcertpriser just nu? Har vi en överproduktion av elcertifikat just nu? Vad händer om vi får en överutbyggnad innan år 2020? Hur illa ställt är det för tidiga investerare? Lägre produktionskostnader? Finns det ett behov av speciallösningar?

16 Havsbaserad vindkraft

17 Några viktiga slutsatser Ingen särskilt stöd före år 2030 Behövs dock ständig omvärldsbevakning Havsbaserad behövs troligen på sikt Ta inte bort möjligheten för senare utbyggnad

18 Fyra huvudskäl för vår slutsats Mer el utöver nya ambitionen (inom elcert) är problematisk Finns stor potential för billigare tekniker Havsbaserad vindkraft skapar inte mer nytta än ex landbaserad (och förmodligen mindre nytta än en mix av förnybart) Att Sverige bygger ut har liten betydelse (för ex kostnadsutveckling och näringsliv) De fyra skälen är tillsammans starka nog för att rekommendera att inget stöd ska ges före år 2030

19 Geografiskt utspridd vindkraft är bra

20 Spaning: Fram till år TWh ska byggas i Norge och Sverige fram till år 2020 dock i princip beslutade redan 18 TWh till år 2030 troligen till stor del landbaserad vindkraft några TWh biokraft Tillstånden behöver fyllas på för att kunna konkurrera samt i förberedelse till efter 2030 Ingen havsbaserad vindkraft Till största delen nya ansökningar (få generationsväxlingar)

21 Spaning: Efter år 2030 Mycket stort nyproduktionsbehov Generationsväxlingen blir högre (på sikt upp till 5 6 TWh per år för att upprätthålla produktion) Mer arbete för integration av variabel kraft Varierad livslängd på komponenter i elsystemet innebär möjlighet till att tekniska innovationer slår igenom men också att delar står kvar länge

22 Viktiga frågor inför framtiden När fasas kärnkraften ut? Ska vi centralplanera mer eller låta energimarknaderna styra? Förnybartdirektivet och nya Energiunionen Tidsaspekt och faser - Varför bygger vissa länder havsbaserad vindkraft, lager etc? Vad är hållbart? Hur utvecklar sig lagertekniken? Hur ser vår elanvändning ut?

23

24 Tack för mig! Martin Johansson Enheten för förnybar energi