Alternativa affärsmodeller. ägandeformer för solenergi

Transkript

1 Alternativa affärsmodeller och ägandeformer för solenergi Johan Nyqvist, Solar Region Skåne Energikontoret Skåne, September 2014, Malmö

2 Innehåll Syfte och bakgrund... 3 Varför är solenergi intressant?... 3 Oklarheter i skrivande stund... 3 Solenergiaffären normalfallet... 5 Varför behövs alternativ till normalfallet?... 6 Alternativa ägandeformer och affärsmodeller... 7 Slutsatser

3 Syfte och bakgrund Denna rapport är en del av projektet Informations- och utbildningsinsats för bättre finansieringsmöjligheter av solcellsinstallationer, som finansieras av Energimyndigheten och projektleds av Länsstyrelsen Skåne. Syftet med denna studie är att beskriva några alternativa affärsmodeller och ägandeformer för solceller och ge en kort analys. Studien är översiktlig och är baserad på observationer av marknaden och kontakter med aktörer inom branschen. Studien beskriver i första hand affären ur fastighetsägarens eller anläggningsägarens perspektiv, och beskriver inte affärsmodeller som bygger på försäljning av solceller. Det kan finnas flera tänkbara ägandeformer och affärsmodeller som inte tas upp i denna studie, och det kan finnas exempel som inte nämns. Varför är solenergi intressant? Genomsnittspriserna för solcellssystem har sjunkit kraftig de senaste åren och detta bidrar till ett ökande intresse för solenergi. En stor del av svenska folket är positivt inställd till ökade satsningar på solenergi och marknaden växer. Kostnader för underhåll och reparationer är generellt mycket låga för solcellsanläggningar då anläggningen inte innehåller rörliga delar. Solceller har ett högt marknadsföringsvärde och kan bidra till att ge företag en grön profil. Detta marknadsföringsvärde kan bidra till att anläggningar som har svag lönsamhet om man bara ser till energibesparing och såld energi, ändå byggs. Oklarheter i skrivande stund När den rapport färdigställs (september 2014) föreligger fortfarande några oklarheter kring de ekonomiska förutsättningarna för solenergi. Det gäller förslaget om skattereduktion för mikroproduktion och frågan om skyldighet att som solenergiproducent betala energiskatt. Förslaget om skattereduktion (Prop. 2013/14:151) 1 innebär att en solelsproducent kan få en skattereduktion på 0,60 kr/kwh för den el som levereras till elnätet. Förslaget gäller anläggningar i villa-storlek och skulle innebära en förbättring avseende lönsamheten i solcellsanläggningar. Förslaget var ursprungligen tänkt att träda i kraft den 1 juli 2014, men har skjutits på framtiden och kommer att träda i kraft tidigast den 1 januari I frågan om skattskyldighet för solel har Skatteverket lämnat besked om att den som har en solcellsanläggning på sin villa inte kommer att behöva betala energiskatt för den producerade elen. Däremot är det i praktiken fortfarande oklart vad som gäller för större anläggningar. Det är en fråga om vad som bedöms 1 3

4 som yrkesmässig leverans av el. Ett krav att betala energiskatt på producerad el skulle innebära en försämring av lönsamheten i solcellsanläggningar. 4

5 Solenergiaffären normalfallet En solcellsanläggning på en villa, får här stå som exempel för en normal installation. Solcellsanläggningen är monterad på byggnaden som en fast installation och den är ansluten till byggnadens elnät. Anläggningen och byggnaden ägs av samma person och ägaren är den som bekostar elförbrukningen i byggnaden och har rätt till värdet av den producerade elen från anläggningen. Anläggningen är i juridisk mening en del av byggnaden vilket innebär att den kan ingå i byggnadens försäkring och inkluderas vid försäljning av byggnaden El från solcellsanläggningen som används direkt i byggnaden ersätter köpt el och utgör en energibesparing för ägaren. Intäkten från minskad kostnad för köpt el är ofta den viktigaste intäkten från en solcellsanläggning och utgör grunden i den traditionella affären. När solcellsanläggningen producerar mer el än vad som för tillfället används i byggnaden så levereras elen till det allmänna elnätet. Solcellsanläggningar kan också byggas som rena produktionsanläggningar, d.v.s. att all el som produceras levereras och säljs direkt till elnätet. Eftersom försäljningspriset för el är betydligt lägre än konsumentköppriset, så är detta dock mindre lönsamt. Intäkten från el som matas in på elnätet består av flera delar: a) Försäljning av el, kan ske till ett elhandelsbolag och det är fritt för anläggningsägaren att välja vilket elhandelsbolag som denne väljer att sälja elen till. Villkor, såsom pris (fast eller rörligt) och avtalslängd, bestäms mellan anläggningsägaren och elhandelsbolaget. Det finns en begränsad möjlighet även för elnätsbolag att köpa el från solcellsanläggningar, för att täcka förlusterna i sitt eget nät. b) Ersättning från elnätsbolaget, är en lagstadgad ersättning som ägaren erhåller från elnätsbolaget. Ersättningen motiveras med att lokalt producerad el innebär minskade kostnader, förknippade med elöverföring, för elnätsägaren. Nivån varierar mellan olika elnät. c) Försäljning av elcertifikat. El från solceller kan ge rätt till elcertifikat i 15 år, precis som annan förnybar produktion av el. Elcertifikat kan säljas och priset varierar beroende på utbud och efterfrågan. De faktorer som främst påverkar det ekonomiska utfallet av en investering i en solcellsanläggning är: investeringskostnaden, kostnaden för underhåll och reparationer eller andra löpande kostnader och värdet av den producerade elen. Det sistnämnda påverkas av elprisutvecklingen och villkoren för ersättning för såld el. 5

6 Varför behövs alternativ till normalfallet? Det beskrivna normalfallet, med en solcellsanläggning på en villa, kan fungera bra för den som har rätt förutsättningar. Intresset för solenergi är stort och finns även hos grupper som inte har rätt förutsättningar. Därför finns det anledning att undersöka möjligheterna att investera i solenergi för fler målgrupper, till exempel: Fastighetsägare som hyr ut lokaler och där hyresgästen betalar elkostnaderna Företag som hyr sina lokaler Privatpersoner som bor i hyreslägenhet Bostadsrättsföreningar Villaägare som inte har tak i rätt läge 6

7 Alternativa ägandeformer och affärsmodeller Fråga: Är det möjligt att hyra en solcellsanläggning, istället för att äga den? Svar: Ja, det är juridiskt möjligt att hyra en solcellsanläggning och det finns exempel på detta i andra länder. En fördel för den som hyr solcellsanläggningen är att denne inte behöver betala hela investeringen vid ett tillfälle utan betalar för anläggningen genom en årlig eller månatlig hyreskostnad. Affären blir lönsam om den årliga intäkten (besparingen) från anläggningen överstiger den årliga hyreskostnaden. Detta skulle innebära att solcellsanläggningen blir lönsam direkt från start. Lönsamheten i affären beror bland annat på hyreskostnaden och elprisutvecklingen. Det kan också vara tänkbart att marknadsföringsvärdet av att ha solceller på sin byggnad, påverkar bedömningen av lönsamheten i affären. Att hyra en solcellsanläggning kan vara ett alternativ för företag som vill installera solceller på en byggnad som man inte äger. Det kan gälla en hyresgäst som har ett långtidskontrakt i en byggnad där fastighetsägaren inte vill investera i solceller. Denna lösning kräver givetvis att fastighetsägaren ger sitt medgivande och att det upprättas en överenskommelse om detta, mellan den som hyr solcellsanläggningen och fastighetsägaren. Exempel: Under studien har det inte framkommit några exempel på hyrda solcellsanläggningar i Sverige. Uthyrning av solcellsanläggningar är vanligare i andra länder, till exempel USA. Fråga: Är det möjligt att andelsäga en solenergianläggning? Svar: Ja, det är möjligt att andelsäga solenergi, till exempel genom en ekonomisk förening. Ägandet kan organiseras på samma sätt som andra typer av andelsägande. Andelsägande har funnits länge när det gäller vindkraftverk och en del av det som gäller för ett vindkraftverk kan också gälla för en solcellsanläggning. Om det är en fristående anläggning som inte är knuten till en byggnad så är likheterna med andelsägd vindkraft mycket stora. Det finns olika modeller för att hantera intäkter från andelsägda vindkraftverk som kan appliceras på solcellsanläggningar. En modell är att den ekonomiska föreningen som äger anläggningen säljer all el till ett elbolag. Intäkterna går till föreningen som sedan delar ut det ekonomiska överskottet till medlemmarna en gång per år. En annan modell fungerar så att medlemmarna får köpa elen av föreningen till självkostnadspris. Då består intäkterna av det pris som medlemmarna betalar, som ska täcka kostnaderna för drift och underhåll. Den ekonomiska föreningen som äger anläggningen kommer också att kunna få intäkter från försäljning av elcertifikat. 2 2 Wizelius, Tore: Vindkraft tillsammans 7

8 Exempel: I Sala-Heby finns en ekonomisk förening 3 som investerat i ett flertal solcellsanläggningar. Den ekonomiska föreningen har haft ett bra villkor för försäljningen av den producerade elen genom ett avtal med det lokala energibolaget. I Helsingborg planerar energibolaget Öresundskraft tillsammans med NSR (Nordvästra Skånes Renhållnings AB) att bygga en andelsägd solcellsanläggning 4. I nuläget finns möjlighet att teckna intresse för att köpa andelar i anläggningen och planen är att hälften av andelarna i anläggningen ska vara sålda redan innan byggstart. Fråga: Är det möjligt att installera solceller på någon annans tak eller mark? Svar: Ja, det är juridiskt möjligt att montera en anläggning på någon annans byggnad eller mark och reglera detta genom en överenskommelse med fastighetsägaren. Fastighetsägaren kan eventuellt ta ut en hyra för att denne upplåter sitt tak eller mark. Om anläggningen utformas så att den producerade elen levereras direkt till elnätet för försäljning, så är lönsamheten för anläggningsägaren beroende på elpriset och priset på elcertifikat. Om anläggningen utformas så att den producerade elen levereras till fastighetsägarens byggnad behövs en överenskommelse mellan anläggningsägaren och fastighetsägaren som reglerar detta. Villkoren i denna överenskommelse avgör lönsamheten för en sådan lösning. Exempel: Företaget Egen El har markbaserade solcellsanläggningar (bland annat i Hästveda i Skåne), som delvis bygger på principen att installera solceller på någons annans mark 5. Det går att köpa enskilda solcellspaneler som monteras på plats i t.ex. Hästveda. Ingen hyra tas ut av solcellsägaren. Produktionen från den enskilda panelen kan genom ett avtal med ett elhandelsbolag levereras till ägaren oavsett var ägaren bor mot en symbolisk avgift (1 öre/kwh). För solcellsägaren tillkommer också energiskatt samt överföringsavgift och eventuella abonnemangsavgifter. Detta innebär att det blir mindre lönsamt för solcellsägaren, jämfört med normalfallet där man slipper alla rörliga delar av kostnaden för den el som solcellerna producerar och man använder själv

9 Fråga: Vad är förutsättningarna för en bostadsrättsförening att installera solceller? Svar: En bostadsrättsförening kan investera i en solcellsanläggning på samma sätt som man gör andra investeringar i fastigheten, t.ex. vid renovering och underhåll. Lönsamheten i en sådan investering beror delvis på hur stor andel av den producerade elen som kan användas direkt och bli en energibesparing. En alltför stor andel överproduktion bör undvikas då värdet från överproduktionen i de flesta fall är lägre än värdet av el som används direkt i byggnaden. Det är därför bättre att dimensionera anläggningen så att så mycket som möjligt av den producerade elen används direkt i byggnaden. En bostadsrättsförening har vanligen ett elabonnemang för fastighetens gemensamma utrymmen som täcker trappbelysning, hissar, ventilation och gemensam tvättstuga och dylikt (s.k. fastighetsel). Utöver detta har bostadsrättsinnehavarna enskilda elabonnemang som täcker varje hushålls elförbrukning. Det gemensamma elabonnemanget kan ofta ha relativt låg förbrukning, så en solcellsanläggning som är kopplad till detta abonnemang kan generera en hög överproduktion (beroende på solcellsanläggningens storlek). Om byggnaden har elbaserad uppvärmning, genom t.ex. värmepump så är den gemensamma elanvändningen högre, men energianvändningen för uppvärmning är som störst på vintern när produktionen från solceller är som lägst. En lösning på detta problem är att bostadsrättsföreningen byter till ett gemensamt elabonnemang. Det innebär att föreningen har ett elabonnemang som täcker all förbrukning både fastighetsel och hushållselen till de enskilda lägenheterna. Föreningen sköter själv fördelningsmätning och fakturering av varje bostadsrättsinnehavare. Med ett gemensamt elabonnemang kan en större andel av den producerade elen användas direkt inom det egna abonnemanget och komma föreningen till del som en energibesparing. Exempel: Det finns flera exempel på bostadsrättsföreningar med solenergi i Sverige. Brf Gasellen 6 i Linköping är kanske det mest intressanta exemplet med sina 624 kw solceller (4 300 m 2 ). Brf Gasellen har ett gemensamt elabonnemang

10 Fråga: Kan man förbättra ekonomin i en solcellsanläggning genom att använda elen till elbilar? Svar: El från solcellsanläggningar kan användas till att ladda elbilar precis som vanlig el. Med smart styrning kan elbilar i kombination med solceller användas för att maximera egenanvändningen av den producerade elen. Detta kräver särskild teknisk styrning som ännu inte är vanligt förekommande på marknaden. Det är också möjligt att el från solceller kan säljas för användning i elbilar t.ex. i ett parkeringshus. Det kan exempelvis finnas laddningsstationer för elbilar där kunderna betalar en avgift för att ladda sin elbil med el från solceller. Det kan finnas utrymme att ta ut ett högre pris för solcells-el än för annan typ av el. Exempel: Det finns solcellsparkeringar i bland annat Helsingborg och Kristianstad. På dessa platser förekommer dock inte att man tar betalt för elen som man kan ladda sin bil med. Fråga: Kan solceller vara lämpligt för campingplatser? Svar: Campingplatser är som mest aktiva på vår, sommar och höst och detta gör dem lämpliga för solenergi. Det finns ett antal exempel på solfångare för varmvatten på campingplatser. Eftersom campingplatsen tar ut en avgift för att använda varmvatten (t.ex. en fem-krona för en dusch), så kan det bli god ekonomi i en solfångaranläggning. Motsvarande modell går att applicera för solceller. En campinggäst som kopplar in sig på campingplatsens elnät får betala en liten avgift för detta. Det kan finnas utrymme att ta ut en högre avgift för solcells-el än för konventionell el för att på så sätt finansiera en investering i en solcellsanläggning. Exempel: I denna studie har det inte framkommit några exempel på campingplatser med solcellsanläggningar som finansieras med kundernas avgifter för att ansluta sig till campingens elnät. Däremot blir det alltmer vanligt med solceller för husvagnar och husbilar. 10

11 Slutsatser Den vanligast förekommande affären (i denna rapport beskriven som normalfallet ) är den i nuläget mest lönsamma modellen för solceller. Att alternativa affärsmodeller och ägandeformer inte är mer vanligt förekommande beror troligen på att de inte är lika lönsamma som normalfallet. En starkt bidragande orsak till detta är att direkt egenanvändning av den producerade elen är svårslagen som intäkt. Utöver normalfallet kan även bostadsrättsföreningar som väljer att ha gemensamt elabonnemang få god ekonomi i en solcellsanläggning. 11