Uppdrag rörande den framtida användningen av bioenergi i Sverige

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Uppdrag rörande den framtida användningen av bioenergi i Sverige"

Transkript

1 1 Lars Dahlgren M2004/2193/Mk Miljödepartementet STOCKHOLM Uppdrag rörande den framtida användningen av bioenergi i Sverige Svenska Bioenergiföreningen (Svebio) har beretts tillfälle att avge synpunkter på rubricerade rapport och vill därvid anföra följande. Remissvarets uppläggning Svebio har valt att avge separata remissyttranden för vardera Kontrollstation 2004, Basindustrin och Kyoto, Post Kyoto samt Uppdrag rörande den framtida användningen av bioenergi i Sverige. Eftersom de angivna dokumenten är kopplade till varandra har vi dessutom valt att ge sammanfattande och övergripande synpunkter på alla rapporter i ett kompletterande yttrande. Detta yttrande skall läsas tillsammans med yttrandena över de ingående underrapporterna enligt ovan. Sammanfattning av Svebios synpunkter Utredningen har ett kortsiktigt och statiskt perspektiv som gör resultatet mindre relevant. Med EUs och Sveriges åtaganden och ambitioner är det betydligt större ökningar och mer utvecklade biobränslesystem som är de intressanta. Biobränslena kan fördubblas till omkring 200 TWh. Det kan ge positiva synergieffekter genom att energisektorn kan bidra till finansiering av bättre skogsvård, bättre råvarukvalitet och förbättrad lönsamhet för skogsbruket och skogsindustrin. - Det är positivt om föreliggande utredning kan bidra till en ökad kunskap den stora resurs som bioenergin utgör. - Utredningsuppdraget är mycket komplext. Tyvärr har utredningen inte lyckats uppfylla uppdraget på ett tydligt sätt. - Utredningen gör ingen analys av möjlig ersättning av fossila bränslen. - En syntes över de samhällsekonomiska aspekterna saknas. - Utredningen skulle ha vunnit betydligt när det gäller tydligheten och pedagogiken samt kunnat prestera mer genomarbetade slutsatser och rekommendationer om mer arbete lagts ner på dessa frågor under utredningens gång. - Utredningen anför betänkligheter mot att ange ett bestämt värde för biobränslepotentialen. En potential med fastlagda ramvillkor borde ändå ha presenterats. - På många håll, dock inte i utredningen, uppfattas eller beskrivs tillgången till energisortiment som skillnaden mellan tillväxt och avverkning. Utredningen borde därför på ett tydligare sätt beskrivit och visat på tillgångarna när det gäller energisortimenten.

2 2 - Svebio har med samma källor som utredningen bedömt att biobränslen kan fördubblas till omkring 200 TWh inom en trettioårsperiod. Detta redovisas närmare i Fokus Bioenergi nr 1 och 2 som bifogas detta yttrande. - Svebio delar utredningens uppfattning att bioenergisortimenten ur ekonomisk synpunkt bör betraktas på samma sätt som övriga sortiment. - Utredningen borde ha gjort ett eget scenario där ekonomiska och miljömässiga faktorer skulle kunnat kartläggas. - Utredningen har baserat sig på scenarier med orealistiskt låga prisantaganden på fossila bränslen (framförallt för naturgas) vilket förringar den roll som biobränslena kan spela. (Detta gäller till exempel underlagsrapporten till Kontrollstation 2004.) - De reala biobränslepriserna har sjunkit kraftigt under de senaste 25 åren. Utredningens förmodan om kraftigt höjda biobränslepriser även vid måttligt ökad biobränsleanvändning strider därför starkt mot hittillsvarande erfarenheter. - Svebio arbetar för närvarande med ett eget energiscenario där bioenergipotentialen tas tillvara i större utsträckning. - Ett ökat utnyttjande av skogsenergi ger positiva synergieffekter med ökad tillgång på råvaror med förbättrad kvalitet, bättre skogsvård och förbättrad lönsamhet för skogsbruket och skogsindustrin. Utredningen har försummat att visa detta. - Energistatistiken bör förbättras både när det gäller bioenergin och andra energibärare. - Utredningen har valt att förringa de positiva samhällseffekterna med biobränsle. - Utredningen har valt att förringa möjligheterna till ökad användning av bioenergi inom småhussektorn. - Utredningen har missat att peka på den stora potentialen för mer el från biobränslen genom förgasning och svartlutsförgasning. Utredningen borde här ha föreslagit utvecklingsprogram som hjälper till att föra teknikerna mot en kommersiell verksamhet. Svebios synpunkter Utredningsuppdraget och dess genomförande Svebio välkomnar regeringens intresse för biobränsle som visas genom beställningen av rubricerade uppdrag. Biobränsle är en stor och mycket viktig resurs i den svenska energiförsörjningen. Både nuläge och framtida förutsättningar behöver tydliggöras. Utredningens uppdrag är mycket komplext och omfattande. I direktivet anges till exempel följande: Förutsättningarna för att stimulera aktiviteter i skogsbruket för att öka uttag av biobränsle bör analyseras och förslag till åtgärder lämnas.. om ersättning av fossila bränslen och att bedöma bioenergins framtida roll i energisystemet. I uppdraget ingår att granska och analysera den samlade tillgängliga informationen och bedöma konsekvenserna för bioenergins framtida roll i energisystemet mot bakgrund av de av riksdagen fastställda målen för energi- och klimatpolitiken. Även möjligheter och restriktioner för en ökad användning av bioenergi från jordbrukssektorn bör belysas. I direktiven efterlyses vidare en samhällsekonomisk analys av en ökad biobränsleanvändning samt en motsvarande analys av miljöeffekterna med speciell tonvikt på klimateffekterna.

3 3 Tyvärr måste man konstatera att utredningen inte lyckats uppfylla något av uppdragen på ett tydligt sätt. Utredningen har inte lämnat några förslag till åtgärder för att stimulera en ökad användning av biobränslen. Med undantag för hänvisning till befintliga scenarier finns ingen analys av möjlig ersättning av fossila bränslen och miljöeffekterna. När det gäller de samhällsekonomiska aspekterna redovisas ett omfattande underlagsmaterial medan en övergripande syntes av effekterna saknas. Läsaren får därmed ingen hjälp med att bedöma de samhällsekonomiska aspekterna. Utredningen har haft ett kortsiktigt och statiskt perspektiv på biobränsleanvändningen som gör att resultatet blir mindre relevant. Med EUs och Sveriges åtaganden och ambitioner är det betydligt större ökningar och mer utvecklade biobränslesystem som är de intressanta. Biobränslena kan fördubblas till omkring 200 TWh och ge positiva synergieffekter för skogsbruket och skogsindustrin (se vidare nedan) Utredningen har presenterat ett mycket omfattande och intressant material. Svebio anser dock att utredningen skulle ha vunnit betydligt när det gäller tydligheten och pedagogiken samt kunnat prestera mer genomarbetade slutsatser och rekommendationer om mer arbete lagts ner på dessa frågor under utredningens gång. Biobränslepotentialen Svebio delar utredningens uppfattning att det är vanskligt att ange ett värde på biobränslepotentialen eftersom den är beroende av en mängd faktorer som exempelvis kostnader för framtagning av biobränslen, konkurrerande energislag, ekonomiska styrmedel för emissioner av växthusgaser som koldioxid samt ekonomiska förhållanden för konkurrerande verksamheter. I vilken mån potentialen utnyttjas påverkas dessutom starkt av den ökande handeln med bioenergi. Med tanke på den politiska debatten, diskussionerna om den framtida energiförsörjningen samt direktivet borde man, trots invändningarna mot begreppet potential, ha gjort en sammanställning över tillgängliga mängder biobränslen vid fastställda ekonomiska, tidsmässiga och miljömässiga ramvillkor. En annan anledning till att precisera sig när det gäller tillgångarna är att man ofta uppfattar (och ibland beskriver) de skogliga bioenergitillgångarna som skillnaden mellan tillväxt och avverkning till timmer och massaved. Därmed tolkar man det faktum att avverkningarna ligger nära tillväxten som om det inte finns utrymme för mer bioenergi från skogen. En anledning till missförståndet är att grenar (och stubbar se nedan) inte ingår i det som redovisas som tillväxt. Uppgifterna om avverkning beskriver inte heller om de restkvantiteter som faller i skogsindustrin och sågverksindustrin (energisortiment) utnyttjas eller inte. Det hade varit värdefullt om utredningen på den här punkten hade gett en entydig beskrivning av de tillgängliga volymerna. Svebio har nyligen i samarbete med (och med synpunkter från) Energimyndigheten utgivit ett antal faktablad om bioenergi under det samlade namnet Fokus Bioenergi. I faktabladen nummer 1 och 2 redovisas i siffror en potential för biobränslen inklusive torv och sorterat avfall efter miljömässiga restriktioner på 220 TWh. De åberopade faktabladen bifogas och skall ses som en integrerad del i detta yttrande. Potentialen baseras på underlag från SLU och SKA 99 dvs underlag som utredningen också åberopar och tillstyrker. Svebios sammanställning ansluter med smärre avvikelser till de siffror och källor som redovisas i utredningen. Dock har Svebio redovisat 10 TWh från stubbar (baserat på en i Finland tillämpad metod för tillvaratagande av

4 4 stubbar). I potentialen ingår 16 TWh sorterat avfall, 12 TWh torv, 35 TWh returlutar samt 22 TWh agrara bränslen. Bedömningarna utgår ifrån sortiment som kan ligga inom ekonomiskt räckhåll och inkluderar 2 TWh biodrivmedel från jordbruket (även om biodrivmedel, vilket också sägs i utredningen, generellt är dyrare per energienhet än bränslen för värme- och elproduktion). Svebio har bedömt att biobränslena kan fördubblas från dagens användning inom en period på 20 till 30 år givet adekvata styrmedel. Den möjliga expansionstakten styrks av hittillsvarande utveckling. Även andra utredningar stöder uppfattningen om den stora potentialen av trädbränsle. Det gäller till exempel Syntesrapport Systemstudier Bioenergi (ER 13:2003). Rapporten åberopas i rubricerade utredning från SLU. Utredningen skulle ha vunnit på att ta syntesrapporten som en tydlig utgångspunkt för sitt arbete. Syntesrapporten är en sammanfattande rapport från 17 olika forskningsprojekt som löpt mellan 1998 och Den ger svar på många av de frågor som tagits upp i utredningsdirektivet! Trots invändningarna mot potentialbegreppet kan vi alltså konstatera att biobränslena kan fördubblas till en kostnad per energienhet som inte avviker från dagens nivå i någon större utsträckning. Det är ett viktigt konstaterande som många även inom energibranschen inte tycks känna till. Så uttryckte regeringens förhandlingsman inom energiområdet Bo Bylund i en debattartikel i DN under våren att biobränslena ligger nära kapacitetstaket. Svebio delar utredningens uppfattning att bioenergisortimenten ur ekonomisk synpunkt skall betraktas på samma sätt som övriga sortiment som exempelvis massaved och timmer/sågat virke. Det betyder att det blir upp till marknaden att avgöra vilka delar som skall gå till vad och att politikernas uppgift blir att utforma styrmedel som tar hänsyn till sådana faktorer som inte annars värderas på ett korrekt sätt i en marknadsekonomi. Detta gör också att bioenergipotentialerna kan vara mycket större i ett längre perspektiv. Energiscenarier Utredningen har inte gjort något eget energiscenario vilket är en klar brist. Utredningen har istället valt att hänvisa till energiscenarier från exempelvis Nordledenprojektet. På grund av den starka representationen från gasintressenter har dessa scenarier ofta givits en för positiv bild av naturgasens förutsättningar kontra bioenergin. I Nordleden har man fått positiva resultat på cirka 30 miljarder för naturgasen vid ett gasprisantagande på 70 kr/mwh och en lika stor förlust vid ett pris på 130 kr/mwh. Vid 100 kr/mwh erhölls ett nollresultat. Prisansatsen ligger långt under förväntad prisnivå. Med mera realistiska prisnivåer från 160 kr/mwh och uppåt kan inte gasen få den roll som beskrivs i Nordledenprojektet utan att köpare, säljare och eventuellt staten får vidkännas kraftiga förluster. Man kan också förvänta sig att gasen inom några årtionden kommer att bli en mycket knapp resurs vilket sammantaget med att också oljan är en knapp resurs sätter ytterligare press uppåt på gaspriset (och oljepriset). Det finns flera liknande scenarier (jämför prisantaganden för Kontrollstation 2004 nedan) där gasens ekonomiska roll överdrivits. För prognosen i kontrollstation 2004 har man följande prisantaganden för perioden 2010 till 2020: Olja 116 kr/mwh (25 USD/fat), naturgas 83 kr/mwh (3,3 USD/Mbtu) och kol 40 kr/mwh (41 USD/ton). Enligt uppgift har prisantagandena baserats på uppgifter från IEA. Oavsett källa verkar dessa prisantaganden ligga oerhört lågt och inte baseras på realiteter. Nuvarande gaspris

5 5 på kontinenten och det gaspris som gasintressenterna angav vid konsekvensberäkning av SNEDutredningen enligt ovan låg på 160 kr/mwh. Priserna som anges i de olika scenarierna bör räknas upp för att motsvara priserna vid leverans till slutanvändare. För biobränsle är detta i allmänhet redan tillgodosett medan priserna för fossilbränsle ofta ligger i ett tidigare led. Dessutom anges ofta fossilbränslepriserna exklusive styrmedel som koldioxidskatter och utsläppsrätter. Energiscenarier med de antagna priserna enligt ovan måste betraktas som helt orealistiska och bör därför göras om med mer verklighetsnära prisantaganden. Ökade priser på fossila bränslen kan medföra en prisstegring även på biobränslen men också en ökad tillgänglighet för energisortimenten samt timmer- och massaved (se positiva synergieffekter nedan). Hittillsvarande erfarenheter visar dock på en kraftig minskning av realpriset på energiflis Under en tjugoårsperiod(-45 %) trots att biobränslena fördubblats under samma period. De stora tillgångarna på biobränsle borgar för en lugn prisutveckling även framöver. Utredningens deklaration att biobränslepriset skulle stiga kraftigt med starka styrmedel enligt formuleringen på sid 103 stämmer dåligt med erfarenheterna hittills; trots starka styrmedel och kraftigt ökad biobränsleanvändning (+ 65 TWh på 25 år) har biobränslepriset hittills sjunkit i reala priser. Den ökade användningen av biobränslen som utredningen pratar om är dessutom mycket måttlig då den baseras på scenarier med felaktiga prisantaganden främst på fossila bränslen. Svebio vänder sig också mot att man i dessa sammanhang anför att höga skatter på fossila bränslen utgör en subvention för biobränslen. Koldioxidskatterna på fossila bränslen (som man för övrigt reducerat till ett minimum genom den nyligen införda kraftvärmebeskattningen) är ett uttryck för principen om att förorenaren betalar. På motsvarande sätt som gasens förutsättningar skrivits upp har biobränslenas förutsättningar nedtonats. Även om utredningen refererar till en rapport från Energimyndigheten (syntesrapport ER 13:2003), där man i ett maxscenario utnyttjar 184 TWh biobränsle, hade det varit befogat att åtminstone skissartat teckna en egen bild där biobränslena utnyttjas maximalt (utan att för den skull inkräkta på nuvarande försörjning av timmer och massaved). I samband med ett sådant scenario hade man relativt enkelt kunnat göra översiktliga bedömningar där ersättningen av fossila bränslen, miljöeffekter och samhällsekonomiska effekter kartlagts. På grund av bristerna i befintliga energiutredningar har dessa därför ofta ett begränsat värde när det gäller att svara på frågorna i utredningsdirektivet. Detta gäller dock inte den tidigare åberopade rapporten (syntesrapport ER 13:2003). Svebio arbetar för närvarande med ett energiscenario där hela eller delar av potentialen biobränsle på drygt 200 TWh enligt ovan utnyttjas. Den kommer att baseras mer på bedömningsmässiga antaganden om utvecklingen av energiförsörjningen än av beräkningsmodeller som mer tar hänsyn till ett begränsat antal parametrar. Hittillsvarande erfarenheter tyder på att ett mer bedömningsmässigt tillvägagångssätt kan fungera lika bra. Positiva synergieffekter Råvaror som skulle kunna utnyttjas till massa och timmer kan i princip också utnyttjas för energiändamål. Ekonomiska förutsättningar talar för att detta sker och kommer att ske endast i undantagsfall även med styrmedel som kraftigt premierar bioenergi. Snarare är det så att ett ökat

6 6 uttag av flera sortiment bidrar till en ökad tillgänglighet för råvaror till både papper, timmer och energi. Utredningen har inte ägnat dessa positiva synergieffekter tillräcklig uppmärksamhet. Vi vill från Svebio starkt understryka att ett ökat uttag av biobränsle får flera positiva effekter för skogsnäringen: - Ökad röjning/gallring ger ökad produktion av skogsråvara även för skogsindustrin och bättre kvalitet i skogsbeståndet. - Ersättningen för bioenergisortimentet förbättrar skogsägarnas ekonomi och fungerar som en stimulans för förbättrad skogsvård. - Biobränsleuttaget på hyggen kan samordnas med föryngringsåtgärder och markberedning. En konsekvent genomförd askåterföring ger bättre näringsbalans i skogen. - Ersättningen för biprodukter som bioenergi ger ökad lönsamhet för hela skogsnäringen. Det gäller inte minst för sågverken, där intäkterna från bioenergi idag anses motsvara hela vinsten. - Elcertifikaten som ger en ersättning för biobränslebaserad, så kallad grön, el ger ett betydande tillskott till skogsindustrin. - Trots måttliga priser representerar bioenergin stora värden. För att ge en uppfattning om storleksordningen motsvarar dagens bioenergianvändning i Sverige på 105 TWh cirka 15 miljarder kronor i bränslevärde. - Undantaget är spånskiveindustrin vars råvaror ökat i pris till följd av beskattningen på fossila bränslen. Ett ökat pris på dessa råvaror har i stället bidragit till överlevnaden för sågverksindustrin. De ekonomiska förutsättningarna för den svenska spånskiveindustrin har dock varit sådana att nuvarande tillbakagång svårligen skulle kunnat undvikas även med lägre råvarupriser. Svebio anser inte att det är samhällsekonomiskt motiverat att skapa speciella styrmedel som kompenserar spånskiveindustrin i enlighet med tidigare utredningar inom området. Detaljsynpunkter Vid genomläsningen av denna rapport liksom andra rapporter konstaterar Svebio att energistatistiken, trots att Sverige ligger långt framme på området, skulle må väl av en uppgradering. Detta är ingen kritik mot utredningen utan mer ett allmänt konstaterande. Det finns ingen komplett och tillförlitlig statistik när det gäller import och export av biobränslen. Granskar man uppgifterna för total slutlig användning måste man hålla i minnet att användning av bränslen, till exempel biobränsle, redovisas som en separat post men också att el respektive fjärrvärme redovisas i separata poster. I de senare posterna ingår också bränslen som till exempel biobränslen. För biobränslenas del handlar det om cirka 40 TWh som man riskerar att missa. När det gäller elproduktionsstatistiken döljs i allmänhet biobränsle-el som en delpost under rubriker som värmekraft kommunal kraftvärme eller industriellt mottryck. Det är angeläget inte minst ur pedagogisk synpunkt att vi får en energistatistik som tydligt anger energins ursprung i miljöbelastande fossila energislag respektive i miljövänliga förnybara energikällor. Sid 24: Utredningen har missat att peka på den stora potentialen för teknikutveckling inom elproduktionen (och eventuellt biodrivmedelsproduktionen), genom t ex svartlutsförgasning. Likaså är det viktigt att utveckla förgasningstekniken för ett ökat utbyte av el i kraftvärme. Utredningen borde ha föreslagit kraftiga utvecklingsinsatser inom detta område. Sid 25: Utredningen underskattar kraftigt möjligheterna att öka användningen av biobränsle i småhussektorn och avfärdar möjligheten att konvertera eluppvärmning till bioenergi, med en

7 7 intuitiv bedömning. Det är en otillfredsställande grund för en bedömning. Verksamheten med att ersätta elvärme med pellets är i full gång även i enskilda småhus. Samtidigt utvecklas tekniken för pelletseldning snabbt. På sid 74 redovisas omfattningen och förutsättningarna för de olika scenarierna i SKA 99. Det hade varit lämpligt att på samma plats också redovisa resultaten. På sid 99 sägs att volymerna för etanol blir cirka 60 % större jämfört med bensin och diesel. Siffran är korrekt för diesel men för hög i jämförelse med bensin på grund av bensinens lägre energiinnehåll (jämfört med diesel). Ofta kan man dessutom få högre verkningsgrad för etanol än bensin i Ottomotorer. Utredningen har inte beaktat de samhällsekonomiska vinsterna med biobränslenas bidrag till sysselsättningen utan hänvisar på sid 104 opreciserat till att man också måste se till vilka alternativ som gick förlorade. Svebio menar att utredningar därmed blundat för den positiva sysselsättningseffekten med biobränslen. Sysselsättningen kommer ofta i sysselsättningssvaga regioner där arbetslösheten är hög och där andra alternativ saknas. Överslagsmässigt ger 1 TWh biobränsle omkring 300 årsarbeten. I de fall som dessa arbetstillfällen minskar arbetslösheten i motsvarande grad ökar statens intäkter i form av löneskatter och arbetsgivaravgifter samtidigt som kostnaderna för arbetslöshet minskar. Dessa intäkter och minskade kostnader är i paritet med bortfallet av intäkterna från koldioxidskatten dvs cirka 85 kr/mwh (2004). Till de samhällsekonomiska aspekterna bör man även hänföra att den kunskap och kapacitet för produktion av utrustning man under åren byggt upp för den inhemska marknaden också kan utnyttjas som en bas för en stor exportmarknad.. På sid 135 i fig redovisas en graf Genomsnittliga totalkostnader för produktion av skogsbränsle. Beteckningen är felaktig då det snarare handlar om marginalkostnaden vid olika utbud. Dessutom bygger kurvan på gammal teknik (från 1998 eller tidigare) och outvecklad teknik i de segment som inte representerar dagens utbud. Den nedersta delen av denna kurva representerar dessutom skogsindustrins biprodukter utan annan lämplig användning som därför inte bör åsättas någon produktionskostnad. Svenska Bioenergiföreningen Tomas Kåberger Ordförande Kent Nyström Verkställande ledamot Bilagor: Fokus Bioenergi 1 och 2. (Skall betraktas som en del av detta remissyttrande.)

Handel med elcertifikat - ett nytt sätt att främja el från förnybara energikällor (SOU 2001:77)

Handel med elcertifikat - ett nytt sätt att främja el från förnybara energikällor (SOU 2001:77) Lars Dahlgren N2001/10077/ESB Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Handel med elcertifikat - ett nytt sätt att främja el från förnybara energikällor (SOU 2001:77) Svenska Bioenergiföreningen (SVEBIO)

Läs mer

BSL2020, BSL2020, Av.rest -50 %, + export. Massaved 181 203 228 188 203 208 229* 3 229. Pellets 227 234 219 239 244 233 297...* 4

BSL2020, BSL2020, Av.rest -50 %, + export. Massaved 181 203 228 188 203 208 229* 3 229. Pellets 227 234 219 239 244 233 297...* 4 BSL2020 Av.rest -50 % Av.rest -50 %, + export BSL 2020, elcert+ trp grödor/av.rest skogssekt +10 % allting samtidigt Sammanfattning I delrapport 2 av projektet BIOKONK studeras den väntade utvecklingen

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015

Kommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015 Kommittédirektiv Översyn av energipolitiken Dir. 2015:25 Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015 Sammanfattning En kommitté i form av en parlamentariskt sammansatt kommission ska lämna underlag

Läs mer

Yttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation för elcertifikatsystemet 2015

Yttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation för elcertifikatsystemet 2015 2014-05-08 Er ref: Eva Centeno López Diarienr: N2014/734/E Lina Palm Lina.Palm@skogsindustrierna.org +46 8 762 7949 +46 70 397 1449 Yttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation

Läs mer

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013 Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.

Läs mer

Gasbilar är miljöbilar det måste synas i bonus-malus-systemet

Gasbilar är miljöbilar det måste synas i bonus-malus-systemet Stockholm den 2016-03-21 Gasbilar är miljöbilar det måste synas i bonus-malus-systemet Den pågående utredningen om bonus-malus riskerar att utformas så att endast elbilar och laddhybrider främjas med bonus.

Läs mer

Naturskyddsföreningens remissvar på promemorian Kvotplikt för biodrivmedel

Naturskyddsföreningens remissvar på promemorian Kvotplikt för biodrivmedel Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm den 24 april 2013 Naturskyddsföreningens dnr: Näringsdepartementets ärendenr. N/2013/ 934/RS Naturskyddsföreningens remissvar på promemorian

Läs mer

Departementspromemorian Utvärdering av Skatteväxlingskommitténs energiskattemodell (Ds 2000:73)

Departementspromemorian Utvärdering av Skatteväxlingskommitténs energiskattemodell (Ds 2000:73) Lars Dahlgren Fi2001/439 Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Departementspromemorian Utvärdering av Skatteväxlingskommitténs energiskattemodell (Ds 2000:73) Svenska bioenergiföreningen (Svebio) har beretts

Läs mer

Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar?

Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar? Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar? Gustav Melin, SVEBIO DI-Värmedagen, Stockholm 2016-06-01 2015 var varmaste året hittills Är biomassa och

Läs mer

Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk

Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk PM Nr 24, 2014 Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk Miljöekonomiska enheten 2014-01-31 Konjunkturinstitutet Dnr 4.2-2-3-2014 Konsekvenser för Sverige

Läs mer

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Sänkt skatt på biodrivmedel

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Sänkt skatt på biodrivmedel Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Sänkt skatt på biodrivmedel Mars 2016 1 Promemorians huvudsakliga innehåll För hållbara biodrivmedel gäller i dag viss befrielse från energiskatt och hel

Läs mer

Biobränslen När blir pinnarna i skogen av betydelse? 28 november 2017

Biobränslen När blir pinnarna i skogen av betydelse? 28 november 2017 Biobränslen När blir pinnarna i skogen av betydelse? 28 november 2017 1 VAD TROR DU KOMMER ENERGI FRÅN SKOGEN KUNNA UTGÖRA SÅ MYCKET SOM 30% AV LANDETS ENERGI-ANVÄNDNING REDAN 2025? Pinnarna i skogen är

Läs mer

Underlagsrapport 2. Mål och medel för energipolitiken?

Underlagsrapport 2. Mål och medel för energipolitiken? Underlagsrapport 2 Mål och medel för energipolitiken? Dnr: 2015/046 Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Studentplan 3, 831 40 Östersund Telefon: 010 447 44 00 Fax: 010 447 44 01

Läs mer

Lokal vindkraftsatsning i Uppvidinge.

Lokal vindkraftsatsning i Uppvidinge. Lokal vindkraftsatsning i Uppvidinge. Fyra markägare från bygden har tillsammans med prästlönetillgångar i Växjö stift bildat UppVind ekonomisk förening som avser att uppföra nio vindkraftverk norr och

Läs mer

fjärrvärme & miljö 2015

fjärrvärme & miljö 2015 fjärrvärme & miljö 2015 Fastighetsägarna Sverige Fjärrvärmens låga klimatpåverkan lyfts ofta som en av produktens främsta styrkor. Denna rapport visar, när vi granskar 60 fjärrvärmeleverantörer runt om

Läs mer

hur kan energiresursbehov och klimatpåverkan i befintlig bebyggelse minskas? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan

hur kan energiresursbehov och klimatpåverkan i befintlig bebyggelse minskas? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan hur kan energiresursbehov och klimatpåverkan i befintlig bebyggelse minskas? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan Vi måste bli mer energieffektiva På sikt är både vi i Sverige och resten

Läs mer

En rapport från Villaägarnas Riksförbund

En rapport från Villaägarnas Riksförbund FORTUMS VINST Q1 2009 En rapport från Villaägarnas Riksförbund 2009-04-29 Denna rapport är framtagen av Villaägarnas Riksförbund för att belysa de stora elbolagens vinster. Rapporten är framtagen med hjälp

Läs mer

Energiförbrukning 2009

Energiförbrukning 2009 Energi 2010 Energiförbrukning 2009 Totalförbrukningen av energi sjönk med nästan 6 procent år 2009 Enligt Statistikcentralens statistik över energiförbrukning var totalförbrukningen av energi i Finland

Läs mer

Faktorer som påverkar utvecklingen av svensk bioenergi

Faktorer som påverkar utvecklingen av svensk bioenergi Faktorer som påverkar utvecklingen av svensk bioenergi Agenda "Termisk Bioenergianvändning" Värme, kyla och el från bioenergi Kontaktuppgifter: Bengt- Erik Löfgren ÄFAB/PelletsFörbundet Sockerbruksgatan

Läs mer

En rapport från Villaägarnas Riksförbund

En rapport från Villaägarnas Riksförbund VATTENFALLS VINST Q1 2009 En rapport från Villaägarnas Riksförbund 2009-04-29 Denna rapport är framtagen av Villaägarnas Riksförbund för att belysa de stora elbolagens vinster. Rapporten är framtagen med

Läs mer

Farsta fakta. Yta: 15,4 km²

Farsta fakta. Yta: 15,4 km² Farsta 1 1 Farsta fakta I Farsta stadsdelsområde bor det 51 987 personer (2011). Stadsdelsområdet omfattar stadsdelarna: Fagersjö, Farsta, Farstanäset, Farsta strand, Gubbängen, Hökarängen, Larsboda, Sköndal,

Läs mer

Tillväxt och klimatmål - ett räkneexempel

Tillväxt och klimatmål - ett räkneexempel Tillväxt och klimatmål - ett räkneexempel 2012-02-07 Detta dokument är ett räkneexempel som har tagits fram som stöd i argumentationen för en motion till Naturskyddsföreningens riksstämma år 2012. Motionen

Läs mer

Kommittédirektiv Dir. 2016:34 Sammanfattning

Kommittédirektiv Dir. 2016:34 Sammanfattning Kommittédirektiv Utredning om ekonomiska styrmedel för eloch värmeproduktion inom EU ETS och ekonomiska styrmedel för avfallsförbränning Dir. 2016:34 Beslut vid regeringssammanträde den 2 juni 2016. Sammanfattning

Läs mer

Finansdepartementets promemoria Bensin- och. Bensin- och dieselkonsumtion i Sverige ekonometriska skattningar av priselasticiteter

Finansdepartementets promemoria Bensin- och. Bensin- och dieselkonsumtion i Sverige ekonometriska skattningar av priselasticiteter PM 2013: RVI (Dnr 315-498/2013) Energimyndighetens rapport Implementering av art i- kel 7 i energieffektiviseringsdirektivet Energimyndighetens beräkningar och förslag till kompletteringar Finansdepartementets

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2012 kap 1-4 Energiläget 2011 kap 1-2 Elcertifikatsystemet 2012 Naturvårdverket Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Växjö 2014. www.svebio.se

Växjö 2014. www.svebio.se Växjö 2014 Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Växterna är naturens motor som ger föda och energi till människor och djur. Bioenergi i kretslopp,

Läs mer

Skogsindustriernas remissvar på DS 2009:24 - Effektivare skatter på klimat- och energiområdet.

Skogsindustriernas remissvar på DS 2009:24 - Effektivare skatter på klimat- och energiområdet. Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen 103 33 Stockholm registrator@finance.ministry.se Skogsindustriernas remissvar på DS 2009:24 - Effektivare skatter på klimat- och energiområdet. Skogsindustrierna

Läs mer

Pellets. naturlig värme. Information från Pellsam om bekväm, kostnadseffektiv och miljövänlig villavärme. www.pellsam.se

Pellets. naturlig värme. Information från Pellsam om bekväm, kostnadseffektiv och miljövänlig villavärme. www.pellsam.se Pellets naturlig värme Information från Pellsam om bekväm, kostnadseffektiv och miljövänlig villavärme www.pellsam.se Pellets naturlig värme Pellets är en naturlig uppvärmningsform som kombinerar en mycket

Läs mer

Energibalanser för Uppsala län och kommuner år 2013

Energibalanser för Uppsala län och kommuner år 2013 Energibalanser för Uppsala län och kommuner år 2013 2016-03-29 Jonas Lindros Innehållsförteckning ENERGIBALANSER FÖR UPPSALA LÄN OCH KOMMUNER ÅR 2013... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 3 BAKGRUND... 5 ÖVERGRIPANDE

Läs mer

Yttrande över Trafikverkets utredning om Inlandsbanans funktion och roll i transportsystemet

Yttrande över Trafikverkets utredning om Inlandsbanans funktion och roll i transportsystemet 2012-12-14 Er ref: Kenneth Natanaelsson kenneth.natanaelsson@trafikverket.se Karolina Boholm karolina.boholm@skogsindustrierna.org 08-762 72 30 070-202 98 69 Yttrande över Trafikverkets utredning om Inlandsbanans

Läs mer

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige genom

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige genom Partimotion Motion till riksdagen 2015/16:2249 av Jan Björklund m.fl. (FP) På väg mot ett fossilfritt Sverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att

Läs mer

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

Förnybar värme/el mängder idag och framöver Förnybar värme/el mängder idag och framöver KSLA-seminarium 131029 om Marginalmarkernas roll vid genomförandet av Färdplan 2050 anna.lundborg@energimyndigheten.se Jag skulle vilja veta Hur mycket biobränslen

Läs mer

PelletsFörbundets informerar

PelletsFörbundets informerar PelletsFörbundets informerar Introduktion PelletsFörbundet bildades 2013 genom en sammanslagning av branschorganisationerna PiR 1 och PellSam 2 med syfte att samla alla intressenter i en gemensam branschorganisation.

Läs mer

Introduktion av biodrivmedel på marknaden

Introduktion av biodrivmedel på marknaden 2002-01-25 Till Näringsdepartementet Att: Lars Guldbrand 103 33 Stockholm Status Introduktion av biodrivmedel på marknaden Myndighetsgruppens rekommendationer Föreliggande dokument kommer ytterligare att

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. REMISSYTTRANDE M2015/04155/Mm

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. REMISSYTTRANDE M2015/04155/Mm SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2016-02- 19 REMISSYTTRANDE M2015/04155/Mm Till Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Europeiska kommissionens förslag COM(2015)614/2

Läs mer

Biobränsle. - energi för kommande generationer

Biobränsle. - energi för kommande generationer Biobränsle - energi för kommande generationer Mats Goop, Weda Skog: - Vi har bara en planet För en långsiktigt hållbar utveckling för alla på vårt enda jordklot, är de allra flesta överens om att det viktigt

Läs mer

Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet

Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet PM 2008: RI (Dnr 305-2465/2008) Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet Borgarrådsberedningen föreslår

Läs mer

Sammanfattning Handlingsprogram för en grön omställning

Sammanfattning Handlingsprogram för en grön omställning 2006-09-09 Socialdemokraterna Sammanfattning Handlingsprogram för en grön omställning 11 steg för ett grönare Sverige Gröna Folkhemmet har blivit ett samlingsnamn för visionen om ett modernt högteknologiskt

Läs mer

Biogaskunskaper på stan

Biogaskunskaper på stan Biogaskunskaper på stan - En studie om vad gemene man känner till om biogas Pontus Björkdahl, Mari Rosenkvist och Julia Borgudd 9 Sammanfattning Under 9 har Biogas Öst genomfört en undersökning där personer

Läs mer

Åkerenergi & affärsmöjligheter för de gröna näringarna

Åkerenergi & affärsmöjligheter för de gröna näringarna Åkerenergi & affärsmöjligheter för de gröna näringarna Biogasseminarium med workshop 13 april 2011, Stockholm Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Bioenergianvändning i Sverige

Läs mer

Energigaser bra för både jobb och miljö

Energigaser bra för både jobb och miljö Energigaser bra för både jobb och miljö Energitillförsel Sverige 2008 (612 TWh) 2 Biobränslen 183 123 Vattenkraft Naturgas 68 Olja Kol Värmepumpar Kärnkraft Vindkraft 5 27 194 10 Energitillförsel i Sverige

Läs mer

Återvinningsindustriernas remissvar på promemoria Återvinning ur nedlagda avfallsanläggningar (Fi2016/00774)

Återvinningsindustriernas remissvar på promemoria Återvinning ur nedlagda avfallsanläggningar (Fi2016/00774) Stockholm den 1 juni 2016 Återvinningsindustriernas remissvar på promemoria Återvinning ur nedlagda avfallsanläggningar (Fi2016/00774) Om Återvinningsindustrierna Återvinningsindustrierna, ÅI, är en branschförening

Läs mer

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen Lina Palm FRÅGAN i FOKUS NEJ! MEN, ökad substitution av fossilbaserade produkter med produkter som har förnybart ursprung, dvs. baserade

Läs mer

S k o g e n S l i l l a g r ö n a

S k o g e n S l i l l a g r ö n a skog, trä och papper är bra för klimatet Skogen är en del av lösningen på klimatfrågan! Skogen är en del av lösningen på klimatfrågan och en hörnsten i ett hållbart samhälle. Skogsbruket i Sverige har

Läs mer

EG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581)

EG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581) 1 (5) Näringsdepartementet Enheten för energi, skog och basindustri 103 33 Stockholm EG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581)

Läs mer

Svenska EnergiAskor Naturvårdsverket, handläggare Erland Nilsson

Svenska EnergiAskor Naturvårdsverket, handläggare Erland Nilsson Remissvar Utvärdering av Naturvårdsverkets handbok 2010:01 återvinning av avfall i anläggningsarbeten Från Till Svenska EnergiAskor Naturvårdsverket, handläggare Erland Nilsson Svenska EnergiAskor AB är

Läs mer

Biogastinget 3 december 2014 Lars Holmquist Göteborg Energi

Biogastinget 3 december 2014 Lars Holmquist Göteborg Energi Biogastinget 3 december 2014 Lars Holmquist Göteborg Energi Biogas - en väg till det hållbara transportsamhället 60 TWh 10 TWh FFF-utredningens syn på biodrivmedlens roll För att nå 80 % reduktion av klimatutsläppen

Läs mer

Remiss angående FlexMex2-utredningens tredje delbetänkande (SOU 2004:62)

Remiss angående FlexMex2-utredningens tredje delbetänkande (SOU 2004:62) R 0577/2004 Stockholm den 14 juli 2004 Till Näringsdepartementet Remiss angående FlexMex2-utredningens tredje delbetänkande (SOU 2004:62) 1. Inledning Sveriges advokatsamfund har beretts tillfälle att

Läs mer

Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och vätgas.

Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och vätgas. RAPPORT/kortversion Juli 2010 Stor potential för biogas i jordbruket Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och vätgas. 2 Stor potential för jordbruken

Läs mer

Biomassa en knapp resurs i globalt perspektiv

Biomassa en knapp resurs i globalt perspektiv Inledning Hur långt räcker bioenergin i framtidens energisystem? Hur mycket går det att få ut från skogar och åkermark och vad ska vi använda den till? Är det klokt att satsa på biodrivmedel, eller ska

Läs mer

Klimat- bokslut 2010

Klimat- bokslut 2010 K li m a t- bokslut 2010 Vi tror på handling Sedan 2004 redovisar E.ON Sverige vad vi gör för att minska koldioxidutsläppen i vår egen verksamhet och tillsammans med kunderna. I och med verksamhetsåret

Läs mer

Prognoser för utsläpp och upptag av växthusgaser. Delrapport 1 i Energimyndighetens och Naturvårdsverkets underlag till Kontrollstation 2008

Prognoser för utsläpp och upptag av växthusgaser. Delrapport 1 i Energimyndighetens och Naturvårdsverkets underlag till Kontrollstation 2008 Prognoser för utsläpp och upptag av växthusgaser Delrapport 1 i Energimyndighetens och Naturvårdsverkets underlag till Kontrollstation 2008 Fler exemplar av denna rapport beställer du på: Energimyndighetens

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117. Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern

Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117. Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern 1 Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117 Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Klimatet, en drivkraft att minska koldioxidutsläppen...

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. EN AV VÅR TIDS STÖRSTA UTMANINGAR För att bromsa växthuseffekten och klimatförändringarna krävs omfattande

Läs mer

6. Energiomställning i det gotländska samhället

6. Energiomställning i det gotländska samhället 6. Energiomställning i det gotländska samhället Målet med att uppnå en energisituation till år 2025, där förnybar energi i den lokala produktionen av el, värme och drivmedel motsvarar 100 % av energibehovet,

Läs mer

Öresundsverket. Ett av världens effektivaste kraftverk

Öresundsverket. Ett av världens effektivaste kraftverk Öresundsverket Ett av världens effektivaste kraftverk En hörnpelare i den sydsvenska energiförsörjningen Öresundsverket, som togs i drift hösten 2009, är en hörnpelare i den sydsvenska energiförsörjningen.

Läs mer

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas 6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas El och värme kan framställas på många olika sätt, genom förbränning av förnybara eller fossila bränslen, via kärnklyvningar i kärnkraftsverk eller genom

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

Energibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson

Energibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson Energibok kraftvärmeverk Gjord av Elias Andersson Innehållsförteckning S 2-3 Historia om kraftvärmeverk S 4-5 hur utvinner man energi S 6-7 hur miljövänligt är det S 8-9 användning S 10-11 framtid för

Läs mer

Läget på elmarknaden Vecka 18. Veckan i korthet. Ansvarig: Jens Lundgren jens.lundgren@ei.se

Läget på elmarknaden Vecka 18. Veckan i korthet. Ansvarig: Jens Lundgren jens.lundgren@ei.se 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 18 Ansvarig: Jens Lundgren jens.lundgren@ei.se Veckan i korthet Under vecka 18 har vårfloden fortsatt i både Sverige och Norge. Samtidigt börjar den svenska kärnkraften

Läs mer

Klimatkommunernas svar på Naturvårdsverkets remiss Underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050 (Rapport 6537)

Klimatkommunernas svar på Naturvårdsverkets remiss Underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050 (Rapport 6537) s svar på Naturvårdsverkets remiss Underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050 (Rapport 6537) Sammanfattning av s synpunkter instämmer i att omfattande åtgärder och omställningar

Läs mer

Kommittédirektiv. Utredning om tredjepartstillträde till fjärrvärmenäten. Dir. 2009:5. Beslut vid regeringssammanträde den 22 januari 2009

Kommittédirektiv. Utredning om tredjepartstillträde till fjärrvärmenäten. Dir. 2009:5. Beslut vid regeringssammanträde den 22 januari 2009 Kommittédirektiv Utredning om tredjepartstillträde till fjärrvärmenäten Dir. 2009:5 Beslut vid regeringssammanträde den 22 januari 2009 Sammanfattning av uppdraget En utredare ska närmare analysera förutsättningarna

Läs mer

Konsekvensutredning av förslag till föreskrift om insamling av elproduktionsuppgifter för solcellsanläggningar från elnätsbolag

Konsekvensutredning av förslag till föreskrift om insamling av elproduktionsuppgifter för solcellsanläggningar från elnätsbolag EM1000 W-4.0, 2010-11-17 Datum 1 (6) Analysavdelningen Johan Harrysson +46 (0)16-542 06 32 jonan.harrysson@energimyndigheten.se Konsekvensutredning av förslag till föreskrift om insamling av elproduktionsuppgifter

Läs mer

Remissvar Havsbaserad vindkraft M2015/2349/Ee, ER 2015:12

Remissvar Havsbaserad vindkraft M2015/2349/Ee, ER 2015:12 Skellefteå 2015-06-16 1(6) Dokumentnummer 641955-v4 Handläggare Stefan Skarp Affärsområde Produktion Telefon 0910-77 25 00 Energienheten Kansliråd Fredrik von Malmborg Telefon 08-405 19 59 E-post fredrik.vonmalmborg@regeringskansliet.se

Läs mer

Table A: Visar den årliga kostnaden för aktörerna. En aktör. Aktör 1 2 3 4 5 6 7 8. Allmänt. Installerad effekt [MW] [GWh]

Table A: Visar den årliga kostnaden för aktörerna. En aktör. Aktör 1 2 3 4 5 6 7 8. Allmänt. Installerad effekt [MW] [GWh] Sammanfattning Sverige har ett ambitiöst mål som syftar till att öka andelen förnybar energiproduktion. Energimyndighetens befintliga planeringsmål är att Sverige skall producera 10 TWh årligen från vindkraft

Läs mer

Förfaranderegler för alternativa drivmedel

Förfaranderegler för alternativa drivmedel Lagrådsremiss Förfaranderegler för alternativa drivmedel Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 14 oktober 2010 Anders Borg Agneta Bergqvist (Finansdepartementet) Lagrådsremissens

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen 2015-09-21 /Kjell Andersson. Remissyttrande över Promemorian Anläggningsbesked för biodrivmedel

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen 2015-09-21 /Kjell Andersson. Remissyttrande över Promemorian Anläggningsbesked för biodrivmedel SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen 2015-09-21 /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE M 2015/3227/R Till Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Promemorian Anläggningsbesked för biodrivmedel

Läs mer

RP 139/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om punktskatt på flytande bränslen

RP 139/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om punktskatt på flytande bränslen Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om punktskatt på flytande bränslen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om

Läs mer

Värmeforskdagar 2008. Bränsleförsörjning. Bränsleförsörjning. Tekn.lic. Lennart Ryk Bränslechef Söderenergi AB. Lennart Ryk

Värmeforskdagar 2008. Bränsleförsörjning. Bränsleförsörjning. Tekn.lic. Lennart Ryk Bränslechef Söderenergi AB. Lennart Ryk Bränsleförsörjning Tekn.lic. Bränslechef Söderenergi AB 1 Bioenergins utveckling i Sverige BIOENERGIUTVECKLINGEN TWh 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 1980 1990 2004 2015 2025 2 Råvara och förbrukare Bestånden/råvaran

Läs mer

Vad händer med utsläppshandeln år 2013? Lars Zetterberg IVL Svenska Miljöinstitutet

Vad händer med utsläppshandeln år 2013? Lars Zetterberg IVL Svenska Miljöinstitutet Vad händer med utsläppshandeln år 2013? Lars Zetterberg IVL Svenska Miljöinstitutet Utsläppshandel enligt Kyoto Kyotoprotokollet möjliggör tre marknadsbaserade instrument: CDM, JI och utsläppshandel, ETS

Läs mer

Projektet Hästliv som handlar om slutet på hästens liv. Projektet drivs via HNS i samarbete med bland annat Jordbruksverket, SLU och LRF.

Projektet Hästliv som handlar om slutet på hästens liv. Projektet drivs via HNS i samarbete med bland annat Jordbruksverket, SLU och LRF. Projektet Hästliv som handlar om slutet på hästens liv. Projektet drivs via HNS i samarbete med bland annat Jordbruksverket, SLU och LRF. 1 Vad händer egentligen med hästar i Sverige när de av någon anledning

Läs mer

Skatteverket 1(7) INFORMATION 2010-12-17. Förändringar avseende beskattning av bränsle och elektrisk kraft som träder i kraft den 1 januari 2011

Skatteverket 1(7) INFORMATION 2010-12-17. Förändringar avseende beskattning av bränsle och elektrisk kraft som träder i kraft den 1 januari 2011 Skatteverket 1(7) Förändringar avseende beskattning av bränsle och elektrisk kraft som träder i kraft den 1 januari 2011 Nedan följer en sammanställning över de förändringar av lagen (1994:1776) om skatt

Läs mer

Nordic Energy Perspectives

Nordic Energy Perspectives Nordic Energy Perspectives Utvecklingen av Sveriges och Nordens energisystem till 2030 Bo Rydén Profu Projektinriktad forskning och utveckling Profu etablerades 1987 och består idag av ca 20 personer.

Läs mer

Bioenergi mer än bara biogas

Bioenergi mer än bara biogas Bioenergi mer än bara biogas Sveriges största energikälla, bidrar till minskade koldioxidutsläpp! Hampus Mörner, Svebio Gävle-Dala Drivmedelskonvent, 22 mars, 2012 Svenska Bioenergiföreningen Att öka användningen

Läs mer

Drivmedelsfakta 2012

Drivmedelsfakta 2012 Drivmedelsfakta 2012 Gällande förhållanden på den svenska marknaden helåret 2011 Uppgifter om drivmedel i detta faktablad utgör medelvärden för alla svenska drivmedelsbolag och baseras på de utsläppsvärden

Läs mer

Transport av avfall över gränserna (import till Sverige) påverkar behovet av dispenser för att deponera brännbart avfall då det är kapacitetsbrist

Transport av avfall över gränserna (import till Sverige) påverkar behovet av dispenser för att deponera brännbart avfall då det är kapacitetsbrist 2007-03-26 Transport av avfall över gränserna (import till Sverige) påverkar behovet av dispenser för att deponera brännbart avfall då det är kapacitetsbrist Sammanfattning Miljösamverkan Sverige - projektgrupp

Läs mer

Vägval el en presentation och lägesrapport. Maria Sunér Fleming, Ordförande Arbetsgrupp Användning

Vägval el en presentation och lägesrapport. Maria Sunér Fleming, Ordförande Arbetsgrupp Användning Vägval el en presentation och lägesrapport Maria Sunér Fleming, Ordförande Arbetsgrupp Användning Vägval el (2014 2016) Vision för Sverige: Ett hållbart elsystem bortom 2030 som ger effektiv och trygg

Läs mer

PwC:s Energiprisindex oktober 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex oktober 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy oktober 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com följer kostnadsutvecklingen

Läs mer

Utländska företag: Nej till euron ger lägre investeringar

Utländska företag: Nej till euron ger lägre investeringar Utländska företag: Nej till euron ger lägre investeringar Jonas Frycklund Juni, 23 TEMO-undersökning om utlandsägda företags syn på eurons effekter 1 Innehåll Sid Sammanfattning 2 Inledning 3 Konsekvenser

Läs mer

Den svenska klimatdebatten har blivit överpolitiserad och vetenskapen riskerar att hamna i off-side

Den svenska klimatdebatten har blivit överpolitiserad och vetenskapen riskerar att hamna i off-side Den svenska klimatdebatten har blivit överpolitiserad och vetenskapen riskerar att hamna i off-side Lennart O. Bengtsson Professor, University of Reading, UK Medlem av Vetenskapsakademien Klimatpolitik

Läs mer

Kommunernas användning av vetot mot vindkraft. Enkätundersökning bland Svensk Vindenergis medlemsföretag

Kommunernas användning av vetot mot vindkraft. Enkätundersökning bland Svensk Vindenergis medlemsföretag Kommunernas användning av vetot mot vindkraft Enkätundersökning bland Svensk Vindenergis medlemsföretag December 2010 Förord Våren 2009 presenterade regeringen en rad förändringar i syfte att förenkla

Läs mer

En liten bok. om bilskatter

En liten bok. om bilskatter En liten bok om bilskatter Inledning Bilskatterna slår blint Den svenska privatbilismen har beskattats nästan lika länge som den har funnits, redan år 1929 kom den första bensinskatten. Idag tar staten

Läs mer

Kristinehamns hetaste nyhetsblad Mars 2004 Vad har vi på gång? 5 Slutpumpat i Pumpen 6 Vinn vår tävling! 8

Kristinehamns hetaste nyhetsblad Mars 2004 Vad har vi på gång? 5 Slutpumpat i Pumpen 6 Vinn vår tävling! 8 F lisan Kristinehamns hetaste nyhetsblad Mars 2004 Vad har vi på gång? 5 Slutpumpat i Pumpen 6 Vinn vår tävling! 8 En fjärrvärmecentral, förstås! Faktum är att en fjärrvärmecentral med sina få rörliga

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF Skåne. Konsekvensanalys vattenskyddsområden i Skåne

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF Skåne. Konsekvensanalys vattenskyddsområden i Skåne LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF Skåne Konsekvensanalys vattenskyddsområden i Skåne 2010 1(1) Förord Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel och vi är alla överens om att dricksvattnet behöver värnas. I

Läs mer

Teknik- och kostnadsutvecklingen av vindkraft - Vindkraften Viktig Energikälla -

Teknik- och kostnadsutvecklingen av vindkraft - Vindkraften Viktig Energikälla - Teknik- och kostnadsutvecklingen av vindkraft - Vindkraften Viktig Energikälla - Fredrik Dolff Noden för näringslivs- och affärsutveckling Västra Götalandsregionen, Miljösavdelningen 010-441 40 33 fredrik.dahlstrom.dolff@vgregion.se

Läs mer

Reduktionsplikt en möjlig väg mot en fossiloberoende fordonsflotta. Sören Eriksson

Reduktionsplikt en möjlig väg mot en fossiloberoende fordonsflotta. Sören Eriksson Reduktionsplikt en möjlig väg mot en fossiloberoende fordonsflotta Sören Eriksson Preem Raffinering Export Marknad Står för 80 % av Sveriges raffineringskapacitet 30% av totala raffineringskapaciteten

Läs mer

Kent Nyström Lars Dahlgren

Kent Nyström Lars Dahlgren Kent Nyström Lars Dahlgren Proposal for a Directive of the European Parliament and the Council of the promotion of electricity from renewable energy sources in the internal electricity market I korthet

Läs mer

Utmaningarna i klimatomsta llningen inom industrin och transportsektorn

Utmaningarna i klimatomsta llningen inom industrin och transportsektorn Utmaningarna i klimatomsta llningen inom industrin och transportsektorn Vi har i NEPP introducerat en ny metod med vilken vi kan ange och utvärdera utmaningarna i klimatomställningen i olika scenarier.

Läs mer

Övervakningsrapport avseende skattebefrielse för biogas som används som motorbränsle året 2015

Övervakningsrapport avseende skattebefrielse för biogas som används som motorbränsle året 2015 STEM061 ver.w-3.2, 2007-05-15 Dnr 15-11667 1 (11) Analysavdelningen Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Övervakningsrapport avseende skattebefrielse för biogas som används

Läs mer

Klimat- och sårbarhetsutredningen är klar vad händer nu? Vad sa remissvaren? Vilka förslag hamnar i klimatpropositionen?

Klimat- och sårbarhetsutredningen är klar vad händer nu? Vad sa remissvaren? Vilka förslag hamnar i klimatpropositionen? Klimat- och sårbarhetsutredningen är klar vad händer nu? Vad sa remissvaren? Vilka förslag hamnar i klimatpropositionen? Per Rosenqvist Remissvar (ca 130) Flertalet anser: att utredningen lyckats beskriva

Läs mer

Till: Miljödepartementet 103 33 Stockholm

Till: Miljödepartementet 103 33 Stockholm Till: Miljödepartementet 103 33 Stockholm REMISSYTTRANDE Naturvårdsverkets rapport om framtida producentansvar för förpackningar och tidningar yttrande till Miljödepartementet SABO har beretts tillfälle

Läs mer

BIOENERGIRESURSER PÅ BOTTENVIKSBÅGEN - Skogsbiomassa och skogsindustrins biprodukter - Jordbruksrelaterat bioavfall och gödsel - Biomassa från åker

BIOENERGIRESURSER PÅ BOTTENVIKSBÅGEN - Skogsbiomassa och skogsindustrins biprodukter - Jordbruksrelaterat bioavfall och gödsel - Biomassa från åker BIOENERGIRESURSER PÅ BOTTENVIKSBÅGEN - Skogsbiomassa och skogsindustrins biprodukter - Jordbruksrelaterat bioavfall och gödsel - Biomassa från åker 2010-12-31 Sammanfattning Bottenviksbågens bioenergipotential

Läs mer

Förlängning av den tidsbegränsade nedsättningen av förmånsvärdet för vissa miljöanpassade bilar

Förlängning av den tidsbegränsade nedsättningen av förmånsvärdet för vissa miljöanpassade bilar Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Förlängning av den tidsbegränsade nedsättningen av förmånsvärdet för vissa miljöanpassade bilar Februari 2016 1 Sammanfattning I promemorian föreslås att

Läs mer

Bilagor. 1. Beredningens uppdrag 2. Nulägesbeskrivning - omvärldsanalys 3. Övriga viktiga programdokument 4. Enkät

Bilagor. 1. Beredningens uppdrag 2. Nulägesbeskrivning - omvärldsanalys 3. Övriga viktiga programdokument 4. Enkät Bilagor 1. Beredningens uppdrag 2. Nulägesbeskrivning - omvärldsanalys 3. Övriga viktiga programdokument 4. Enkät 7 BILAGA 1 Tillfällig beredning Vision 2020:s uppdrag Beredningen ska utarbeta ett sammanhållet

Läs mer

Tjugo påståenden och slutsatser om el- och energisystemets utveckling. NEPP-seminarium 21 november 2013

Tjugo påståenden och slutsatser om el- och energisystemets utveckling. NEPP-seminarium 21 november 2013 Tjugo påståenden och slutsatser om el- och energisystemets utveckling NEPP-seminarium 21 november 2013 Exempel på påståenden och slutsatser Den europeiska elmarknaden är vid ett vägskäl mer marknad eller

Läs mer

Bioenergi och GROT i den Nordiska marknaden. Stora Enso Bioenergi

Bioenergi och GROT i den Nordiska marknaden. Stora Enso Bioenergi Bioenergi och GROT i den Nordiska marknaden. Stora Enso Bioenergi Agenda Stora Enso Marknadsinformation Hur jobbar vi med GROT 2 14/6/2016 Allt som tillverkas av fossila material idag kan tillverkas av

Läs mer

Läget på elmarknaden Vecka 9. Veckan i korthet. Ansvarig: Jens Lundgren Jens.lundgren@ei.se

Läget på elmarknaden Vecka 9. Veckan i korthet. Ansvarig: Jens Lundgren Jens.lundgren@ei.se 1 (11) Läget på elmarknaden Vecka 9 Ansvarig: Jens Lundgren Jens.lundgren@ei.se Veckan i korthet Under vecka 9 hade Norden ett gemensamt pris en fjärdedel av tiden. De genomsnittliga spotpriserna för olika

Läs mer

Kommer vi att nå energi- och klimatmålen till 2020. EU 2030 - Naturvårdsverkets analys. Förslag till åtgärder för en mer hållbar konsumtion

Kommer vi att nå energi- och klimatmålen till 2020. EU 2030 - Naturvårdsverkets analys. Förslag till åtgärder för en mer hållbar konsumtion Kommer vi att nå energi- och klimatmålen till 2020 EU 2030 - Naturvårdsverkets analys Förslag till åtgärder för en mer hållbar konsumtion Per Wollin Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Läs mer

Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar

Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar Björn Hjernquist 0498485248@telia.com 26 augusti 2009 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar Samrådsyttrande över förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer,

Läs mer

VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN

VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING SOCIALDEMOKRATERNAS LANDSBYGDSPOLITIK...5 Jobben ska komma i hela Sverige...6 Utbildning och boende...9 Vägar, järnvägar,

Läs mer