Svensk Energis förslag till nytt energi- och klimatpaket bortom 2020

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Svensk Energis förslag till nytt energi- och klimatpaket bortom 2020"

Transkript

1 SVE100 v SVENSK ENERGI Produktion Cecilia Kellberg , Datum (9) Svensk Energis förslag till nytt energi- och klimatpaket bortom 2020 Svensk Energi är elbranschens gemensamma röst. Svensk Energi företräder företag verksamma inom elproduktion, elförsäljning samt eldistribution. Totalt har Svensk Energi 171 medlemmar. Eftersom EU-kommissionen aviserat, bl.a. i sitt arbetsprogram för 2013, att ett ramverk för energi- och klimatpolitiken efter 2020 ska tas fram vill Svensk Energi passa på att lägga fram sina idéer om vad ett sådant ramverk bör innehålla. Svensk Energi har i detta sammanhang valt att fokusera på de tre benen i strategin; klimat, förnybar energi samt energieffektivisering. Sverige är en del av det nordiska kraftsystemet och den nordiska elmarknaden. Den svenska elmarknaden avreglerades redan 1996 och har så småningom utvecklats till en väl fungerande nordisk elmarknad. I Norden finns en stor potential för förnybar elproduktion i form av vattenkraft, vindkraft och biobränslebaserad kraftvärme. Vattenkraften har en särskilt viktig roll i att balansera kraftsystemet. Sammantaget finn en stor potential att exportera klimatneutral el till resten av Europa. Det nordiska/svenska kraftsystemet står emellertid inför ett antal utmaningar; - Minskning av utsläpp av växthusgaser. Vår bedömning är att den nordiska kraftproduktionen kan bli koldioxidneutral år Sveriges elproduktion är i dag till 97% koldixidneutral. - Ökat inslag av väderberoende kraft som ställer ökade krav på flexibel kraftproduktion. - Vattenkraftsproduktionen i Sverige kan komma att minska till följd av införandet av EU:s ramdirektiv för vatten samt nationell lagstiftning. - Utbyggnad av överföringskapacitet. Utbyggnaden av förnybar elproduktion accelererar i Norden men det finns en stor risk att utbyggnaden av överföringskapacitet inte kan gå i samma takt. Med uteblivna ekonomiska vinster och utsläppsvinster som följd. Svensk Energi anser att det finns en stor ekonomisk potential för elexport från Norden framöver, uppemot 50 TWh bortemot Svensk Energi Stockholm Besöksadress Olof Palmes gata 31 Tel Säte Stockholm Fax svenskenergi.se Org.nr

2 SVENSK ENERGI 2 (9) - Tillgodose behovet av baskraft. Behovet accentueras av en ökad andel väderberoende kraft som inte kan karaktäriseras som baskraft samt att svensk kärnkraftsanläggningars livstid går mot sitt slut. Budskapen i sammanfattning Svensk Energi anser att EU-kommissionens kommande förslag kring framtida energi- och klimatpolitik inom EU bör innehålla åtminstone följande delar: Främjande av en fungerande inre energimarknad Detta innebär bl.a.: a. fullföljande av den inre europeiska energimarknaden via genomförande av tredje inremarknadspaketet b. att alla kraftslag, inklusive förnybara, tar fullt kostnadsansvar för balansering, c. att elnäten inom och mellan EU-länder fortsatt byggs ut, d. att efterfrågeflexibilitet utvecklas och främjas, e. en rekommendation om att nationella stödsystem i form av driftstöd till förnybar energi, och i tillämpliga fall annan energi, fasas ut i all väsentlighet efter 2020, f. att tillståndsprocesser för elnät och produktionsanläggningar snabbas upp En långsiktig klimatpolitik Detta innebär bl.a: Att EU verkar för en global klimatpolitik att ett klimatmål inkl mål för den handlande respektive ickehandlande sektorn ställs upp för åren 2030, 2040 och 2050 inom EU, att den årliga reduktionsfaktorn i EU-ETS anpassas till klimatmål för 2030, 2040 och 2050, att det fastställs att priset på koldioxid (skatter i icke-handlande sektorn och utsläppsrätter i den handlande sektorn) ska utgöra den främsta drivkraften för att minska utsläppen av koldioxid, att EU ETS breddas till fler sektorer att EU ETS länkas till andra handelssystem utanför EU Samstämmighet mellan klimat- och energipolitik Detta innebär bl.a. att: a. styrmedel för att främja förnybar energi och energieffektivisering i den handlande sektorn måste samverka och inte motverka funktionen av systemet för handel med utsläppsrätter, b. inga bindande EU-mål för förnybar energi och energieffektivisering bortom 2020

3 SVENSK ENERGI 3 (9) c. försörjningstrygghet och förnybar energi främjas bl.a. genom marknadsintegration, att priset på koldioxid styr bort från användning av fossila bränslen och premierar koldioxidsnåla tekniker samt stöd till FOU för bl.a. förnybar energiteknik i syfte att göra teknikerna kommersiellt gångbara d. energieffektivisering främjas genom att priset på energi utgör den primära drivkraften för effektivisering vilket kompletteras med kunskaps- och informationsbaserade styrmedel En politik som främjar elanvändning då el spelar en nyckelroll för klimatfrågans lösning 1. En väl fungerande energimarknad en viktig grundbult Utgångspunkten för en framtida energi- och klimatpolitik är givetvis de energipolitiska målen (konkurrenskraft, miljö och försörjningstrygghet) och de klimatpolitiska målen. Svensk Energi står för kostnadseffektiva och marknadsbaserade lösningar. En viktig grundbult för en effektiv politik är väl fungerande marknader, inkl. den inre energimarknaden, anser Svensk Energi. Det är av allra största vikt att integreringen av Europas energimarknader fortsätter och att det tredje inremarknadspaketet genomförs. Det är en viktig förutsättning för att politiken ska kunna vara effektiv och därmed minimera kostnader för konsumenter och samhället i stort. Regleringar som stör en effektiv prisbildning på marknaden måste fasas ut, t.ex. prisregleringar och olika former av subventioner. För att styra mot önskvärda mål bör huvudinriktningen vara generella ekonomiska och teknikneutrala styrmedel som t.ex. leder till att utsläppsminskningar sker där det är mest kostnadseffektivt, förnybar energi byggs ut där det är mest kostnadseffektivt och energieffektivisering sker i den takt som är samhällsekonomiskt motiverad. 2. Samstämmighet mellan politikområdena är nödvändig Klimatfrågan är en av de största utmaningarna mänskligheten står inför. Svensk Energi anser att klimatmålet efter 2020 måste ses som det överordnade målet i förhållande till de energipolitiska målen om ökad andel förnybar energi och ökad energieffektivisering. EU:s mål är inte balanserade gentemot varandra. EUkommissionens egna scenarier i dess low carbon road map visar tydlig detta. Konsekvenserna av detta är att koldioxidpriset på utsläppsrättsmarknaden pressas nedåt av de styrmedel och åtgärder som vidtas för att öka andelen förnybar energi och energieffektivisering och effekten av utsläppshandeln undermineras. Klimat- och energipolitiken måste efter 2020 koordineras så energipolitiken inte påverkar funktionen av utsläppshandelssystemet negativt.

4 SVENSK ENERGI 4 (9) Priset på koldioxid ska vara den främsta drivkraften för att minska utsläppen av koldioxid. Priset på koldioxid stimulerar både ökad användning av förnybar energi och energieffektivisering. Fossila bränslen blir dyrare vilket ger en ökad försörjningstrygghet. Endast på detta sätt kan en kostnadseffektiv och teknikneutral politik mot år 2050 åstadkommas, samtidigt som negativ påverkan på elmarknadens effektivitet minimeras. 3. Alla kraftslag behövs Svensk Energi är övertygad om att alla kraftslag kommer att behövas i framtiden för att klara klimatutmaningarna. Att förnybar energi behövs för att klara utmaningarna råder det inget tvivel om. Men även CCS bedömer vi kommer att vara en avgörande teknik för att klara utmaningarna. Likaså kärnkraften, med sina minimala utsläpp av växthusgaser, kommer att behövas. 4. En politik som främjar elanvändning möjliggör det klimatneutrala samhället El bidrar till ett klimatneutralt samhälle. Elproduktionen kan minska sina utsläpp med kända tekniker i stor utsträckning. I Sverige är elproduktionen redan till 96 % klimatneutral. Övergång till elanvändning från fossila bränslen i t.ex. transportsektorn, uppvärmning samt industrin, kan bidra till en storskalig energieffektivisering. Konvertering från fossila bränslen till el i transportsektorn samt värmepumpar kan minska energianvändningen med procent per fordon och värmepump. Detta är mycket starka skäl till att inte missgynna elanvändning utan snarare främja denna. Klimat 1. Verka för ett globalt klimatavtal Svensk Energi stödjer helhjärtat framtagandet av en global överenskommelse om minskning av klimatpåverkan. EU:s utsläpp utgör en mycket liten del av de globala utsläppen och därmed är möjligheterna att begränsa klimatförändringar på egen hand obefintliga. Vidare är det ur effektivitetssynpunkt önskvärt att sträva mot ett globalt pris på koldioxid och nödvändigt att företag i olika länder ställs inför ungefär samma spelregler om den europeiska industrins konkurrenskraft ska kunna värnas. EU bör således arbeta för framtagandet av en global klimatöverenskommelse. 2. Ställ upp klimatmål Långsiktiga och stabila spelregler är av yttersta vikt för näringslivet och i synnerhet för kapitalintensiva branscher såsom elbranschen där investeringar har en mycket lång livstid. Vägen mot det klimatneutrala

5 SVENSK ENERGI 5 (9) samhället år 2050, med klimatmål för 2030 och 2040, måste fastställas redan nu för att ge aktörerna tydliga signaler om inriktningen i politiken. 3. Utveckla och bredda EU ETS Svensk Energi anser att EU ETS bör vara det styrmedel som driver minskning av växthusgasutsläpp i den handlande sektorn och att det ska utformas så att det ligger i linje med EU:s långsiktiga klimatmål. Svensk Energi menar att detta kommer att garantera att utsläppen reduceras på det mest kostnadseffektiva sättet. För att EU ETS ska kunna bli den huvudsakliga drivkraften för att minska utsläpp behövs först och främst mål för klimatpolitiken bortom Så fort mål för 2030, 2040 och 2050 för den handlande sektorn är uppställda bör den årliga reduktionsfaktorn korrigeras från 2020 och framåt så att denna faktor ligger i linje med dessa mål. Därutöver behövs en övergång från produktionsstöd för förnybar energi till en CO2-prisdriven utveckling. Medvetenhet om hur åtgärder för energieffektivisering och förnybar energi påverkar EU ETS och elmarknadens funktion är nödvändig när framtida, post-2020 politik utformas. En breddning av systemet till fler sektorer och gaser efter 2020 är fördelaktigt ur samhällsekonomisk synpunkt så att fler utsläppskällor ställs inför samma pris på utsläpp. Detta bäddar för en effektiv fördelning av resurserna i ekonomin. Systemet bör också successivt länkas till andra handelssystem utanför EU vartefter sådana växer fram. Pristak och prisgolv eller andra mekanismer för att kontrollera priset på utsläppsrätter minskar effektiviteten i systemet och är därmed inte önskvärda. Utöver en mer långsiktig reformering av EU ETS anser Svensk Energi att mer kortsiktiga åtgärder kan vara nödvändiga. Svensk Energi anser att s.k. backloading kan ha en positiv effekt på EU ETS förutsatt den kombineras med en mer permanent åtgärd av typen permanent setaside. Detta ska emellertid ses som ett engångsingrepp som inte bör upprepas. 4. I brist på globalt agerande kompensera industrin Den elintensiva industrin kan behöva fortsatt kompensation, beroende på vad som händer på det globala planet. En sådan kompensation sker företrädesvis utanför handelssystemet. 5. Inkludera sänkor i EU:s målformulering efter 2020 För att öka effektiviteten i EU:s klimatpolitik är det önskvärt att även upptag av koldioxid i skog och mark tas med i EU:s målformulering efter Att inkludera sänkor i EU ETS måste dock utredas i särskild ordning. Förnybar energi 1. Integration av förnybart i elmarknaden/kraftsystemet en långsiktigt hållbar politik

6 SVENSK ENERGI 6 (9) De viktigaste faktorerna för en framgångsrik ökning av förnybar el är en väl fungerande och integrerad europeisk energimarknad och att integrera de förnybara kraftslagen i elmarknaden. Svensk Energi anser att det finns tre huvudsakliga åtgärder för att förbättra den inre marknadens funktion; utsätta alla marknadsaktörer för marknadspriser i energimarknaderna och balansmarknaderna, förbättra efterfrågeflexibilitet samt att förstärka det europeiska transmissionsnätet. Viktiga element är också fungerande gränsöverskridande marknader i alla tidshorisonter; day-ahead, intraday och gränsöverskridande balansmarknader. Att förnybara kraftslag tar eget ansvar för balanskostnader precis som andra kraftslag i marknaden är en viktig faktor för att marknaden ska fungera på ett bra sätt framöver. Detta görs inte i alla medlemsstater idag utan det behöver utvecklas. Att bygga ut elnäten mellan EUs olika marknader och i respektive land för att kunna bygga allt mer variabel elproduktion är av största vikt då de fysiska förutsättningarna för investeringar i förnybar energi varierar. Detta arbete måste därför påskyndas. Tillståndshanteringen måste avsevärt kortas. Planering och genomförande av elnätutbyggnad, såväl inom som mellan länder, ur ett regionalt/europeiskt perspektiv är nödvändig. Avsaknad av detta förhindrar marknadsintegration och ökning av förnybar el på ett kostnadseffektivt sätt. I sammanhanget är det också viktigt att peka på vikten att skilja mellan fysisk och finansiell handel av el. Efterfrågan på flexibel elproduktion ökar. Vattenkraften är det kraftslag som bäst klarar av plötsliga variationer i produktion/efterfrågan av el. Vattenkraft bör av denna anledning värnas. Fossileldade kraftanläggningar som regleras upp och ned har en lägre effektivitet än om de körs som baslast, med högre utsläpp som följd. Bristande incitament för flexibel och back-up kapacitet i elmarknaden har uppmärksammats som ett problem i takt med mer oregelbunden elproduktion i systemet. Svensk Energi anser emellertid att enbart om åtgärder för att förbättra den befintliga marknadens funktion bör kapacitetsmekanismer övervägas. Svensk Energi anser att de problem som medlemsstaterna önskar lösa med kapacitetsbetalningar i första hand bör lösas genom att alla kraftslag betalar sina balanskostnader, prisregleringar avvecklas, överföringskapacitet inom och mellan länder byggs ut, efterfrågeflexibilitet förbättras samt att driftstöd till elproduktion fasas ut. Svensk Energi anser att en strategisk effektreserv, som en sista utväg, är det minst skadliga formen av kapacitetsmekanism. Eftersom det finns flera olika former av kapacitetsmekanismer med olika konsekvenser för handel och investeringar, såväl nationellt som internationellt så är det viktigt att någon form av harmonisering inom EU sker genom t.ex. kompabilitetskriterier för användning av kapacitetsmekanismer. Hantering av kostnader för nätanslutning behöver harmoniseras annars kan denna faktor påverka geografisk lokalisering av produktionsanläggningar.

7 SVENSK ENERGI 7 (9) Tillståndsprocesserna behöver snabbas upp. Trögheter i etablering av i synnerhet ny nätkapacitet försvårar etableringen av förnybar energi. Även efterfrågesidan av marknaden behöver utvecklas för att bättre integrera oregelbunden kraftproduktion i marknaden. Möjligheten att bjuda in efterfrågeneddragningar på såväl spot- som reglermarknad behöver utvecklas. Möjliggörandet av ytterligare utnyttjande av efterfrågeflexibilitet är önskvärt vilket kan underlätta integration av förnybar el. Såväl marknadsmässiga som tekniska förutsättningar för detta behöver förbättras. Nya avtalsformer behöver utvecklas på elmarknaden. Smarta elnät kan vara en bidragande teknisk lösning. Incitament för elnätsföretagen att investera i de smarta elnäten kan behöva utvecklas. 2. Ökad andel förnybar energi stimuleras med klimatpolitiska styrmedel Förnybar energi har många positiva miljöegenskaper. Framförallt bidrar den inte till växthusgasproblematiken i samma utsträckning som fossilbaserad energi. Förnybar energi och även förnybar el kommer att utgöra en betydande andel av energitillförseln framöver vilket är mycket positivt anser Svensk Energi. När det gäller elproduktion har Sverige unika förutsättningar avseende förnybar elproduktion. Redan i dag utgör den förnybara elproduktionen 56 procent av den totala svenska elproduktionen. Det mesta utgörs av vattenkraft. Svensk Energi anser emellertid att mål för förnybar energi efter 2020 inte ska vara bindande. Önskvärda effekter som önskas uppnås med politik för förnybar energi kan uppnås med bl.a. ett pris på koldioxid. Specifika mål och åtgärder för att öka andelen förnybar energi motiveras av ansvariga politiker av att det anses bidra till ökad försörjningstrygghet, ökad konkurrenskraft (grön tillväxt/gröna jobb) samt förbättrad miljö, dvs. samtliga energipolitiska mål. Analyser av Världsbanken, UNEP visar emellertid att satsningar på gröna jobb inte förväntas skapa nya jobb på lång sikt. På en väl fungerande arbetsmarknad kommer de gröna jobben att tränga undan jobb i andra sektorer och nettosysselsättningseffekten uteblir. Det är endast om ineffektiviteter i arbetsmarknaden, t.ex. matchningsproblem, löses som en nettosysselsättningseffekt uppstår. Förnybar energi ses som en möjlighet att bryta EU:s fossilberoende och därmed import från tredje land. En politik för att stimulera användning av förnybar energi av försörjningstrygghetsskäl kan emellertid, anser Svensk Energi, med fördel bygga på ökade kostnader för användning av fossil energi genom utsläppshandel och koldioxidskatter istället för på subventioner av förnybar energi. På så sätt förhindras risken för att olika styrmedel motverkar varandra. Förnybar energi bidrar till minskade utsläpp av växthusgaser och förbättrad luftkvalitet. Det finns emellertid särskilda mål och särskilda styrmedel som riktar sig mot dessa miljöproblem och därför kan knappast dessa miljöeffekter, anser Svensk Energi, vara ett argument i sig för

8 SVENSK ENERGI 8 (9) särskilda mål och styrmedel för förnybar energi. Klimatpolitiken inkl. EU ETS samt EU:s luftpolitik som för närvarande är under översyn vittnar om detta. Det är mycket viktigt att klimatpolitiken och EU ETS fortsatt får vara en viktig drivkraft och att en särskild politik för luftfrågor drivs för att komma åt andra utsläpp till luft än växthusgaser. 3. Stöd till forskning, utveckling, innovation och demonstration av förnybar energi gör klimatpolitiken billigare Driftstöd till förnybar energi bör fasas ut bortom Det är viktigt att förnybar energi utsätts för marknadens prissignaler så att inte systemet fastnar i ett dyrt och ineffektivt stödsystem där alla investeringar som görs, oavsett produktionsslag, är beroende av stöd. Stödsystem som finns idag och eventuella stödsystem som finns kvar efter 2020 måste konstrueras så att produktionsanläggningarna är känsliga för marknadssignaler, inklusive balanskostnader, och även marknadsrisk. Bortom 2020 kommer det att finnas ett fortsatt behov av stöd till forskning, utveckling, demonstration, innovation m.m. för omogen teknik, t ex vågkraft. Kostnaderna för klimatpolitiken kan bli lägre om styrmedel som prissätter koldioxidutsläppen kompletteras med stöd till FOU. Stödet till förnybart bör således transformeras från produktionsstöd till FOU-stöd. 4. Vidareutveckling av ursprungsmärkning/ursprungsgarantier Handeln med ursprungsgarantier ökar inom EU. Handeln kan ännu mer komma att underlättas av den europeiska standard för ursprungsgarantier som tagits fram. Intresset bland hushåll och företag ökar för ursprunget av den el som används. Än så länge saknas en marknadsplats för handeln med ursprungsgarantier. Men Svensk Energi hoppas att detta kan bli verklighet framöver. Svensk Energi anser att grunden för en ursprungsmärkning med hög kvalitet är ursprungsgarantierna. Därför bör även andra energikällor (fossilt, kärnkraft) omfattas av regelverket för ursprungsgarantier. Den svenska regeringen har redan infört möjligheten att utfärda ursprungsgarantier för andra el av annat ursprung än förnybara energikällor. EU borde följa detta goda exempel. Energieffektivisering Svensk Energi anser att ett bindande mål för energieffektivisering inte är nödvändigt att ställa upp efter I takt med att energitillförseln blir mer klimatneutral så kommer effektiviseringspolitik ha allt mindre betydelse för att motverka klimatpåverkan. Konjunkturinstitutet i Sverige har visat att klimatpolitiken fördyras av specifika mål för energieffektivisering, och även av specifika mål för förnybar energi. Svensk Energi anser att marknadspriset på el/energi korrigerat för negativa externa effekter genom skatter/utsläppsrätter ger en tydlig signal om vilken grad av energieffektivisering som är samhällsekonomiskt motiverad. Vissa hinder för energieffektivisering kommer dock fortsatt behöva överbryggas

9 SVENSK ENERGI 9 (9) med hjälp av kunskaps- och informationsbaserade styrmedel efter 2020 för att underlätta för aktörer att effektivisera sin energianvändning.

Kommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015

Kommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015 Kommittédirektiv Översyn av energipolitiken Dir. 2015:25 Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015 Sammanfattning En kommitté i form av en parlamentariskt sammansatt kommission ska lämna underlag

Läs mer

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Vässa EU:s klimatpoli tik En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Sammanfattning EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS) är tillsammans med unionens

Läs mer

Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk

Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk PM Nr 24, 2014 Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk Miljöekonomiska enheten 2014-01-31 Konjunkturinstitutet Dnr 4.2-2-3-2014 Konsekvenser för Sverige

Läs mer

Svenskt Näringslivs syn på den svenska energipolitiken. Maria Sunér Fleming

Svenskt Näringslivs syn på den svenska energipolitiken. Maria Sunér Fleming Svenskt Näringslivs syn på den svenska energipolitiken Maria Sunér Fleming Svenskt Näringsliv Svenskt Näringsliv företräder närmare 60 000 små, medelstora och stora företag 50 bransch- och arbetsgivarförbund

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket Miljödepartementet 2015-09-02 Dokumentbeteckning KOM (2015) 337 slutlig Förslag till

Läs mer

Energi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot

Energi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot Energi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot klimatförändringen. Målet med denna broschyr är att sprida information

Läs mer

EN RAPPORT FRÅN SVENSK ENERGI STYRMEDEL I ELSEKTORN

EN RAPPORT FRÅN SVENSK ENERGI STYRMEDEL I ELSEKTORN EN RAPPORT FRÅN SVENSK ENERGI STYRMEDEL I ELSEKTORN November 2015 Styrmedelsfloran i elsektorn är omfattande Styrmedelsfloran i elsektorn är omfattande. I nedanstående tabell finns en översikt över de

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2447 av Lars Hjälmered m.fl. (M) Energi

Motion till riksdagen 2015/16:2447 av Lars Hjälmered m.fl. (M) Energi Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2447 av Lars Hjälmered m.fl. (M) Energi Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska ha ett robust

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet Regeringskansliet Faktapromemoria Vägen från Paris Miljö- och energidepartementet 2016-04-06 Dokumentbeteckning KOM (2016) 110 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet Vägen efter

Läs mer

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige genom

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige genom Partimotion Motion till riksdagen 2015/16:2249 av Jan Björklund m.fl. (FP) På väg mot ett fossilfritt Sverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att

Läs mer

Vägval el en presentation och lägesrapport. Maria Sunér Fleming, Ordförande Arbetsgrupp Användning

Vägval el en presentation och lägesrapport. Maria Sunér Fleming, Ordförande Arbetsgrupp Användning Vägval el en presentation och lägesrapport Maria Sunér Fleming, Ordförande Arbetsgrupp Användning Vägval el (2014 2016) Vision för Sverige: Ett hållbart elsystem bortom 2030 som ger effektiv och trygg

Läs mer

SveMins yttrande kring EU:s Vitbok om Energi och Klimat till 2030

SveMins yttrande kring EU:s Vitbok om Energi och Klimat till 2030 2014-02-24 Er referens dnr M2014/390/Kl Miljödepartementet SveMins yttrande kring EU:s Vitbok om Energi och Klimat till 2030 SveMin är bekymrade över en utveckling på energimarknaden som hotar att minska

Läs mer

Mot en eko-effektiv ekonomi

Mot en eko-effektiv ekonomi Mot en eko-effektiv ekonomi Centerpartiets förslag om EU:s utsläppshandel Europas förenta krafter maj 2009 www.centerpartiet.se Mot en eko-effektiv ekonomi Centerpartiets förslag om EU:s utsläppshandel

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

EU-nämnden Miljö- och jordbruksutskottet

EU-nämnden Miljö- och jordbruksutskottet Kommenterad dagordning rådet 2015-10-14 Miljö- och energidepartementet EU-nämnden Miljö- och jordbruksutskottet Rådets möte (miljö) den 26 oktober 2015 Kommenterad dagordning 1. Godkännande av dagordningen

Läs mer

EG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581)

EG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581) 1 (5) Näringsdepartementet Enheten för energi, skog och basindustri 103 33 Stockholm EG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581)

Läs mer

Handel med elcertifikat - ett nytt sätt att främja el från förnybara energikällor (SOU 2001:77)

Handel med elcertifikat - ett nytt sätt att främja el från förnybara energikällor (SOU 2001:77) Lars Dahlgren N2001/10077/ESB Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Handel med elcertifikat - ett nytt sätt att främja el från förnybara energikällor (SOU 2001:77) Svenska Bioenergiföreningen (SVEBIO)

Läs mer

Detta kan marknaden klara!

Detta kan marknaden klara! Försörjningstryggheten i det nordiska elsystemet Thomas P. Tangerås www.ifn.se/forskningsprogrammet_elmarknadens_ekonomi Energikommissionen den 27 oktober 2015 Ekonomisk teori kring energy-only marknader

Läs mer

Förslag till översyn av EU:s handelssystem för perioden 2021-2030

Förslag till översyn av EU:s handelssystem för perioden 2021-2030 Miljö- och energidepartementet Vår referens/dnr: Klimatenheten 234/2015 Joshua Prentice Er referens/dnr: M2015/03246/Kl 2015-12-21 Remissvar Förslag till översyn av EU:s handelssystem för perioden 2021-2030

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2012 kap 1-4 Energiläget 2011 kap 1-2 Elcertifikatsystemet 2012 Naturvårdverket Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Stöd för en förstärkning av energiforskningen REMISSVAR. 2016-03-23 Pär Hermerén

Stöd för en förstärkning av energiforskningen REMISSVAR. 2016-03-23 Pär Hermerén Remissvar avseende M2015/04264/Ee Teknikföretagens synpunkter på Energimyndighetens Dnr 2014-7709, Helhetssyn är nyckeln Strategi för forskning och innovation på energiområdet 2017-2020 Teknikföretagen

Läs mer

Remissvar Havsbaserad vindkraft M2015/2349/Ee, ER 2015:12

Remissvar Havsbaserad vindkraft M2015/2349/Ee, ER 2015:12 Skellefteå 2015-06-16 1(6) Dokumentnummer 641955-v4 Handläggare Stefan Skarp Affärsområde Produktion Telefon 0910-77 25 00 Energienheten Kansliråd Fredrik von Malmborg Telefon 08-405 19 59 E-post fredrik.vonmalmborg@regeringskansliet.se

Läs mer

1,3% Minskningstakt av koldioxidintensiteten sedan år 2000

1,3% Minskningstakt av koldioxidintensiteten sedan år 2000 Koldioxidindex 2015 Trendbrott mellan klimatutsläpp och tillväxt November 1,3% Minskningstakt av koldioxidintensiteten sedan år 2000 3% Den minskningstakt av koldioxidinstensitet som länder åtagit sig

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. EN AV VÅR TIDS STÖRSTA UTMANINGAR För att bromsa växthuseffekten och klimatförändringarna krävs omfattande

Läs mer

EN EFFEKTIV KLIMATPOLITIK

EN EFFEKTIV KLIMATPOLITIK EN EFFEKTIV KLIMATPOLITIK Klas Eklund Senior Economist, SEB IVA 10 juni 2009 Huvudpoänger Klimathotet bör tas på allvar trots skeptiker och alarmister Klimatpolitiken bör vara global och kostnadseffektiv

Läs mer

Nytt program för energi och klimat i Örebro län Dialogträff 2, om mål och uppföljning

Nytt program för energi och klimat i Örebro län Dialogträff 2, om mål och uppföljning Nytt program för energi och klimat i Örebro län Dialogträff 2, om mål och uppföljning Projektet Nytt program för energi och klimat i Örebro län Samverkansprojekt mellan Länsstyrelsen i Örebro län och Energikontoret,

Läs mer

Introduktion av biodrivmedel på marknaden

Introduktion av biodrivmedel på marknaden 2002-01-25 Till Näringsdepartementet Att: Lars Guldbrand 103 33 Stockholm Status Introduktion av biodrivmedel på marknaden Myndighetsgruppens rekommendationer Föreliggande dokument kommer ytterligare att

Läs mer

Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020

Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020 Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020 Bakom detta yttrande står Stockholmsregionens Europaförening (SEF) 1 som företräder en av Europas

Läs mer

Kommer vi att nå energi- och klimatmålen till 2020. EU 2030 - Naturvårdsverkets analys. Förslag till åtgärder för en mer hållbar konsumtion

Kommer vi att nå energi- och klimatmålen till 2020. EU 2030 - Naturvårdsverkets analys. Förslag till åtgärder för en mer hållbar konsumtion Kommer vi att nå energi- och klimatmålen till 2020 EU 2030 - Naturvårdsverkets analys Förslag till åtgärder för en mer hållbar konsumtion Per Wollin Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Läs mer

Remiss angående FlexMex2-utredningens tredje delbetänkande (SOU 2004:62)

Remiss angående FlexMex2-utredningens tredje delbetänkande (SOU 2004:62) R 0577/2004 Stockholm den 14 juli 2004 Till Näringsdepartementet Remiss angående FlexMex2-utredningens tredje delbetänkande (SOU 2004:62) 1. Inledning Sveriges advokatsamfund har beretts tillfälle att

Läs mer

Global klimatnytta genom svensk konkurrenskraft

Global klimatnytta genom svensk konkurrenskraft Global klimatnytta genom svensk konkurrenskraft 1 Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv Utgångspunkter Inspel till en modern och ansvarsfull klimatpolitik Klimatfrågan - en av vår tids stora utmaningar

Läs mer

Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar

Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar Enheten för transportinfrastruktur och finansiering 103 33 Stockholm peter.kalliopuro@regeringskansliet.se 2016-03-30 Anna Wilson Föreningen Svenskt Flyg Intresse AB 0709263177 Anna.wilson@svensktflyg.se

Läs mer

Lönar det sig att gå före?

Lönar det sig att gå före? MILJÖEKONOMI 10 Mars 2011 Lönar det sig att gå före? Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 10 mars 2011 Innehåll Svensk miljö- och klimatpolitik Kostnader av att gå före Potentiella vinster av att gå före KI:s analys

Läs mer

Vad händer med utsläppshandeln år 2013? Lars Zetterberg IVL Svenska Miljöinstitutet

Vad händer med utsläppshandeln år 2013? Lars Zetterberg IVL Svenska Miljöinstitutet Vad händer med utsläppshandeln år 2013? Lars Zetterberg IVL Svenska Miljöinstitutet Utsläppshandel enligt Kyoto Kyotoprotokollet möjliggör tre marknadsbaserade instrument: CDM, JI och utsläppshandel, ETS

Läs mer

Remissvar EU-kommissionens meddelande Mot en modernare och mer europeisk ram för upphovsrätten (Ju2016/00084/L3)

Remissvar EU-kommissionens meddelande Mot en modernare och mer europeisk ram för upphovsrätten (Ju2016/00084/L3) Film&TV-Producenterna YTTRANDE 2016-02-26 Remissvar EU-kommissionens meddelande Mot en modernare och mer europeisk ram för upphovsrätten (Ju2016/00084/L3) Om Film&TV-Producenterna Film&TV-Producenterna

Läs mer

Vad vill Moderaterna med EU

Vad vill Moderaterna med EU Vad vill Moderaterna med EU Förstärka Miljö och Fredsfrågan Underlätta för handel Bekämpa internationell brottslighet Varför skall jag som Eksjöbo intressera mig för EU och rösta i EU valet Våra exporterande

Läs mer

Yttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation för elcertifikatsystemet 2015

Yttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation för elcertifikatsystemet 2015 2014-05-08 Er ref: Eva Centeno López Diarienr: N2014/734/E Lina Palm Lina.Palm@skogsindustrierna.org +46 8 762 7949 +46 70 397 1449 Yttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation

Läs mer

Hållbar Energi för Framtidens Näringsliv Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv

Hållbar Energi för Framtidens Näringsliv Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv Hållbar Energi för Framtidens Näringsliv Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv Hur viktig är industrin för Sverige? 2 Jobben växter runt industrin 650 000 arbetar i industrin och 350 000 med industrinära

Läs mer

Teknik- och kostnadsutvecklingen av vindkraft - Vindkraften Viktig Energikälla -

Teknik- och kostnadsutvecklingen av vindkraft - Vindkraften Viktig Energikälla - Teknik- och kostnadsutvecklingen av vindkraft - Vindkraften Viktig Energikälla - Fredrik Dolff Noden för näringslivs- och affärsutveckling Västra Götalandsregionen, Miljösavdelningen 010-441 40 33 fredrik.dahlstrom.dolff@vgregion.se

Läs mer

Seminarium om elfordon och laddinfrastruktur 13 juni 2012

Seminarium om elfordon och laddinfrastruktur 13 juni 2012 Seminarium om elfordon och laddinfrastruktur 13 juni 2012 Handlingsplan för en fossiloberoende fordonsflotta år 2030 Henrik Wingfors Svensk Energi - Elbranschens samlade röst Innehåll Målet Scenarier och

Läs mer

Energiledarkonferensen 2009. Så här ser elproduktionen ut 2030

Energiledarkonferensen 2009. Så här ser elproduktionen ut 2030 Energiledarkonferensen 2009 Så här ser elproduktionen ut 2030 Henrik Wingfors Svensk Energi Innehåll Faktorer som påverkar framtidens elproduktion Politiska styrmedel Kärnkraft Infasningen av all förnybar

Läs mer

Remiss: Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om styrmedel för rening i kommunala reningsverk (Naturvårdsverkets rapport 6521)

Remiss: Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om styrmedel för rening i kommunala reningsverk (Naturvårdsverkets rapport 6521) 1 (5) 2013-02-21 Dnr SU 524-3263-12 Regeringskansliet (Miljödepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om styrmedel för rening i kommunala reningsverk (Naturvårdsverkets

Läs mer

Handlingsprogram för det nordiska energipolitiska samarbetet 2014 2017

Handlingsprogram för det nordiska energipolitiska samarbetet 2014 2017 Handlingsprogram för det nordiska energipolitiska samarbetet 2014 2017 Innehåll Inledning... 2 Elmarknad... 4 Energieffektivisering... 7 Förnybar energi... 9 Energiforskning... 11 Horisontella ämnesområden...

Läs mer

att det t.ex. ofta är billigare att handla nya produkter än att reparera produkten och därmed återanvända och återvinna resurser. Handel och globala

att det t.ex. ofta är billigare att handla nya produkter än att reparera produkten och därmed återanvända och återvinna resurser. Handel och globala Kommittédirektiv Styrmedel för att förebygga uppkomst av avfall i syfte att främja en cirkulär ekonomi Dir. 2016:3 Beslut vid regeringssammanträde den 14 januari 2016 Sammanfattning En särskild utredare

Läs mer

Energigaser bra för både jobb och miljö

Energigaser bra för både jobb och miljö Energigaser bra för både jobb och miljö Energitillförsel Sverige 2008 (612 TWh) 2 Biobränslen 183 123 Vattenkraft Naturgas 68 Olja Kol Värmepumpar Kärnkraft Vindkraft 5 27 194 10 Energitillförsel i Sverige

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för ekonomi och valutafrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för ekonomi och valutafrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för ekonomi och valutafrågor PRELIMINÄR VERSION 5 december 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för ekonomi och valutafrågor till utskottet för sysselsättning

Läs mer

Kommittédirektiv Dir. 2016:34 Sammanfattning

Kommittédirektiv Dir. 2016:34 Sammanfattning Kommittédirektiv Utredning om ekonomiska styrmedel för eloch värmeproduktion inom EU ETS och ekonomiska styrmedel för avfallsförbränning Dir. 2016:34 Beslut vid regeringssammanträde den 2 juni 2016. Sammanfattning

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för regional utveckling 2009 2008/0013(COD) 6.6.2008 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för regional utveckling till utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet

Läs mer

Politik och hållbar energiteknik för ett klimatneutralt samhälle år 2050

Politik och hållbar energiteknik för ett klimatneutralt samhälle år 2050 Politik och hållbar energiteknik för ett klimatneutralt samhälle år 2050 INNEHÅLL 3 Inledning 4 Konkreta åtgärder behövs 7 Utmaningar 7 Nyckelområden 8 Smarta elnät 9 Ökad produktion av koldioxidsnål el

Läs mer

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 15.7.2015 COM(2015) 340 final MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN Inledning

Läs mer

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Mars 213 En hållbar energi- och klimatpolitik Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Är energi- och klimatpolitiken en ny version av Kejsaren utan kläder? Maria Sunér Fleming, Ansvarig Energi-

Läs mer

Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming

Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming Svenskt Näringsliv Svenskt Näringsliv företräder närmare 60 000 små, medelstora och stora företag 50 bransch-

Läs mer

Finansdepartementets promemoria Bensin- och. Bensin- och dieselkonsumtion i Sverige ekonometriska skattningar av priselasticiteter

Finansdepartementets promemoria Bensin- och. Bensin- och dieselkonsumtion i Sverige ekonometriska skattningar av priselasticiteter PM 2013: RVI (Dnr 315-498/2013) Energimyndighetens rapport Implementering av art i- kel 7 i energieffektiviseringsdirektivet Energimyndighetens beräkningar och förslag till kompletteringar Finansdepartementets

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Remiss av EU-kommissionens förslag till klimat- och energiramverk 2030

Remiss av EU-kommissionens förslag till klimat- och energiramverk 2030 SVENSK ENERGI Produktion Cecilia Kellberg +4686772684, +46709885141 cecilia. kellberg@svenskenergi Datum 2014-02-21 1 (8) Er referens: IVI2014/390/1(1 Näringsdepartementet Miljödepartementet Remiss av

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117. Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern

Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117. Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern 1 Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117 Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Klimatet, en drivkraft att minska koldioxidutsläppen...

Läs mer

Europas påverkan på Sveriges elnät

Europas påverkan på Sveriges elnät Europas påverkan på Sveriges elnät Värme- och Kraftkonferensen 2013-11-12 Hilda Dahlsten Europas påverkan på Sveriges elnät > Kraftsystemet 2013 > Den nordeuropeiska elmarknadens utveckling > Nyckelfrågor

Läs mer

Kommittédirektiv. Utredning om tredjepartstillträde till fjärrvärmenäten. Dir. 2009:5. Beslut vid regeringssammanträde den 22 januari 2009

Kommittédirektiv. Utredning om tredjepartstillträde till fjärrvärmenäten. Dir. 2009:5. Beslut vid regeringssammanträde den 22 januari 2009 Kommittédirektiv Utredning om tredjepartstillträde till fjärrvärmenäten Dir. 2009:5 Beslut vid regeringssammanträde den 22 januari 2009 Sammanfattning av uppdraget En utredare ska närmare analysera förutsättningarna

Läs mer

Kommittédirektiv. Skatt på flygresor. Dir. 2015:106. Beslut vid regeringssammanträde den 5 november 2015.

Kommittédirektiv. Skatt på flygresor. Dir. 2015:106. Beslut vid regeringssammanträde den 5 november 2015. Kommittédirektiv Skatt på flygresor Dir. 2015:106 Beslut vid regeringssammanträde den 5 november 2015. Sammanfattning En särskild utredare ska analysera och lämna förslag på hur en skatt på flygresor kan

Läs mer

Svensk finanspolitik 2016 Sammanfattning 1

Svensk finanspolitik 2016 Sammanfattning 1 Svensk finanspolitik 2016 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. Våra viktigaste

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Europeiska unionens officiella tidning. (Lagstiftningsakter) DIREKTIV

Europeiska unionens officiella tidning. (Lagstiftningsakter) DIREKTIV 8.10.2015 L 263/1 I (Lagstiftningsakter) DIREKTIV EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV (EU) 2015/1794 av den 6 oktober 2015 om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/94/EG, 2009/38/EG

Läs mer

1 HUR HAR EU ETS PÅVERKAT KRAFTINDUSTRINS 2 VINSTER?

1 HUR HAR EU ETS PÅVERKAT KRAFTINDUSTRINS 2 VINSTER? 1 HUR HAR EU ETS PÅVERKAT KRAFTINDUSTRINS 2 VINSTER? VILLAÄGARNA STOCKHOLM DEN 7 OKTOBER 2011 Sweco Energuide AB Energy Markets 1 Rapporttitel: Hur har EU ETS påverkat kraftindustrins vinster? Beställare:

Läs mer

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen

Läs mer

Klimatkommunernas synpunkter till Strategi fo r omsta llning av transportsektorn till fossilfrihet

Klimatkommunernas synpunkter till Strategi fo r omsta llning av transportsektorn till fossilfrihet s synpunkter till Strategi fo r omsta llning av transportsektorn till fossilfrihet Sammanfattning av synpunkter s medlemmar arbetar strategiskt för att minska klimatpåverkan från transporter med ambitiösa

Läs mer

Yttrande över EUs klimat- och energiramverk

Yttrande över EUs klimat- och energiramverk REMISSVAR Jernkontorets diarienr: 10/14 Stockholm 24 februari 2014 m.registrator@regeringskansliet.se fredrik.hannerz@regeringskansliet.se truls.borgstrom@regeringskansliet.se Yttrande över EUs klimat-

Läs mer

3 förslag för en världsledande hälso- och sjukvård och en stark Life Science-sektor i Sverige

3 förslag för en världsledande hälso- och sjukvård och en stark Life Science-sektor i Sverige 3 förslag för en världsledande hälso- och sjukvård och en stark Life Science-sektor i Sverige 3 förslag för en världsledande hälso- och sjukvård och en stark Life Science-sektor i Sverige Förbättra patienternas

Läs mer

En rapport från Villaägarnas Riksförbund

En rapport från Villaägarnas Riksförbund VATTENFALLS VINST Q1 2009 En rapport från Villaägarnas Riksförbund 2009-04-29 Denna rapport är framtagen av Villaägarnas Riksförbund för att belysa de stora elbolagens vinster. Rapporten är framtagen med

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar?

Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar? Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar? Gustav Melin, SVEBIO DI-Värmedagen, Stockholm 2016-06-01 2015 var varmaste året hittills Är biomassa och

Läs mer

ABCD-projektets roll i klimatpolitiken

ABCD-projektets roll i klimatpolitiken ABCD-projektets roll i klimatpolitiken Skogens roll i klimatpolitiken Innehåll: De första klimatpropositionerna avvaktande hållning till skogens som kolsänka Vision 2050 förändrade behov ger nya initiativ

Läs mer

Remissvar på EU-kommissionens förslag om bindande årliga minskningar av medlemsstaternas växthusgasutsläpp COM (2016) 482

Remissvar på EU-kommissionens förslag om bindande årliga minskningar av medlemsstaternas växthusgasutsläpp COM (2016) 482 2016-09-23 Miljö- och energidepartementet Remiss M2016/01052/Kl 103 33 Stockholm Anna Holmberg anna.holmberg@skogsindustrierna.org 08-762 72 44 072-722 72 44 Remissvar på EU-kommissionens förslag om bindande

Läs mer

hur kan energiresursbehov och klimatpåverkan i befintlig bebyggelse minskas? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan

hur kan energiresursbehov och klimatpåverkan i befintlig bebyggelse minskas? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan hur kan energiresursbehov och klimatpåverkan i befintlig bebyggelse minskas? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan Vi måste bli mer energieffektiva På sikt är både vi i Sverige och resten

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft

Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Sammanfattning Hela Sveriges utvecklingskraft, tillväxtpotential och sysselsättningsmöjligheter

Läs mer

Yttrande över M2015/03246/Kl: Förslag till översyn av EU:s handelssystem för perioden 2021-2030.

Yttrande över M2015/03246/Kl: Förslag till översyn av EU:s handelssystem för perioden 2021-2030. Dnr M2015/03246/Kl Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm REMISSVAR Yttrande över M2015/03246/Kl: Förslag till översyn av EU:s handelssystem för perioden 2021-2030. Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien,

Läs mer

Energi- och klimatfrågor till 2020

Energi- och klimatfrågor till 2020 Energi- och klimatfrågor till 2020 Daniel Johansson Statssekreterare Klimatförändringar och andra miljöhot Mänskligheten står inför en global miljöutmaning Jorden utsätts globalt för ett förändringstryck

Läs mer

El som möjliggörare för Sverige

El som möjliggörare för Sverige 17 Oktober 2013 Reformagendan Förslag för ett företagsammare Sverige El som möjliggörare för Sverige Maria Sunér Fleming # 11 Innehåll Sammanfattning... 2 Energins betydelse för Sverige..........................................................

Läs mer

Naturskyddsföreningens granskning inför valet till Europaparlamentet 2014

Naturskyddsföreningens granskning inför valet till Europaparlamentet 2014 Svenska kandidater till Europaparlamentet i valet 2014 Stockholm den 18 februari 2014 Naturskyddsföreningens granskning inför valet till Europaparlamentet 2014 Naturskyddsföreningen bedriver ett omfattande

Läs mer

Femton punkter för fler växande företag i Örebro

Femton punkter för fler växande företag i Örebro Örebro Örebro 2010-09-10 Femton punkter för fler växande företag i Örebro Örebro behöver fler nya företag och att mindre företag växer och nyanställer. Därför måste Örebro kommun förbättra servicen och

Läs mer

Remissvar: SOU 2008:13, Bättre kontakt via nätet om anslutning av förnybar elproduktion

Remissvar: SOU 2008:13, Bättre kontakt via nätet om anslutning av förnybar elproduktion 26 juni 2008 Näringsdepartementet Via E-post Ert diarenummer: N2008/1408/E Remissvar: SOU 2008:13, Bättre kontakt via nätet om anslutning av förnybar elproduktion Svensk Vindenergi, lämnar härmed följande

Läs mer

Förslag ur Vänsterpartiets höstbudget 2012. Solenergi och gröna jobb

Förslag ur Vänsterpartiets höstbudget 2012. Solenergi och gröna jobb Förslag ur Vänsterpartiets höstbudget 2012 Solenergi och gröna jobb Vänsterpartiet 2012 Sverige behöver genomgå en grön omställning. Vänsterpartiet föreslår därför ett jobbpaket för miljön och klimatet

Läs mer

Gemensamt elcertifikatsystem med Norge. Delredovisning i Uppdraget att föreslå nya kvoter mm i elcertifikatsystemet ER 2010:28

Gemensamt elcertifikatsystem med Norge. Delredovisning i Uppdraget att föreslå nya kvoter mm i elcertifikatsystemet ER 2010:28 Gemensamt elcertifikatsystem med Norge Delredovisning i Uppdraget att föreslå nya kvoter mm i elcertifikatsystemet ER 2010:28 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas via www.energimyndigheten.se

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft

Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 26 8 september 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 26 8 september 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 26 8 september 2005 Endast hälften av småföretagen förbereder sig för morgondagen Vartannat svensk småföretag med färre än 50 anställda förbereder sig för nästa generation

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

Tjugo påståenden och slutsatser om el- och energisystemets utveckling. NEPP-seminarium 21 november 2013

Tjugo påståenden och slutsatser om el- och energisystemets utveckling. NEPP-seminarium 21 november 2013 Tjugo påståenden och slutsatser om el- och energisystemets utveckling NEPP-seminarium 21 november 2013 Exempel på påståenden och slutsatser Den europeiska elmarknaden är vid ett vägskäl mer marknad eller

Läs mer

Klimatkommunernas svar på Naturvårdsverkets remiss Underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050 (Rapport 6537)

Klimatkommunernas svar på Naturvårdsverkets remiss Underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050 (Rapport 6537) s svar på Naturvårdsverkets remiss Underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050 (Rapport 6537) Sammanfattning av s synpunkter instämmer i att omfattande åtgärder och omställningar

Läs mer

Den avreglerade nordiska elmarknaden

Den avreglerade nordiska elmarknaden 2011-01-06 NAn Den avreglerade nordiska elmarknaden Varför avreglering av elmarknaden? EG:s vitbok om den inre marknaden 1985 och Produktivitetsdelegationen i Sverige (SOU1991:82) kom fram till att fri

Läs mer

Reduktionsplikt en möjlig väg mot en fossiloberoende fordonsflotta. Sören Eriksson

Reduktionsplikt en möjlig väg mot en fossiloberoende fordonsflotta. Sören Eriksson Reduktionsplikt en möjlig väg mot en fossiloberoende fordonsflotta Sören Eriksson Preem Raffinering Export Marknad Står för 80 % av Sveriges raffineringskapacitet 30% av totala raffineringskapaciteten

Läs mer

Fossiloberoende fordonspark 2030

Fossiloberoende fordonspark 2030 Fossiloberoende fordonspark 2030 Leif Holmberg Politiskt sakkunnig Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Genomförs i bred samverkan med övriga samhället

Läs mer

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktningen av energipolitiken.

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktningen av energipolitiken. Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:1641 av Penilla Gunther (KD) Inriktningen av energipolitiken Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs

Läs mer

Kymmenedalens El Ab Delårsrapport 1.1 30.4.2014

Kymmenedalens El Ab Delårsrapport 1.1 30.4.2014 Kymmenedalens El Ab Delårsrapport 1.1 30.4.2014 Kymmenedalens El Ab Delårsrapport 1.1 30.4.2014 Nya elstationer till Pukkila och Lappträsk Det varma vädret minskade elförbrukningen Antalet nya anslutningar

Läs mer

Näringslivsprogram 2014-2015

Näringslivsprogram 2014-2015 Näringslivsprogram 2014-2015 Programmet har sin utgångspunkt i Måldokument med handlingsplaner 2014, fastställt av fullmäktige. I dokumentet anges bland annat inriktningsmål för att förbättra förutsättningarna

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Skogsindustriernas remissvar på DS 2009:24 - Effektivare skatter på klimat- och energiområdet.

Skogsindustriernas remissvar på DS 2009:24 - Effektivare skatter på klimat- och energiområdet. Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen 103 33 Stockholm registrator@finance.ministry.se Skogsindustriernas remissvar på DS 2009:24 - Effektivare skatter på klimat- och energiområdet. Skogsindustrierna

Läs mer

Första jobbet. Ett starkt Sverige bygger vi tillsammans. Vi pluggar, vi jobbar och vi anstränger oss. Men någonting är på väg att gå riktigt fel.

Första jobbet. Ett starkt Sverige bygger vi tillsammans. Vi pluggar, vi jobbar och vi anstränger oss. Men någonting är på väg att gå riktigt fel. Första jobbet Ett starkt Sverige bygger vi tillsammans. Vi pluggar, vi jobbar och vi anstränger oss. Men någonting är på väg att gå riktigt fel. En av sju befinner sig i utanförskap i Sverige. För utrikes

Läs mer

Britt Karlsson Green Region Skåne Strateg Hållbara transporter. Den stora omställningen - 2 mars 2016 4 år till fossilfritt 2020 Hur ser läget ut?

Britt Karlsson Green Region Skåne Strateg Hållbara transporter. Den stora omställningen - 2 mars 2016 4 år till fossilfritt 2020 Hur ser läget ut? Britt Karlsson Green Region Skåne Strateg Hållbara transporter Den stora omställningen - 2 mars 2016 4 år till fossilfritt 2020 Hur ser läget ut? Utmaningen 100% fossilbränslefritt Skåne 2020 Ingen fossil

Läs mer

Yttrande från Stockholmsregionen angående EU-kommissionens samråd om bredbandsbehoven efter 2020

Yttrande från Stockholmsregionen angående EU-kommissionens samråd om bredbandsbehoven efter 2020 Yttrande från Stockholmsregionen angående EU-kommissionens samråd om bredbandsbehoven efter 2020 Bakom detta yttrande står Stockholmsregionens Europaförening (SEF) 1 som företräder en av Europas mest konkurrenskraftiga

Läs mer

Sammanfattning Handlingsprogram för en grön omställning

Sammanfattning Handlingsprogram för en grön omställning 2006-09-09 Socialdemokraterna Sammanfattning Handlingsprogram för en grön omställning 11 steg för ett grönare Sverige Gröna Folkhemmet har blivit ett samlingsnamn för visionen om ett modernt högteknologiskt

Läs mer

Industrin och energin. Peter Nygårds 20140402

Industrin och energin. Peter Nygårds 20140402 Industrin och energin Peter Nygårds 20140402 1 Är industrins tid förbi? Tjänstesamhället är tyngdpunkten i samhällsekonomin och därmed för sysselsättning och välfärd. Industrin är på väg till låglöneländer.

Läs mer